The noble gases are a group of chemical elements with very similar properties: under standard conditions, they are all odorless, colorless, monatomic gases, with a very low chemical reactivity. The six noble gases that occur naturally are helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr), xenon (Xe), and the radioactive radon (Rn). For the first six periods of the periodic table, the noble gases are exactly the members of group 18 of the periodic table.

PropertyValue
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • The noble gases are a group of chemical elements with very similar properties: under standard conditions, they are all odorless, colorless, monatomic gases, with a very low chemical reactivity. The six noble gases that occur naturally are helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr), xenon (Xe), and the radioactive radon (Rn). For the first six periods of the periodic table, the noble gases are exactly the members of group 18 of the periodic table. However, this no longer holds in the seventh period (due to relativistic effects): The next member of group 18, ununoctium, is probably not a noble gas. Instead, group 14 member ununquadium exhibits noble-gas-like properties. The properties of the noble gases can be well explained by modern theories of atomic structure: their outer shell of valence electrons is considered to be "full", giving them little tendency to participate in chemical reactions, and only a few hundred noble gas compounds have been prepared. The melting and boiling points for each noble gas are close together, differing by less than 10 °C (18 °F); consequently, they are liquids only over a small temperature range. Neon, argon, krypton, and xenon are obtained from air using the methods of liquefaction of gases and fractional distillation. Helium is typically separated from natural gas, and radon is usually isolated from the radioactive decay of dissolved radium compounds. Noble gases have several important applications in industries such as lighting, welding, and space exploration. A helium-oxygen breathing gas is often used by deep-sea divers at depths of seawater over 180 feet (55 m) to keep the diver from experiencing oxygen toxemia, the lethal effect of high-pressure oxygen, and nitrogen narcosis, the distracting narcotic effect of the nitrogen in air beyond this partial-pressure threshold. After the risks caused by the flammability of hydrogen became apparent, it was replaced with helium in blimps and balloons.
  • Als Edelgase werden die Elemente der 8. Hauptgruppe des Periodensystems bezeichnet . Es sind die Elemente: Helium, Neon, Argon, Krypton, Xenon, Radon und Ununoctium. Alle Edelgase sind farb- und geruchlose, nicht brennbare und kaum wasserlösliche Gase. Sie kommen nur atomar vor, d. h. nicht molekular, da sie chemisch nahezu keine Verbindungen eingehen können. Der Grund hierfür ist, dass die Energieniveaus des Atoms abgeschlossen – d. h. vollständig mit Elektronen aufgefüllt – sind (für ein genaueres Verständnis benötigt man die Quantenmechanik). Dennoch konnten einige wenige Edelgasverbindungen und Einschlussverbindungen erzeugt werden.
  • Els gasos nobles són un grup d'elements químics amb propietats molt similars: en condicions estàndard, tots són gasos inodors, incolors i monoatòmics, amb una reactivitat molt baixa. Els sis gasos nobles que es donen a la natura són l'heli (He), el neó (Ne), l'argó (Ar), el criptó (Kr), el xenó (Xe), i l'element radioactiu radó (Rn). Les propietats dels gasos nobles estan ben explicades per les teories modernes de l'estructura atòmica; es considera que la seva capa exterior d'electrons de valència està "plena", fent que tinguin poca tendència a participar en reaccions químiques, i només s'han elaborat uns quants centenars de compostos de gasos nobles. Els punts de fusió i d'ebullició dels gasos nobles són propers, i difereixen en menys de 10 °C; per consegüent, només són líquids en un rang de temperatures molt reduït. El neó, l'argó, el criptó i el xenó s'obtenen a partir de l'aire mitjançant els mètodes de liqüefacció de gasos i destil·lació fraccionada. L'heli se sol separar del gas natural, i el radó s'obté de la desintegració radioactiva de compostos dissolts de radi. Els gasos nobles tenen diverses aplicacions importants en indústries com ara la il·luminació, la soldadura i l'exploració espacial. Els bussos de gran profunditat utilitzen una mescla de gasos d'heli i nitrogen a profunditat com a gas respirable, per evitar patir toxèmia d'oxigen, l'efecte letal de l'oxigen a alta pressió, i el mal de fondària, l'efecte narcòtic del nitrogen a l'aire per sobre del llindar de pressió parcial. Després que el risc causat per la inflamabilitat de l'hidrogen es fes evident, fou substituït per heli als dirigibles i globus.
