| dbpedia-owl:abstract
|
- Das „Scherbengericht“ war in der griechischen Antike, vor allem in Athen, ein Verfahren, unliebsame und/oder zu mächtige Bürger aus dem politischen Leben der Stadt zu entfernen. Der Begriff ist abgeleitet von Ostrakon, Tonscherbe, da Bruchstücke von Tongefäßen als „Stimmzettel“ verwendet wurden. Die Teilnehmer ritzten in die Scherben Namen von unliebsamen Personen ein; nach der Wahl wurde die meistgenannte Person für zehn Jahre verbannt. Der Verbannte durfte seinen Besitz behalten und war auch sonst nicht vollkommen entrechtet. Ähnliche Verfahren gab es auch in anderen griechischen Städten; in Syrakus benutzte man statt der Scherben Olivenbaumblätter, weshalb man hier von „Petalismos“ (petalon/πέταλου = Blatt) - der nach Diodor nur fünf Jahre als Verbannungszeitraum umfasste - sprach. Im heutigen Sprachgebrauch hat sich Scherbengericht zu einem geflügelten Wort entwickelt, mit dem meist politisch motivierte Aktionen und Methoden bezeichnet werden, mit denen unliebsame oder unbequeme Personen ausgeschaltet werden sollen.
- Ostracism was a procedure under the Athenian democracy in which any citizen could be expelled from the city-state of Athens for ten years. While some instances clearly expressed popular anger at the victim, ostracism was often used preemptively. It was used as a way of defusing major confrontations between rival politicians (by removing one of them from the scene), neutralizing someone thought to be a threat to the state, or exiling a potential tyrant. Crucially, ostracism had no relation to the processes of justice. There was no charge or defense, and the exile was not in fact a penalty; it was simply a command from the Athenian people that one of their number be gone for ten years. The procedure is to be distinguished from the modern use of the term, which generally refers to informal modes of exclusion from a group through shunning.
- El castigo por ostracismo o, simplemente, ostracismo, era la fórmula o método por el cual se podía desterrar durante un cierto tiempo a un ciudadano no grato o peligroso para el bien común.
- Ostrakismos oli antiikin Kreikassa tapahtuva äänestys, jossa äänestettiin saviastian kappaleilla. Äänestyksessä yli 6 000 ateenalaista saattoi tuomita kenet tahansa kansanvallan uhkaajaksi katsotun 10 vuodeksi maanpakoon. Käytännössä äänestysperusteet saattoivat olla mielivaltaisia.
- Ostracismo è una parola derivante dal greco ostrakismós che indica una istituzione giuridica della democrazia ateniese volta a punire con un esilio temporaneo di 10 anni coloro che avrebbero potuto rappresentare un pericolo per la città. Secondo Aristotele l'ostracismo fu ideato da Clistene nel 510 a.C. ; alcuni, appoggiandosi a un frammento di Arpocrazione, datano la sua istituzione a circa vent'anni dopo, quando ve ne fu la prima applicazione. A sua volta la parola ostrakismós deriva dal termine ostrakon (ὄστρακο&nu) che significa coccio di terracotta. In un mondo in cui il papiro scarseggiava (era un costoso prodotto importato dall'Egitto) bozze, appunti, e votazioni venivano eseguite su frammenti di vasellame. L'ostracismo consisteva in una votazione in cui il nome dell'individuo da ostracizzare doveva essere scritto su dei cocci di terracotta detti appunto ostraka. Il carattere politico del giudizio di ostracismo emerge chiaramente dal fatto che la condanna non richiedesse e non comportasse una accusa penale: Plutarco, per esempio, racconta che Aristide fu ostracizzato perché la sua buona fama e reputazione - era soprannominato "il giusto" - lo rendevano, indipendentemente dalle sue intenzioni, un tiranno potenziale. Affinché la votazione risultasse valida, dovevano partecipare almeno 6000 cittadini. Il cittadino che riceveva una maggioranza semplice dei voti veniva esiliato per 10 anni, pena la morte se fosse rimasto nell'Attica (la regione in cui sorgeva Atene, che era grande quanto tutta la regione e quindi la polis più grande della storia greca). Il cittadino perdeva il diritto di partecipare alla vita politica, in virtù della sua assenza, ma le sue proprietà non venivano confiscate, ed egli poteva nominare una persona che gestisse i suoi affari e gli girasse eventuali proventi. Il provvedimento non colpiva inoltre i familiari, ai quali rimaneva permesso frequentare la polis o continuare a vivervi. Esistono prove di occasionali brogli. Sono state trovate delle ostraca recanti il medesimo nome, chiaramente scritte dalla stessa persona (tutte contenevano lo stesso errore di scrittura). L'analisi di queste prove porta a pensare che le ostrace precompilate fossero pensate per essere consegnate a dei cittadini a caso per favorire l'estromissione di una data persona.
