Nihilism (from the Latin nihil, nothing) is the philosophical doctrine suggesting that values do not exist but rather are falsely invented. Most commonly, nihilism is presented in the form of existential nihilism which argues that life is without meaning, purpose, or intrinsic value. Moral nihilists assert that morality does not exist, and subsequently there are no moral values with which to uphold a rule or logically prefer one action over another.

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • Nihilism (from the Latin nihil, nothing) is the philosophical doctrine suggesting that values do not exist but rather are falsely invented. Most commonly, nihilism is presented in the form of existential nihilism which argues that life is without meaning, purpose, or intrinsic value. Moral nihilists assert that morality does not exist, and subsequently there are no moral values with which to uphold a rule or logically prefer one action over another. Nihilism can also take epistemological, metaphysical, or ontological forms. The term nihilism is sometimes used in association with anomie to explain the general mood of despair at a perceived pointlessness of existence that one may develop upon realizing there are no necessary norms, rules, or laws. Movements such as Futurism and deconstructionism, among others, have been identified by commentators as "nihilistic" at various times in various contexts. Often this means or is meant to imply that the beliefs of the accuser are more substantial or truthful, whereas the beliefs of the accused are nihilistic, and thereby comparatively amount to nothing (or are simply claimed to be destructively amoralistic). Nihilism is also a characteristic that has been ascribed to time periods: for example, Jean Baudrillard and others have called postmodernity a nihilistic epoch, and some Christian theologians and figures of religious authority have asserted that postmodernity and many aspects of modernity represent a rejection of theism, and that such a rejection entails some form of nihilism.
  • Der Begriff Nihilismus bezeichnet allgemein eine Orientierung, die auf der Verneinung jeglicher Seins-, Erkenntnis-, Wert- und Gesellschaftsordnung basiert. Er wurde in der abendländischen Geschichte auch polemisch verwendet, so etwa für die Ablehnung von Kirche und Religion. Umgangssprachlich bedeutet Nihilismus die Verneinung aller positiven Ansätze.
  • El nihilisme (del llatí nihil, res) és un estat de la societat o de l'individu en què no es dóna fe a cap valor. Nietzsche ho definia com la "desvalorització dels valors suprems". Per altre part, es consideren nihilistes aquelles persones que no donen crèdit a cap valor i que a la vegada li donen un sentit pràctic al nihilisme per tal de destruir els antics valors i així construir-ne de nous. Els nihilistes poden creure aquestes tres coses: Que no existeix cap finalitat o propòsit superior. Només hi ha el no-res. Que la realitat que experimentem els humans no existeix tal i com la veiem. Que la realitat és incognoscible (no es pot conèixer), per tant, entendre-la serà inútil a la pràctica i sense sentit teòric. Tot hi això, aquestes definicions de nihilisme són de la primera fase d'aquest, en la qual res no té valor. Seguidament a l'actuació tant a nivell individual com a nivell socieal del nihilisme, el podem trobar com un mètode per arribar a un fi, és a dir, podem trobar persones que no creuen en l'existència real dels valors però si en la utilitat d'aquests. Per altre part, podem dividir els nihilistes en dos grups: els nihilistes socials, que fan servir el nihilisme com un mètode pràctic per destruir la societat i crear-ne així una de nova (comunistes i sobretot anarquistes, encara que podem trobar pinzellades de nihilisme fins i tot al nacionalsocialisme), i els nihilistes individualistes, el màxim representant dels quals és Nietzsche, amb tendència a creure que s'ha d'aniquilar del tot l'antiga moral (són amoralistes en el sentit de la moral establerta) per així aconseguir una nova ètica que no refuti l'essència de la vida.
  • Nihilismus (z lat. nihil, nic) je postoj nebo filosofické stanovisko, které pouze popírá a odmítá - například možnost pravdivého poznání, ale zejména platnost všech hodnot, autorit a podobně. Obvykle se užívá jako hanlivé označení postojů druhých, například ruských „nihilistů“, kteří se ovšem sami pokládali za anarchisty.
