The precautionary principle is a moral and political principle which states that if an action or policy might cause severe or irreversible harm to the public or to the environment, in the absence of a scientific consensus that harm would not ensue, the burden of proof falls on those who would advocate taking the action.

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • The precautionary principle is a moral and political principle which states that if an action or policy might cause severe or irreversible harm to the public or to the environment, in the absence of a scientific consensus that harm would not ensue, the burden of proof falls on those who would advocate taking the action.
  • Das Vorsorgeprinzip ist ein wesentlicher Grundsatz der aktuellen Umweltpolitik und Gesundheitspolitik in Europa, nach dem Belastungen bzw. Schäden für die Umwelt bzw. die menschliche Gesundheit im Voraus (trotz unvollständiger Wissensbasis) vermieden oder weitestgehend verringert werden sollen. Es dient damit einer Risiko- bzw. Gefahrenvorsorge. Eine einheitliche Definition dieses Begriffes existiert nicht. Die Erklärung der UN-Konferenz für Umwelt und Entwicklung (UNCED) 1992 in Rio konkretisiert das Vorsorgeprinzip in Kapitel 35 Absatz 3 der Agenda 21: „Angesichts der Gefahr irreversibler Umweltschäden soll ein Mangel an vollständiger wissenschaftlicher Gewißheit nicht als Entschuldigung dafür dienen, Maßnahmen hinauszuzögern, die in sich selbst gerechtfertigt sind. Bei Maßnahmen, die sich auf komplexe Systeme beziehen, die noch nicht voll verstanden worden sind und bei denen die Folgewirkungen von Störungen noch nicht vorausgesagt werden können, könnte der Vorsorgeansatz als Ausgangsbasis dienen. “ Das Vorsorgeprinzip zielt darauf ab, trotz fehlender Gewissheit bezüglich Art, Ausmaß oder Eintrittswahrscheinlichkeit von möglichen Schadensfällen vorbeugend zu handeln, um diese Schäden von vornherein zu vermeiden.
  • El principi de precaució es basa en què si les conseqüències d'una acció són desconegudes, però es jutgen amb potencial de tenir conseqüències negatives importants o irreversibles, llavors s'ha d'evitar aquesta acció fins a adquirir els coneixements científics necessaris de què aquestes conseqüències importants o irreversibles no es produiran. Sovint s'aplica, o es proposa d'aplicar, a algunes noves substàncies o tecnologies respecte al seu possible impacte sobre la salut humana i/o el medi ambient.
  • El principio de precaución es un concepto que respalda la adopción de medidas protectoras cuando no existe certeza científica de las consecuencias para el medio ambiente de una acción determinada.
  • Varovaisuusperiaate kuuluu kansainvälisen ympäristöoikeuden periaatteisiin. Varovaisuusperiaatteesta on käytetty EU-oikeudessa myös nimitystä ennalta varautumisen periaate. Lyhyesti periaate ilmentää ajatuskulkua, jonka mukaan tiettyihin ympäristöä suojeleviin toimenpiteisiin ryhtymistä ei estä täyden tieteellisen varmuuden puuttuminen tuon toimenpiteen seurauksista. Periaate on ilmeisesti lähtöisin saksalaisesta oikeudesta. Varovaisuusperiaate on saksaksi Vorsorgeprinzip . Kansainvälisessä Biologista monimuotoisuutta koskevassa yleissopimuksessa vuodelta 1992 varovaisuusperiaate muotoillaan seuraavasti: ”biologisen monimuotoisuuden merkittävän vähenemisen tai häviön uhatessa varmistettujen tieteellisten todisteiden puuttumista ei tulisi käyttää syynä uhan torjumiseen tai sen vaikutusten vähentämiseen tähtäävien toimien lykkäämiseen. ” Varovaisuusperiaate mainitaan myös muun muassa Ilmastonmuutosta koskevan puitesopimuksen (1992, SopS 61/1994) 3 artiklan 3 kohdassa ja vuoden 1992 Itämeren alueen merellisen ympäristön suojelua koskevan yleissopimuksen (SopS 2/2000) 3 artiklan 2 kohdassa. Varovaisuusperiaatteeseen liittyviä kotimaisten tuomioistuimien ratkaisuja ovat esimerkiksi Vaasan HAO 05.12.2003 03/0261/3 ja KHO 08.10.2004/2504. Suomen ympäristölainsäädännössä on laajasti omaksuttu periaate, jonka mukaan jo kielletyn seurauksen vaara on merkityksellinen. Näin esimerkiksi Vesilaki (264/1964) 1:19 ja Ympäristönsuojelulaki (86/2000) 3.1 §:n 2 kohta. Kansalaisjärjestöistä muun muassa Greenpeace on kritisoinut sitä, ettei varovaisuusperiaatetta kuitenkaan aina noudateta käytännössä.