  • Inertní plyny (neboli netečné plyny či vzácné plyny) jsou členy 18. skupiny (dříve nulté skupiny) periodické tabulky. Mezi vzácné plyny patří helium, neon, argon, krypton, xenon, radon, a ununoctium - syntetický prvek, jehož byly zatím v urychlovačích vytvořeny pouze 3 atomy. Všechny mají plnou valenční slupku, která je příčinou jejich nízké reaktivity.
  • Los gases nobles o gases inertes son un grupo de elementos químicos con propiedades muy similares: bajo condiciones normales, son gases monoatómicos inodoros, incoloros y presentan una reactividad química muy baja. Se sitúan en el grupo 18 (8A) de la tabla periódica (anteriormente llamado grupo 0). Los seis gases nobles que se encuentran en la naturaleza son helio (He), neón (Ne), argón (Ar), Kriptón (Kr), xenón (Xe) y el radioactivo radón (Rn). Hasta ahora tres átomos del siguiente miembro del grupo, el ununoctio (Uuo), han sido sintetizados en un supercolisionador, pero se conoce muy poco de sus propiedades debido a la pequeña cantidad producida y su corta vida media. Las propiedades de los gases nobles pueden ser explicadas por las teorías modernas de la estructura atómica: a su coraza electrónica de electrones valentes se la considera completa, dándoles poca tendencia a participar en reacciones químicas y solo unos pocos compuestos de gases nobles han sido preparados hasta 2008. El punto de fusión y el de ebullición de cada gas noble están muy próximos, difiriendo en menos de 10 °C; consecuentemente, sólo son líquidos en un rango muy pequeño de temperatura. El xenón reacciona espontáneamente con el flúor y a partir de los compuestos resultantes se han alcanzado otros. También se han aislado algunos compuestos con kriptón. Neón, argón, kriptón y xenón son obtenidos del aire usando los métodos de licuefacción y destilación fraccionada. El helio es típicamente separado del gas natural y el radón es normalmente aislado a partir del decaimiento radioactivo de compuestos disueltos de radio. Los gases nobles tienen muchas aplicaciones importantes en industrias como iluminación, soldadura y exploración espacial. La combinación helio-oxígeno es usada para respirar en inmersiones de profundidad por debajo de los 55 metros para evitar que los submarinistas sufran el efecto narcótico del nitrógeno, el cual se hace presente a partir de dicha profundidad. Después de verse los riesgos causados por la inflamabilidad del hidrógeno, este fue reemplazado por helio en los dirigibles y globos aerostáticos Como curiosidad indicar que la discusión científica sobre la posibilidad de licuar estos gases dio lugar al descubrimiento de la superconductividad por el físico holandés Heike Kamerlingh Onnes.
  • Jalokaasut ovat alkuaineita, joilla on uloimmalla elektronikuorellaan täysi oktetti pois lukien helium, jonka ainoalle elektronikuorelle sopii vain kaksi elektronia. Elektronirakenteensa vuoksi ne eivät osallistu helposti kemiallisiin reaktioihin. Jaksollisessa järjestelmässä jalokaasut muodostavat ryhmän 18, ja ne ovat taulukon äärimmäisessä oikeanpuoleisessa sarakkeessa. Jalokaasut ovat helium, neon, argon, krypton, ksenon, radon, ja keinotekoinen ununoktium.
