| dbpprop:abstract
|
- Oswald Arnold Gottfried Spengler (29 May 1880 Blankenburg am Harz – 8 May 1936, Munich) was a German historian and philosopher whose interests also included mathematics, science, and art. He is best known for his book The Decline of the West (Der Untergang des Abendlandes) in which he puts forth a cyclical theory of the rise and decline of civilizations. After Decline was published in 1918, Spengler produced his Prussianism and Socialism in 1920, in which he argued for an organic version of socialism and authoritarianism. He wrote extensively throughout World War I and the interwar period, and supported German hegemony in Europe. The National Socialists held Spengler as an intellectual precursor but he was ostracised after 1933 for his pessimism about Germany and Europe's future, his refusal to support Nazi ideas of racial superiority, and his critical work the Hour of Decision.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler, war ein deutscher Geschichtsphilosoph, Kulturhistoriker und politischer Schriftsteller. Spengler gilt als „Meisterdenker der Konservativen Revolution“ und geistiger Wegbereiter des Nationalsozialismus.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler fou un historiador i filòsof alemany. Les idees expressades en l'obra d'Spengler coincideixen en gran part amb les del nazisme però ell mateix també va criticar-lo i se'n va allunyar ideològicament.
- Oswald Spengler byl německý filosof a spisovatel, který se zabýval dějinami, uměním i politikou. Jeho nejznámější dílo je Zánik západu (Untergang des Abendlandes, 1918 a 1922), pokus o srovnávací studium civilizací, vybízející ke „konservativní revoluci“. Nacisté se zprvu Spenglera dovolávali pro jeho kulturní pesimismus, od roku 1933 však upadl v nemilost pro odmítavý postoj k Hitlerovi a pesimistické hodnocení Německa.
- Oswald Spengler. Filósofo y matemático alemán.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler oli saksalainen kulttuurifilosofi. Hänen pääteoksensa on vuosina 1917–1922 kahdessa osassa ilmestynyt ja laajalti käännetty Länsimaiden perikato. Teoksessaan Spengler pyrkii osoittamaan, että kulttuurit ovat elävän kaltaisia järjestelmiä, jotka syntyvät, käyvät läpi tietyt kehitysvaiheet ja lopulta kuolevat, ja että tällä kehityksellä on tietty säännönmukaisuus, joka toistuu kaikissa menneissä, nykyisissä ja tulevissa kulttuureissa. Spengler vertailee erityisesti antiikin ja länsimaisen kulttuurin tarkastellen esimerkiksi tieteiden, taiteiden ja aatteiden esiintymistä sekä niiden ajallista vastaavuutta. Länsimaisen kulttuurin huippukohdan hän sijoittaa 1700-luvun loppuun, ja näkee rappion alkavan 1800-luvusta. Spengler arvioi länsimaisen kulttuurin tuhoutuvan 200–300 vuoden kuluttua. Spenglerin mukaansa länsimainen tiede on faustisen kulttuurin ilmentymää ja se kehittyy kulttuurissa vaikuttavien perusmyyttien varassa. Antiikin tiede puolestaan oli apollonista ja arabialainen maagista. Faustisen kulttuurin ja ihmisen perusmyytit, sielullisuus tai henki liittyvät hänen mukaansa tahtoon, äärettömyyteen ja traagisuuteen ja nämä tulevat esiin kulttuurin kaikilla alueilla. Faustiset perusmyytit eivät hänen mukaansa saaneet samaa asemaa muissa kulttuureissa, mutta mahdollistivat Länsi-Euroopassa tieteellisten teorioiden uudenlaisen faustisen muodon.
- Oswald Spengler est un philosophe allemand. Après des débuts comme professeur de lycée à Hambourg, il se consacra exclusivement à son travail d'essayiste. Son œuvre majeure : Le Déclin de l'Occident, rédigée avant la Première Guerre mondiale mais dont la première partie ne fut publiée qu'en 1918, lui valut une célébrité mondiale. En Allemagne, il devint l'un des auteurs phares de la « Révolution conservatrice » qui s'opposa à la République de Weimar.
