| dbpprop:abstract
|
- Nikolai Ivanovich Ryzhkov was a Soviet official and, after the breakup of the Soviet Union, a Russian politician. He served as Chairman of the Council of Ministers of the USSR from September 27, 1985 to January 14, 1991 during the era of glasnost and perestroika under Mikhail Gorbachev. A technocrat, Ryzhkov rose through the ranks first as a welder at the Sverdlovsk Uralmash Plant and then as chief engineer and, in 1970-1975, manager of the Uralmash Production Amalgamation, one of the largest Soviet companies. He joined the Communist Party of the Soviet Union (CPSU) in 1956 and became first deputy minister of heavy and transport machine building in 1975. He became first deputy chairman of the Soviet planning agency, Gosplan, in 1979. In 1981 he was elected to the Central Committee of the CPSU. On November 22, 1982, after Leonid Brezhnev's death and Yuri Andropov's rise to power, Central Committee Secretary Kirilenko was forced to retire and his place was taken by Ryzhkov, who was also put in charge of the Central Committee's Economics Department. After Mikhail Gorbachev's elevation to the post of the General Secretary of the CPSU Central Committee, Ryzhkov was made a member of the ruling Politburo on April 23, 1985. 5 months later, on September 27, 1985, the octogenarian Soviet premier Nikolai Tikhonov was sent into retirement and Ryzhkov took his place. Ryzhkov supported Gorbachev's attempt to revive and restructure the Soviet economy through decentralising planning and introducing new technology. However, he resisted Gorbachev's later attempts to introduce market mechanisms into the Soviet economy. When the Politburo was restructured at the XVIIIth Congress of the Communist Party in July 1990, all government officials except Gorbachev were excluded from it and Ryzhkov lost his Politburo seat by default. In December 1990 he was hospitalized with a heart condition (rumored to have been invented to cushion the blow) and, while he was recovering, the Supreme Soviet of the Soviet Union adopted a new law replacing the Council of Ministers with a new Cabinet of Ministers. The law was passed on December 26, 1990, but the new structure was not put in place until January 14, 1991 when Valentin Pavlov took over as prime minister. After recovering in early 1991, Ryzhkov was the Communist candidate in the first election of the President of the Russian Federation (not to be confused with the President of the Soviet Union) on June 12, 1991. He won less than 17% of the vote to Boris Yeltsin's 57% and retired from politics, spending the next few years working in banking and investment industries. In December 1995 he was elected to the new Russian Duma from the Power to the People block and in 1996 became a leader of the left wing Peoples' Power faction in the Duma. In the late 1990s he participated in the Communist-led alliance of leftists and nationalists known as People's Patriotic Union of Russia.
- Nikolai Iwanowitsch Ryschkow ist ein russischer Politiker und war von 1985 bis 1991 während der Zeit des Generalsekretärs Gorbatschow Vorsitzender des Ministerrates der Sowjetunion.
- Nikolái Ivánovich Ryzhkov fue un dirigente soviético, y tras la caída de la URSS, es un político ruso. Fue Presidente del Consejo de Ministros de la URSS entre 1985 y 1991, durante la época de la Glásnost y la Perestroika de Mijaíl Gorbachov. Un tecnócrata, Ryzhkov ascendió en la burocracia tras trabajar como soldador en la planta Uralmash de Sverdlovsk, ser ascendido a ingeniero jefe y, entre 1970-1975, a director de Uralmash Producciones Unidas, una de las mayores empresas soviéticas. Afiliado al Partido Comunista de la Unión Soviética desde 1956, fue nombrado Primer Viceministro para la Construcción de Maquinaria Pesada y de Transporte en 1975. En 1979, fue designado Primer Vicepresidente de la agencia de planificación soviética, el Gosplan. En 1981 fue elegido miembro del Comité Central del PCUS. El 22 de noviembre de 1982, tras la muerte de Leonid Brézhnev y la llegada al poder de Yuri Andrópov, fue nombrado secretario del Comité Central, así como jefe de su Departamento Económico. Tras la llegada al poder de Gorbachov, Ryzhkov entró en el Politburó el 23 de abril de 1985. Cinco meses más tarde, el 27 de septiembre, Ryzhkov sustituía al octogenario Primer Ministro Nikolái Tíjonov. Ryzhkov apoyó el intento de Gorbachov de revivir y reestructurar la economía soviética a través de la descentralización de