  • On appelle gaz nobles les éléments chimiques du groupe 18 (anciennement « groupe VIIIA » voire « groupe 0 ») du tableau périodique des éléments. Ils sont en fait généralement appelés gaz rares — usage consacré par le dictionnaire — en raison de leur faible prévalence historique comme substance chimique, bien que cela soit plutôt impropre car l'hélium constitue 24 % de la matière baryonique de l'univers, et l'argon 0,94 % de l'atmosphère terrestre au niveau de la mer. Autrefois également appelés gaz inertes, cette appellation est tombée en désuétude depuis qu'on a synthétisé des centaines de composés du xénon. Préconisée par l'IUPAC et le Bulletin officiel, l'appellation gaz nobles, issue de l'allemand Edelgas par analogie avec les métaux nobles (tels que l'or, également peu réactif), apparaît donc de plus en plus comme devant légitimement remplacer à terme celle de gaz rares; c'est celle retenue dans cet article. Les gaz nobles forment une série chimique ayant des propriétés assez homogènes aux conditions normales de température et de pression, ce sont des gaz monoatomiques incolores et inodores quasiment dépourvus de réactivité chimique, dont les points de fusion et d'ébullition sont séparés de moins de 10 °C à pression atmosphérique. Les six gaz nobles naturels sont l'hélium (He), le néon (Ne), l'argon (Ar), le krypton (Kr), le xénon (Xe) et le radon (Rn), ce dernier étant radioactif (avec une période radioactive de 3,8 jours) et produit lui-même par la désintégration radioactive du radium. Un septième élément est venu s'ajouter à la liste au début des années 2000 l'ununoctium (Uuo), synthétisé artificiellement et dont la dénomination est encore provisoire; si on pouvait en disposer en quantité macroscopique, l'ununoctium ne serait pas un gaz mais plutôt un solide semiconducteur aux propriétés chimiques rappelant peut-être les métalloïdes. La difficulté à mettre en évidence une chimie des gaz nobles provient de leur configuration électronique les sous-couches s et p de leur couche électronique externe sont en effet complètes, avec respectivement deux et six électrons, de sorte qu'il ne leur reste pas d'électron de valence disponible pour établir une liaison chimique avec un autre atome, en vertu de la règle de l'octet. C'est ce qui explique leur inertie chimique, inertie totale pour le néon, quasi totale pour l'hélium et l'argon (encore faut-il réaliser des conditions extrêmement particulières pour détecter indirectement de rares composés de ces atomes) mais plus relative pour le krypton et surtout le xénon, dont on a isolé plusieurs centaines de composés. Le radon semble également assez réactif, mais sa radioactivité en a freiné l'étude, tandis que l'ununoctium aurait, selon les simulations numériques, une configuration électronique affectée par des couplages spin-orbite lui conférant une réactivité chimique quasi « normale ». Le néon, l'argon, le krypton et le xénon sont obtenus à partir de l'air par liquéfaction et distillation fractionnée. L'hélium est séparé du gaz naturel, et le radon est généralement isolé à partir des produits de désintégration de composés de radium dissous. Les gaz nobles ont plusieurs applications technologiques importantes, telles que l'éclairage, le soudage et l'exploration spatiale. Les plongeurs utilisent un mélange d'oxygène et d'hélium afin de prévenir l'hyperoxie et la narcose à l'azote au-delà de 55 m de profondeur, et l'hélium est utilisé dans les ballons à gaz. FichierHeTube. jpg|Hélium FichierNeTube. jpg|Néon FichierArTube. jpg|Argon FichierKrTube. jpg|Krypton FichierXeTube. jpg|Xénon
  • A nemesgázok a periódusos rendszer VIII-as főcsoportjában, (IUPAC szerinti 18-as csoportjában) található elemek. A hélium (He), neon (Ne), argon (Ar), kripton (Kr), xenon (Xe), radon (Rn) és valószínűleg az a ununoctium (Uuo) tartozik ebbe a csoportba. Sokáig azt hitték róluk, hogy nem képesek kémiai reakciókra. Innen ered a nemesfémekkel párhuzamos nemesgáz elnevezésük. Csak az 1890-es években sikerült kimutatni őket a levegőben. A radont pedig csak a rádium radioaktív bomlásának megfigyelésekor fedezték fel a 20. század elején.
  • I gas nobili sono dei gas inerti e costituiscono il diciottesimo gruppo della tavola periodica degli elementi, cioè la colonna più a destra ed essi sono costituiti da atomi con gusci elettronici completi. Ne fanno parte i seguenti elementi: Elio Neon Argon Kripton Xeno Radon Probabilmente ne fa parte anche l'Ununoctio Il termine gas nobili deriva dal fatto che, parafrasando l'atteggiamento della nobiltà, questi gas evitano di reagire con gli elementi "comuni". I gas nobili venivano anche chiamati gas inerti, ma il termine non era accurato, in quanto alcuni di essi hanno mostrato di prendere parte in reazioni chimiche. A causa della loro non-reattività, i gas nobili non furono scoperti fin quando l'esistenza dell'elio non fu dedotta ipoteticamente da un'analisi spettrografica del Sole, e successivamente provata quando William Ramsay riuscì a isolarlo. I gas nobili inoltre hanno forze di attrazione interatomica molto deboli e conseguentemente punti di fusione ed ebollizione molto bassi. Gli atomi più grossi della serie sono leggermente più reattivi, e lo xeno è stato indotto a formare un numero di composti con il fluoro e con l'ossigeno. Nel 1962, Neil Bartlett, mentre lavorava alla University of British Columbia, fece reagire lo xeno con il fluoro ottenendo XeF2, XeF4, e XeF6. Il radon reagisce con il fluoro formando fluoruro di radon, RnF, e il composto, allo stato solido, emette una luce gialla. Anche il kripton reagisce con il fluoro formando KrF2. Nel 2003 è stato scoperto che anche l'argon forma composti come ad esempio il fluoruro di argo ArF2. Nel 2002, vennero scoperti composti dove l'uranio formava molecole con argon, kripton, o xeno. Ciò suggerisce che i gas nobili potrebbero formare composti anche con altri metalli.
