A parish is a territorial unit that was usually historically served by a local church. This administrative unit is typically found in Roman Catholic, Anglican Communion, the Eastern Orthodox Church, the Church of Sweden, United Methodist, and Presbyterian churches. It refers to a local, ecclesiastical community or territory, including its main church building, perhaps one or more chapels of ease and other property.

PropertyValue
dbpprop:aboutProperty
  • Parish (disambiguation)
  • ecclesiastical administration
  • other uses
dbpprop:abstract
  • A parish is a territorial unit that was usually historically served by a local church. This administrative unit is typically found in Roman Catholic, Anglican Communion, the Eastern Orthodox Church, the Church of Sweden, United Methodist, and Presbyterian churches. It refers to a local, ecclesiastical community or territory, including its main church building, perhaps one or more chapels of ease and other property. The word "parish" is also used more generally to refer to the collection of people who attend a particular church. In this usage, a parish minister is one who serves a congregation. In some countries a parish (sometimes called a "civil parish") is an administrative area of civil government. Parishes of this type are found in England, Ireland, the Isle of Man, the Channel Islands, Louisiana, Estonia, and a number of island nations in the region of the Caribbean.
  • Das Wort Kirchspiel bezeichnet den geographischen Einzugsbereich einer Kirchengemeinde. Es wird auch als Parochie bezeichnet, früher im Niederdeutschen auch Kaspel, Kespel, Kark- oder Kerkspeel. Einst hatte die Einteilung von – vor allem ländlichen – Landstrichen in Kirchspiele eine große praktische Relevanz. Noch heute orientieren sich die Grenzen von Samtgemeinden und vergleichbaren Gebietskörperschaften häufig an den alten Grenzen der Kirchspiele, doch findet man den Begriff als kommunale Gebietskörperschaft nicht mehr. Es gibt nur Städte, Landkreise und Gemeinden. In der Bauernrepublik Dithmarschen bildeten die Kirchspiele unabhängige Einheiten. Sie wurden von einem Kollegium aus zwölf Großbauern, den Schlütern, regiert. Zur Zeit ihrer größten Machtfülle um 1350 waren sie zuständig für Deichwesen, die Gerichtsgewalt, Feuerpolizei, Heeresaufgebot sowie den Abschluss von Verträgen mit auswärtigen Mächten. Aus ihnen wurden später die Kirchspielslandgemeinden gebildet. In Dänemark bildeten die evangelischen Kirchspiele seit 1791 die einheitliche Verwaltungsgrundlage auf kommunaler Ebene und wurden ab 1842 von einer zunächst von den örtlichen Landbesitzern, ab 1901 von der gesamten ansässigen Bevölkerung gewählten Kirchspielsvorständen geleitet. Nur die Städte sowie in Nordschleswig die Flecken bildeten gesonderte Gemeinden. Die Landgemeinden von Stadtkirchen bildeten ebenfalls eigene Kirchspielsgemeinden. Nur in wenigen Fällen waren Kirchspiele in mehrere Landgemeinden aufgeteilt. Ab den 1960er Jahren schlossen sich immer mehr Gemeinden angesichts einer bevorstehenden Kommunalreform zusammen. 1970 wurden die Kirchspielsgemeinden mit den Städten und Flecken zu größeren Kommunen zusammengefasst. In einigen Regionen Spaniens und in Ecuador bilden Kirchspiele unter der spanischsprachigen Bezeichnung Parroquia heute weltliche Verwaltungseinheiten auf Gemeindeebene. Dasselbe gilt für den Begriff Parish im englischsprachigen Raum, u. a. im Vereinigten Königreich, in Kanada und dem US-Bundesstaat Louisiana, wo die Parish im Gegensatz zum üblichen Gebrauch für Kirchspiel als untere kommunale Einheit dem County in anderen Bundesstaaten äquivalent ist. In Schweden waren früher Kirchspiele unter der schwedischen Bezeichnung Socken ebenfalls unterste territoriale Einheiten.
  • Una parròquia és en primer lloc la subdivisió de base d'una diòcesi, que s'aplica a diverses esglésies: l'Església Catòlica Romana, l'Església Anglicana, l'Església Ortodoxa i d'altres. Una parròquia és igualment una subdivisió administrativa a diversos estats i fins i tot a comunitats autònomes d'Espanya.
