| dbpprop:abstract
|
- Paul-Marie Verlaine (30 March 1844 - 8 January 1896) was a French poet associated with the Symbolist movement. He is considered one of the greatest representatives of the fin de siècle in international and French poetry.
- Paul Marie Verlaine war ein bedeutender französischer Lyriker des Symbolismus.
- El poeta francès Paul Verlaine va néixer a Metz el 30 de març de 1844. Va morir a París el 8 de gener de 1896. La família Verlaine pertanyia a la petita burgesia: el seu pare, com el d'Arthur Rimbaud, era capità de l'exèrcit. Va estudiar a París i, després, va treballar a l'Ajuntament de la capital francesa. Freqüentava cafès i salons literaris parisencs fins que el 1866, va col·laborar en el primer Parnasse contemporain i va publicar els seus Poèmes saturniens. En aquesta obra s'hi perceben influències de Baudelaire, mal que ja s'hi anuncia l'«esforç vers l'Expressió, vers la Sensació reproduïda» que caracteritza els millors versos de l'autor. L'any 1869, Fêtes galantes, fantasies que evoquen el segle XVIII d'Antoine Watteau, confirmen aquesta orientació. El 1870 es casa amb Mathilde Mauté, a qui acabava de dedicar La Bonne Chanson. L'any següent, Verlaine pren part a favor de la Comuna de París, reprimida en un bany de sang per part del govern d'Adolphe Thiers. El poeta abandona la ciutat amb la seva dona per por de les represàlies. Poc temps després del retorn a París, quan la jove parella viu a casa dels pares de Mathilde, Arthur Rimbaud apareix en la seva vida i la trasbalsa. Verlaine abandona la seva muller i se'n va a Anglaterra i Bèlgica en companyia del jove poeta. Durant aquests viatges escriu gran part del recull Romances sans paroles. El 1873, durant una disputa al mig del carrer a Brussel·les, fereix Rimbaud d'un tret de revòlver i es veu condemnat a dos anys de presó, que compleix a Brussel·les i a Mons. Durant l'estada a la presó, on elabora la matèria d'un recull que no veurà mai la llum (Cellulairement), la seva dona n'obté la separació (després d'un procediment iniciat el 1871). A la presó es converteix al catolicisme, l'endemà d'una nit mística. A aquesta conversió probablement es deu l'abandó de Cellulairement i la idea d'un recull Sagesse, que, amb Jadis et Naguère i Parallèlement, aprofitarà una bona part dels poemes del recull avortat. En sortir del captiveri, torna a Anglaterra i després a Rethel, on exerceix el càrrec de professor. L'any 1883, publica a la revista Lutèce la primera sèrie dels «poetes maleïts» (Stéphane Mallarmé, Tristan Corbière, Arthur Rimbaud) que contribueix a fer-lo famós. Juntament amb Mallarmé, els poetes del simbolisme i els decadentistes el tracten com un mestre i precursor. El 1884, publica Jadis et Naguère que marca el seu retorn al primer pla literari, encara que el recull estigui bàsicament format per peces anteriors a 1874. Aquell mateix any, À Rebours de J. -K. Huysmans li reserva un espai destacat en el panteó literari de Jean de Floressas Des Esseintes. El 1885, a Déliquescences d'Adoré Floupette de Gabriel Vicaire i Henri Beauclair, se'l consagra oficiosament com a cap de l'escola decadentista. El 1886 col·labora amb la Revue contemporaine d'Édouard Rod. A partir de 1887, mentre creix el seu prestigi, s'enfonsa en la més absoluta misèria. Les produccions literàries dels seus darrers anys resultant purament comercials. En aquesta època, divideix el temps entre el bar i l'hospital. El 1894 és coronat «Príncep dels poetes» i se li concedeix una pensió. Envellit prematurament, mor el 1896, a París (a l'edat de 52 anys). L'endemà del seu enterrament, diversos diaris comenten un esdeveniment curiós: durant la nit següent al funeral, l'estàtua de la Poesia, al frontó de l'Opéra Garnier de París, va perdre un braç, que es va estavellar, amb la lira que sostenia, a l'indret per on acabava de passar el taüt de Verlaine. La tradició consagra Verlaine com el poeta de les impressions indecises, que somia amb una poesia com un cant discret i dolç. Per a l'anàlisi de la seva obra se sol partir de l'Art poétique que va escriure el 1874 i publicar el 1882. Aquest llibre sembla un resum de la teoria del simbolisme, moviment en vigor des de feia deu anys. L'obra de Verlaine és, en general, complexa. La seva vida s'escindeix entre el somni i l'acció, entre la marginalitat i la veleïtat burgesa. En el seu darrer poema (titulat "Mort!") verbalitza per darrera vegada aquesta divisió: Armes, vibrez ! mains admirables, prenez-les, Mains scélérates à défauts des admirables ! Prenez-les donc et faites signe aux En-allés Dans les fables plus incertaines que les sables. Tirez du rêve notre exode, voulez-vous ? Nous mourrons d'être ainsi languides, presque infâmes ! Armes, parlez ! Vos ordres vont être pour nous La vie enfin fleurie au bout, s'il faut, des lames. En català ha estat traduït, entre d'altres, per Xavier Benguerel i Llobet1Xavier Benguerel, Miquel Forteza i Marià Villangómez.