  • 第18族元素(だいじゅうはちぞくげんそ)とは長周期表第18族の、ヘリウム・ネオン・アルゴン・クリプトン・キセノン・ラドン・ウンウンオクチウム(未承認であり、性質も推定。)のことを言う。大抵は希ガス、稀ガス(ともに rare gas)や貴ガス (noble gas) と呼ばれる。 原子における最外殻電子が閉殻となっているため、化学的に非常に不活性である(不活性の度合いは He → Xe の順に弱くなる)。かつては化合物が知られていなかったために不活性ガス (inert gas) 類と呼ばれたが、今日においてはグループの属性を正しく言い表していない。 ファイル:Edelgase 1. jpg 電球に封入した希ガスの発光 また、空気中には0.9%のアルゴンが含まれている。これは二酸化炭素 (0.03%) の30倍であり、それほど稀な元素というわけでもない。 ヘリウムを除いて、常圧かつ凝固点以下で弱いファンデルワールス結合による結晶(単原子分子による分子性結晶)を形成する。 放電管中にこれらの気体を充満させ、放電を行うと気体により様々な色の光を発する。この性質はネオンサインや消毒ランプなどに利用される。
  • Een edelgas is een scheikundig element uit de edelgasgroep van het periodiek systeem. De overeenkomst van de elementen uit de edelgasgroep is de buitenste elektronenschil, die geheel gevuld is. Bijvoorbeeld de schil van helium is met de 1s² configuratie vol en neon heeft een 1s²2s²2p configuratie waarmee de buitenste (tweede) schil geheel gevuld is. Het gevolg van het volzitten van de buitenste schil is dat er geen energie te winnen is door bijvoorbeeld twee atomen dicht bij elkaar te brengen en hun golffuncties te combineren. De covalentie van een edelgas is dus 0.
  • En edelgass er et grunnstoff hvor alle elektronskallene er fylt opp, noe som gjør gassen inert. Gruppe 8 i det periodiske system kalles edelgassene. Helium, grunnstoff nummer 2, har ett skall, og det skallet er fullt med to elektroner. Neste edelgass er neon som er grunnstoff 10, har to skall, det innerste har to elektroner og det ytterste har åtte. De sju kjente edelgassene er helium, neon, argon, krypton, xenon, radon og Ununoctium. Alle edelgassene er plassert helt til høyre i det periodiske system. De ble tidligere kalt inerte gasser, for inntil da hadde man ikke fått dem til å reagere med andre stoffer. Senere har man fått dem til å reagere med andre stoffer, derfor brukes ikke dette navnet mer.
  • Gazami szlachetnymi (helowcami) nazywa się pierwiastki z ostatniej, 18 (VIII A) grupy układu okresowego pierwiastków chemicznych. Do pierwiastków tych zalicza się: hel, neon, argon, krypton, ksenon, radon. Prawdopodobnie gazem szlachetnym jest również hipotetyczny pierwiastek Ununoctium. Pierwiastki te są niemal całkowicie niereaktywne i pierwsze dwa z nich nie tworzą żadnych związków chemicznych. Wynika to z faktu, że nie zawierają one żadnych, niezapełnionych w pełni elektronami orbitali które by mogły uczestniczyć w tworzeniu wiązań chemicznych. Znany jest jeden (otrzymany w temperaturze około 40 K) związek argonu. Krypton i ksenon tworzą związki nieliczne. Związki te są trudne do uzyskania i ponadto są one na ogół nietrwałe w temperaturze pokojowej. Stosunkowo najbardziej reaktywny jest radon. Istnieje jeden trwały związek – fluorek radonu RnF2. Powstaje on z mieszaniny fluoru i radonu w temperaturze ok. 400 °C. Hel, neon, argon i ksenon występują w niewielkich ilościach w powietrzu i ich podstawowym sposobem otrzymywania jest destylacja frakcjonująca powietrza. Krypton i radon są końcowymi produktami rozpadu promieniotwórczego uranu i plutonu i towarzyszą zwykle złożom rud tych metali, dzięki czemu można te złoża stosunkowo łatwo wykrywać. Gazy szlachetne wykorzystuje się wszędzie tam, gdzie potrzebna jest obojętna, beztlenowa atmosfera zapobiegająca reakcjom utleniania. Stosuje się je do napełniania żarówek, do prowadzenia reakcji wymagających obojętnych warunków i do spieniania tworzyw sztucznych. Żadne z nich nie mają znaczenia biologicznego, dlatego często używa się ich jako gazów obojętnych zapobiegających starzeniu się materiałów. M. in. oryginał Konstytucji i Deklaracji Niepodległości USA przechowuje się w szczelnej gablocie wypełnionej helem.
