| dbpedia-owl:abstract
|
- Pessach, auch Passa(h) oder Pascha genannt, gehört zu den wichtigsten Festen des Judentums. Es erinnert an den Auszug aus Ägypten, also die Befreiung der Israeliten aus ägyptischer Sklaverei. Die Nacherzählung dieses im Buch Exodus des Tanach erzählten Geschehens verbindet jede neue Generation der Juden mit ihrer zentralen Befreiungserfahrung. Das Pessach wird in der Woche vom 15. bis 22. Nisan als Familienfest mit verschiedenen Riten gefeiert, darunter dem Seder und dem einwöchigen Verzehr von Matzen. Deshalb heißt es auch „Fest der ungesäuerten Brote“. In der Zeit des Zweiten jüdischen Tempels gehörte Pessach zusammen mit Schawuot (Wochenfest) und Sukkot (Laubhüttenfest) zu den drei israelitischen Wallfahrtsfesten, an denen die Gläubigen nach Jerusalem zum Tempel auf dem Tempelberg pilgerten, um dort die Pessachtiere zu opfern.
- Passover is a Jewish holiday and festival. It commemorates the story of the Exodus, in which the ancient Israelites were freed from slavery in Egypt. Passover begins on the 15th day of the month of Nisan in the Jewish calendar, which is in spring in the Northern Hemisphere, and is celebrated for seven or eight days. It is one of the most widely observed Jewish holidays. In the narrative of the Exodus, the Bible tells that God helped the Children of Israel escape slavery in Egypt by inflicting ten plagues upon the Egyptians before Pharaoh would release his Israelite slaves; the tenth and worst of the plagues was the slaughter of the first-born. The Israelites were instructed to mark the doorposts of their homes with the blood of a spring lamb and, upon seeing this, the spirit of the Lord passed over these homes, an easy way to remember the holiday. There is some debate over where the term is actually derived from. When Pharaoh freed the Israelites, it is said that they left in such a hurry that they could not wait for bread dough to rise (leaven). In commemoration, for the duration of Passover no leavened bread is eaten, for which reason it is called "The Festival of the Unleavened Bread". Matzo (flat unleavened bread) is a symbol of the holiday. Together with Shavuot ("Pentecost") and Sukkot ("Tabernacles"), Passover is one of the three pilgrimage festivals (Shalosh Regalim) during which the entire Jewish populace historically made a pilgrimage to the Temple in Jerusalem. Samaritans still make this pilgrimage to Mount Gerizim, but only men participate in public worship.
- Pésaj literalmente "saltear", es la festividad judía que conmemora la salida del pueblo hebreo de Egipto, relatada en el libro bíblico del Éxodo. El pueblo hebreo ve en el relato de la salida de Egipto como el hito que marca el nacimiento del pueblo como tal. La festividad es uno de los tres Shloshet HaRegalim (Fiestas de Peregrinaje) del judaísmo, ya que durante la época en que el Templo de Jerusalén existía, se acostumbraba a peregrinar al mismo y realizar ofrendas. La festividad dura siete días (ocho en la Diáspora), y durante la misma está prohibida la ingestión de alimentos derivados de cereales fermentados, llamados en hebreo Jametz (חמץ) (la raíz de la palabra indica "fermentación"). En su lugar, durante la festividad se acostumbra a comer Matzá (מצה), o pan ácimo. Según la tradición, el pueblo judío salió de Egipto con mucha prisa y sin tiempo de prepararse, por lo que no hubo tiempo para dejar leudar el pan para el camino, y de esta creencia deriva la prohibición de ingerir Jametz. Durante la primera noche de la festividad (las dos primeras en la Diáspora) se acostumbra a llevar a cabo una tradicional cena, llamada "Séder" (סדר), durante la cual se relata la historia de la salida de Egipto. El origen del "Séder" podría trazarse hasta los simposios (banquetes) griegos, donde alrededor de una mesa de comida, y recostados en almohadones, se debatía toda la noche sobre algún tema determinado. Estos elementos se preservan en el ritual del Séder. La festividad también recibe el nombre de Fiesta de la Primavera, ya que en el hemisferio Norte marca el inicio de dicha estación. Dado que en Israel las estaciones calurosas son las estaciones secas, a partir de Pésaj y hasta Sucot se acostumbra a rezar por el rocío, y no por la lluvia (oraciones que se reservan para el invierno).
