Nontrinitarianism (or Antitrinitarianism) includes all Christian belief systems that reject as non-scriptural, wholly or partly, the doctrine of the Trinity—the doctrine that the God of the Bible is three distinct persons in one being, and that these three persons are eternal and equal in nature, authority, and knowledge. The absence of the Trinity is not of necessary importance to all nontrinitarians.

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • Nontrinitarianism (or Antitrinitarianism) includes all Christian belief systems that reject as non-scriptural, wholly or partly, the doctrine of the Trinity—the doctrine that the God of the Bible is three distinct persons in one being, and that these three persons are eternal and equal in nature, authority, and knowledge. The absence of the Trinity is not of necessary importance to all nontrinitarians. Persons and groups espousing this position generally do not refer to themselves affirmatively by the term. The Unitarians have adopted a name that speaks of their belief in God as subsisting in a theological or cosmic unity. Modern nontrinitarian views differ widely on the nature of God, Jesus, and the Holy Spirit. Various nontrinitarian views existed from the time of Jesus, such as Adoptionism, Monarchianism, and Arianism, which existed prior to the formal definition of the Trinity as doctrine in AD 325. Nontrinitarianism was later renewed in the Gnosticism of the Cathars in the 11th through 13th centuries, in the Age of Enlightenment of the 18th century, and in Restorationism during the 19th century.
  • Antitrinitarismo, conjuntos de doctrinas de origen cristiano que, de una forma u otra, niegan la validez del dogma de la Trinidad, que afirma la existencia de tres personas distintas en el Dios cristiano, generalmente por negar su base bíblica o por ser contrario a la razón. Las confesiones religiosas antitrinitarias no son consideradas como cristianas por el Consejo Mundial de Iglesias, ámbito de diálogo entre protestantes y ortodoxos y al que la Iglesia Católica acude como observadora, pues el credo mínimo que formuló incluye la creencia en Jesús como Señor y Salvador . Son doctrinas antitrinitarias el arrianismo, el modalismo, el monarquianismo, el patripasianismo, el servetismo, el socinianismo, la Iglesia ni Cristo, la de los Testigos de Jehová y el unitarismo (denominación que puede englobar por extensión a las anteriores), la Unicidad, entre otras.
  • Sous le terme d'antitrinitarisme, on peut regrouper plusieurs essais, au sein de la théologie chrétienne, de trouver une articulation entre les personnages bibliques que sont Dieu, le Créateur, le Père, Esprit. Tous ces mouvements tentent de préciser la signification de l'expression le Fils issue de l'expression Fils de Dieu. Le point principal du débat est la divinité de Jésus, et la relation entre lui et son père du ciel sachant que rien dans l'Ancien Testament ne revendique la moindre divinité de celui-ci. Le premier concile de Nicée a condamné l'arianisme comme hérésie qui, dans sa forme première n'était pas anti-trinitaire. L'élaboration lors des premiers conciles des IV et V siècles et qui constitue la doctrine de la Trinité : un seul Dieu en trois personnes n'est pas, à leur yeux, la seule possible. Pour le christianisme ancien, on évoquera le docétisme, l'ébionisme, en se gardant de confondre ce courant avec la gnose chrétienne qui n'était pas systématiquement antitrinitaire, mais parfois binitaire suivant en cela certains courants du judaïsme du Second Temple au premier siècle. L'unitarisme contemporain n'est pas antitrinitaire, quoique dans les périodes historiques, il ait décrit de façon polémique le trinitarisme comme un trithéisme.
  • Nel cristianesimo l'Antitrinitarismo è la negazione della dottrina della trinità di Dio (per i "trinitari" Dio è uno solo, non esistono altri "dei" al di fuori dell'unico Dio, Gesù Cristo è Dio, come pure lo Spirito) che è considerata ortodossa dalla maggior parte delle chiese cristiane. Sono esistiti ed esistono tutt'oggi gruppi cristiani non trinitari, che rigettano la dottrina della trinità e unicità di Dio come definita dal primo concilio di Nicea (325) e dal concilio di Costantinopoli (381), in relazione alla controversia ariana.
