Palaic is an extinct Indo-European language, attested in cuneiform tablets in Bronze Age Hattusa. Its name in Hittite is palaumnili, or "of the people of Pala"; Pala was probably to the northwest of the Hittite core area, so in the northwest of present mainland Turkey. That region was overrun by the Kaskas in the 15th century BC, and the language likely went out of daily use at that time.

PropertyValue
dbpedia-owl:Language/region
dbpedia-owl:region
dbpprop:abstract
  • Palaic is an extinct Indo-European language, attested in cuneiform tablets in Bronze Age Hattusa. Its name in Hittite is palaumnili, or "of the people of Pala"; Pala was probably to the northwest of the Hittite core area, so in the northwest of present mainland Turkey. That region was overrun by the Kaskas in the 15th century BC, and the language likely went out of daily use at that time. The entire corpus of Palaic spans CTH 750-754 in Laroche's "catalog of Hittite texts"; in addition Hittite texts elsewhere cite passages in Palaic in reference to the god Zaparwa - totaling 21 passages, according to the Encyclopaedia Britannica. Of the pure Palaic texts, CTH 750 is an account of the festival of Zaparwa and CTH 752 is another ritual. In addition to Zaparwa, the Palaumnili-speakers worshipped a sky god Tiyaz. Palaic is a fairly typical specimen of Indo-European. Old Hittite has the genitive singular suffix -as as of circa 1600 BC (compare Proto-Indo-European *-os); where Cuneiform Luwian instead uses the -ssa adjectival suffix. Palaic, on the northern border of both, like later Hieroglyphic Luwian has both an -as genitive and an -asa adjectival suffix. Palaic also shows the same gender distinction as seen in Hittite, i.e. animate vs. inanimate; and has similar pronoun forms. Therefore Palaic is thought to belong to the Anatolian languages, although whether as a sister language to Old Hittite or Cuneiform Luwian is unknown.
  • Das Palaische wurde im 2. Jahrtausend v. Chr. in Inneranatolien gesprochen (in der Region Pala, nordwestlich vom hethitischen Kernland) und gehörte zu den anatolischen Sprachen, einer Untergruppe der indogermanischen Sprachen. Es kam spätestens im 13. Jahrhundert v. Chr. außer Gebrauch. Bekannt ist es nur durch circa 200 Wörter, die im Palastarchiv der hethitischen Hauptstadt Hattusa in Keilschrifttexten überliefert sind.
  • Le palaïte est une langue indo-européenne, appartenant au groupe anatolien. Dans les textes hittites, le mot Pala est utilisé pour désigner une région de l'empire. Notre connaissance de la langue palaïte est très limitée : seuls quelques passages dans des textes en hittite, qui décrivent principalement des rituels permettent de l'étudier.
  • Il palaico era una lingua indoeuropea appartenente alla famiglia delle lingue anatoliche, attestata in tavolette incise con caratteri cuneiformi ad Hattusa. Il nome della lingua in ittita era palaumnili, o "del popolo di Pala"; Pala si trovava probabilmente a nord-ovest della zona di insediamento centrale degli ittiti, perciò nel nord-ovest dell'odierna Turchia continentale. La regione venne conquistata dai barbari kaska verso la fine del XV secolo a.C. e con molta probabilità la lingua si estinse poco dopo quel periodo. Il palaico dimostra chiari segni dell'appartenenza alla famiglia indoeuropea. L'antico ittita possedeva la desinenza di genitivo singolare -as all'incirca nel 1600 a.C. (si compari la desinenza indoeuropea *-os); il livio cuneiforme possedeva invece il suffisso aggettivale -ssa. Il palaico, al confine settentrionale di entrambe, così come il successivo luvio geroglifico, possedeva entrambe le forme, una desinenza di genitivo in -as ed un suffisso aggettivale in -asa. Il palaico inoltre mostra la stessa distinzione di genere mostrata in ittita, cioè semplicemente animato vs inanimato; inoltre ancora possiede forme pronominali simili. Perciò è accettato che il palaico sia una lingua anatolica ma non è chiaro se sia strettamente imparentata con l'ittita o con il luvio cuneiforme.
  • Pala of Palaisch was een Anatolische taal. Het is slechts fragmentarisch bekend. Het was de taal van het Pontosgebied.
  • Palaisk var et anatolisk språk som ble talt i Lilleasia omkring 1300 f. Kr. Språket er kjent fra noen tekster fra oldtidens Hattusa.
  • Język palajski - wymarły język z podrodziny anatolijskiej języków indoeuropejskich.
  • Палайский язык — вымерший малоазиатский язык, принадлежавший к анатолийский ветви индоевропейских языков. Засвидетельствован в ритуальных клинописных текстах 17-14 веков до н. э. , найденных в Хаттусе — столице Хеттского царства. Палайский язык упоминается в хеттских текстах под названием palaumnili («народа Палы»). Пала была расположена, вероятно, к северо-западу от государства хеттов, вдоль реки Кызыл-Ирмак в центральной Анатолии (на северо-западе современной Турции). В XV веке до н. э. этот район был завоеван касками, и язык, скорее всего, в этот же период вышел из повседневного употребления в результате ассимиляции, хотя и оставался языком культа до 13-го века до н. э. Грамматика палайского языка близка к хеттской. Существует версия, что эти языки некоторое время после отпадения лувийского языка составляли одну подгруппу анатолийских языков. В области лексики выделяются заимствования из хаттского языка, содержащие звук /f/. Сохранившиеся тексты касаются в основном культа божества Ципарвы (Цапарвы), заимствованного хеттами из палайского пантеона. В них содержится не более 250 слов, из которых более 100 не расшифрованы или повреждены. Относительная скудность информации ограничивает дальнейшие исследования.