  • Um gás nobre é um membro da família dos gases nobres da Tabela Periódica. O termo “gás nobre” vem do fato que, do ponto de vista humano, nobre é aquele que geralmente evita as pessoas comuns. Do mesmo modo, a característica destes gases é de não combinarem com os demais elementos. Estes gases têm uma baixa reactividade e são também conhecidos por gases inertes (apesar de não serem inertes porque já foi comprovado que alguns podem participar de reações químicas). De um modo geral, os gases nobres tem uma relativa dificuldade de combinação com outros átomos porque são pouco reactivos. Os gases nobres formam uma série química. São elementos químicos do grupo 18 (grupo 0 ou 8A nas tabelas mais antigas); especificamente são os elementos hélio, neônio, argônio, criptônio, xenônio, radônio e ununóctio. Embora existam em quantidades consideráveis na atmosfera terrestre, não foram descobertos devido à baixa reatividade que possuem. A primeira evidência da existência dos gases nobres foi através da descoberta da existência do hélio no sol, feita por análise espectrográfica da luz solar. Mais tarde, o hélio foi isolado da atmosfera terrestre por William Ramsay. Os gases nobres apresentam forças de atração interatômicas muito fracas, daí apresentarem baixos pontos de fusão e ebulição. Por isso, são gasosos nas condições normais, mesmo aqueles que apresentam átomos mais pesados. Todos os gases nobres apresentam os orbitais dos níveis de energia exteriores completos com elétrons, por isso não formam facilmente compostos químicos. À medida que os átomos dos gases nobres crescem na extensão da série tornam-se ligeiramente mais reativos, daí poder-se induzir o xenônio a formar compostos com o flúor. Em 1962, Neil Bartlett, trabalhando na Universidade de Columbia, Inglaterra, reagiu o xenônio com o flúor produzindo os compostos XeF2, XeF4, e XeF6. O radônio foi combinado com o flúor formando o fluoreto de radônio, RnF, que brilha intensamente na cor amarelada quando no estado sólido. Além disso, o criptônio pode ser combinado com o flúor formando KrF2, o xenônio para produzir o biatômico de curta-duração Xe2, e pode-se reagir gás nobre com outros haletos produzindo, por exemplo, XeCl usado em lasers. Em 2002, foram descobertos compostos nos quais o urânio formava moléculas com argônio, criptônio ou xenônio. Isso sugere que os gases nobres podem formar compostos com os demais tipos de metais. O fluoreto de argônio (ArF2) foi descoberto em 2003 pelo químico suíço Helmut Durrenmatt. Na tabela periódica, abaixo do radônio, existe um espaço vazio. Isto significa que, teoricamente, pode existir um outro gás nobre ainda não descoberto. Este gás nobre ainda a descobrir tem sido nomeado temporariamente como Ununoctium. Ohio State University para compostos de urânio com gases nobres.
  • Gazele nobile sau gazele rare sunt substanţe care au toate straturile complet ocupate cu electroni. De exemplu, gazul situat în perioada a 3-a are configuraţia eletronică: K:2e L:8e M:8e, deci nu formează ioni şi are valenţa 0, de aceea gazele nobile nu formează compuşi cu alte substanţe.
  • Ине́ртные или благоро́дные газы — химические элементы главной подгруппы VIII группы, у которых s- и p- оболочки полностью заполнены. К ним относятся: Гелий Неон Аргон Криптон Ксенон Радон Унуноктий Инертные газы отличаются крайне низкой химической активностью (отсюда и название). Тем не менее, все они при определенных условиях могут образовывать соединения (особенно охотно со фтором). Наиболее «инертны» неон и гелий: чтобы заставить их вступить в реакцию, нужно очень постараться, искусственно ионизируя каждый атом. Ксенон же, наоборот, слишком активен (для инертных газов) и реагирует даже при нормальных условиях, демонстрируя чуть ли не все возможные степени окисления (+1, +2, +4, +6, +8). Инертные газы бесцветны и не имеют запаха. В небольшом количестве они присутствуют в воздухе и некоторых горных породах. Инертные газы не ядовиты. Тем не менее, в атмосфере чистого инертного газа человек жить не может из-за отсутствия кислорода. Известны случаи гибели людей при утечках аргона. Вдыхание радиоактивного радона может вызвать рак.