- Pesah tai pesach on juutalainen juhla, josta kristittyjen pääsiäinen on saanut alkunsa. Silloin muistellaan exodusta, israelilaisten vapautumista Egyptin orjuudesta. Pesahin vietto alkaa nisan-kuun neljännentoista päivän iltana. Nimi pesah tulee hepreankielisestä sanasta, joka merkitsee "kulkea ohi". Se viittaa viimeiseen vitsaukseen, jolla Jumala koetteli egyptiläisiä, koska he eivät suostuneet päästämään israelilaisia vapaiksi. Tooran kertomuksen Jumala surmasi egyptiläiset esikoispojat ja myös eläinten esikoiset. Israelilaisten hän oli käskenyt uhrata karitsan ja sivellä ovenpielensä sen verellä. Jos ovi oli sivelty verellä, säästyivät esikoiset hengissä.
- Pesach o Pesah (ebraico פסח) detta anche Pasqua ebraica, è una festività ebraica che dura otto giorni e che ricorda l'esodo e la liberazione del popolo israelita dall'Egitto; la Pasqua cristiana - pur con nuovi significati cristologici - trae origine da questa festività. Originalmente la Pèsach non durava otto giorni ma veniva celebrata nel solo giorno del 14 Nisan, mentre i successivi sette giorni venivano chiamati Festa dei Pani non fermentati. Questo è confermato dal confronto tra i versetti di Numeri 28:16: « E il primo mese, il quattordicesimo giorno del mese, sarà la Pasqua del Signore » e i versetti di Esodo 12:17-20 « E dovete osservare la festa dei pani non fermentati (... ) Per sette giorni (... ) dovete mangiare pani non fermentati »
- 過越（すぎこし、Template:Lang-he、Template:Lang-en）またはペサハ（pesach）とは、聖書に記載されているユダヤ教の祭り。
- Pesach, ook bekend als het lentefeest, vrijheidsfeest of matzefeest is een van de belangrijkere feesten in het jodendom. Met Pesach herdenkt men de joodse slavernij in Egypte en de uittocht uit Egypte en daarmee de bevrijding van de slavernij. Deze gebeurtenissen, die niet zijn geverifieerd via bronnen buiten het jodendom, staan centraal in de joodse ethos. Pesach duurt zeven of acht dagen en begint op de avond van de 14e nisan die in maart of april kan vallen. Pesach eindigt in Israël op de 21e nisan en daarbuiten op de 22e nisan. Het feest vangt aan met één sederavond in Israël en twee erbuiten. Op deze sederavond worden teksten gelezen, liederen gezongen, de vier vragen worden gesteld (waarom eten wij anders dan alle avonden matze; waarom zitten wij anders dan alle andere avonden niet rechtop; waarom is deze avond zo anders dan alle andere avonden; en waarom eten we anders dan alle andere avonden bittere kruiden), er worden vier bekers wijn (of druivensap) gedronken en een maaltijd (de sedermaaltijd) wordt genuttigd volgens een vrij vast patroon. Gedurende de hele Pesachweek, die bij sommige Joden zeven dagen duurt en bij anderen acht, mag men volgens de religieuze voorschriften geen gerezen voedsel eten. In plaats van regulier brood eet men matzes oftewel 'ongerezen' broden. Op de sederavond wordt uit de haggada gelezen, een boekje met hierin samengevat de gebeurtenissen voor en tijdens de uittocht met uitleg voor kinderen en volwassenen.