  • El nihilismo, del latín nihil (nada) e ismus (doctrina, movimiento, práctica de) es la "actitud" filosófica, puesto que no es una tendencia filosófica estrictamente definida, de negación de todo principio, autoridad, dogma filosófico o religioso. El nihilismo es una posición filosófica que argumenta que el mundo, y en especial la existencia humana, no posee de manera objetiva ningún significado, propósito, verdad comprensible o valor esencial superior, por lo que no nos debemos a éstos. El nihilismo hace una negación a todo lo que predique una finalidad superior, objetiva o determinista de las cosas puesto que no tienen una explicación verificable; por tanto es contrario a la explicación dialéctica de la Historia o historicismo. En cambio es favorable a la perspectiva de un devenir constante o concéntrico de la historia objetiva, sin ninguna finalidad superior o lineal. Es partidario de las ideas vitalistas y lúdicas, de deshacerse de todas las ideas preconcebidas para dar paso a una vida con opciones abiertas de realización, una existencia que no gire en torno a cosas inexistentes. En este sentido el nihilismo no significa creer "en nada", ni pesimismo ni mucho menos "terrorismo" como suele pensarse, si bien estas acepciones se le han ido dando con el tiempo a la palabra. De todas formas hay autores que al nihilismo, entendido como negación de todo dogma para dar apertura a opciones infinitas no determinadas, le llaman "nihilismo positivo", mientras que al sentido de negación de todo principio ético que conlleve la negligencia o la autodestrucción le llaman "nihilismo negativo" (También se les conoce como "activo" y "pasivo").
  • Nihilismi (lat. nihil, ei mitään) on vallitsevat arvot ja käsitykset kieltävä ajatussuunta. Sana on johdettu latinalaisesta sanasta nihil, ei mitään. Tietoteoreettinen nihilismi kieltää totuuden tietämisen mahdollisuudenkin, arvoteoreettinen nihilismi eli arvonihilismi kieltää moraalisten arvojen, arvostusten tai normien pätevyyden tai mahdollisuuden. Poliittinen nihilismi torjuu vallitsevan yhteiskuntajärjestyksen täydellisesti. Nihilismi liitetään usein Friedrich Nietzscheen, joka kuitenkin oli sitä mieltä, että nihilismi on ylitettävä. Nihilismi oli 1800-luvulla poliittinen aate, jolla oli kannatusta varsinkin Venäjällä (asiaa käsitellään esimerkiksi Ivan Turgenevin kuuluisassa romaanissa Isät ja Pojat). Joidenkin nihilistien mukaan vallitseva yhteiskuntajärjestys on täydellisen huono ja korruptoitunut. Sen takia se täytyy tuhota kokonaan ja rakentaa uusi rationalistinen ja humaaninen yhteiskunta tieteellisten ja utilitarististen periaatteiden mukaisesti.
  • Le nihilisme (du latin nihil, « ») est un point de vue philosophique d'après lequel, le monde (et particulièrement l'existence humaine) est dénué de toute signification, tout but, toute vérité compréhensible ou toute valeur. Cette notion est applicable à différents contextes : histoire et politique, littérature, philosophie.
  • A nihilizmus a filozófiában a. A szkepticizmus végletes formája, amely minden létezést tagad. b. Olyan doktrina, mely szerint semmilyen értéknek nincs alapja, és semmit sem tudunk, vagy semmit sem tudunk közölni a világról. c. Morális vagy vallási értékek közti különbségek visszautasítása, és az összes korábbi moralitás elmélet vagy vallásos hit visszautasítására való hajlam. d. Az a hit, hogy a meglévő politikai vagy társadalmi intézmények lerombolása szükséges ahhoz, hogy jobb jövőt lehessen kialakítani. Ezért nihilizmusnak nevezik a 19. századi Oroszország forradalmi mozgalmait, amelyek nem tisztelték az autoritást (a hatalmon levőket) és a hagyományt, továbbá az észben, a materializmusban, valamint a társadalom és a kormány radikális – terrorizmus és merényletek révén való – megváltoztatásában hittek. A nihilizmus a pszichiátriában bizonyos mentális rendellenességekben fellépő olyan tapasztalat vagy élmény, hogy a világ vagy valakinek a teste vagy énje nem létezik. Kiemelkedő nihilista filozófusok voltak Friedrich Nietzsche és Martin Heidegger. Nietzsche a kereszténységet is nihilista vallásként jellemezte, mert elutasítja a világi életet és helyette egy vélt túlvilági létre koncentrál. A nihilizmust természetes következményeként látta annak a felismerésnek, hogy „Isten halott”, és amellett érvelt, hogy ez az érzés leküzdhető azáltal, hogy újra értelmet adunk a földi életnek.