la planificación e introduciendo nuevas tecnologías. Sin embargo, se resistió a los posteriores intentos de Gorbachov de introducir mecanismos de mercado en la economía soviética. Cuando el Politburó fue reestructurado en el 28º Congreso del Partido Comunista en julio de 1990, todos los miembros del Gobierno excepto Gorbachov fueron excluidos, por lo que Ryzhkov perdió su puesto en el órgano de mayor poder del país. En diciembre de 1990 fue hospitalizado tras un ataque cardiaco y, tras su recuperación, el Soviet Supremo adoptó una nueva ley reemplazando el Consejo de Ministros de la URSS por un nuevo Gabinete de Ministros. La ley fue aprobada el 26 de diciembre, aunque la nueva estructura no se puso en marcha hasta el 14 de enero de 1991, cuando Valentín Pávlov sustituyó a Ryzhkov como Primer Ministro. Tras reincorporarse a la política a comienzos de 1991, Ryzhkov fue elegido candidato comunista en las primeras elecciones a la Presidencia de la Federación Rusa, el 12 de junio de 1991. Obtuvo el segundo lugar, con un 17% de los votos, frente a la aplastante mayoría de Borís Yeltsin, que se impuso con el 57%. Ryzhkov se retiró entonces de la política, trabajando en los siguientes años del naciente capitalismo ruso en empresas financieras. En diciembre de 1995 volvió a la política, siendo elegido diputado de la Duma por el bloque Poder para el Pueblo, siendo elegido en 1996 portavoz del grupo parlamentario Poder Popular en la Duma. A finales de los años 90 participó en la alianza liderada por el Partido Comunista de la Federación Rusa conocida como Unión Popular Patriótica de Rusia.
- La sua carriera di tecnocrate inizia come saldatore agli stabilimenti Uralmaš di Sverdlovsk, dove diventerà poi capo ingegnere, e nel periodo dal 1970 al 1975 come manager della Produzioni Amalgame Uralmaš, una delle industrie più grandi dell'URSS. Ryžkov entrò nel PCUS nel 1956 e diventò Ministro per le Costruzioni e Trasporto per l'Industria Pesante nel 1975. Divenne presidente del Comitato per la Programmazione Economica nel 1979, e nel 1981 fu eletto al Comitato Centrale del Partito Comunista. Il 22 novembre 1982, dopo la morte di Leonid Brežnev e l'ascesa al potere di Jurij Andropov il Segretario del Comitato Centrale Andrej Pavlovič Kirilenko fu costretto ad andare in pensione, e il suo posto fu preso da Ryžkov, al quale fu data anche la carica di responsabile per il Comitato Economico Centrale. Dopo l'elezione di Mikhail Gorbačëv a Segretario del Partito Comunista, Ryžkov divenne membro del Politburo. 5 mesi più tardi l'ottuagenario Nikolaj Tichonov, capo del governo in carica, fu mandato in pensione e Ryžkov ne prese il posto. Ryžkov appoggiò il tentativo di Gorbačëv di ravvivare e ristrutturare l'economia sovietica attraverso diversi piani di decentralizzazione e aprendo il commercio alle nuove tecnologie, ma si oppose al tentativo di introdurre una vera e propria economia di mercato in Unione Sovietica. Quando il Politburo fu ristrutturato, durante il 18° congresso del Partito Comunista, tutti gli ufficiali governativi eccetto Gorbačëv furono sollevati dall'incarico, dunque Ryžkov perse il suo seggio a priori. Nel dicembre 1990 Ryžkov fu ricoverato per problemi cardiaci (i quali, si narrò, furono inventati per attutire il colpo) e, prima che fosse dimesso, il Soviet Supremo promulgò una nuova legge per la quale il Consiglio dei Ministri veniva sostituito in toto, e destrutturato in un Gabinetto di Ministri. La legge passò il 26 dicembre 1990, ma la nuova istituzione non fu attiva fino al 14 gennaio 1991, quando Valentin Pavlov prese possesso della carica di Primo Ministro. Ryžkov concluse le cure mediche nei primi mesi del 1991, e si candidò per il Partito Comunista nelle prime elezioni presidenziali della neonata Federazione Russa (da non confondersi in alcun modo con la carica di Presidente dell'Unione Sovietica). Il 12 giugno 1991 egli prese poco meno del 17% dei voti, e fu sconfitto dal 57% ottenuto dal rivale Boris Eltsin. La sconfitta significò la sospensione della carriera politica di Ryžkov, che spese gli anni successivi come consulente per l'industria degli investimenti e si dedicò alla finanza. Nel dicembre 1995 fu eletto alla Duma per la lista Potere al Popolo e nel 1996 divenne leader della lista Potere del Popolo, partito di sinistra attivo alla Duma. Negli ultimi anni 1990 prese parte all'alleanza di ispirazione neocomunista e nazionalista, conosciuta come Unione Popolare Patriottica di Russia.