- Paul Verlaine [Verlén] byl francouzský básník, představitel prokletých básníků a symbolismu. Působil jako úředník v Paříži, po seznámení s Rimbaudem opouští rodinu a začíná s ním žít, byl na něm velmi závislý a velmi ho obdivoval. Postupně propadl tuláctví a alkoholu. V Bruselu na Rimbauda vystřelil (rozešli se), za to byl odsouzen na 2 roky, ve vězení prodělal léčbu, uchýlil se k víře, ale po čase se vrátil ke svému způsobu života.
- Paul Marie Verlaine, comúnmente llamado Paul Verlaine, fue un poeta francés, perteneciente al movimiento simbolista.
- Paul Marie Verlaine oli ranskalainen runoilija. Verlainen alkoholin ja häväistysjuttujen sävyttämä yksityiselämä vaikutti hänen runouteensa. Hän ampui rakastajaansa Arthur Rimbaudia juovuspäissään mustasukkaisuusdraaman päätteeksi, joutui vankilaan, ja vapauduttuaan muutti Englantiin. Verlainen runo Chanson d'automne, Syyslaulu oli liittoutuneiden koodisanana toisessa maailmansodassa. Monet säveltäjät ovat säveltäneet hänen runojaan. Elokuva Total Eclipse kertoo Rimbaudin ja Verlainen suhteesta.
- Paul Marie Verlaine est un poète français, né à Metz le 30 mars 1844 et mort à Paris le 8 janvier 1896. Paul Verlaine est avant tout le poète des clairs-obscurs. L’emploi de rythmes impairs, d’assonances, de paysages en demi-teintes le confirment, rapprochant même, par exemple, l’univers des Romances sans paroles des plus belles réussites impressionnistes. C’est lui qui a lancé la notion de « poètes maudits ».
- Paul Verlaine francia parnasszista és szimbolista költő.
- ポール・マリー・ヴェルレーヌ（Paul Marie Verlaine）（1844年3月30日 - 1896年1月8日）は、フランスの詩人。ポール・ヴェルレーヌ、あるいは単にヴェルレーヌとも呼ばれる。ステファヌ・マラルメ、アルチュール・ランボーらとともに、象徴派といわれる。多彩に韻を踏んだ約540篇の詩の中に、絶唱とされる作品を含みながら、その人生は破滅的であった。 日本語訳では上田敏による「秋の日のヰ゛オロンのためいきの……」（落葉＝秋の歌）、堀口大學による「秋風のヴィオロンの附節ながき啜泣……」（秋の歌）、「巷に雨の降るごとく……」などの訳詩で知られる。特に「巷に雨の降るごとく」は、意外なところで、アニメ『さよなら絶望先生』に登場している。
- Paul Marie Verlaine was een Frans dichter.