- Autore de "Il tramonto dell'Occidente" (titolo originale "Der Untergang des Abendlandes", tradotto in italiano da Julius Evola). "Il Tramonto dell'Occidente" (1918-1922), accolto da un enorme successo di pubblico, è un tentativo di elaborare un compendio di una morfologia della storia universale. In quest'opera Spengler sosteneva che tutte le civiltà attraversano un ciclo naturale di sviluppo, fioritura e decadenza, e che l'Europa, vittima di un angusto materialismo e del caos urbano, si trovava nell'ultimo stadio, l'inverno di un mondo che aveva conosciuto stagioni più fruttuose. L'Europa, a meno di riuscire a purificarsi e ripristinare i suoi valori spirituali e il suo ceppo originario, sarebbe caduta preda di politiche selvagge e di guerre di annientamento. Spengler è influenzato da Johann Wolfgang von Goethe, da Wilhelm Dilthey, da Friedrich Nietzsche (in particolare dalla sua teoria dell'Eterno ritorno) e dal pensiero greco. Spengler intende la storia come un costante processo di decadimento anziché come evoluzione progressiva. In alcuni suoi scritti di carattere politico (Prussianesimo e socialismo, Ricostruzione dello Stato tedesco ecc. ), Spengler si farà fautore di uno Stato fortemente autoritario, in parte vicino a quello preconizzato dai nazisti. Mussolini fu profondamente ispirato da Spengler. Il pensiero di Spengler fu in parte ripreso da Alexandre Deulofeu. Nel saggio Untergang des Abendlandes sostiene la tesi che non esistano culture, filosofie, scienze, morali universali, valide sempre e dovunque, mentre ogni disciplina e ogni aspetto culturale diviene indispensabile all'interno del contesto a cui appartiene. Quello che teme Spengler, oltre alla crisi della spiritualità e della religiosità, sono le nuove forme politiche nascenti, come la democrazia e il socialismo che alterano i rapporti "naturali", o piuttosto quelli tradizionali, di potere. Sull'ineluttabile tramonto della cultura occidentale Spengler afferma:
- オスヴァルト・アルノルト・ゴットフリート・シュペングラー（Oswald Arnold Gottfried Spengler,1880年5月29日 - 1936年5月8日）はドイツの文化哲学者、歴史学者。 アメリカ合衆国、ロシア（ソ連邦）といった非ヨーロッパ勢力の台頭を受けて書かれた主著『西洋の没落』(Der Untergang des Abendlandes)は、直線的な考え方である当時のヨーロッパ中心史観・文明観を痛烈に批判した有名な著作で、その影響は哲学・歴史学・文化学、芸術など多方面に及んだ。
- Oswald Arnold Gottfried Spengler was een Duits geschiedfilosoof en cultuurhistoricus.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler var en tysk historiefilosof og kulturhistoriker. Hovedtrekkene i Spenglers teorier kan spores tilbake til de utviklingsteorier som var vestens filosofiske arv etter Friedrich Hegel, en tradisjon som også Karl Marx, Herbert Spencer og Henri Bergson virket innenfor. Til forskjell fra disse tre, var han påvirket av Nietzsches teori om alle tings evige gjenkomst, enda de storhetene han studerte var historiske sivilisasjoner og ikke individer. Det historiesynet som Spengler står for er nærmest mystisk, og er i grunnen et utslag av hans tro på den historiske utviklingens naturlige syklus; dette i motsetning til den lineære tidsoppfatningen. Han var en foregangsmann for tysk hegemoni, og var i ideologisk henseende konservativ revolusjonær.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler – niemiecki filozof kultury i historii. W kręgu jego zainteresowań znalazły się dziedziny takie jak matematyka, nauki przyrodnicze, filozofia, historia i sztuka.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler foi um historiador e filósofo alemão, cuja obra O Declínio do Ocidente ficou como um marco nos debates historiográficos, filosóficos e políticos, da intelectualidade europeia durante o século XX.
- Fişier:Bundesarchiv Bild 183-R06610, Oswald Spengler. jpg Oswald Spengler Oswald Arnold Gottfried Spengler a fost un filosof idealist (reprezentant al antiintelectualismului) şi istoric german, preocupat însă şi de matematică, ştiinţă şi artă. Opera sa cea mai cunoscută este Declinul Occidentului, publicată în 1918-1922, în care işi elaborează concepţia metafizică asupra evoluţiei ciclice a civilizaţiilor. Proslăvind "spiritul prusac", monarhia şi militarismul, Spengler a fost, totuşi, precursorul ideologic al fascismului.