- 陶片追放（とうへんついほう、Template:Lang-el、オストラキスモス）は、古代アテナイで、僭主の出現を防ぐために、市民が僭主になる恐れのある人物を投票により国外追放にした制度。英語のオストラシズム（Ostracism）という名称でも知られる。広義には、集落や集団からの追放を指し、日本の村八分と近いもの、と解釈されると考えられる。
- Ostracisme of schervengericht was in de Atheense democratie een stemprocedure in de Ekklèsia om politieke leiders (generaals) die men te machtig vond voor tien jaar te verbannen. Men probeerde zo waarschijnlijk al te grote tegenstellingen binnen de politieke gemeenschap te overbruggen. De procedure werkte als volgt: als de burgers in de Volksvergadering besloten dat er een ostracisme moest worden gehouden, kon iedere burger op een bepaalde dag in de Agora de naam van een door hem gewraakte politiek leider op een stuk gebroken aardewerk (vandaar de naam, ostrakon = scherf) schrijven. Als er minimaal 6000 scherven waren beschreven, werd de persoon wiens naam het meest werd genoemd voor eeuwig verbannen uit de stad, met behoud van bezittingen en burgerrechten. Rond 415 v. Chr. raakte de procedure in onbruik en kwam de graphe paranomon in zwang.
- Ostrakisme (av gresk ostrakon, potteskår) er en tradisjon athenerne brukte når de skulle kvitte seg med en person som ble sett på som en fare for byens sikkerhet. Ostrakisme ble brukt i en kortere periode i det greske demokrati. I en folkeforsamling hvor minst 6000 stemmeberettige var tilstede kunne man skrive ned navnet på en politiker man ville ha fjernet på et ostrakon (potteskår). Dersom et simpelt flertall hadde skrevet ned navnet på en person, ble denne personen landsforvist i 10 år, men beholdt sine andre borgerrettigheter. Opprinnelsen til systemet varier fra kilde til kilde, men en versjon er at systemet ble innført for å forhindre dannelsen av tyranni. En annen versjon er at det ble innført av Themistokles for å lettere kunne kvitte seg med perservenner i Athen under perserkrigene. Det ble brukt første gang 487 år f. Kr. og siste gang 417 år f. Kr.
- Ostracyzm – praktyka polityczna w starożytnej Grecji, rodzaj tajnego głosowania, podczas którego wolni obywatele typowali osoby podejrzane o dążenie do tyranii i zasługujące na wygnanie z miasta na 10 lat.
- Ostracismo era uma forma de punição política empregada inicialmente pelos atenienses. Significava a expulsão política e o exílio por um tempo de 10 anos. Seus bens ficavam guardados na cidade e o exilado se tornava como se de fora fosse. Foi decretado em Atenas no ano de 510 A.C. por Clístenes e foi posto em prática no ano 487 A.C. como luta contra a tirania. O político que houvesse proposto projetos e votações para beneficio próprio para retornar para a tirania era candidato certo ao ostracismo. O primeiro político punido com o ostracismo foi Hiparco e mais tarde os políticos Megacles, Jantipo e no ano 482 A.C. foi a vez de Aristides. Ao que parece o último punido foi o demagogo Hipérbolo no ano 417 A.C. A votação era feita inicialmente pela assembleia de Atenas. Se a votação tinha como resultado voto favorável ao ostracismo então uma votação pública era feita dois meses mais tarde. Se o resultado final fosse confirmado o político tinha 10 dias para deixar a cidade. Poderia voltar depois de 10 anos ou se outra assembleia seguida de votação pública trouxesse perdão. O processo deve ser distinguido do uso atual do termo, que genericamente refere-se a modos informais de exclusão de um grupo através do isolamento social. Derivado, assim, do mundo grego, ainda o exemplo social antropológico clássico de ostracismo é a expulsão de membros da tribo Aborígene pré-colonial Australiana, que poderia resultar em morte do membro expulso. Em Atenas, o ostracismo contribuiu para a manutenção da república.
- Landsförvisning, ostracism, innebär tvång mot en medborgare att för viss tid eller för all framtid vistas utanför sitt hemland. Det var förr ett vanligt straff, särskilt för politiska och religiösa brott. Landsförvisning som straff avskaffades i Sverige 1864. Svenska medborgare är genom grundlagen (2 kap. 7 § regeringsformen) skyddade mot att bli landsförvisade från Sverige och får enligt samma lagrum inte heller hindras att resa in i riket.
