Nils Christoffer Dunér was a Swedish astronomer. Dunér received his doctorate from Lund University in 1862, was observer at the observatory there from 1864 and Professor of Astronomy at Uppsala University from 1888. He was awarded the Rumford Medal in 1892. The crater Dunér on the Moon is named after him.

PropertyValue
dbpedia-owl:Person/almaMater
dbpedia-owl:Person/birthDate
  • 1839-05-21 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/birthPlace
dbpedia-owl:Person/deathDate
  • 1914-11-10 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/deathPlace
dbpedia-owl:Person/nationality
dbpedia-owl:almaMater
dbpedia-owl:birthDate
  • 1839-05-21 (xsd:date)
dbpedia-owl:birthPlace
dbpedia-owl:deathDate
  • 1914-11-10 (xsd:date)
dbpedia-owl:deathPlace
dbpedia-owl:nationality
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • Nils Christoffer Dunér was a Swedish astronomer. Dunér received his doctorate from Lund University in 1862, was observer at the observatory there from 1864 and Professor of Astronomy at Uppsala University from 1888. He was awarded the Rumford Medal in 1892. The crater Dunér on the Moon is named after him.
  • Nils Christofer Dunér auch Nils Kristofer Dunér war ein schwedischer Astronom. Dunér wurde 1862 an der Universität Lund promoviert und war ab 1864 Observator am Observatorium in Lund. 1887 wurde er zum außerordentlichen Professor für Astronomie ernannt, ab 1888 bekleidete er selbiges Amt an der Universität Uppsala. 1863 gehörte Dunér zu den Gründern der Astronomischen Gesellschaft. 1861 und 1864 nahm er an zwei Arktis-Expeditionen nach Spitzbergen teil. Ab den 1870er Jahren begann er mit Arbeiten auf dem Gebiet der Spektroskopie. Vorher arbeitete er über klassische Astronomie, Himmelsmechanik und Doppelsterne. Von 1867 bis 1875 führte er mikrometrische Messungen von 445 Doppel- und Mehrfachsternen aus, um die Bewegungen ihrer Komponenten zu berechnen. 1884 veröffentlichte er einen Katalog von Sternspektren (Klasse III in Vogels Klassifikationssystem). Dunér war Mitglied der Königlich Schwedischen Akademie der Wissenschaften, der Königlich Physiographischen Gesellschaft in Lund sowie der Königlichen Gesellschaft der Wissenschaften in Uppsala. Er wurde 1887 mit dem Prix Lalande des Institut de France und 1892 von der Royal Society „für seine spektroskopischen Forschungen an Sternen“ mit der Rumford-Medaille ausgezeichnet. Der Krater Dunér auf dem Mond wurde nach ihm benannt.
  • ニルス・ドゥネル（Nile Christofer Dunér 、1839年5月21日 - 1914年11月10日)はスウェーデンの天文学者である。二重星の観測，赤色星の分光研究などを行った。 1862年ルンド大学で学位を得た。1864年からルンド天文台の観測者になった。1861年と1864年にスピッツベルゲン島の極地の観測隊に加わった。1888年にウプサラ大学の教授になった。1870年から分光学分野の研究を始め、1867年から1875年に445におよぶ重星の観測を行った。1892年にランフォード・メダルを受賞した。
  • Nils Christoffer Dunér was een Zweeds astronoom. Dunér behaalde zijn doctoraat in 1862 aan de Universiteit van Lund. Vanaf 1964 werkte hij daar op de sterrenwacht. In 1888 werd Dunér hoogleraar astronomie aan de Universiteit van Uppsala. Dunér werd in 1892 bekroond met de Rumford Medal. De Dunérkrater op de maan is naar hem genoemd.
  • Nils Christofer Dunér - szwedzki astronom. W 18 62 roku uzyskał doktorat na Uniwersytecie w Lund. W latach 1888-1909 był dyrektorem obserwatorium w Uppsali, gdzie zasłużył się pracami w zakresie astrofizyki. W 1892 roku został uhonorowany Medalem Rumforda. Krater Dunér na Księżycu nazwany został jego imieniem.