  • Ädelgaser är grundämnena i grupp 18 i det periodiska systemet. Dessa grundämnen kännetecknas dels av att de är icke-metaller som ogärna reagerar i kemiska reaktioner, men även för att de alla är i gasform vid standardtryck och -temperatur. De fem ädelgaser som har stabila isotoper är helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr) och xenon (Xe). Ädelgasen radon (Rn) är radioaktiv och på grund av detta har den studerats mindre än de första fem medlemmarna i gruppen. En syntetisk medlem av gruppen, ununoctium (Uuo), har också upptäckts, men mycket lite är känt om dess egenskaper på grund av dess korta halveringstid. Kemiskt sett är ädelgaserna stabila, detta på grund av att de har maximalt antal valenselektroner i sitt yttersta elektronskal, vilket i sin tur leder till att de extremt sällan reagerar med andra ämnen. Under standardtryck och -temperatur är de luktlösa, färglösa, enatomiska gaser. Ädelgasernas smält- och kokpunkter ligger mycket nära varandra, alla inom ett intervall på 10 °C, där de är flytande. Ädelgaserna påvisar även extremt låg kemisk reaktivitet, och det finns därför endast ett par hundra kända ädelgasföreningar, betydligt färre än för andra grundämnen. Neon, argon, krypton och xenon utvinns från luften genom gaskondensering och fraktionerad destillation. Helium framställs oftast från oljekällor, och radon isoleras vanligtvis från radioaktiv sönderdelning av lösta radiumföreningar. Ädelgaser har många industriellt viktiga funktioner som belysning, svetsning och rymdutforskning. Helium används ofta inom dykning, där det ersätter en del av luftblandningen. Helium har även fått ersätta hydrogen i luftskepp och ballonger, då det blev uppenbart att hydrogen utgör en stor brandrisk.
  • Soygaz ya da asal gaz, periyodik tablonun en son grubu olan 8A yı oluşturan, tümü tek atomlu ve renksiz gaz halinde bulunan elementlerdir. En dış yörüngeleri elektronlarla tamamen dolu olduğu için son derece kararlıdırlar ve tepkimelere eğilimleri de çok düşüktür. Bu davranışları nedeniyle de "soygaz" adını almışlardır. Atmosferde bulunurlar ve sıvı havanın damıtılmasıyla elde edilirler. İlk keşfedilen soygaz, hidrojenden sonra en hafif element olan helyumdur. Çok düşük olan erime ve kaynama noktaları, grupta yukarıdan aşağıya gidildikçe yükselir. İyonlaşma enerjileri, sıralarında en yüksek olan elementlerdir.
  • Інертні гази (рос. инертные газы, англ. inert gasses; нім. Inertgase n pl, Trägergase n pl, Edelgase n pl) – хімічні елементи VIII групи періодичної системи елементів. Благородні, рідкісні гази – одноатомні гази без кольору і запаху: гелій (Не), неон (Ne), аргон (Аг), криптон (Кг), ксенон (Хе), радон (Rn), інертність яких зумовлена наявністю у атомів стійкої зовн. електронної оболонки де у He знаходиться 2 електрони, у решти інертних газів по 8. У невеликих кількостях присутні в природних горючих газах . Частина І. г. має космогенне походження. Інертні гази виникають під час ядерних процесів.
  • 稀有氣體,又稱作惰性气体、貴重氣體、貴族氣體、貴氣體、高貴氣體或鈍氣,是指元素周期表上的第18 (8A)族元素(IUPAC新规定,即原来的0族),在常溫常壓下,它們是全都是无气味,无色,单原子气体,及其反應性非常低。天然存在的貴气体有六種:氦(He)、氖(Ne)、氩(Ar)、氪(Kr)、氙(Xe)、和具放射性的氡(Rn)。而Uuo是以人工合成的貴氣體,非常不穩定,半衰期很短。 貴气体的特性可以用現代的原子結構理論來解释:它們的最外電子層的電子已「滿」,所以它們非常穩定,極少進行化学反应,至今只有幾百種惰性气体化合物能被成功備製。每種貴气体的熔点和沸点十分接近,溫度少於10 °C (18 °F)的差距,因此它們僅在很小的温度范围內以液態存在。 經氣體液化和分馏方法可從空氣中獲得氖、氬、氪和氙;氦氣通常從天然气提取出來;氡氣則通常由鐳化合物經放射性衰变後分離出來。貴气体在工業方面主要應用在照明設備、銲接和太空探索。氦也會應用在深海潛水。如潛水深度大於180英尺(55 公米),潛水員所用的壓縮空氣瓶內的氮要被氦代替,以避免氧中毒及氮麻醉的徵狀。另一方面,由於氫氣非常不穩定容易燃燒和爆炸,現今的飛艇及氣球都採用氦氣替代氫氣。
dbpprop:convertProperty
  • K
  • 4.2 (xsd:double)
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:p
  • 176 (xsd:integer)
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdfs:comment
  • The noble gases are a group of chemical elements with very similar properties: under standard conditions, they are all odorless, colorless, monatomic gases, with a very low chemical reactivity. The six noble gases that occur naturally are helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr), xenon (Xe), and the radioactive radon (Rn). For the first six periods of the periodic table, the noble gases are exactly the members of group 18 of the periodic table.