  • Le principe de précaution est d'abord pour certains un principe philosophique, officiellement entériné en 1992 dans la convention de Rio. Pour d'autres il s'agirait d'un simple principe politique. Bien qu'il n'y ait pas de définition universellement admise du principe de précaution, on peut s'appuyer sur l'énoncé de la loi française de 1995 : « l'absence de certitudes, compte tenu des connaissances scientifiques et techniques du moment, ne doit pas retarder l'adoption de mesures effectives et proportionnées visant à prévenir un risque de dommages graves et irréversibles à l'environnement à un coût économiquement acceptable » Ce principe philosophique existait à différents degrés dans les chartes et les conventions internationales comme dans des lois nationales. Ce sont les domaines de la santé et de l'environnement (par exemple la question du réchauffement climatique) qui fournissent l'essentiel des sujets d'inquiétudes « graves » et « irréversibles », et donc de la matière d'application de ce principe.
  • Con il termine principio di precauzione, o principio precauzionale, si intende una politica di condotta cautelativa per quanto riguarda le decisioni politiche ed economiche sulla gestione delle questioni scientificamente controverse.
  • 予防原則(よぼうげんそく)とは、化学物質や遺伝子組換えなどの新技術などに対して、環境に重大かつ不可逆的な影響を及ぼす仮説上の恐れがある場合、科学的に因果関係が十分証明されない状況でも、規制措置を可能にする制度や考え方のこと。1990年頃から欧米を中心に取り入れられてきた概念であるが、「疑わしいものはすべて禁止」といった極論に理解される場合もあり、行政機関などはこの言葉の使用に慎重である。予防措置原則とも言う。欧州では、この概念を食品安全など人の健康全般に関する分野にも拡大適用しはじめたが、他の国・地域では必ずしも受け入れられていない。
  • Het voorzorgsprincipe is een moreel en politiek principe dat stelt dat als een ingreep of een beleidsmaatregel ernstige of onomkeerbare schade kan veroorzaken aan de samenleving of het milieu, de bewijslast ligt bij de voorstanders van de ingreep of de maatregel als er geen wetenschappelijke consensus bestaat over de toekomstige schade. Het voorzorgsprincipe is vooral van toepassing in de gezondheidszorg en het milieu; het gaat daar in beide gevallen over complexe systemen waar ingrepen resulteren in onvoorspelbare effecten. In het milieubeleid wordt het principe vaak als volgt uitgelegd: als er een ingreep plaatsvindt of plaats gaat vinden waarvoor sterke aanwijzingen bestaan dat deze ernstige effecten heeft op het milieu, moeten maatregelen volgen ook al is er nog sprake van wetenschappelijke onzekerheid. Het voorzorgsprincipe is één van de uitgangspunten van Europese milieuwetgeving, net als het principe 'de vervuiler betaalt' en bijvoorbeeld het subsidiariteitsbeginsel. Bijvoorbeeld de toelatingsregels voor chemicaliën zijn mede gestoeld op het voorzorgsprincipe. In de praktijk zijn er nogal verschillende interpretaties van het voorzorgsprincipe, omdat er vrijwel geen beleidsmaatregel of ingreep bestaat waarbij je elke 'ernstige of onomkeerbare schade' kunt uitsluiten. Een heel strikte interpretatie werkt daardoor verlammend op elke besluitvorming. Een ander belangrijk kritiekpunt is dat het innovatie belemmert, omdat bij nieuwe producten en processen er veel meer onzekerheden zijn dan bij bestaande. De term voorzorgsprincipe wordt vaak ten onrechte gebruikt voor 'voorzichtigheid betrachten', maar het principe gaat niet in eerste instantie over voorzichtigheid of het tegenhouden van veranderingen, maar over hoe te handelen bij wetenschappelijke onzekerheid. Zie ook Voorzorgsbeginsel.