- For informasjon om den kristne høytiden, se påske. Pesach (hebraisk פֶּסַח), også kalt for jødisk påske, er den største jødiske fest og den kristne påskens historiske opphav. Ordet «pesach» betyr «å gå forbi» og henviser til minne om da Moses førte israelittene ut av fangenskapet i Egypt. Legenden vil ha det til at kvinnene som hadde laget brød til flukten ikke fikk tid til å la dem heve. Under de syv eller åtte dagene som pesach varer spiser jødene matza, usyret og ikke hevet brød, for å minnes denne begivenheten. Det skal ikke finnes noe gjæret mat (Chametz) i huset og i forkant av denne høytiden gjøres det grundig rent i hjemmene. Dagen før pesach skal alle førstefødte menn faste. Dette er til minne om at Gud ikke drepte de førstefødte jødiske sønnene under den siste landeplage i Egypt. Den første og andre kvelden i pesach kalles seder-aften. Ordet seder betyr orden, for på disse kveldene skjer alt etter bestemte regler. I boken haggada shel pesach (påskefortellingen), som er beregnet på denne spesielle kvelden, fortelles historien om utvandringen fra Egypt. Boken forklarer også ritualene og hvordan sederen skal utføres. En av de viktigste forberedelsene til denne kvelden er å gjøre klar de seks gjenstandene som skal være på seder-fatet. Dette er et hardkokt egg, et stekt kjøttbein, bitre urter, persille, charoset (blanding av eple, vin og nøtter) og chazeret (andre bitre urter). Alle de ulike tingene har sin bestemte betydning, og i løpet av ritualene på seder-kvelden viser man til de enkelte elementene. Sedermåltidet blir gjennomført på denne måten: 1) Kaddesh. Det er en velsignelse En velsignelse over vinen til ære for helligdagen. Alle fyller glassene sine med vin og drikker. Deretter fylles glass nummer to (av i alt 4 glass, som skal drikkes i løpet av kvelden, desse kan inneholde druevin, druejuice eller rosevin). Alle må drikke 4 glass vin i løpet av måltidet. 2) Urchatz: Vasking av hendene En vasker hendene uten å si en velsignelse, dette gjør man før man skal spise Karpas. 3) Karpas: Dette er grønnsaker En grønnsak (som oftest persille) dyppes i saltvann og spises. Saltvannet representerer tårene som ble felt under slaveriet. Persille passer godt til dette formålet, fordi saltvannet som ristes av persillen likner tårer. 4) Yachatz: Bryting av matzah Det skal være 3 Matzaher på bordet. (Matzah er det usyrede brødet. ) En av de tre matzaene på bordet brytes. Den ene delen returneres til bunken, mens den andre settes til side som afikoman (som en "dessert" siste man spiser under måltidet. 5) Maggid: Historien Forteller om utgangen fra Egypt. Denne delen begynner med at den yngste tilstede stiller "de fire spørsmålene"; et sett med spørsmål om hvorfor denne kvelden er annerledes enn alle andre kvelder, noe som også oppmuntrer til aktiv deltagelse i sederen og vekker nysgjerrighet hos de som er tilstede. I løpet av kvelden diskuteres historien og alt annet som har med helligdagen å gjøre. Haggadaen fremstiller fire forskjellige typer mennesker: den vise, som vil vite alle de tekniske detaljene; den onde, som utelukker seg selv fra tradisjonen (og lærer straffen for det); den mindre begavede, som trenger å vite det helt grunnleggende, og den som ikke en gang vet hvordan han skal spørre og som ikke vet nok til å vite hva en behøver å vite. Maggid - historien - er bygget opp slik at den skal tilfredsstille de intellektuelle behovene til alle de fire typer menneskene. Ved slutten av Maggid uttales en velsignelse over det andre glasset med vin, og det drikkes. 