- Paul Verlaine var en fransk poet. Han var sønn til en ingeniørkaptein. Verlaine studerte ved École polytechnique, men hengav seg senere til litteraturen. Hans utgangspunkt og opprinnelige litterære skole var Les parnassiens (parnasset). Debutdiktsamlingen, Poèmes saturniens (1865), ble skrevet under innflytelse av dem; Fetes galantes (1869), og desto mer La bonne chanson (1870) viser at han begynner å ta avstand fra dem. I 1870 giftet han seg. Under pariserkommunen kom han i tvist med myndighetene og måtte forlate Frankrike. I 1871 gjorde han i selskap med den yngre dikteren Arthur Rimbaud vandringer og reiser gjennom Frankrike, Belgia og England, et landstrykerliv, som tok en rask slutt gjennom et pistolskudd, som Verlaine rettet mot sin følgesvenn, og som han i 1873 fikk to års fengsel for. Det er alment kjent at Verlaine og Rimbaud hadde et stormfullt kjærlighetsforhold. Samlingen Romances sans paroles (1874) er det kunstnerisk verdifulle resultatet av reisene. Han tilbakevendte i 1875 til Frankrike, der hans hustru skilte seg fra ham. Dyspepsi og sterk nervøsitet, forsterket av hans omflakkende og urolige levemåte, tærte på hans krefter. Siden hans mor, som han var svært knyttet til, hadde gått vekk, og flere stillinger som lærer både i Frankrike og England hadde endt brått, var alle bånd med det ordnede samholdslivet slitt ut. Verlaine levde i fattigdom og sykdom. Verlaines diktning gjenspeilet direkte og uforbeholdent hans liv og hans sinns skiftende stemninger. Slitningen mellom sensualisme og den lidelsefylte, ydmyke religiøsitet, som, siden han i 1880 ble omvendt til kristendommen, preget hans tankemåte, kjennetegner hele hans senere forfatterskap. Med parnassienstilens ordprakt og den franske poesiens tradisjonelle retorikk, virket Verlaine som en fornyer av versenes språk gjennom enkelheten og den musikalsk lyriske skjønnheten i sin framstilling. Av Verlaines diktsamlinger kan nevnes: Sagesse (1881), Jadis et naguère(1884), Amour (1888), Parallèlement (1889), Dédicaces (1890), Chansons pour elle (1891), Bonheur (1891), Élégies (1893), Épìgrammes (1894), Ghair (1896) och Invectites (1896). Videre utgav han skildringene Mémoires d'un veuf (1886), Mes hópitaux (1891), Mes prìsons (1893), Confessions (1895) og Quinze jours en Hollande (1895). Verlaines Œuvres complètes og Œuvres posthumes omfatter seks bind (1898-1903). Et monument over dikteren ble reist i 1911 i Paris.
- Paul Verlaine – jeden z największych i najbardziej uznanych poetów francuskich. Zaliczany do grona poetów wyklętych. Przedstawiciel impresjonizmu w literaturze. Urodzony w Metzu, po ukończeniu szkoły średniej w Paryżu rozpoczął pracę w służbie cywilnej. Wiersze zaczął pisać już w młodości, ich styl był wzorowany na poezji grupy "Parnassien", w szczególności na wierszach jej lidera Charlesa Leconte'a de Lisle'a. Pierwszy opublikowany tomik poezji, zatytułowany Poemes saturniens, przyniósł Verlaine'owi uznanie i popularność pomimo ostrej krytyki ze strony Sainte-Beuve'a. Prywatne życie poety i nałóg alkoholowy zaczęły mieć coraz większy wpływ na jego twórczość. W 1872 porzucił żonę (Mathilde Maute) i syna dla poety Arthura Rimbauda. Burzliwy związek zakończył się strzelaniną – będąc pod wpływem alkoholu, powodowany zazdrością Verlaine strzelił w kierunku Rimbauda, raniąc go. Został później aresztowany i trafił do więzienia w Mons, gdzie nawrócił się na katolicyzm, co miało poważny wpływ na jego poezję. Wiersze opublikowane w tomie Romances sans paroles opisywały jego stan umysłu w tym okresie. Po zwolnieniu z więzienia, Verlaine podróżował po Anglii gdzie pracował jako nauczyciel, pisząc także wiersze do jego następnego, bardzo udanego zbioru poezji Sagesse. Przebywając w Anglii zakochał się w jednym ze swoich uczniów Lucienie Letinois, który stał się dla niego natchnieniem. Po nagłej śmierci Luciena Verlaine powrócił do Francji w 1877 r. Ostatnie lata życia Verlaine spędził w biedzie, stając się coraz bardziej niepoczytalny i coraz bardziej uzależniony od alkoholu. Jego poezja zdobyła wielkie uznanie współczesnych. Najbardziej znanym z jego wierszy jest Chanson d'automne, który w czasie II wojny światowej służył aliantom do przekazywania kodowanych wiadomości francuskiemu ruchowi oporu. Poezja Verlaine'a była także bardzo popularna wśród muzyków, jego wiersze były często wykorzystywane jako teksty piosenek. Istnieje bardzo wiele portretów Verlaine'a namalowanych przez francuskich malarzy, najpiękniejsze z nich są autorstwa: Henri Fantin-Latour, Antonio de La Gandara, Eugène Carrière, Frédéric Cazals i Thèophile-Alexandre Steinlen. Został pochowany na cmentarzu Cimetière des Batignolles w Paryżu.