- О́свальд А́рнольд Го́ттфрид Шпе́нглер — немецкий философ и культуролог.
- Oswald Spengler, född 29 maj 1880, död 8 maj 1936, tysk filosof. Huvuddragen i Spenglers teorier kan härledas till de utvecklingsteorier, som var västerlandets filosofiska arv efter Friedrich Hegel, och i vilken tradition även Karl Marx, Herbert Spencer och Henri Bergson verkade. Till skillnad från dessa tre var han påverkad av Nietzsches teori om alltings eviga återkomst, fastän de storheter han studerade var historiska civilisationer och inte individer. Den historiesyn som Spengler företräder är närmast mystisk, och är i grunden ett utslag av hans tro på den historiska utvecklingens naturliga cykel; detta i motsats till den linjära tidsuppfattningen. Han var en förespråkare för tysk hegemoni, och var i ideologiskt hänseende konservativt revolutionär. Spengler är mest känd för sitt verk Västerlandets undergång i två volymer (1918–22). Han ställer de tyska dygderna gentemot Englands individuella konkurrens och Frankrikes egalitarism. Denna "preussiska anda", ännu mer beskriven i Preussentum und Sozialismus (1921), innebär att den suveräna makten innehas av en organisk helhet som individen uppgår i, en "kosmisk" total enhet som man hemfaller åt med hela sin varelse. Denna den tyska nationens mytologiska själ grundar sig enligt Spengler i historiska traditioner och idémässiga värden snarare än i biologin som nationalsocialisterna hävdade. En av grundtankarna i Västerlandets undergång var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från lägre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till synes objektiva vetenskaper som matematik och naturvetenskap formades enligt Spengler av sin kulturs mentalitet. I sådana resonemang är han närmast en föregångare till senare tiders idé- och teknikhistoriker. Tanken att världshistoria med nödvändighet skrivs från en specifik kulturs horisont har blivit något av en etablerad sanning i vår tids akademiska och politiska diskurs. Även Spenglers föreställningar om fundamentalt åtskilda kulturer drivna av skilda mentaliteter och med inbördes oöversättliga världsbilder har emellertid sina paralleller i våra dagar. En sådan parallell är Samuel P. Huntingtons Civilisationernas kamp. Inte heller tanken att andra regioner är på väg att passera Västerlandet i utveckling är frånvarande i vår samtid. För Spengler innebar varje högkultur att ett specifikt sätt att tänka, känna och betrakta världen uppnådde stabil dominans och manifesterade sig i ett samhälle som därmed höjde sig över och skiljde sig ifrån resten av mänskligheten. Högkulturerna kännetecknades av sin kreativitet och snabba utveckling av nya kulturella former. Europa hade hittills sett tre sådana högkulturer: den antika, den arabiska och den västerländska. Dessa hade i sin tur karaktäriserats av tre från varandra helt skilda mentaliteter: apollinsk, magisk och faustisk. Faustisk västerländsk kultur karaktäriserades av en världsbild baserad på ett oändligt rum kombinerad efter en strävan mot evigheten, i termer av såväl territoriell och ekonomisk expansion som vetenskaplig förståelse. Naturvetenskapen, och i synnerhet den moderna fysiken, var alltså en direkt produkt av en faustisk världsbild. Även historicismen var emellertid fautsisk, liksom föreställningen om varje människas liv som en berättelse om personlig utveckling. Biografin, romanen och självbiografin blev därmed typiskt faustiska litteraturformer. Den västerländska kulturen hade emellertid sett sin gryning så sent som kring år tusen. Såväl kristendomen som den antika filosofin var däremot fundamentalt främmande element som tagits över från andra högkulturer. De tolkningar som gjorts av dessa inom senare tiders västerländska tänkande var emellertid ofta rent faustiska, helt enkelt därför att de var produkter av sin omgivning och ingenting hade gemensamt med de fenomen de ansågs tolka. Jesus av Nazareth var alltså visserligen ”magisk” och Sokrates antik. Korståg, skolastik och katolsk aristotelisk filosofi var däremot produkter av det faustiska