6) Rachtzah: Vasking av hender Hendene vaskes, og nå sies det også en velsignelse. Dette er forberedelse for spising av Matza. 7) Motzi: Velsignelse over kornprodukter Ha'motzi-velsignelsen, en velsignelse over brød eller kornprodukter som brukes til alle måltider, sies nå over matzaen. 8) Matza: Velsignelse over matzah Før en spiser matzaen, sies en velsignelse spesielt for den. 9) Maror: Bitre urter En velsignelse sies over en bitter grønnsak (vanligvis pepperrot) og den spises. Dette symboliserer bitterheten i slaveriet. Maror spises sammen med charoset, som er en blanding av eple, nøtter, kanel og vin og som symboliserer mursteinsblandingen jødene brukte da de som slaver måtte bygge for egypterne. 10) Korech: "Sandwich" Rabbi Hillel mente at maror skulle spises sammen med matzah og pesachofferet i en "sandwich". Derfor spiser man maror på et stykke matzah med litt charoset (ettersom en sluttet med ofringer for 2000 år siden, har man ingen pesachofringer) 11) Shulchan Orech: Middagen Dette er "hovedretten" under måltidet. Det er ingen spesielle regler for hva som spises ved dette måltidet (chametz spises selvsagt ikke). 12) Tzafun: Afikoman Den delen av matzah som ble satt til side tidligere spises nå som "dessert"; måltidets siste mat. Når det gjelder afikoman, finnes det ulike tradisjoner knyttet til dette. Hos noen familier gjemmer barna den og foreldrene må da enten finne den eller "betale" en gave til barna for å finne den, mens hos andre er det slik at foreldrene gjemmer den og deretter får barna gave for å finne den. En ide med dette er å holde barna våkne under alle ritualene før selve måltidet. 13) Barech: Avsluttende bordbønn Man heller opp det tredje glasset med vin(alle sammen), og den avsluttende bordbønnen sies. Ved slutten uttales en velsignelse over det tredje glasset og det drikkes. Fjerde glass helles i, i tillegg til et ekstra glass som settes til side for profeten Eliahu. Tradisjonen sier at det er han som skal bringe Messias til jorden og at dette skal skje på pesach. Ved dette tidspunktet åpnes ytterdøren, for å ønske Eliahu velkommen. 14) Hallel: Salmer Flere salmer synges. man velsigner det siste vinglasset, og det drikkes. 15) Nirtzah: Lukking En enkel erklæring om at sederen er fullført, med et ønske om at man neste år skal få feire pesach i Jerusalem (med andre ord, at Messias må komme). Dette etterfølges av diverse salmer og historier. Påsketiden varer helt til pinsen, som kalles sjavout. Opprinnelig var pesach en gammel israelittisk landbruksfest hvor man feiret foråret med kornets og kvegets fruktbarhet. Et sannsynligvis noe nyere element er tilknytningen til utvandringen fra Egypt hvor hver familie slaktet et lam. Lammet ble tilberedt og spist med usyret brød og urter. Lammets blod ble smurt på dørstolpene for å holde døden vekk. Til minne om den gang ble det en tradisjon å spise lam hvert år om aftenen ved utgangen av den 14. nisan. Lammet skulle slaktes og spises i Templet i Jerusalem, men det ble etterhånden for besværlig slik at lammet ble slaktet i templet, hvoretter hver familie spiste det seremonielle måltid i hjemmet.
- Pesach, Pascha (hebr. פסח – Pesach, 'przejście', jidysz Pajsoch, Pejsoch), Przaśniki – święto żydowskie obchodzone na pamiątkę wyzwolenia Żydów z niewoli egipskiej. W Izraelu trwa 7 dni, a w diasporze – 8 dni, poczynając od 14 dnia miesiąca nisan. Od dnia następnego liczony jest omer – okres 7 tygodni, prawie żałobny, w którym ortodoksyjni żydzi nie odprawiają wesel, nie strzygą włosów ani się nie golą.