- Paul Marie Verlaine é considerado um dos maiores e mais populares poetas franceses.
- Fişier:Courbet - Paul Verlaine. jpg Paul Verlaine Paul Verlaine a fost un poet francez. El aparţine curentului simbolist şi este unul dintre cei mai citiţi dintre poeţii francezi. Este privit de simboliştii francezi ca şef al curentului. A dus o viata de boem, de “poet blestemat”, ce contrasteaza in planul creaţiei cu aspiraţia spre puritate şi candoare. Versurile de început (“Poeme saturniene”, 1866), cu reminiscenţe din parnasieni si din Baudelaire, afirma tonul sau inegalabil prin viziunea dramatică asupra lumii, prin inclinaţia către melancolie, prin cautarea armoniilor. Verlaine cultiva o lirică a sentimentelor intime, a variatelor stari sufleteşti, într-o atmosferă crepusculară şi vagă. Sunt versuri care se sustrag retoricii, de o armonie muzicala sugestiva, asa cum o demonstreaza volumele sale: “Romante fara cuvinte” (1874), considerat cel mai valoros, “Întelepciune” (1881), “Odinioara şi altadata” (1885), “Iubire” (1888), “Elegii” (1893) etc. El afirma ca arta inseamna a fi absolut tu insuţi şi formulează, in versurile celebre din “Arta poetica” (1855), notele caracteristice ale esteticii simbolismului: “Muzica înainte de toate”; “Suceşte gatul elocinţei”; “Nuanţa, nicidecum culoare”. “Deci, muzica intâi de toate Astfel, Imparele prefer, Mai vagi, mai libere-n eter, Fiind in tot, plutind în toate. ” (Paul Verlaine – Arta poetică)
- Поль Мари́ Верле́н — французский поэт, один из основоположников символизма и декаданса.
- Paul Verlaine, född 30 mars 1844 i Metz, Frankrike, död 8 januari 1896 i Paris, Frankrike. Fransk poet. Son till en ingenjörskapten. Verlaine studerade vid École polytechnique, men ägnade sig efter någon tid endast åt litteraturen. Hans utgångspunkt och ursprungliga litterära skola var Les parnassiens. Debutdiktsamlingen, Poèmes saturniens (1865), skrevs under inflytande av dem; Fetes galantes (1869) och ännu mera La bonne chanson (1870) visade att han börjar skilja sig från dem. 1870 gifte han sig. Under kommunen råkade han i tvist med myndigheterna och måste lämna Frankrike. 1871 gjorde han i sällskap med den yngre skalden Arthur Rimbaud vandringar och färder genom Frankrike, Belgien och England, ett vagabondliv, som tog ett snöpligt slut genom ett pistolskott, som Verlaine riktade mot sin följeslagare och som han 1873 fick plikta för med två års fängelse. Det är allmänt vedertaget att Verlaine och Rimbaud hade en stormig homosexuell relation. De båda poeterna skildras i hollywoodfilmen Total Eclipse från år 1995. Samlingen Romances sans paroles (1874) är det konstnärligt värdefulla resultatet av detta reseliv. Han återvände 1875 till Frankrike, där hans hustru lät skilja sig från honom. Dyspepsi och stark nervositet, försvårad genom hans kringflackande och oroliga levnadssätt, tärde på hans krafter. Sedan hans moder, vid vilken han var ömt fäst, hade avlidit och flera anställningar som lärare både i Frankrike och England fått ett hastigt slut, var alla band med det ordnade samhällslivet slitna. Verlaine levde i armod och sjukdom; små caféer, sjukhus, häkten var hans hemvist, och medan hans ryktbarhet oavbrutet ökades och utbredde sig, var han själv allt hopplösare hemfallen åt nöd och elände. Verlaines diktning speglade direkt och oförbehållsamt hans liv och hans sinnes skiftande stämningar. Slitningen mellan den otämdaste sensualism och den lidelsefulla, ödmjuka religiositet, som, sedan han 1880 omvänds till kristendomen, präglade hans tänkesätt, är utmärkande för hela hans senare alstring. Flyende parnassienstilens ordprakt och