Västerlandet. Spengler vänder sig i sin civilisationskritik mot penningens makt över det konkreta livet. Kampen för nationens själ måste, enligt honom, därför utkämpas mot ett "inre England", det vill säga finansintressena och den liberalt demokratiska Weimarrepubliken. I sitt sista verk skriver han att socialismen bara är de fattigas form av kapitalism, och redan i Västerlandets undergång kritiserar han den fria pressen. Enligt Spengler är kampen för "det möjligas konst" genom "kosmiska enheter" som varken är "borgerliga" eller "plebejiska" ingenting annat än livets själva väsen. Detta högre förenande mål innebär plikt, gärning och försakelse. På samma gång är hans teorier en uppgörelse med upplysningens linjära tids- och rumsuppfattning. Den myt om den "faustiska" människan som Spengler förespråkar finner han inte bara i den germanska hjältediktningen utan i olika kulturer, epoker och länder – inte minst i den indiska religionens Mahabharata och hos de japanska samurajerna. Herbert Tingsten talar om Spenglers inflytande på nazismen i Begreppet "socialism" i nationalsocialismen, och skriver att skillnaderna är å ena sidan betydande mellan denne och nazismen och att vissa ledare skarpt kritiserat vissa av hans verk. Å andra sidan, skriver Tingsten, har Preussentum und Sozialismus varit "vägledande för många av det tredje rikets teoretiker". Spengler röstade först på nazisterna, men tog sedan tillbaka sitt stöd, och blev slutligen antinazist. I hans sista verk, Jahre der Entscheidung, var brytningen total och ledde till att han landsförvisades av nazisterna. Trots hans personliga ställningstagande mot nazismen, har han fått rykte om sig genom att han med vissa verk kom att påverka de tyska nazisternas tankevärld.
- Oswald Spengler. 1880-1936. Alman tarih felsefecisi. Tarihi kör bir doğa oyununa benzetip, tarihte bir amaçlılık aramanın boşuna bir çaba olduğunu savunmuş olan Spengler, dünya tarihinin morfolojisini, felsefi ve bu arada biyolojik esaslara göre açıklamaya çalışmıştır. Spengler'e göre, kültürler gelişigüzel doğar, gelişir ve ölürler. Ona göre, tüm dünya tarihinde 8 tip kültür çevresi ayırd edilebilir. Mısır, Babil, Hindistan, Çin, Antikite, Arap, Batı ve Meksika olarak belirlediği 8 kültür çevresinde, 1. Metafiziksel-dini yüksek kültürler, 2. Simgeci erken kültürler, 3. Sivil-geç kültürler diye üç gelişme basamağı ayırd etmiş olan Spengler, "sivil-geç kültür" olarak tanımladığı Batı kültürünün bir çöküş içinde olduğunu savunmuştur.
- Файл:Bundesarchiv Bild 183-R06610, Oswald Spengler. jpg Освальд Шпенглер — німецький філософ, історик і публіцист, автор багатьох праць, зокрема найвідомішої і найбільш дискутованої у 1920-их роках філософської праці «Присмерк Європи» (у двох томах, 1918—1922).
|
| rdfs:comment
|
- Oswald Arnold Gottfried Spengler (29 May 1880 Blankenburg am Harz – 8 May 1936, Munich) was a German historian and philosopher whose interests also included mathematics, science, and art. He is best known for his book The Decline of the West (Der Untergang des Abendlandes) in which he puts forth a cyclical theory of the rise and decline of civilizations.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler, war ein deutscher Geschichtsphilosoph, Kulturhistoriker und politischer Schriftsteller. Spengler gilt als „Meisterdenker der Konservativen Revolution“ und geistiger Wegbereiter des Nationalsozialismus.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler fou un historiador i filòsof alemany. Les idees expressades en l'obra d'Spengler coincideixen en gran part amb les del nazisme però ell mateix també va criticar-lo i se'n va allunyar ideològicament.
- Oswald Spengler byl německý filosof a spisovatel, který se zabýval dějinami, uměním i politikou. Jeho nejznámější dílo je Zánik západu (Untergang des Abendlandes, 1918 a 1922), pokus o srovnávací studium civilizací, vybízející ke „konservativní revoluci“. Nacisté se zprvu Spenglera dovolávali pro jeho kulturní pesimismus, od roku 1933 však upadl v nemilost pro odmítavý postoj k Hitlerovi a pesimistické hodnocení Německa.