- Ostracism kallas det i några av det forna Greklands demokratiskt styrda stater rådande bruket att genom omröstning med små tavlor eller skärvor av bränd lera (plural ostraka) på viss tid, vanligen 10 år, landsförvisa personer, som ansågs farliga för folkfriheten. I Aten, där ostracismen infördes av Kleisthenes, var stadgat, att folket varje år skulle tillfrågas, om det ville göra bruk av ostracismen. Blev svaret jakande, utsattes en ny folkförsamling för omröstningens företagande. Så vida därvid minst 6 000 medborgare kom tillstädes och deltog i omröstningen, var den, vars namn befanns skrivet på de flesta röstskärvorna, förbunden att lämna landet inom 10 dagar. Ostracismen betraktades inte som något straff och åtföljdes inte av vanära eller egendomsförlust. Den var endast ett skyddsmedel från samhällets sida mot alltför mäktiga medborgare och var från början huvudsakligen riktad mot Peisistratidernas planer att återvinna det förlorade enväldet. Men under de följande tidernas partistrider missbrukades den till att hetsa folkets avund och misstänksamhet mot envar, som på något sätt höjde sig över den stora massan, varför just även Atens mest utmärkta män drabbades därav. Dess sista offer var demagogen Hyperbolos. I Syrakusa på Sicilien förekom ett med ostracismen nära överensstämmande bruk, vilket kallades petalismos, emedan blad (petala) istället för lerskärvor nyttjades vid omröstningen.
- 陶片放逐制（希臘文：ὄστρακον；英文：Ostracism），又譯為陶片放逐法、貝瞉放逐法，古代雅典城邦的一项政治制度，由雅典政治家克里斯提尼于前510年创立。雅典人民可以通過投票，強制將某個人放逐，目的在於驅逐可能威胁雅典的民主制度的政治人物。
- Остраки́зм (др. -греч. ὁ ὀστρακισμός, от τὸ ὄστρακον, «черепок, скорлупа») — в ряде древнегреческих полисов, в том числе в Древних Афинах — изгнание гражданина из государства посредством голосования черепками. В широком смысле остракизм — презрение, неприятие, осмеяние со стороны окружающего общества. В литературе часто этот термин ошибочно переводят как «суд черепков» (дословный перевод термина — «черепковать» или «вычерепковать»).
- Fichier:AGMA Ostrakon Thémistocle 2. jpg Ostrakon portant le nom de Thémistocle, vers 490-480 ou 460 av. J. -C. , Musée de l'Agora antique d'Athènes L'ostracisme est, à Athènes et quelques autres cités, au Modèle:Ve siècle av. J. -C. , une institution qui permet de bannir pendant dix ans un citoyen, sans que celui-ci perde ses biens. C'est un mécanisme d'auto-défense populaire, un simple vote de défiance politique : ce n'est pas une peine juridictionnelle, cette sanction n'est pas une condamnation pénale (pas de peine pécuniaire, conservation des droits civiques, etc.). Cette importante institution est marquée d'un grand esprit d'humanité tant dans la procédure suivie que dans la peine prononcée.
|
| rdfs:comment
|
- El castigo por ostracismo o, simplemente, ostracismo, era la fórmula o método por el cual se podía desterrar durante un cierto tiempo a un ciudadano no grato o peligroso para el bien común.
- Ostrakismos oli antiikin Kreikassa tapahtuva äänestys, jossa äänestettiin saviastian kappaleilla. Äänestyksessä yli 6 000 ateenalaista saattoi tuomita kenet tahansa kansanvallan uhkaajaksi katsotun 10 vuodeksi maanpakoon. Käytännössä äänestysperusteet saattoivat olla mielivaltaisia.
- 陶片追放（とうへんついほう、Template:Lang-el、オストラキスモス）は、古代アテナイで、僭主の出現を防ぐために、市民が僭主になる恐れのある人物を投票により国外追放にした制度。英語のオストラシズム（Ostracism）という名称でも知られる。広義には、集落や集団からの追放を指し、日本の村八分と近いもの、と解釈されると考えられる。
- Ostracyzm – praktyka polityczna w starożytnej Grecji, rodzaj tajnego głosowania, podczas którego wolni obywatele typowali osoby podejrzane o dążenie do tyranii i zasługujące na wygnanie z miasta na 10 lat.