- Pessach (do hebraico פסח, ou seja, passagem), também conhecida como Páscoa judaica, é o nome do sacríficio executado em 14 de Nissan segundo o calendário judaico e que precede a festa dos pães ázimos (Chag haMatzot). Geralmente o nome Pessach é associado a esta festa também, que celebra e recorda a libertação do povo de Israel do Egito, conforme narrado no livro de Shemot. De acordo com a tradição, a primeira celebração de Pessach ocorreu há 3500 anos, quando de acordo com a Torá, Deus enviou as Dez pragas do Egito sobre o povo do Egito. Antes da décima praga, o profeta Moisés foi instruído a pedir para que cada família hebréia sacrificasse um cordeiro e molhasse os umbrais (mezuzót) das portas com o sangue do cordeiro, para que não fossem acometidos pela morte de seus primogênitos. Chegada a noite, os hebreus comeram a carne do cordeiro, acompanhada de pão ázimo e ervas amargas (como o rábano, por exemplo). À meia-noite, um anjo enviado por Deus feriu de morte todos os primogênitos egípcios, desde os primogênitos dos animais até mesmo os primogênitos da casa do Faraó. Então o Faraó, temendo ainda mais a Ira Divina, aceitou liberar o povo de Israel para adoração no deserto, o que levou ao Êxodo. Como recordação desta liberação, e do castigo de Deus sobre Faraó foi instituído para todas as gerações o sacríficio de Pessach. É importante notar que Pessach significa a passagem, porém a passagem do anjo da morte, e não a passagem dos hebreus pelo Mar Vermelho ou outra passagem qualquer, apesar do nome evocar vários simbolismos. Um segundo Pessach era celebrado em 14 de Iyar,para pessoas que na ocasião do primeiro Pessach estivessem impossibilitadas de ir ao Tabernáculo, fosse por motivos de impureza, ou por viagem .
- Fil:Shmura Matzo. jpg Matza - det osyrade brödet. Pesach, den judiska högtiden, det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna. Det firas samma dag varje år i den judiska kalendern, nämligen den 15:e Nisan . Pesach kallas ibland judisk påsk. År 2011 startar Pesach vid solnedgången den 18 april. Den slutar på natten mellan 25-26 april . 2012 börjar Pesach den 6 april. Det hebreiska ordet pesach betyder "passera förbi" och på engelska brukar termen "passover" användas. Detta syftar på Andra Mosebok 12:23, där Gud meddelar Moses att han kommer döda den förstfödde sonen i varje egyptiskt hem, men passera förbi de dörrar som insmorts med blod från ett lammoffer. Genom blodmarkeringen kunde därmed de judiska gossebarnen överleva. Detta viktiga bibelcitat är enligt följande: Herren ska nämligen gå fram genom landet och döda egyptierna, men när han ser blodet på dörrposterna och övre dörrkarmen, ska han gå förbi det huset och inte tillåta Fördärvaren att gå in och döda den förstfödde. Under pesachhögtiden äter man endast osyrat bröd, matza. Även detta till minne av flykten från Egypten då man inte hann låta brödet jäsa. Högtiden kallas därför också ”det osyrade brödets högtid”. Ur Andra Mosebok 12:17-18, Ni skall fira det osyrade brödets högtid, därför att det var just den dagen som jag förde era härar ut ur Egypten. I släkte efter släkte skall det vara en oföränderlig ordning att ni firar denna dag. Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden till kvällen den tjugoförsta dagen skall ni äta osyrat bröd. Pesach inleds vid första fullmånen efter vårdagjämningen, oftast i april, och firas under sju dagar i Israel och i åtta dagar av judarna i diasporan. Under de två första pesach-kvällarna (i Israel endast den första) håller man seder, en rituell Pesach-måltid, i hemmet. Inledningen till måltiden är utformad som en pedagogisk lektion för barn, under vilken de närvarande intar olika smårätter såsom charoset, en blandning av malda nötter, äpplen och kryddor som symboliserar murbruket som användes för bygget av städer i Egypten, och bittra örter som symboliserar de bittra tårar som var judarnas lott under slaveriet under farao i Egypten (1300-talet f. Kr.). Under sederkvällarna läser man Pesach-berättelsen ur en bok som kallas Haggada ("Berättelse").