  • Il termine nichilismo (dal latino nihil, nulla, da cui nihilismo, secondo una dizione desueta e dal latino medioevale nichil dello stesso significato) designa in senso generico l'atteggiamento o la dottrina volti a negare in modo definitivo e radicale l'esistenza di qualsiasi valore in sé e l'esistenza di una qualsiasi verità oggettiva. Nella sua versione più estrema, il nichilismo considera la realtà stessa come radicalmente inconoscibile. Il nichilismo rappresenta la volontà di negare i valori già esistenti. Nel nichilismo bisogna distinguere tra un nichilismo etico e un nichilismo più propriamente gnoseologico. Già sant'Agostino usava tale termine per designare gli atei ma nella modernità l'uso di questa terminologia si è diffuso a partire dal XVIII secolo con i lavori di F. Jacobi e Jean Paul. Il termine nichilismo è poi diventato di uso consueto tra un più largo pubblico soltanto grazie alla notorietà che il nichilismo russo diede a questo termine con il romanzo "Padri e figli" di I.S. Turgenev pubblicato nel 1862. Con le parole del filosofo Pier Paolo Ottonello possiamo affermare: In un significato più comune, il nichilismo è una concezione delle cose, in base alla quale la realtà sarebbe inesorabilmente destinata a declinare nel nulla, ovvero, dal punto di vista etico, sarebbe indeterminabile o assente una finalità ultima che orienti il corso delle cose e la vita dell'uomo. Dato che l’uomo è limitato e sperimenta ogni giorno questo limite nella morte e nelle sue dolorose anticipazioni, allora egli può essere spinto a considerare - al di là di quanto ne sia cosciente - che il niente sia il vero senso dell’essere. L’affermazione nichilista nega pertanto, in questo senso, vera consistenza alla realtà e di conseguenza esclude che l'uomo possa fare esperienza della verità in quanto tale, considerata come oggettiva e universale. Per Sergio Givone se da una parte il "nichilismo metafisico" afferma che il mondo non ha senso (perché la morte è l'orrore che tutto annienta) e termina così in un assurdo, dall'altra il nichilismo dei nostri giorni è più tranquillizzante e consolatorio: predica l’accettazione da parte dell’uomo della propria condizione e l’inutilità delle speranze che sono fuori dalla sua portata.
  • ニヒリズム (Nihilism)、あるいは虚無主義とは、この世界、特に過去および現在における人間の存在には意義、目的、理解できるような真理、本質的な価値などがないと主張する哲学的な立場である。名称はラテン語の Nihil (無)に由来する。 ニヒリストは概して以下の論点を強く主張している。 上位の支配者、創造主の存在を示す理にかなう証拠はない、「真なる道徳」というものは存在しない、世俗的な倫理は実現不可能;だから我々の存在には結局真理はなく、好まれる行動など存在しない。
  • Bestand:Vista-kmixdocked. png Bestand:Nl-Nihilisme (filosofie)-article. ogg Nihilisme is een filosofische visie die inhoudt dat het bestaan niet alleen geen betekenis, doel, kenbare waarheid of waarde heeft, maar ook dat er geen betekenis of doel aan te geven is. Nihilisme wordt vaak verbonden met de Duitse filosoof Friedrich Nietzsche. Hij was de eerste filosoof die het nihilisme bestudeerde en volgens eigen standaarden was hij ook zelf een nihilist. Dit erkende hij, maar vanuit een andere invalshoek. Dit wordt tegenwoordig grotendeels bestreden. Zijn positieve opvattingen over het bestaan van waarheid en zijn erkenning van de (menselijke) natuur en geaardheid onderscheiden hem van de hoofdstroming in het nihilisme. Toch kan Nietzsche onder deze categorie beschreven worden. Zijn verwerping van het bestaan van elke perfecte bron van absolute, universele en transcendentale waarden heeft hij gemeen met het nihilisme, maar anders dan andere nihilisten was hij geen nihilist in hart en nieren en heeft hij het nihilisme nooit verdedigd en toonde hij zich er zelfs heel kritisch over. Zijn gecompliceerde verhouding met het nihilisme blijkt onder meer uit zijn bewering dat "waarheden illusies (zijn), waarvan we vergeten zijn dat ze het zijn", en zijn stelling dat het christendom de ultieme vorm van nihilisme zou zijn. Volgens Nietzsche wordt het nihilisme gekenmerkt door: Ongeldigheid van moraal, in de zin dat morele waarden geen absolute geldigheid hebben; moraal is subjectief. Ongeldigheid van waarheid: objectieve eeuwige waarheden zijn niet kenbaar; waarheid is subjectief. Er is geen god: een eeuwige macht bestaat niet; de mens staat alleen. Eeuwige herhaling: de geschiedenis heeft geen doel. Om deze redenen wordt Nietzsche ook wel gezien als een existentialist. De weg uit het nihilisme ziet Nietzsche in de mogelijkheid van mensen om übermenschen te worden.
  • I filosofien er nihilisme en oppfatning som fornekter alle verdier og normer og framhever at tilværelsen er meningsløs. Nihilismen var en viktig politisk kraft i Russland i det 19. århundre, da russiske nihilister hevdet at alle eksisterende sosio-økonomiske strukturer måtte ødelegges for at noe bedre skulle kunne oppstå. Begrepet nihilisme kommer fra latin nihil, «intet». Den tidligste kjente bruk av ordet er fra 1767, da det ble brukt på fransk i en religiøs sammenheng, synonymt med kjetter, en betydning som har falt bort. Som et filosofisk og politisk begrep er det dokumentert fra 1817 på engelsk. Den russiske formen, nigilizm, er først dokumentert i 1829.