- Oswald Spengler. Filósofo y matemático alemán.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler oli saksalainen kulttuurifilosofi. Hänen pääteoksensa on vuosina 1917–1922 kahdessa osassa ilmestynyt ja laajalti käännetty Länsimaiden perikato. Teoksessaan Spengler pyrkii osoittamaan, että kulttuurit ovat elävän kaltaisia järjestelmiä, jotka syntyvät, käyvät läpi tietyt kehitysvaiheet ja lopulta kuolevat, ja että tällä kehityksellä on tietty säännönmukaisuus, joka toistuu kaikissa menneissä, nykyisissä ja tulevissa kulttuureissa.
- Oswald Spengler est un philosophe allemand. Après des débuts comme professeur de lycée à Hambourg, il se consacra exclusivement à son travail d'essayiste. Son œuvre majeure : Le Déclin de l'Occident, rédigée avant la Première Guerre mondiale mais dont la première partie ne fut publiée qu'en 1918, lui valut une célébrité mondiale. En Allemagne, il devint l'un des auteurs phares de la « Révolution conservatrice » qui s'opposa à la République de Weimar.
- Autore de "Il tramonto dell'Occidente" (titolo originale "Der Untergang des Abendlandes", tradotto in italiano da Julius Evola). "Il Tramonto dell'Occidente" (1918-1922), accolto da un enorme successo di pubblico, è un tentativo di elaborare un compendio di una morfologia della storia universale.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler was een Duits geschiedfilosoof en cultuurhistoricus.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler var en tysk historiefilosof og kulturhistoriker. Hovedtrekkene i Spenglers teorier kan spores tilbake til de utviklingsteorier som var vestens filosofiske arv etter Friedrich Hegel, en tradisjon som også Karl Marx, Herbert Spencer og Henri Bergson virket innenfor. Til forskjell fra disse tre, var han påvirket av Nietzsches teori om alle tings evige gjenkomst, enda de storhetene han studerte var historiske sivilisasjoner og ikke individer.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler – niemiecki filozof kultury i historii. W kręgu jego zainteresowań znalazły się dziedziny takie jak matematyka, nauki przyrodnicze, filozofia, historia i sztuka.
- Oswald Arnold Gottfried Spengler foi um historiador e filósofo alemão, cuja obra O Declínio do Ocidente ficou como um marco nos debates historiográficos, filosóficos e políticos, da intelectualidade europeia durante o século XX.
- Fişier:Bundesarchiv Bild 183-R06610, Oswald Spengler. jpg Oswald Spengler Oswald Arnold Gottfried Spengler a fost un filosof idealist (reprezentant al antiintelectualismului) şi istoric german, preocupat însă şi de matematică, ştiinţă şi artă. Opera sa cea mai cunoscută este Declinul Occidentului, publicată în 1918-1922, în care işi elaborează concepţia metafizică asupra evoluţiei ciclice a civilizaţiilor.
- О́свальд А́рнольд Го́ттфрид Шпе́нглер — немецкий философ и культуролог.
- Oswald Spengler, född 29 maj 1880, död 8 maj 1936, tysk filosof. Huvuddragen i Spenglers teorier kan härledas till de utvecklingsteorier, som var västerlandets filosofiska arv efter Friedrich Hegel, och i vilken tradition även Karl Marx, Herbert Spencer och Henri Bergson verkade. Till skillnad från dessa tre var han påverkad av Nietzsches teori om alltings eviga återkomst, fastän de storheter han studerade var historiska civilisationer och inte individer.
- Oswald Spengler. 1880-1936. Alman tarih felsefecisi. Tarihi kör bir doğa oyununa benzetip, tarihte bir amaçlılık aramanın boşuna bir çaba olduğunu savunmuş olan Spengler, dünya tarihinin morfolojisini, felsefi ve bu arada biyolojik esaslara göre açıklamaya çalışmıştır. Spengler'e göre, kültürler gelişigüzel doğar, gelişir ve ölürler. Ona göre, tüm dünya tarihinde 8 tip kültür çevresi ayırd edilebilir.
- Файл:Bundesarchiv Bild 183-R06610, Oswald Spengler. jpg Освальд Шпенглер — німецький філософ, історик і публіцист, автор багатьох праць, зокрема найвідомішої і найбільш дискутованої у 1920-их роках філософської праці «Присмерк Європи» (у двох томах, 1918—1922).
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