- Пе́сах (ивр. פֶּסַח, букв. «миновал, обошёл», в ашкеназском произношении — Пе́йсах / Пе́йсох / Па́йсох; арам. פִּסְחָא, Пи́сха; по-гречески и по-русски — Пасха) — центральный иудейский праздник в память об Исходе из Египта. Начинается на 15-й день весеннего месяца нисан и празднуется в течение 7 дней в Израиле и 8 — вне Израиля. Тора запрещает иудеям в течение праздника употреблять в пищу хлеб и любые другие продукты, содержащие зерновые, которые подверглись закваске (ивр. חָמֵץ, «хаме́ц» — квасное). Также Тора повелевает есть в эти дни мацу (опресноки). Песах, наряду с Суккот и Шавуот, — один из трёх «праздников паломничества» («Шалош регалим»). В эти праздники в эпоху существования Иерусалимского храма массы иудейского народа поднимались в Иерусалим. В Израиле Песах — семидневный праздник, первый и последний дни которого — полноценные праздники и нерабочие дни. Промежуточные дни называются словами холь а-моэ́д («праздничные будни»). За пределами Израиля праздник длится 8 дней, из которых первые два и заключительные два — полноценные праздники.
- 逾越節，又稱無酵節、巴斯卦節，是猶太教的主要節期之一。此節期紀念上帝在殺死埃及一切頭胎生物的同時，並沒有殺死猶太人的長子。
- Pessa'h est l’une des trois fêtes de pèlerinage du judaïsme prescrites par la Bible, au cours de laquelle on célèbre l’Exode hors d’Égypte et le début de la saison de la moisson de l’orge qui inaugure le cycle agricole annuel. Elle commence le 14 nissan (qui correspond, selon les années, à la fin du mois de mars ou au mois d’avril dans le calendrier grégorien) et dure huit jours dont seuls les premiers et les derniers sont totalement fériés. Elle inaugure en outre la période de l’omer au terme de laquelle est célébrée la fête de Chavouot. Particulièrement riche en rites et coutumes, la fête se distinguait originellement par l’offrande pascale que les Juifs ne peuvent réaliser depuis la destruction du Temple (les Samaritains continuent à l’offrir sur le mont Garizim). L’obligation de manger des matzot (aliments azymes) et de bannir le hametz (aliments à base de pâte levée et/ou fermentée) tout au long de la fête demeure en application.
|
| rdfs:comment
|
- 過越（すぎこし、Template:Lang-he、Template:Lang-en）またはペサハ（pesach）とは、聖書に記載されているユダヤ教の祭り。
- Pesach, Pascha (hebr. פסח – Pesach, 'przejście', jidysz Pajsoch, Pejsoch), Przaśniki – święto żydowskie obchodzone na pamiątkę wyzwolenia Żydów z niewoli egipskiej. W Izraelu trwa 7 dni, a w diasporze – 8 dni, poczynając od 14 dnia miesiąca nisan. Od dnia następnego liczony jest omer – okres 7 tygodni, prawie żałobny, w którym ortodoksyjni żydzi nie odprawiają wesel, nie strzygą włosów ani się nie golą.
- 逾越節，又稱無酵節、巴斯卦節，是猶太教的主要節期之一。此節期紀念上帝在殺死埃及一切頭胎生物的同時，並沒有殺死猶太人的長子。
- Pessach, auch Passa(h) oder Pascha genannt, gehört zu den wichtigsten Festen des Judentums. Es erinnert an den Auszug aus Ägypten, also die Befreiung der Israeliten aus ägyptischer Sklaverei. Die Nacherzählung dieses im Buch Exodus des Tanach erzählten Geschehens verbindet jede neue Generation der Juden mit ihrer zentralen Befreiungserfahrung. Das Pessach wird in der Woche vom 15. bis 22.
- Passover is a Jewish holiday and festival. It commemorates the story of the Exodus, in which the ancient Israelites were freed from slavery in Egypt. Passover begins on the 15th day of the month of Nisan in the Jewish calendar, which is in spring in the Northern Hemisphere, and is celebrated for seven or eight days. It is one of the most widely observed Jewish holidays.
- Pésaj literalmente "saltear", es la festividad judía que conmemora la salida del pueblo hebreo de Egipto, relatada en el libro bíblico del Éxodo. El pueblo hebreo ve en el relato de la salida de Egipto como el hito que marca el nacimiento del pueblo como tal. La festividad es uno de los tres Shloshet HaRegalim (Fiestas de Peregrinaje) del judaísmo, ya que durante la época en que el Templo de Jerusalén existía, se acostumbraba a peregrinar al mismo y realizar ofrendas.