  • Antitrinitarisme er teologisk læren som går imot forestillingen om at kristendommens Gud er en del av en treenighet. De aller fleste kristne grupper er trinitariske, det vil si at de holder seg til treenighetstanken, og de få som bekjenner seg til antitrinitarismen, regnes ofte for avvikende fra vanlig kristen forståelse. Antitrinitarere vil hevde at treenighetslæren er i strid med Bibelens ord og at den ikke ble forkynt av de første kristne, men kom inn senere i tolkningen av Bibelen. Tilhengere av treenigheten vil derimot hevde at Bibelen klart gir en grunn til å tro at Jesus skal tilbes og at dette må forenes med monoteismen. For øvrig er det forskjeller med hensyn til teologien innen begge leire. Arianismen regnes ofte som en tidlig representant for denslags tankegang. Arianerne lærte imidlertid at Den Hellige Ånd var en person, og at man kunne be til Jesus. Kanskje det er riktigere å si at de var noe midt imellom trinitarere og antitrinitarere. I tidlig kirkehistorie kjenner man til grupper som forkastet Jesu guddom. Man vet ikke mye om dem, men det er mulig at de stod for en antitrinitarisk forståelse. Det var også flere debatter om forståelsen av Jesu forhold til Faderen innen kirken. Antitrinitarisme fikk en viss oppmerksomhet under reformasjonen, ikke minst gjennom legen Miguel Serveto (ca.1511-1553). Han reiste til Sveits der han stiftet bekjentskap med Jean Calvin. Senere falt han i unåde hos Calvin, og ble henrettet. Noen anabaptister fulgte også en antitrinitarisk lære. Grupper som vant innpass visse steder, var socinianerne, som fulgte Fausto Sozzini (1539-1604), hvis tankegang var inspirert av onkelen Lelio Sozzini. Fausto Sozzini drog til Polen, der han slo seg sammen med en religiøs gruppe som antok hans lære. De eksisterte i en tid etterpå. Også grupper i Transsylvania og Nederland oppstod. Tilhengere av unitarismen regner noen av disse gruppene som en del av sin bakgrunn. Den engelske vitenskapsmannen Isaac Newton (1643-1727) gir uttrykk for tvil om treenighetslæren i sine private skrifter, men publiserte aldri slike uortodokse ideer i sin levetid. Fra midten av 1800-tallet fremstod flere predikanter med et lignende syn. Deres tanker gav etter hvert opphav til flere grupper som eksister i dag, som Kristadelfianere og Jehovas vitner. Også flere kirker av Siste Dagers Hellige har et syn på guddommen som avviker fra de fleste kristnes lære, selv om de tror Gud er en treenighet.
  • Antytrynitaryzm (gr. anty + łac. trinitas - przeciw Trójcy) - nurt doktrynalny występujący w wielu różnych wyznaniach chrześcijańskich, nieuznający nauki o Trójcy Świętej, zapoczątkowany w I w. n.e. Zwolennicy nurtu nierzadko unikają nazywania siebie antytrynitarzami ze względu na pejoratywny, a przez to czasami błędnie rozumiany, wydźwięk tego terminu lub też ze względu na fakt, iż nauka o Trójcy nie ma dla nich większego znaczenia. Głównym założeniem antytrynitaryzmu nie jest atakowanie trynitarianizmu, lecz wiara w Boga w jednej osobie, w pierwotnej dla pierwszych chrześcijan oraz żydów postaci. Współcześni antytrynitarze wyrażają niejednolite poglądy na temat natury Boga, Jezusa oraz Ducha Świętego. Różne antytrynitarne nurty, takie jak adopcjonizm oraz arianizm, istniały wspólnie z tzw. głównym prądem chrześcijaństwa do czasu formalnego uchwalenia doktryny Trójcy w 325 roku. Antytrynitarianie nie tworzą jednej spójnej grupy. Istnieje wiele doktryn odrzucających naukę o Trójcy w różny sposób: unitarianizm arianizm sabelianizm subordynacjonizm duchobórstwo modalizm tryteizm politeizm Do antytrynitarzy należeli starożytni judeochrześcijanie, arianie (zaprzeczający boskiej naturze Jezusa Chrystusa) i macedonianie (zaprzeczającego boskiej naturze Ducha Świętego). Nowożytny antytrynitaryzm zapoczątkowali w XVI w. bracia polscy, także zwani arianami. Współcześnie do antytrynitarzy zaliczają się: Bracia polscy Wolni Badacze Pisma Świętego Chrystadelfianie Świadkowie Jehowy Chrześcijanie Dnia Sobotniego Adwentyści Dnia Siódmego - Trzecia Część Świecki Ruch Misyjny "Epifania" Unitarianie Zielonoświątkowcy Jedności Bóstwa