den franska poesiens traditionella retorik, verkade Verlaine som en förnyare av versens språk genom enkelheten och den musikaliskt lyriska skönheten i sin framställning. Ruelse och ånger, förtvivlad syndabikt, kroppsliga och själsliga lidandens ångestrop, barnsligt tillitsfull gudstro och mystisk hänförelse, de mest eteriska stämningar och den övermodigaste levnadstörst, våldsamt överdrifna anfall på människor och levnadsformer, hån och ursinne, allt får hos honom poetiskt uttryck. Av Verlaines diktsamlingar kan även nämnas: Sagesse (1881), Jadis et naguère(1884), Amour (1888), Parallèlement (1889), Dédicaces (1890), Chansons pour elle (1891), Bonheur (1891), Élégies (1893), Épìgrammes (1894), Ghair (1896) och Invectites (1896). Les poètes maudits (1884) är prosaessäer av bl.a. Mallarmé, Louise Leclercq (1886) noveller. Vidare utgav han skildringarna Mémoires d'un veuf (1886), Mes hópitaux (1891), Mes prìsons (1893), Confessions (1895) och Quinze jours en Hollande (1895). Verlaines Œuvres complètes och Œuvres posthumes omfattar sex band (1898-1903). Ett monument över skalden restes 1911 i Luxembourgträdgården i Paris.
- Paul Marie Verlaine, Fransız şair. Fransız şiirinin önde gelen şairleri arasındadır. Yirmi yaşına kadar subay olan babasının disiplinli yaşam anlayışı içinde yaşadı; ancak daha sonra özgür başıboş bir yaşamı benimsedi. Düzenli bir öğrenim görmedi, lise yaşamından sonra memuriyete başladı. Bir ara Fransa ve İngiltere'de öğretmenlik yaptıysa da bu görevlerini sürdüremedi.1851'de Paris'e gidip, Parnasçılarla tanıştı. Bir süre sonra bu akımdan ayrılıp sembolist şiirler yazmaya başladı. 1872'de eşini terkederek Arthur Rimbaud ile eşcinsel ilişki yaşamaya başladı. Birlikte Londra ve Brüksel gezileri yaptılar. Aralarında çıkan bir tartışma sonrası Rimbaud'u silahla yaraladı. Bunun üzerine iki yıl hapis cezasına çarptırıldı. Hayatının sonuna kadar içki ve uyuşturucudan kendisini kurtaramadı fakat dikkate değer eserler yarattı. Verlaine, şiirde hayal dünyasına, doğanın yarı aydınlık, renkli görünümüne yöneldi. Fransız şiirine o güne kadar rastlanmayan yeni bir hava, canlılık ve bir musiki getirdi. Zuhal Şiirleri, Aşıkların Bayramı, Güzel Şarkı, Şiir Sanatı, Sözsüz Romanlar, Usluluk ünlü eserlerinden bazılarıdır.
- Поль Верле́н — — відомий французький письменник, поет, символіст.
- 保尔·魏尔伦（Paul Verlaine，1844年3月30日－1896年1月8日），法国象征派诗人。
|
| rdfs:comment
|
- Paul-Marie Verlaine (30 March 1844 - 8 January 1896) was a French poet associated with the Symbolist movement. He is considered one of the greatest representatives of the fin de siècle in international and French poetry.
- Paul Marie Verlaine war ein bedeutender französischer Lyriker des Symbolismus.
- El poeta francès Paul Verlaine va néixer a Metz el 30 de març de 1844. Va morir a París el 8 de gener de 1896. La família Verlaine pertanyia a la petita burgesia: el seu pare, com el d'Arthur Rimbaud, era capità de l'exèrcit. Va estudiar a París i, després, va treballar a l'Ajuntament de la capital francesa. Freqüentava cafès i salons literaris parisencs fins que el 1866, va col·laborar en el primer Parnasse contemporain i va publicar els seus Poèmes saturniens.
- Paul Verlaine [Verlén] byl francouzský básník, představitel prokletých básníků a symbolismu. Působil jako úředník v Paříži, po seznámení s Rimbaudem opouští rodinu a začíná s ním žít, byl na něm velmi závislý a velmi ho obdivoval. Postupně propadl tuláctví a alkoholu. V Bruselu na Rimbauda vystřelil (rozešli se), za to byl odsouzen na 2 roky, ve vězení prodělal léčbu, uchýlil se k víře, ale po čase se vrátil ke svému způsobu života.