- Pesah tai pesach on juutalainen juhla, josta kristittyjen pääsiäinen on saanut alkunsa. Silloin muistellaan exodusta, israelilaisten vapautumista Egyptin orjuudesta. Pesahin vietto alkaa nisan-kuun neljännentoista päivän iltana. Nimi pesah tulee hepreankielisestä sanasta, joka merkitsee "kulkea ohi". Se viittaa viimeiseen vitsaukseen, jolla Jumala koetteli egyptiläisiä, koska he eivät suostuneet päästämään israelilaisia vapaiksi.
- Pesach o Pesah (ebraico פסח) detta anche Pasqua ebraica, è una festività ebraica che dura otto giorni e che ricorda l'esodo e la liberazione del popolo israelita dall'Egitto; la Pasqua cristiana - pur con nuovi significati cristologici - trae origine da questa festività. Originalmente la Pèsach non durava otto giorni ma veniva celebrata nel solo giorno del 14 Nisan, mentre i successivi sette giorni venivano chiamati Festa dei Pani non fermentati.
- Pesach, ook bekend als het lentefeest, vrijheidsfeest of matzefeest is een van de belangrijkere feesten in het jodendom. Met Pesach herdenkt men de joodse slavernij in Egypte en de uittocht uit Egypte en daarmee de bevrijding van de slavernij. Deze gebeurtenissen, die niet zijn geverifieerd via bronnen buiten het jodendom, staan centraal in de joodse ethos. Pesach duurt zeven of acht dagen en begint op de avond van de 14e nisan die in maart of april kan vallen.
- For informasjon om den kristne høytiden, se påske. Pesach (hebraisk פֶּסַח), også kalt for jødisk påske, er den største jødiske fest og den kristne påskens historiske opphav. Ordet «pesach» betyr «å gå forbi» og henviser til minne om da Moses førte israelittene ut av fangenskapet i Egypt. Legenden vil ha det til at kvinnene som hadde laget brød til flukten ikke fikk tid til å la dem heve.
- Pessach (do hebraico פסח, ou seja, passagem), também conhecida como Páscoa judaica, é o nome do sacríficio executado em 14 de Nissan segundo o calendário judaico e que precede a festa dos pães ázimos (Chag haMatzot). Geralmente o nome Pessach é associado a esta festa também, que celebra e recorda a libertação do povo de Israel do Egito, conforme narrado no livro de Shemot.
- Fil:Shmura Matzo. jpg Matza - det osyrade brödet. Pesach, den judiska högtiden, det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna. Det firas samma dag varje år i den judiska kalendern, nämligen den 15:e Nisan . Pesach kallas ibland judisk påsk. År 2011 startar Pesach vid solnedgången den 18 april. Den slutar på natten mellan 25-26 april . 2012 börjar Pesach den 6 april.
- Пе́сах (ивр. פֶּסַח, букв. «миновал, обошёл», в ашкеназском произношении — Пе́йсах / Пе́йсох / Па́йсох; арам. פִּסְחָא, Пи́сха; по-гречески и по-русски — Пасха) — центральный иудейский праздник в память об Исходе из Египта. Начинается на 15-й день весеннего месяца нисан и празднуется в течение 7 дней в Израиле и 8 — вне Израиля. Тора запрещает иудеям в течение праздника употреблять в пищу хлеб и любые другие продукты, содержащие зерновые, которые подверглись закваске (ивр.
- Pessa'h est l’une des trois fêtes de pèlerinage du judaïsme prescrites par la Bible, au cours de laquelle on célèbre l’Exode hors d’Égypte et le début de la saison de la moisson de l’orge qui inaugure le cycle agricole annuel. Elle commence le 14 nissan (qui correspond, selon les années, à la fin du mois de mars ou au mois d’avril dans le calendrier grégorien) et dure huit jours dont seuls les premiers et les derniers sont totalement fériés.
|