  • Nils Kristofer Dunér, född 21 maj 1839 i Billeberga församling, Malmöhus län, död 10 november 1914 i Stockholm, astronom, professor. Dunér blev student i Lund 1855, filosofie doktor och amanuens vid astronomiska observatoriet där 1862 samt adjunkt i astronomi och observator 1864. Han blev 1867 den förste ordföranden i Lunds studentkår. Dunér utnämndes 1887 till extra ordinarie professor i astronomi och kallades 1888 till den ordinarie professuren i samma ämne vid Uppsala universitet. Han var censor vid mogenhetsexamina 1891 och från 1893. Dunér deltog 1861 och 1864 i de av Nordenskiöld ledda svenska expeditionerna till Spetsbergen, har företagit många vetenskapliga resor till Danmark, Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike, Holland, Belgien och Ryssland, var 1863 medstiftare av Astronomische Gesellschaft, vars styrelse han tillhörde, deltog 1887 i den i Paris samlade kongressen för uppgörande av planen till utförande på fotografisk väg av en karta över hela himlen och en katalog över alla stjärnor till och med 11:e storleken samt invaldes till medlem av dess "comité permanent". Dunér förordnades 1898 till medlem av den kungliga kommittén för utförande av en gradmätning på Spetsbergen och 1900 till medlem av den av Astronomische Gesellschaft tillsatta kommittén för utarbetande av en katalog över de föränderliga stjärnorna. Han var ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund (1864), Vetenskapsakademien (1881) och Vetenskapssocieteten i Uppsala (1888) samt tillhörde dessutom en mängd utländska lärda sällskap. Av Vetenskapsakademien erhöll Dunér 1866, 1885 och 1892 Wallmarkska priset, av Institut de France 1887 Lalandeska priset samt av Royal Society i London 1892 Rumfordmedaljen i guld. Av Dunérs många arbeten, av vilka de flesta ligger inom astrofysiken, kan nämnas Mesures micrométriques d’étoiles doubles faites à l’observatoire de Lund, suivies de notes sur leurs mouvements relatifs (1876); Sur les étoiles à spectres de la troisième classe (1885), som innehåller resultatet av en planmässig genommönstring och beskrivning av stjärnspektra av tredje typen, det första arbete av denna art, som i denna omfattning blivit utfört; Recherches sur la rotation du soleil (1891), resultaten av vid observatoriet i Lund utförda spektroskopiska iakttagelser av solen, av vilka framgår den bekanta lagen för solrotationens avtagande från ekvatorn mot polerna, genom dessa observationer dock indicerad ända till 75° heliografisk bredd, det vill säga långt utöver den region, där solfläckarna förekommer; Observations des étoiles de la zone entré 35° et 40° de déclinaison boréale faites à l'observatoire de Lund et réduites à l'équinoxe moyen de 1875 (sex delar, 1896; såväl observationer som publikation gemensamt med F. Engström). Dunér gjorde omsorgsfulla och lyckade undersökningar av de till Algoltypen hörande föränderliga stjärnorna Y Cygni och Z Herculis; han visade, att den bana, i vilken den ena komponenten löper kring den andra, är märkbart excentrisk och att den riktning, i vilken de båda kropparna är varandra närmast, befinner sig stadd i vridning kring den gemensamma tyngdpunkten. Dunér skrev även Handbok i allmän astronomi (1899).
dbpprop:almaMater
dbpprop:birthPlace
dbpprop:caption
  • Nils Christoffer Dunér
dbpprop:deathPlace
dbpprop:field
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:imageWidth
  • 150px
dbpprop:name
  • Nils Christoffer Dunér
dbpprop:nationality
dbpprop:prizes
dbpprop:reference
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
dbpprop:workInstitutions
rdf:type
rdfs:comment
  • Nils Christoffer Dunér was a Swedish astronomer. Dunér received his doctorate from Lund University in 1862, was observer at the observatory there from 1864 and Professor of Astronomy at Uppsala University from 1888. He was awarded the Rumford Medal in 1892. The crater Dunér on the Moon is named after him.
  • Nils Christofer Dunér auch Nils Kristofer Dunér war ein schwedischer Astronom. Dunér wurde 1862 an der Universität Lund promoviert und war ab 1864 Observator am Observatorium in Lund. 1887 wurde er zum außerordentlichen Professor für Astronomie ernannt, ab 1888 bekleidete er selbiges Amt an der Universität Uppsala. 1863 gehörte Dunér zu den Gründern der Astronomischen Gesellschaft. 1861 und 1864 nahm er an zwei Arktis-Expeditionen nach Spitzbergen teil.
  • Nils Christoffer Dunér was een Zweeds astronoom. Dunér behaalde zijn doctoraat in 1862 aan de Universiteit van Lund. Vanaf 1964 werkte hij daar op de sterrenwacht. In 1888 werd Dunér hoogleraar astronomie aan de Universiteit van Uppsala. Dunér werd in 1892 bekroond met de Rumford Medal. De Dunérkrater op de maan is naar hem genoemd.
  • Nils Christofer Dunér - szwedzki astronom. W 18 62 roku uzyskał doktorat na Uniwersytecie w Lund. W latach 1888-1909 był dyrektorem obserwatorium w Uppsali, gdzie zasłużył się pracami w zakresie astrofizyki. W 1892 roku został uhonorowany Medalem Rumforda. Krater Dunér na Księżycu nazwany został jego imieniem.
  • Nils Kristofer Dunér, född 21 maj 1839 i Billeberga församling, Malmöhus län, död 10 november 1914 i Stockholm, astronom, professor. Dunér blev student i Lund 1855, filosofie doktor och amanuens vid astronomiska observatoriet där 1862 samt adjunkt i astronomi och observator 1864. Han blev 1867 den förste ordföranden i Lunds studentkår.
rdfs:label
  • Nils Christoffer Dunér
  • Nils Christofer Dunér
  • ニルス・ドゥネル
  • Nils Christoffer Dunér
  • Nils Christofer Dunér
  • Nils Dunér
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:name
  • Nils Christoffer Dunér
foaf:page
is dbpprop:eponym of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of