  • Føre-var-prinsippet er et prinsipp for hvordan politiske beslutningstakere og andre samfunnsaktører - og enhver borger - kan forholde seg til usikre virkninger av egne handlinger. På norsk har prinsippet lånt ordlyden fra ordtaket «Bedre føre var enn etter snar». Flere forskere plasserer opphavet til føre-var-prinsippet i Tyskland på 1970-tallet, da et «Vorsorgeprinzip» ble gjort gjeldende i en ny lov om luftkvalitet og luftforurensning. Nordsjø-traktatene (Bremen 1984, London 1987, Haag 1990, Esbjerg 1995) er tidlige eksempler på internasjonale traktater der føre-var-prinsippet er blitt anvendt. I London-erklæringen fra 1987 heter det: «... for å beskytte Nordsjøen mot mulige ødeleggende virkninger av de farligste stoffene, er en før-var-tilnærming nødvendig, som kan kreve tiltak for å begrense utslipp av slike stoffer selv før en årsakssammenheng er fastslått med vitenskapelig sikkerhet». Fullt gjennomslag i internasjonal sammenheng fikk føre-var-prinsippet med Rio-erklæringen i 1992, der det heter: «For å beskytte miljøet skal statene ut fra egne forutsetninger gjøre utstrakt bruk av føre-var-prinsippet. Der det er trusler om uopprettelig skade, skal mangel på full vitenskapelig sikkerhet ikke brukes som grunn for å utsette kostnadseffektive tiltak for å hindre miljøforringelse. » I 2000 kom EU med en større utredning om føre-var-prinsippet. Her heter det: «Føre-var-prinsippet anvendes der vitenskapelige bevis er mangelfulle eller usikre, eller der forskningsresultater er uten konklusjon og vitenskapelige vurderinger gir rimelig grunn til bekymring for at mulige skadevirkninger på miljø, mennesker, plante- og dyrehelse kan være uforenlig EUs høye krav til beskyttelse. » Den hittil grundigste gjennomgangen av føre-var-prinsippet i et internasjonalt forum finnes i rapporten The Precautionary Principle, utarbeidet av UNESCOs World Commission on the Ethics of Scientific Knowledge and Technology. Kommisjonen er leda av nordmannen Matthias Kaiser, som også er sekretariatsleder for Den nasjonale forskningsetiske komité for naturvitenskap og teknologi. COMEST har følgende definisjon på føre-var-prinsippet: Når menneskelig aktivitet kan føre til moralsk uakseptabel skade som er vitenskapelig sannsynlig men usikker, skal tiltak gjøres for å unngå eller minske skaden. Moralsk uakseptabel skade vil si skade på mennesker eller miljø som truer menneskers liv eller helse, eller er alvorlig og i praksis uopprettelig, eller er urettferdig mot nålevende og framtidige generasjoner, eller utøves uten tilstrekkelig hensyn til rettighetene til de som rammes. Bedømmelsen av sannsynlighet bør tuftes på vitenskapelig analyse. Analyser bør foretas fortløpende, slik at valgte tiltak kan revideres. Usikkerheten kan gjelde - men trenger ikke å avgrenses til - årsakssammenhenger eller omfanget av den mulige skaden. Tiltak bør stå i forhold til den mulige skaden, og til en vurdering av de moralske konsekvensene av handling og ikke-handling. Føre-var-prinsippet kommer til anvendelse når det eksisterer stor vitenskapelig usikkerhet, senarier eller modeller basert på vitenskapelig resonnement viser at skadevirkninger er mulige, de mulige skadevirkningene er uopprettelige eller alvorlige for nålevende og kommende generasjoner, eller på annen måte moralsk uakseptable effektive mottiltak vil være betydelig vanskeligere eller mer kostnadskrevende på et seinere tidspunkt.