  • Palaiska är ett utdött språk som en gång talades i Anatolien i nuvarande Turkiet. Språket är känt i skrift från det andra årtusendet f. Kr. och tillhör språkgruppen Anatoliska språk bland de indoeuropeiska språken. Endast omkring 200 ord är kända från palaiskan och de är kända från de hettitiska texter arkeologer fann i Bogazköy. Palaiskan dog ut senast 1200 f. Kr. Onofrio Carruba har gjort en av de få studier som finns om språket.
  • Палайська мова — мертва малоазіатська мова, що належала до анатолійської групи індоєвропейських мов. Засвідчена в ритуальних клинописних текстах 17-14 століть до н. е. , знайдених в Хаттусі — столиці Хеттського царства. Палайська мова згадується в хеттських текстах під назвою palaumnili («народу Пала»). Пала була розташована, ймовірно, на північний захід від держави хеттів, уздовж річки Кизил-Ірмак в центральній Анатолії (на північному заході сучасної Туреччини). У 15 столітті до н. е. цей регіон був завойований касками, і мова, швидше за все, в цей же період вийшла з повсякденного вжитку в результаті асиміляції, хоча і залишався мовою культу до 13-го століття до н. е. Граматика палайської мови близька до хеттської. Існує версія, що ці мови деякий час після відгалуження лувійської мови складали одну підгрупу анатолійських мов. В області лексики виділяються запозичення з хеттської мови, що містять звук /f/. Тексти, що збереглися, відносяться в основному культу божества Ципарві, запозиченого хеттами з палайського пантеону. У них міститься не більше 250 слів, з яких більше 100 не розшифровані або пошкоджені. Відносна мізерність інформації обмежує подальші дослідження.
dbpprop:extinct
dbpprop:fam
dbpprop:familycolor
  • Indo-European
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:iso
  • plq
dbpprop:name
  • Palaic
dbpprop:notice
  • nonotice
dbpprop:reference
dbpprop:region
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
rdf:type
rdfs:comment
  • Palaic is an extinct Indo-European language, attested in cuneiform tablets in Bronze Age Hattusa. Its name in Hittite is palaumnili, or "of the people of Pala"; Pala was probably to the northwest of the Hittite core area, so in the northwest of present mainland Turkey. That region was overrun by the Kaskas in the 15th century BC, and the language likely went out of daily use at that time.
  • Das Palaische wurde im 2. Jahrtausend v. Chr. in Inneranatolien gesprochen (in der Region Pala, nordwestlich vom hethitischen Kernland) und gehörte zu den anatolischen Sprachen, einer Untergruppe der indogermanischen Sprachen. Es kam spätestens im 13. Jahrhundert v. Chr. außer Gebrauch. Bekannt ist es nur durch circa 200 Wörter, die im Palastarchiv der hethitischen Hauptstadt Hattusa in Keilschrifttexten überliefert sind.
  • Le palaïte est une langue indo-européenne, appartenant au groupe anatolien. Dans les textes hittites, le mot Pala est utilisé pour désigner une région de l'empire. Notre connaissance de la langue palaïte est très limitée : seuls quelques passages dans des textes en hittite, qui décrivent principalement des rituels permettent de l'étudier.
  • Il palaico era una lingua indoeuropea appartenente alla famiglia delle lingue anatoliche, attestata in tavolette incise con caratteri cuneiformi ad Hattusa. Il nome della lingua in ittita era palaumnili, o "del popolo di Pala"; Pala si trovava probabilmente a nord-ovest della zona di insediamento centrale degli ittiti, perciò nel nord-ovest dell'odierna Turchia continentale. La regione venne conquistata dai barbari kaska verso la fine del XV secolo a.C.
  • Pala of Palaisch was een Anatolische taal. Het is slechts fragmentarisch bekend. Het was de taal van het Pontosgebied.
  • Palaisk var et anatolisk språk som ble talt i Lilleasia omkring 1300 f. Kr. Språket er kjent fra noen tekster fra oldtidens Hattusa.
  • Język palajski - wymarły język z podrodziny anatolijskiej języków indoeuropejskich.
  • Палайский язык — вымерший малоазиатский язык, принадлежавший к анатолийский ветви индоевропейских языков. Засвидетельствован в ритуальных клинописных текстах 17-14 веков до н. э. , найденных в Хаттусе — столице Хеттского царства.
  • Palaiska är ett utdött språk som en gång talades i Anatolien i nuvarande Turkiet. Språket är känt i skrift från det andra årtusendet f. Kr. och tillhör språkgruppen Anatoliska språk bland de indoeuropeiska språken. Endast omkring 200 ord är kända från palaiskan och de är kända från de hettitiska texter arkeologer fann i Bogazköy. Palaiskan dog ut senast 1200 f. Kr. Onofrio Carruba har gjort en av de få studier som finns om språket.
  • Палайська мова — мертва малоазіатська мова, що належала до анатолійської групи індоєвропейських мов. Засвідчена в ритуальних клинописних текстах 17-14 століть до н. е. , знайдених в Хаттусі — столиці Хеттського царства.
rdfs:label
  • Palaic language
  • Palaische Sprache
  • Palaïte
  • Lingua palaica
  • Palaïsch
  • Palaisk
  • Język palajski
  • Палайский язык
  • Palaiska
  • Палайська мова
owl:sameAs
skos:subject
foaf:name
  • Palaic
foaf:page
is dbpprop:disambiguates of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of