- ニコライ・イワノヴィッチ・ルイシコフ(Николай Иванович Рыжков、Nikolay Ivanovich Ryzhkov、1925年9月28日 - )は、ソビエト連邦及びロシアの政治家。ミハイル・ゴルバチョフ時代のソ連閣僚会議議長(首相、在任期間1985年9月27日から1991年1月15日)。ソ連崩壊後は、ロシア連邦議会下院国家会議議員を務めた。
- Nikołaj Iwanowicz Ryżkow, ros. Николай Иванович Рыжков - polityk radziecki i rosyjski, inżynier. Był związany z administracją rządową od 1979 r. Od 27 września 1985 do 17 stycznia 1991 był premierem ZSRR. Od 1959 należał do KPZR. Od 1981 był członkiem KC KPZR, a w latach 1982 - 1985 był sekretarzem KC KPZR i kierownikiem wydziału ekonomicznego. Ryżkow był autorem niepopularnych reform ekonomicznych. W 1991 kandydował na urząd prezydenta Rosji. Otrzymał 16.9 % głosów i został pokonany przez Borysa Jelcyna).
- Nikolai Rîjkov este un om politic rus, care a îndeplinit funcţia de prim-ministru al URSS (27 septembrie 1985 - 14 ianuarie 1991).
- Никола́й Ива́нович Рыжко́в (род. {{Родился|28|9|1929|0|1) — советский государственный и партийный деятель, бо́льшую часть правления М. С. Горбачёва занимал должность председателя Совета Министров СССР (1985—1990). Ныне член Совета Федерации.
- Nikolaj Ivanovitj Ryzjkov, född 28 september 1929 i Ukraina, är en rysk politiker som var den siste ministerrådsordföranden i Sovjetunionen från 27 september 1985 till 14 januari 1991. Ryzjkov var en teknokrat som arbetade sig upp genom leden. Han var först svetsare vid fabriken Sverdlovsk Uralmasj och blev sedan chefsingenjör och 1970-1975 direktör för Uralmasj, ett av de största sovjetiska företagen. Han anslöt sig till Sovjetunionens kommunistiska parti 1956. Han blev förste viceminister för tung och transportmaskinsbyggnad 1975. Han blev förste vice ordförande för den sovjetiska planmyndigheten, Gosplan, 1979. 1981 invaldes han i kommunistpartiets centralkommitté. Den 22 november 1982, efter att Leonid Brezjnev dött och Jurij Andropov kommit till makten, tvingades centralkommitténs sekreterare Andrej Kirilenko avgå och hans plats togs över av Ryzjkov, som också fick ansvar för centralkommitténs ekonomidepartment. När Michail Gorbatjov utnämnts till generalsekreterare för kommunistpartiet blev Ryzjkov medlem av politbyrån 23 april, 1985. 5 månader senare, den 27 september 1985, drog sig den gamle sovjetiske regeringschefen Nikolaj Tichonov tillbaka och Ryzjkov tog över hans post. Ryzjkov stödde Gorbatjovs försök att återuppliva och omstrukturera den sovjetiska ekonomin genom att decentralisera planeringen och införa ny teknologi. Han motsatte sig dock Gorbatjovs senare försök att införa marknadsmekanismer i den sovjetiska ekonomin. När politbyrån omstrukturerades vid kommunistpariets artonde kongress i juli 1990 blev alla regeringmedlemmar utom Gorbatjov uteslutna och Ryzjkov förlorade sin plats i politbyrån. I december 1990 togs han in på sjukhus för hjärtbesvär (det ryktades att detta hade fabricerats för att dölja slaget mot honom) och medan han återhämtade sig antog högsta sovjet en ny lag som ersatte ministerrådet med ett nytt kabinett av ministrar. Lagen antogs den 26 december 1990, men den nya strukturen sattes inte på plats förrän 14 januari 1991 när Valentin Pavlov blev premiärminister. Sedan han tillfrisknat i början av 1991 blev Ryzjkov kommunisternas kandidat i det första valet av president i Ryska federationen den 12 juni 1991. Han fick mindre än 17% av rösterna mot 57% för Boris Jeltsin och drog sig tillbaka från politiken för att ägna de följande åren åt att arbeta i bank- och investeringsindustrierna. I december 1995 blev han invald i den ryska duman för blocket Makt åt folket och 1996 blev han en ledare för den vänsterinriktade grupperingen Folkmakt i duman. I slutet av 1990-talet deltog han i den kommunistledda allians av vänstersinnade och nationalister som var känd som Rysslands folkpatriotiska union.