  • Zasada ostrożności (od ok. 1988 roku) - zasada etyczna, zgodnie z którą jeśli istnieje prawdopodobne, chociaż słabo znane, ryzyko negatywnych skutków nowej technologii, jest lepiej jej nie wprowadzać w życie zamiast ryzykować niepewne, ale potencjalnie bardzo szkodliwe, konsekwencje. Zasada ta jest przywoływana w dyskusjach nad dopuszczalnością nowych leków, produkcją żywności i stosowaniem pestycydów wobec braku naukowych dowodów ich szkodliwości lub nawet dowodów temu zaprzeczających. Bywa krytykowana jako nieracjonalna i nienaukowa.
  • Ficheiro:Fairytale konqueror. png A Wikipédia possui o:Portal de Ambiente O principio da precaução é um princípio moral e político que determina que se uma acção pode originar um dano irreversível público ou ambiental, na ausência de consenso cientifico irrefutável, o ónus da prova encontra-se do lado de quem pretende praticar o acto ou acção que pode causar o dolo. Em termos ambientais, surgiu na Convenção sobre Diversidade Biológica. A sua aplicação na área do ambiente prende-se sobretudo em precaver possíveis efeitos nefastos e irrecuperáveis, causados por acções que embora possam não estar cientifica e empiricamente provados que originem implicitamente esses danos, por precaução, não havendo comprovação de impactes negativos, a acção não deve ter lugar. No direito brasileiro, há a distinção entre o princípio da prevenção e o princípio da precaução. Princípio da prevenção Gestão de riscos
  • Försiktighetsprincipen innebär i tekniska sammanhang att när osäkerhet föreligger om ett ämnes farlighet skall det betraktas som farligt. Så här definieras försikthetsprincipen i Miljöbalken (2Kap 3 §): "Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön". Försiktighetsprincipen i ekonomiska sammanhang innebär att kostnader (värderas högt) bokförs så tidigt som möjligt (avsättning för vissa förväntade kostnader) medan intäkter (värderas lågt) bokförs så sent som möjligt, det vill säga först när de realiserats. Avsikten med principen är att ett företags affärsredovisning skall visa en försiktigt realistisk ställning.
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:portalProperty
  • Sustainable development
  • Sustainable development.svg
dbpprop:quotationProperty
  • ... a willingness to take action in advance of scientific proof [or] evidence of the need for the proposed action on the grounds that further delay will prove ultimately most costly to society and nature, and, in the longer term, selfish and unfair to future generations.
  • http://dieoff.org/page31.htm
dbpprop:reference
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdf:type
rdfs:comment
  • The precautionary principle is a moral and political principle which states that if an action or policy might cause severe or irreversible harm to the public or to the environment, in the absence of a scientific consensus that harm would not ensue, the burden of proof falls on those who would advocate taking the action.
  • Das Vorsorgeprinzip ist ein wesentlicher Grundsatz der aktuellen Umweltpolitik und Gesundheitspolitik in Europa, nach dem Belastungen bzw. Schäden für die Umwelt bzw. die menschliche Gesundheit im Voraus (trotz unvollständiger Wissensbasis) vermieden oder weitestgehend verringert werden sollen. Es dient damit einer Risiko- bzw. Gefahrenvorsorge. Eine einheitliche Definition dieses Begriffes existiert nicht.