  • Antitrinitarismo, conjuntos de doutrinas de origem cristã que, de uma forma ou de outra, negam a validade do dogma da Trindade, que afirma a existencia de três pessoas distintas no Deus cristão, geralmente por terem sua base na bíblica ou por serem adeptos à razão. As congregações religiosas antitrinitarias não são consideradas como cristãs pelo Conselho Mundial das Igrejas trinitaristas, âmbito de diálogo entre protestantes e ortodoxos e ao que a Igreja Católica comparece como observadora, pois o credo mínimo que esta formulou inclui a crença em Jesus como Senhor e Salvador compartilhado com o Pai e o Espírito Santo. São doutrinas antitrinitárias o arianismo, o modalismo, o monarquianismo, o patripasianismo, o servetismo, o socinianismo, as Testemunhas de Jeová e o unitarismo (denominação que pode englobar por extensão as anteriores), entre outras.
  • Antitrinitarism (av grekiska anti ’emot’ och latin trinitas ’treenighet’) är en riktning inom kristendomen och beteckning för de kristna grupper och kyrkor som förnekar den traditionella läran om Treenigheten. Man avvisar doktrinen att Bibelns Gud skulle vara tre hypostaser eller personer - Fadern, Sonen och Anden - i ett och samma väsen, såsom inom trinitarisk teologi. Redan i den äldsta kyrkan uppträdde åtskilliga antitrinitarier i strid med den kyrkliga treenighetsläran som då utvecklades. Vissa menade att endast Fadern är Gud, och att Sonen och Anden var opersonliga krafter. Som representanter för denna riktning nämns vanligen Theodotos av Bysans och Artemon av Rom samt biskop Paulus av Samosata i Syrien. Andra ansåg att Fadern i egen person blivit människa och lidit döden för människornas synder. Företrädare för denna riktning är Praxeas av Mindre Asien, Noetos av Smyrna och Beryllos av Bostra i Arabien. Med ett gemensamt namn kallades de monarkianer, eftersom deras valspråk var ”monarchiam tenemus” (vi håller fast vid Guds enhet). Ett tredje parti menade sig rädda enheten i gudomen genom antagandet, att de tre gudomspersonerna endast är successivt framträdande uppenbarelseformer (modi) av det opersonligt fattade gudomsväsendet. Huvudmannen för denna riktning, vars anhängare kallades modalister, var presbytern Sabellios av Ptolemstis i Afrika. Arianismen lärde under påverkan av nyplatonismen att Sonen och Anden var skapade väsen och därmed inte Gud. Även om Sonen är Faderns fullkomligaste verk är de väsensskilda och Guds Son kallas Son endast i samma mening som människorna kallas Guds folk. Fadern är alltså ensam störst, vilket Jesus tydligt vittnade om i evangelierna. I reformationstidevarvet uppträdde en hel rad av protestantiska antitrinitarier, även kallade unitarier (av latin unitas, ’enhet’), som också försökte bekämpa den kyrkliga treenighetsläran. De förnämsta bland dem var Hetzer, Denck och Campanus samt Miguel Serveto, som brändes på bål 1553. Den mest utbildade antitrinitariska unitarismen finns dock hos socinianerna. Under 1800- och 1900-talen har unitarismen brett ut sig särskilt i Nordamerika och Storbritannien. Helge Åkeson (1831-1904) var en svensk antitrinitarisk baptistpredikant i Sverige under 1800-talet.