  • Farnost je místní církevní obec, patřící většinou do určité diecéze či biskupství v katolické církvi, pravoslavné církvi, starokatolické církvi, anglikánské církvi a několika dalších církvích. V některých protestantských církvích se podobné obci věřících říká sbor. Farnost zpravidla zahrnuje území vesnice nebo několika vesnic, města nebo jeho části, v některých případech může zahrnovat i celé politické území. Farnost je zpravidla vymezena územně, ale některé jsou vymezeny i tzv. personálně, např. národnostně nebo sociální skupinou (například v Praze existuje akademická římskokatolická farnost u nejsv. Salvátora nebo polská římskokatolická farnost). Farnosti představovaly ve středověku základ nejen církevní, ale i státní správy, v některých zemích se tak nejnižší státní správní jednotky jmenují dodnes.
  • La parroquia, (del griego paroikos, habitar cerca), es un territorio definido para una comunidad de fieles católicos que está bajo la dirección de un obispo diocesano. A cada parroquia se encomienda un sacerdote y se le designa como párroco. Estas comunidades están llamadas por el bautismo a vivir plenamente la fe con la Eucaristía como su centro. Se han establecido también parroquias personales para ciertos ritos o nacionalidades sin territorio específico. Originariamente las parroquias se crearon por la Iglesia Católica y estaban formadas por un pequeño territorio que se asignaban a un cura. El Sacerdote se encargaba de oficiar misas, funerales, bautismos, bodas además de ofrecer consuelo a los habitantes y feligreses de la misma, también extendía sus servicios a los distintos templos y Capillas de los pueblos que formaban la parroquia. La función del párroco llegó a ser muy importante, actuando como consejero para las familias, de mediador en los conflictos, e incluso ejerciendo funciones de juez de paz o veedor.
  • Seurakunta (kreikaksi ἐκκλεσία, ekklesia, verbistä ekkaleo, ”kutsua ulos”) on kristittyjen muodostama yhteisö. Suomessa sanalla seurakunta tarkoitetaan yleensä joko koko kristikuntaa tai jonkin kristillisen tunnustuskunnan paikallista yksikköä. Puhutaan esimerkiksi islamilaisesta seurakunnasta, evankelisluterilaisesta seurakunnasta tai helluntaiseurakunnasta. Sen sijaan tiettyä tunnustuskuntaa tai sen kansallista organisaatiota kutsutaan usein kirkoksi. Kirkko ja seurakunta ovat kuitenkin osin synonyymejä, varsinkin koko kristikunnasta puhuttaessa.
  • Une paroisse est, dans le christianisme, la subdivision de base d'un diocèse dans diverses Églises : Église catholique romaine, Église anglicane, Église orthodoxe, etc. Elle a également donné son nom à une subdivision administrative dans plusieurs pays, la paroisse civile.
  • La parrocchia è, nella Chiesa cattolica, la porzione di una diocesi: Centro della vita di una parrocchia è la celebrazione dell'Eucaristia domenicale, dove tutta la comunità cristiana di quel territorio si riunisce per ascoltare la Parola di Dio, lodare Dio e spezzare il pane. In seguito a un numero diversissimo di fattori, una parrocchia può avere un numero di abitanti molto basso (alcune centinaia di cattolici o meno), fino a comprendere il territorio di una piccola città: in America Latina esistono parrocchie che possono avere centomila abitanti, e che di fatto sono più grosse di intere diocesi di altri paesi.
  • In de rooms-katholieke Kerk is een parochie een gemeenschap van gelovigen waarvan de herderlijke zorg aan een pastoor is toevertrouwd. De pastoor kan hiervoor worden bijgestaan door een parochievicaris, beter bekend als kapelaan of onderpastoor. Ook de Anglicaanse Kerk, oosters-orthodoxe Kerk en bijvoorbeeld de Zweedse Kerk kennen een parochie. Een personele parochie richt zich niet op de gelovigen van een bepaald gebied, maar op een bepaalde groep gelovigen. Zo bestaan er bijvoorbeeld personele parochies voor Chaldeeuwse christenen of voor gelovigen die de Mis willen vieren volgens de Tridentijnse ritus.