  • Als Edelgase werden die Elemente der 8. Hauptgruppe des Periodensystems bezeichnet . Es sind die Elemente: Helium, Neon, Argon, Krypton, Xenon, Radon und Ununoctium. Alle Edelgase sind farb- und geruchlose, nicht brennbare und kaum wasserlösliche Gase. Sie kommen nur atomar vor, d. h. nicht molekular, da sie chemisch nahezu keine Verbindungen eingehen können. Der Grund hierfür ist, dass die Energieniveaus des Atoms abgeschlossen – d. h.
  • Els gasos nobles són un grup d'elements químics amb propietats molt similars: en condicions estàndard, tots són gasos inodors, incolors i monoatòmics, amb una reactivitat molt baixa. Els sis gasos nobles que es donen a la natura són l'heli (He), el neó (Ne), l'argó (Ar), el criptó (Kr), el xenó (Xe), i l'element radioactiu radó (Rn).
  • Inertní plyny (neboli netečné plyny či vzácné plyny) jsou členy 18. skupiny (dříve nulté skupiny) periodické tabulky. Mezi vzácné plyny patří helium, neon, argon, krypton, xenon, radon, a ununoctium - syntetický prvek, jehož byly zatím v urychlovačích vytvořeny pouze 3 atomy. Všechny mají plnou valenční slupku, která je příčinou jejich nízké reaktivity.
  • Los gases nobles o gases inertes son un grupo de elementos químicos con propiedades muy similares: bajo condiciones normales, son gases monoatómicos inodoros, incoloros y presentan una reactividad química muy baja. Se sitúan en el grupo 18 (8A) de la tabla periódica (anteriormente llamado grupo 0). Los seis gases nobles que se encuentran en la naturaleza son helio (He), neón (Ne), argón (Ar), Kriptón (Kr), xenón (Xe) y el radioactivo radón (Rn).
  • Jalokaasut ovat alkuaineita, joilla on uloimmalla elektronikuorellaan täysi oktetti pois lukien helium, jonka ainoalle elektronikuorelle sopii vain kaksi elektronia. Elektronirakenteensa vuoksi ne eivät osallistu helposti kemiallisiin reaktioihin. Jaksollisessa järjestelmässä jalokaasut muodostavat ryhmän 18, ja ne ovat taulukon äärimmäisessä oikeanpuoleisessa sarakkeessa. Jalokaasut ovat helium, neon, argon, krypton, ksenon, radon, ja keinotekoinen ununoktium.
  • On appelle gaz nobles les éléments chimiques du groupe 18 (anciennement « groupe VIIIA » voire « groupe 0 ») du tableau périodique des éléments. Ils sont en fait généralement appelés gaz rares — usage consacré par le dictionnaire — en raison de leur faible prévalence historique comme substance chimique, bien que cela soit plutôt impropre car l'hélium constitue 24 % de la matière baryonique de l'univers, et l'argon 0,94 % de l'atmosphère terrestre au niveau de la mer.
  • A nemesgázok a periódusos rendszer VIII-as főcsoportjában, (IUPAC szerinti 18-as csoportjában) található elemek. A hélium (He), neon (Ne), argon (Ar), kripton (Kr), xenon (Xe), radon (Rn) és valószínűleg az a ununoctium (Uuo) tartozik ebbe a csoportba. Sokáig azt hitték róluk, hogy nem képesek kémiai reakciókra. Innen ered a nemesfémekkel párhuzamos nemesgáz elnevezésük. Csak az 1890-es években sikerült kimutatni őket a levegőben.