- Paul Marie Verlaine, comúnmente llamado Paul Verlaine, fue un poeta francés, perteneciente al movimiento simbolista.
- Paul Marie Verlaine oli ranskalainen runoilija. Verlainen alkoholin ja häväistysjuttujen sävyttämä yksityiselämä vaikutti hänen runouteensa. Hän ampui rakastajaansa Arthur Rimbaudia juovuspäissään mustasukkaisuusdraaman päätteeksi, joutui vankilaan, ja vapauduttuaan muutti Englantiin. Verlainen runo Chanson d'automne, Syyslaulu oli liittoutuneiden koodisanana toisessa maailmansodassa. Monet säveltäjät ovat säveltäneet hänen runojaan.
- Paul Marie Verlaine est un poète français, né à Metz le 30 mars 1844 et mort à Paris le 8 janvier 1896. Paul Verlaine est avant tout le poète des clairs-obscurs. L’emploi de rythmes impairs, d’assonances, de paysages en demi-teintes le confirment, rapprochant même, par exemple, l’univers des Romances sans paroles des plus belles réussites impressionnistes. C’est lui qui a lancé la notion de « poètes maudits ».
- Paul Verlaine francia parnasszista és szimbolista költő.
- Paul Marie Verlaine was een Frans dichter.
- Paul Verlaine var en fransk poet. Han var sønn til en ingeniørkaptein. Verlaine studerte ved École polytechnique, men hengav seg senere til litteraturen. Hans utgangspunkt og opprinnelige litterære skole var Les parnassiens (parnasset). Debutdiktsamlingen, Poèmes saturniens (1865), ble skrevet under innflytelse av dem; Fetes galantes (1869), og desto mer La bonne chanson (1870) viser at han begynner å ta avstand fra dem. I 1870 giftet han seg.
- Paul Verlaine – jeden z największych i najbardziej uznanych poetów francuskich. Zaliczany do grona poetów wyklętych. Przedstawiciel impresjonizmu w literaturze. Urodzony w Metzu, po ukończeniu szkoły średniej w Paryżu rozpoczął pracę w służbie cywilnej. Wiersze zaczął pisać już w młodości, ich styl był wzorowany na poezji grupy "Parnassien", w szczególności na wierszach jej lidera Charlesa Leconte'a de Lisle'a.
- Paul Marie Verlaine é considerado um dos maiores e mais populares poetas franceses.
- Fişier:Courbet - Paul Verlaine. jpg Paul Verlaine Paul Verlaine a fost un poet francez. El aparţine curentului simbolist şi este unul dintre cei mai citiţi dintre poeţii francezi. Este privit de simboliştii francezi ca şef al curentului. A dus o viata de boem, de “poet blestemat”, ce contrasteaza in planul creaţiei cu aspiraţia spre puritate şi candoare.
- Поль Мари́ Верле́н — французский поэт, один из основоположников символизма и декаданса.
- Paul Verlaine, född 30 mars 1844 i Metz, Frankrike, död 8 januari 1896 i Paris, Frankrike. Fransk poet. Son till en ingenjörskapten. Verlaine studerade vid École polytechnique, men ägnade sig efter någon tid endast åt litteraturen. Hans utgångspunkt och ursprungliga litterära skola var Les parnassiens. Debutdiktsamlingen, Poèmes saturniens (1865), skrevs under inflytande av dem; Fetes galantes (1869) och ännu mera La bonne chanson (1870) visade att han börjar skilja sig från dem.
- Paul Marie Verlaine, Fransız şair. Fransız şiirinin önde gelen şairleri arasındadır. Yirmi yaşına kadar subay olan babasının disiplinli yaşam anlayışı içinde yaşadı; ancak daha sonra özgür başıboş bir yaşamı benimsedi. Düzenli bir öğrenim görmedi, lise yaşamından sonra memuriyete başladı. Bir ara Fransa ve İngiltere'de öğretmenlik yaptıysa da bu görevlerini sürdüremedi.1851'de Paris'e gidip, Parnasçılarla tanıştı.
- Поль Верле́н — — відомий французький письменник, поет, символіст.
- 保尔·魏尔伦（Paul Verlaine，1844年3月30日－1896年1月8日），法国象征派诗人。
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