  • Kerspel is de middelnederlandse benaming voor een kerkgemeente of parochie. Het kerspel maakte als territorium van een parochie of kerkelijke gemeente van oudsher deel uit van de kerkelijke organisatie van een bisdom. De grenzen dateerden veelal uit de 11e of 12e eeuw. Door bevolkingsgroei en ontginning van woeste gronden of door splitsing werden deze grenzen gewijzigd. Na de reformatie kwam het bij de protestants geworden parochies ook tot grenswijzigingen. Voor de zielzorg van de parochianen alsmede het verrichten van religieuze handelingen in de kerspel was dit het domein van de parochiepriester of kapelaan. Omdat de grenzen van een kerspel meestal samenvielen met die van het richterambt of schoutambt wordt het woord kerspel ook wel eens als synoniem voor deze gebruikt. Vanaf de zestiende eeuw begon men het begrip kerspel steeds meer te gebruiken om de bestuurlijke eenheid aan te geven die vanaf de Bataafse Revolutie 1795 de burgerlijke gemeente zou gaan vormen. Soms zijn bij de vorming van de gemeenten kerspelen samengevoegd tot een gemeente. In geografische namen is het begrip veelvuldig aanwezig. Zo was het gebied rond de stad Zwolle tot 1967 een zelfstandige gemeente onder de naam Zwollerkerspel en bestond tot 1966 ten zuiden van Weesp de gemeente Weesperkarspel. Ook de namen van de gemeentes Achtkarspelen en Harenkarspel en de Noord-Hollandse plaatsen Bovenkarspel, Hoogkarspel, Oudkarspel en Sijbekarspel verwijzen nog naar de kerkelijke geschiedenis. Soms ook valt een kerspel onder de parochie van een plaats terwijl het gelegen is in een andere gemeente. Zo was Kerspel Goor een onderdeel van de gemeente Markelo maar vielen de gelovigen onder de parochie van Goor. Streekaanduidingen voor het gebied dat samenviel met het kerspel of dat het niveau boven of onder het kerspel vormde: ambacht (boer)marke buurschap of boerschap grietenij kluft schultambt/schoutambt
  • Et sogn eller sokn er vanligvis det område en kirke betjener, og er den laveste forvaltningsenhet innen kirken i land som Norge og Danmark. I Den norske kirke («statskirken») kan et sogn ha flere kirker. Flere sogn til sammen danner et prosti. Et prosti er et lokalt distrikt hvor en gruppe prester og andre med kirkelige stillinger er ansatt. Alle sognene i prostiet betjenes av denne gruppen av prester, selv om de fleste prestene vil ha et spesielt ansvar for ett eller flere sogn. (Det som tidligere ble kalt prestegjeld. ) De fleste andre ansatte vil være knyttet til ett enkelt sogn. Hvert sogn har et eget menighetsråd. Sognet spiller derfor en rolle i kirkens rådsstruktur. Når det er flere sogn innenfor en kommune, ligger arbeidsgiverfunksjoner, forvaltningen av eiendom og kirkegårdsdrift under fellesrådet, som er sammensatt av representanter fra menighetsrådene. Er det bare ett sogn, er menighetsrådet også fellesråd. Et sogn kalles også ofte unøyaktig for en menighet, men dette er en langt mer flertydig betegnelse. Dersom et sogn ikke har egen prest blir det kalt et anneks. I Den katolske kirke er et sogn den laveste juridiske enhet. Lavere enheter, messesteder og kapelldistrikter, er alltid underlagt et sogn og dets sogneprest. I kapelldistrikter kan deler av forvaltningen være overlatt til distriktet, men det står allikevel ansvarlig overfor sognepresten.
  • Parafia, probostwo - podstawowa jednostka organizacyjna Kościoła katolickiego i wielu innych wyznań chrześcijańskich. Według koncepcji teologicznych to przede wszystkim określona wspólnota wiernych. Zwierzchnikiem parafii jest proboszcz, któremu mogą pomagać inni księża wikariusze, oraz kapelani czy rezydenci. Centralnym ośrodkiem życia parafii jest kościół parafialny. Powstanie instytucji parafii wiąże się z rozprzestrzenieniem chrześcijaństwa na tereny wiejskie. Ostatecznie znaczenie i rolę parafii określił Sobór Laterański IV w 1215. W średniowiecznej Polsce parafie obejmowały kilka lub kilkanaście wsi. Były one powiązane z własnością ziemską: właściciel, zazwyczaj świecki, utrzymywał patronat nad kościołami, co dawało mu prawo przedstawiania kandydata na plebanię (od XII w. proboszcza określano terminem "pleban" . Wierni w parafiach byli zobowiązani do ponoszenia różnych świadczeń, jak dziesięcina czy świętopietrze. W parafiach powstawały czasem konfraternie wiernych, zajmujące się dobroczynnością, pokutą i modlitwą, a nawet zarządzaniem majątkiem parafii . W średniowieczu parafie wypełniały wielorakie funkcje. W Polsce od XIII w. przy zamożniejszych parafiach zaczęły powstawać podstawowe szkoły parafialne, a w miastach także szpitale. W wielu krajach parafie były też traktowane jako najniższy szczebel administracji państwowej . Szacuje się, że w 1200 w dzisiejszych granicach Polski istniało już ok. 1000 parafii. 300 lat później było ich już niemal sześciokrotnie więcej, a ok. 1772 4700. Według pallotyńskiego Instytutu Statystyki Kościoła Katolickiego w poł. 2003 w Polsce istniało ok. 10 050 parafii katolickich . W roku 2006 ilość parafii wzrosła - wg spisu pod redakcją naukową ks. Witolda Zdaniewicza SAC, ks. Sławomira Zaręby i Roberta Stępisiewicza - do 10 162; w parafiach tych działa 29 490 kapłanów, w tym 5 674 zakonników.