  • I gas nobili sono dei gas inerti e costituiscono il diciottesimo gruppo della tavola periodica degli elementi, cioè la colonna più a destra ed essi sono costituiti da atomi con gusci elettronici completi. Ne fanno parte i seguenti elementi: Elio Neon Argon Kripton Xeno Radon Probabilmente ne fa parte anche l'Ununoctio Il termine gas nobili deriva dal fatto che, parafrasando l'atteggiamento della nobiltà, questi gas evitano di reagire con gli elementi "comuni".
  • Een edelgas is een scheikundig element uit de edelgasgroep van het periodiek systeem. De overeenkomst van de elementen uit de edelgasgroep is de buitenste elektronenschil, die geheel gevuld is. Bijvoorbeeld de schil van helium is met de 1s² configuratie vol en neon heeft een 1s²2s²2p configuratie waarmee de buitenste (tweede) schil geheel gevuld is.
  • En edelgass er et grunnstoff hvor alle elektronskallene er fylt opp, noe som gjør gassen inert. Gruppe 8 i det periodiske system kalles edelgassene. Helium, grunnstoff nummer 2, har ett skall, og det skallet er fullt med to elektroner. Neste edelgass er neon som er grunnstoff 10, har to skall, det innerste har to elektroner og det ytterste har åtte. De sju kjente edelgassene er helium, neon, argon, krypton, xenon, radon og Ununoctium.
  • Gazami szlachetnymi (helowcami) nazywa się pierwiastki z ostatniej, 18 (VIII A) grupy układu okresowego pierwiastków chemicznych. Do pierwiastków tych zalicza się: hel, neon, argon, krypton, ksenon, radon. Prawdopodobnie gazem szlachetnym jest również hipotetyczny pierwiastek Ununoctium. Pierwiastki te są niemal całkowicie niereaktywne i pierwsze dwa z nich nie tworzą żadnych związków chemicznych.
  • Um gás nobre é um membro da família dos gases nobres da Tabela Periódica. O termo “gás nobre” vem do fato que, do ponto de vista humano, nobre é aquele que geralmente evita as pessoas comuns. Do mesmo modo, a característica destes gases é de não combinarem com os demais elementos. Estes gases têm uma baixa reactividade e são também conhecidos por gases inertes (apesar de não serem inertes porque já foi comprovado que alguns podem participar de reações químicas).
  • Gazele nobile sau gazele rare sunt substanţe care au toate straturile complet ocupate cu electroni. De exemplu, gazul situat în perioada a 3-a are configuraţia eletronică: K:2e L:8e M:8e, deci nu formează ioni şi are valenţa 0, de aceea gazele nobile nu formează compuşi cu alte substanţe.
  • Ине́ртные или благоро́дные газы — химические элементы главной подгруппы VIII группы, у которых s- и p- оболочки полностью заполнены.
  • Ädelgaser är grundämnena i grupp 18 i det periodiska systemet. Dessa grundämnen kännetecknas dels av att de är icke-metaller som ogärna reagerar i kemiska reaktioner, men även för att de alla är i gasform vid standardtryck och -temperatur. De fem ädelgaser som har stabila isotoper är helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr) och xenon (Xe). Ädelgasen radon (Rn) är radioaktiv och på grund av detta har den studerats mindre än de första fem medlemmarna i gruppen.
  • Soygaz ya da asal gaz, periyodik tablonun en son grubu olan 8A yı oluşturan, tümü tek atomlu ve renksiz gaz halinde bulunan elementlerdir. En dış yörüngeleri elektronlarla tamamen dolu olduğu için son derece kararlıdırlar ve tepkimelere eğilimleri de çok düşüktür. Bu davranışları nedeniyle de "soygaz" adını almışlardır. Atmosferde bulunurlar ve sıvı havanın damıtılmasıyla elde edilirler. İlk keşfedilen soygaz, hidrojenden sonra en hafif element olan helyumdur.
  • Інертні гази (рос. инертные газы, англ. inert gasses; нім. Inertgase n pl, Trägergase n pl, Edelgase n pl) – хімічні елементи VIII групи періодичної системи елементів.
rdfs:label
  • Noble gas
  • Edelgase
  • Gas noble
  • Inertní plyn
  • Gas noble
  • Jalokaasut
  • Gaz noble
  • Nemesgáz
  • Gas nobili
  • 第18族元素
  • Edelgas
  • Edelgass
  • Gazy szlachetne
  • Gás nobre
  • Gaz nobil
  • Инертные газы
  • Ädelgas
  • Soygaz
  • Інертні гази
  • 稀有气体
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:page
is dbpprop:redirect of