- Landsförvisning, ostracism, innebär tvång mot en medborgare att för viss tid eller för all framtid vistas utanför sitt hemland. Det var förr ett vanligt straff, särskilt för politiska och religiösa brott. Landsförvisning som straff avskaffades i Sverige 1864. Svenska medborgare är genom grundlagen (2 kap. 7 § regeringsformen) skyddade mot att bli landsförvisade från Sverige och får enligt samma lagrum inte heller hindras att resa in i riket.
- 陶片放逐制（希臘文：ὄστρακον；英文：Ostracism），又譯為陶片放逐法、貝瞉放逐法，古代雅典城邦的一项政治制度，由雅典政治家克里斯提尼于前510年创立。雅典人民可以通過投票，強制將某個人放逐，目的在於驅逐可能威胁雅典的民主制度的政治人物。
- Остраки́зм (др. -греч. ὁ ὀστρακισμός, от τὸ ὄστρακον, «черепок, скорлупа») — в ряде древнегреческих полисов, в том числе в Древних Афинах — изгнание гражданина из государства посредством голосования черепками. В широком смысле остракизм — презрение, неприятие, осмеяние со стороны окружающего общества. В литературе часто этот термин ошибочно переводят как «суд черепков» (дословный перевод термина — «черепковать» или «вычерепковать»).
- Das „Scherbengericht“ war in der griechischen Antike, vor allem in Athen, ein Verfahren, unliebsame und/oder zu mächtige Bürger aus dem politischen Leben der Stadt zu entfernen. Der Begriff ist abgeleitet von Ostrakon, Tonscherbe, da Bruchstücke von Tongefäßen als „Stimmzettel“ verwendet wurden. Die Teilnehmer ritzten in die Scherben Namen von unliebsamen Personen ein; nach der Wahl wurde die meistgenannte Person für zehn Jahre verbannt.
- Ostracism was a procedure under the Athenian democracy in which any citizen could be expelled from the city-state of Athens for ten years. While some instances clearly expressed popular anger at the victim, ostracism was often used preemptively. It was used as a way of defusing major confrontations between rival politicians (by removing one of them from the scene), neutralizing someone thought to be a threat to the state, or exiling a potential tyrant.
- Ostracismo è una parola derivante dal greco ostrakismós che indica una istituzione giuridica della democrazia ateniese volta a punire con un esilio temporaneo di 10 anni coloro che avrebbero potuto rappresentare un pericolo per la città. Secondo Aristotele l'ostracismo fu ideato da Clistene nel 510 a.C. ; alcuni, appoggiandosi a un frammento di Arpocrazione, datano la sua istituzione a circa vent'anni dopo, quando ve ne fu la prima applicazione.
- Ostracisme of schervengericht was in de Atheense democratie een stemprocedure in de Ekklèsia om politieke leiders (generaals) die men te machtig vond voor tien jaar te verbannen. Men probeerde zo waarschijnlijk al te grote tegenstellingen binnen de politieke gemeenschap te overbruggen.
- Ostrakisme (av gresk ostrakon, potteskår) er en tradisjon athenerne brukte når de skulle kvitte seg med en person som ble sett på som en fare for byens sikkerhet. Ostrakisme ble brukt i en kortere periode i det greske demokrati. I en folkeforsamling hvor minst 6000 stemmeberettige var tilstede kunne man skrive ned navnet på en politiker man ville ha fjernet på et ostrakon (potteskår).
- Ostracismo era uma forma de punição política empregada inicialmente pelos atenienses. Significava a expulsão política e o exílio por um tempo de 10 anos. Seus bens ficavam guardados na cidade e o exilado se tornava como se de fora fosse. Foi decretado em Atenas no ano de 510 A.C. por Clístenes e foi posto em prática no ano 487 A.C. como luta contra a tirania.
- Ostracism kallas det i några av det forna Greklands demokratiskt styrda stater rådande bruket att genom omröstning med små tavlor eller skärvor av bränd lera (plural ostraka) på viss tid, vanligen 10 år, landsförvisa personer, som ansågs farliga för folkfriheten. I Aten, där ostracismen infördes av Kleisthenes, var stadgat, att folket varje år skulle tillfrågas, om det ville göra bruk av ostracismen. Blev svaret jakande, utsattes en ny folkförsamling för omröstningens företagande.
- Fichier:AGMA Ostrakon Thémistocle 2. jpg Ostrakon portant le nom de Thémistocle, vers 490-480 ou 460 av. J. -C. , Musée de l'Agora antique d'Athènes L'ostracisme est, à Athènes et quelques autres cités, au Modèle:Ve siècle av. J. -C. , une institution qui permet de bannir pendant dix ans un citoyen, sans que celui-ci perde ses biens.
|