  • El principi de precaució es basa en què si les conseqüències d'una acció són desconegudes, però es jutgen amb potencial de tenir conseqüències negatives importants o irreversibles, llavors s'ha d'evitar aquesta acció fins a adquirir els coneixements científics necessaris de què aquestes conseqüències importants o irreversibles no es produiran.
  • El principio de precaución es un concepto que respalda la adopción de medidas protectoras cuando no existe certeza científica de las consecuencias para el medio ambiente de una acción determinada.
  • Varovaisuusperiaate kuuluu kansainvälisen ympäristöoikeuden periaatteisiin. Varovaisuusperiaatteesta on käytetty EU-oikeudessa myös nimitystä ennalta varautumisen periaate. Lyhyesti periaate ilmentää ajatuskulkua, jonka mukaan tiettyihin ympäristöä suojeleviin toimenpiteisiin ryhtymistä ei estä täyden tieteellisen varmuuden puuttuminen tuon toimenpiteen seurauksista. Periaate on ilmeisesti lähtöisin saksalaisesta oikeudesta. Varovaisuusperiaate on saksaksi Vorsorgeprinzip .
  • Le principe de précaution est d'abord pour certains un principe philosophique, officiellement entériné en 1992 dans la convention de Rio. Pour d'autres il s'agirait d'un simple principe politique.
  • Con il termine principio di precauzione, o principio precauzionale, si intende una politica di condotta cautelativa per quanto riguarda le decisioni politiche ed economiche sulla gestione delle questioni scientificamente controverse.
  • Het voorzorgsprincipe is een moreel en politiek principe dat stelt dat als een ingreep of een beleidsmaatregel ernstige of onomkeerbare schade kan veroorzaken aan de samenleving of het milieu, de bewijslast ligt bij de voorstanders van de ingreep of de maatregel als er geen wetenschappelijke consensus bestaat over de toekomstige schade.
  • Føre-var-prinsippet er et prinsipp for hvordan politiske beslutningstakere og andre samfunnsaktører - og enhver borger - kan forholde seg til usikre virkninger av egne handlinger. På norsk har prinsippet lånt ordlyden fra ordtaket «Bedre føre var enn etter snar». Flere forskere plasserer opphavet til føre-var-prinsippet i Tyskland på 1970-tallet, da et «Vorsorgeprinzip» ble gjort gjeldende i en ny lov om luftkvalitet og luftforurensning.
  • Zasada ostrożności (od ok. 1988 roku) - zasada etyczna, zgodnie z którą jeśli istnieje prawdopodobne, chociaż słabo znane, ryzyko negatywnych skutków nowej technologii, jest lepiej jej nie wprowadzać w życie zamiast ryzykować niepewne, ale potencjalnie bardzo szkodliwe, konsekwencje.
  • Ficheiro:Fairytale konqueror. png A Wikipédia possui o:Portal de Ambiente O principio da precaução é um princípio moral e político que determina que se uma acção pode originar um dano irreversível público ou ambiental, na ausência de consenso cientifico irrefutável, o ónus da prova encontra-se do lado de quem pretende praticar o acto ou acção que pode causar o dolo. Em termos ambientais, surgiu na Convenção sobre Diversidade Biológica.
  • Försiktighetsprincipen innebär i tekniska sammanhang att när osäkerhet föreligger om ett ämnes farlighet skall det betraktas som farligt.
rdfs:label
  • Precautionary principle
  • Vorsorgeprinzip
  • Principi de precaució
  • Principio de precaución
  • Varovaisuusperiaate
  • Principe de précaution
  • Principio di precauzione
  • 予防原則
  • Voorzorgsprincipe
  • Føre-var-prinsippet
  • Zasada ostrożności
  • Princípio da precaução
  • Försiktighetsprincipen
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of