  • Прихо́д, или парафия — церковный округ населения, имеющий свой особый храм с причтом, совершающим священнодействия для прихожан. В древней христианской церкви, а также в Древней Руси прихожане сами избирали членов причта, представляя в последнем случае епископу так называемые «заручные прошения», получившие начало после Владимирского собора 1274 г.
  • Församling är i kristna kyrkor en grupp som regelbundet firar gudstjänst tillsammans. I Sverige har sedan medeltiden en kyrkas och en kyrkoherdes församling traditionellt kallats socken. Vanligen leds en församling av en präst eller pastor, som leder gudstjänsterna och ansvarar för undervisning och själavård. Det förekommer även lekmannaledda församlingar, i synnerhet inom små frikyrkoförsamlingar. Församlingar är organiserade på olika sätt i olika samfund. I många frikyrkor är församlingarna fristående och oberoende. I andra kyrkor är församlingarna underställda en biskop och ett stift. Svenska kyrkans största församling är idag Täby församling i Roslags kontrakt, Stockholms stift. Församlingen har för närvarande 46 891 medlemmar och är huvudpunkt i Roslags kontrakt.
  • Пара́фія — нижча церковно-адміністративна організація у християнських церквах на чолі з церковною радою, що об'єднує віруючих, яких обслуговують служителі одного храму.
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdf:type
rdfs:comment
  • A parish is a territorial unit that was usually historically served by a local church. This administrative unit is typically found in Roman Catholic, Anglican Communion, the Eastern Orthodox Church, the Church of Sweden, United Methodist, and Presbyterian churches. It refers to a local, ecclesiastical community or territory, including its main church building, perhaps one or more chapels of ease and other property.
  • Das Wort Kirchspiel bezeichnet den geographischen Einzugsbereich einer Kirchengemeinde. Es wird auch als Parochie bezeichnet, früher im Niederdeutschen auch Kaspel, Kespel, Kark- oder Kerkspeel. Einst hatte die Einteilung von – vor allem ländlichen – Landstrichen in Kirchspiele eine große praktische Relevanz.
  • Una parròquia és en primer lloc la subdivisió de base d'una diòcesi, que s'aplica a diverses esglésies: l'Església Catòlica Romana, l'Església Anglicana, l'Església Ortodoxa i d'altres. Una parròquia és igualment una subdivisió administrativa a diversos estats i fins i tot a comunitats autònomes d'Espanya.
  • Farnost je místní církevní obec, patřící většinou do určité diecéze či biskupství v katolické církvi, pravoslavné církvi, starokatolické církvi, anglikánské církvi a několika dalších církvích. V některých protestantských církvích se podobné obci věřících říká sbor. Farnost zpravidla zahrnuje území vesnice nebo několika vesnic, města nebo jeho části, v některých případech může zahrnovat i celé politické území.
  • La parroquia, (del griego paroikos, habitar cerca), es un territorio definido para una comunidad de fieles católicos que está bajo la dirección de un obispo diocesano. A cada parroquia se encomienda un sacerdote y se le designa como párroco. Estas comunidades están llamadas por el bautismo a vivir plenamente la fe con la Eucaristía como su centro. Se han establecido también parroquias personales para ciertos ritos o nacionalidades sin territorio específico.
  • Seurakunta (kreikaksi ἐκκλεσία, ekklesia, verbistä ekkaleo, ”kutsua ulos”) on kristittyjen muodostama yhteisö. Suomessa sanalla seurakunta tarkoitetaan yleensä joko koko kristikuntaa tai jonkin kristillisen tunnustuskunnan paikallista yksikköä. Puhutaan esimerkiksi islamilaisesta seurakunnasta, evankelisluterilaisesta seurakunnasta tai helluntaiseurakunnasta. Sen sijaan tiettyä tunnustuskuntaa tai sen kansallista organisaatiota kutsutaan usein kirkoksi.