|
| rdfs:comment
|
- Nikolai Ivanovich Ryzhkov was a Soviet official and, after the breakup of the Soviet Union, a Russian politician. He served as Chairman of the Council of Ministers of the USSR from September 27, 1985 to January 14, 1991 during the era of glasnost and perestroika under Mikhail Gorbachev.
- Nikolai Iwanowitsch Ryschkow ist ein russischer Politiker und war von 1985 bis 1991 während der Zeit des Generalsekretärs Gorbatschow Vorsitzender des Ministerrates der Sowjetunion.
- Nikolái Ivánovich Ryzhkov fue un dirigente soviético, y tras la caída de la URSS, es un político ruso. Fue Presidente del Consejo de Ministros de la URSS entre 1985 y 1991, durante la época de la Glásnost y la Perestroika de Mijaíl Gorbachov.
- La sua carriera di tecnocrate inizia come saldatore agli stabilimenti Uralmaš di Sverdlovsk, dove diventerà poi capo ingegnere, e nel periodo dal 1970 al 1975 come manager della Produzioni Amalgame Uralmaš, una delle industrie più grandi dell'URSS. Ryžkov entrò nel PCUS nel 1956 e diventò Ministro per le Costruzioni e Trasporto per l'Industria Pesante nel 1975.
- ニコライ・イワノヴィッチ・ルイシコフ(Николай Иванович Рыжков、Nikolay Ivanovich Ryzhkov、1925年9月28日 - )は、ソビエト連邦及びロシアの政治家。ミハイル・ゴルバチョフ時代のソ連閣僚会議議長(首相、在任期間1985年9月27日から1991年1月15日)。ソ連崩壊後は、ロシア連邦議会下院国家会議議員を務めた。
- Nikołaj Iwanowicz Ryżkow, ros. Николай Иванович Рыжков - polityk radziecki i rosyjski, inżynier. Był związany z administracją rządową od 1979 r. Od 27 września 1985 do 17 stycznia 1991 był premierem ZSRR. Od 1959 należał do KPZR. Od 1981 był członkiem KC KPZR, a w latach 1982 - 1985 był sekretarzem KC KPZR i kierownikiem wydziału ekonomicznego. Ryżkow był autorem niepopularnych reform ekonomicznych. W 1991 kandydował na urząd prezydenta Rosji.
- Nikolai Rîjkov este un om politic rus, care a îndeplinit funcţia de prim-ministru al URSS (27 septembrie 1985 - 14 ianuarie 1991).
- Никола́й Ива́нович Рыжко́в (род. {{Родился|28|9|1929|0|1) — советский государственный и партийный деятель, бо́льшую часть правления М. С. Горбачёва занимал должность председателя Совета Министров СССР (1985—1990). Ныне член Совета Федерации.
- Nikolaj Ivanovitj Ryzjkov, född 28 september 1929 i Ukraina, är en rysk politiker som var den siste ministerrådsordföranden i Sovjetunionen från 27 september 1985 till 14 januari 1991. Ryzjkov var en teknokrat som arbetade sig upp genom leden. Han var först svetsare vid fabriken Sverdlovsk Uralmasj och blev sedan chefsingenjör och 1970-1975 direktör för Uralmasj, ett av de största sovjetiska företagen. Han anslöt sig till Sovjetunionens kommunistiska parti 1956.
|