dbpprop:date
  • March 2009
  • May 2009
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
dbpprop:relatedInstance
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdf:type
rdfs:comment
  • Nontrinitarianism (or Antitrinitarianism) includes all Christian belief systems that reject as non-scriptural, wholly or partly, the doctrine of the Trinity—the doctrine that the God of the Bible is three distinct persons in one being, and that these three persons are eternal and equal in nature, authority, and knowledge. The absence of the Trinity is not of necessary importance to all nontrinitarians.
  • Antitrinitarismo, conjuntos de doctrinas de origen cristiano que, de una forma u otra, niegan la validez del dogma de la Trinidad, que afirma la existencia de tres personas distintas en el Dios cristiano, generalmente por negar su base bíblica o por ser contrario a la razón.
  • Sous le terme d'antitrinitarisme, on peut regrouper plusieurs essais, au sein de la théologie chrétienne, de trouver une articulation entre les personnages bibliques que sont Dieu, le Créateur, le Père, Esprit. Tous ces mouvements tentent de préciser la signification de l'expression le Fils issue de l'expression Fils de Dieu.
  • Nel cristianesimo l'Antitrinitarismo è la negazione della dottrina della trinità di Dio (per i "trinitari" Dio è uno solo, non esistono altri "dei" al di fuori dell'unico Dio, Gesù Cristo è Dio, come pure lo Spirito) che è considerata ortodossa dalla maggior parte delle chiese cristiane.
  • Antitrinitarisme er teologisk læren som går imot forestillingen om at kristendommens Gud er en del av en treenighet. De aller fleste kristne grupper er trinitariske, det vil si at de holder seg til treenighetstanken, og de få som bekjenner seg til antitrinitarismen, regnes ofte for avvikende fra vanlig kristen forståelse. Antitrinitarere vil hevde at treenighetslæren er i strid med Bibelens ord og at den ikke ble forkynt av de første kristne, men kom inn senere i tolkningen av Bibelen.
  • Antytrynitaryzm (gr. anty + łac. trinitas - przeciw Trójcy) - nurt doktrynalny występujący w wielu różnych wyznaniach chrześcijańskich, nieuznający nauki o Trójcy Świętej, zapoczątkowany w I w. n.e. Zwolennicy nurtu nierzadko unikają nazywania siebie antytrynitarzami ze względu na pejoratywny, a przez to czasami błędnie rozumiany, wydźwięk tego terminu lub też ze względu na fakt, iż nauka o Trójcy nie ma dla nich większego znaczenia.
  • Antitrinitarismo, conjuntos de doutrinas de origem cristã que, de uma forma ou de outra, negam a validade do dogma da Trindade, que afirma a existencia de três pessoas distintas no Deus cristão, geralmente por terem sua base na bíblica ou por serem adeptos à razão.
  • Antitrinitarism (av grekiska anti ’emot’ och latin trinitas ’treenighet’) är en riktning inom kristendomen och beteckning för de kristna grupper och kyrkor som förnekar den traditionella läran om Treenigheten. Man avvisar doktrinen att Bibelns Gud skulle vara tre hypostaser eller personer - Fadern, Sonen och Anden - i ett och samma väsen, såsom inom trinitarisk teologi.
rdfs:label
  • Nontrinitarianism
  • Antitrinitarismo
  • Antitrinitarisme
  • Antitrinitarismo
  • Antitrinitarisme
  • Antytrynitaryzm
  • Antitrinitarismo
  • Antitrinitarism
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpedia-owl:Person/religion of
is dbpedia-owl:religion of
is dbpprop:orientation of
is dbpprop:redirect of
is dbpprop:religion of
is owl:sameAs of