  • Une paroisse est, dans le christianisme, la subdivision de base d'un diocèse dans diverses Églises : Église catholique romaine, Église anglicane, Église orthodoxe, etc. Elle a également donné son nom à une subdivision administrative dans plusieurs pays, la paroisse civile.
  • La parrocchia è, nella Chiesa cattolica, la porzione di una diocesi: Centro della vita di una parrocchia è la celebrazione dell'Eucaristia domenicale, dove tutta la comunità cristiana di quel territorio si riunisce per ascoltare la Parola di Dio, lodare Dio e spezzare il pane.
  • In de rooms-katholieke Kerk is een parochie een gemeenschap van gelovigen waarvan de herderlijke zorg aan een pastoor is toevertrouwd. De pastoor kan hiervoor worden bijgestaan door een parochievicaris, beter bekend als kapelaan of onderpastoor. Ook de Anglicaanse Kerk, oosters-orthodoxe Kerk en bijvoorbeeld de Zweedse Kerk kennen een parochie. Een personele parochie richt zich niet op de gelovigen van een bepaald gebied, maar op een bepaalde groep gelovigen.
  • Kerspel is de middelnederlandse benaming voor een kerkgemeente of parochie. Het kerspel maakte als territorium van een parochie of kerkelijke gemeente van oudsher deel uit van de kerkelijke organisatie van een bisdom. De grenzen dateerden veelal uit de 11e of 12e eeuw. Door bevolkingsgroei en ontginning van woeste gronden of door splitsing werden deze grenzen gewijzigd. Na de reformatie kwam het bij de protestants geworden parochies ook tot grenswijzigingen.
  • Et sogn eller sokn er vanligvis det område en kirke betjener, og er den laveste forvaltningsenhet innen kirken i land som Norge og Danmark. I Den norske kirke («statskirken») kan et sogn ha flere kirker. Flere sogn til sammen danner et prosti. Et prosti er et lokalt distrikt hvor en gruppe prester og andre med kirkelige stillinger er ansatt. Alle sognene i prostiet betjenes av denne gruppen av prester, selv om de fleste prestene vil ha et spesielt ansvar for ett eller flere sogn.
  • Parafia, probostwo - podstawowa jednostka organizacyjna Kościoła katolickiego i wielu innych wyznań chrześcijańskich. Według koncepcji teologicznych to przede wszystkim określona wspólnota wiernych. Zwierzchnikiem parafii jest proboszcz, któremu mogą pomagać inni księża wikariusze, oraz kapelani czy rezydenci. Centralnym ośrodkiem życia parafii jest kościół parafialny. Powstanie instytucji parafii wiąże się z rozprzestrzenieniem chrześcijaństwa na tereny wiejskie.
  • Прихо́д, или парафия — церковный округ населения, имеющий свой особый храм с причтом, совершающим священнодействия для прихожан.
  • Församling är i kristna kyrkor en grupp som regelbundet firar gudstjänst tillsammans. I Sverige har sedan medeltiden en kyrkas och en kyrkoherdes församling traditionellt kallats socken. Vanligen leds en församling av en präst eller pastor, som leder gudstjänsterna och ansvarar för undervisning och själavård. Det förekommer även lekmannaledda församlingar, i synnerhet inom små frikyrkoförsamlingar. Församlingar är organiserade på olika sätt i olika samfund.
  • Пара́фія — нижча церковно-адміністративна організація у християнських церквах на чолі з церковною радою, що об'єднує віруючих, яких обслуговують служителі одного храму.
rdfs:label
  • Parish
  • Kirchspiel
  • Parròquia eclesiàstica
  • Farnost
  • Parroquia (religión)
  • Seurakunta
  • Paroisse
  • Parrocchia
  • Kerspel
  • Parochie (kerk)
  • Sogn
  • Parafia
  • Приход
  • Församling
  • Парафія
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpedia-owl:Film/music of
is dbpedia-owl:music of
is dbpprop:cathedral of
is dbpprop:disambiguates of
is dbpprop:divisions of
is dbpprop:establishedTitle of
is dbpprop:music of
is dbpprop:parishes of
is dbpprop:redirect of
is dbpprop:status of
is dbpprop:subdivision of
is dbpprop:subdivisionType of