  • Nihilizm (od łac. nihil - nic) – w filozofii: 1. pesymistyczny pogląd negujący w różny sposób istnienie, sens lub cel zjawisk przyrody, wywodzący się od pojęcia nicości. 2. odrzucanie, negowanie, relatywizacja wszelkich przyjętych wartości, norm, zasad, praw życia zbiorowego i indywidualnego; inaczej sceptycyzm absolutny. Według nihilistów ludzka egzystencja jest pozbawiona jakiegokolwiek znaczenia, celu lub zasadniczej wartości. Nihilizm zakładał bierność poznawczą i moralną. Pojawiał się najczęściej w okresach kryzysów społecznych, zaburzeń postępu społecznego lub naukowego. Niekiedy, jak na przełomie XIX i XX wieku, przybierał formę dekadentyzmu lub katastrofizmu.
  • Niilismo é um termo e um conceito filosófico que afeta as mais diferentes esferas do mundo contemporâneo. É a desvalorização e a morte do sentido, a ausência de finalidade e de resposta ao “porquê”. Os valores tradicionais se depreciam e os "princípios e critérios absolutos dissolvem-se". "Tudo é sacudido, posto radicalmente em discussão. A superfície, antes congelada, das verdades e dos valores tradicionais está despedaçada e torna-se difícil prosseguir no caminho, avistar um ancoradouro". O niilismo pode ser considerado como "um movimento positivo” – quando pela crítica e pelo desmascaramento nos revela a abissal ausência de cada fundamento, verdade, critério absoluto e universal e, portanto, convoca-nos diante da nossa própria liberdade e responsabilidade, agora não mais garantidas, nem sufocadas ou controladas por nada". Mas também pode ser considerado como "um movimento negativo” – quando nesta dinâmica prevalecem os traços destruidores e iconoclastas, como os do declínio, do ressentimento, da incapacidade de avançar, da paralisia, do “tudo-vale” e do perigoso silogismo ilustrado pela frase do personagem de Dostoiévski: "Se Deus está morto, então tudo é permitido". Entende-se por Deus neste ponto como a verdade e o princípio.
  • Nihilismul (din latinescul nihil, nimic) este o poziţie filozofică care susţine că a fi, în special trecutul şi prezentul existenţei umane, nu are nicio însemnătate obiectivă, scop, adevăr comprehensibil, sau vreo valoare esenţială. Nihiliştii afirmă, în general, unele sau toate din următoarele: nu există dovezi rezonabile pentru existenţa unui creator sau cârmuitor suprem, o "moralitate adevărată" nu există, şi o etică seculară obiectivă este imposibilă; Aşadar, într-un anume sens, viaţa nu conţine adevăr şi nicio acţiune nu este preferabilă oricărei alteia, în mod obiectiv. Termenul de nihilism mai este folosit uneori ca sinonim pentru anomie, semnificând o stare de disperare faţă de inutilitatea existenţei. Nihilismul poate fi un atac asupra unei anumite idei, mişcări sau grup; însă, este şi o poziţie filozofică care poate fi adoptată deschis de o persoană. Mişcări culturale cum ar Dada, Futurismul sau Deconstructivismul, printre altele, au fost identificate de comentatori drept "nihiliste" în diferite momente şi contexte. Adesea, aceasta presupune că convingerile acuzatorului sunt mai substanţiale şi mai apropiate de adevăr, pe când convingerile acuzatului sunt nihiliste şi prin comparaţie, nu au nicio valoare (sau sunt pur şi simplu socotite distructive prin amoralitate). Nihilismul este de asemenea o caracteristică atribuită unor perioade: De exemplu, Jean Baudrillard şi alţii au numit postmodernitatea o epocă a nihilismului, iar unii teologi creştini, precum şi alte personalităţi religioase afirmă că postmodernitatea şi multe aspecte ale modernităţii reprezintă respingerea lui Dumnezeu şi astfel sunt nihiliste. Nihilismul diferă de scepticism prin faptul că acesta din urmă nu respinge pretenţiile de adevăr în totalitate; le respinge doar dacă acestea nu sunt susţinute cu suficiente dovezi empirice. În plus, scepticismul nu ajunge neapărat la vreo concluzie în ce priveşte realitatea conceptelor morale şi nici nu este preocupată atât de profund cu întrebări despre însemnătatea unei existenţe fără adevăruri cognoscibile. În domeniul eticii, nihilist sau nihilistic este adesea întrebuinţat ca un termen derogatoriu cu semnificaţia de refuz total a tuturor sistemelor de autoritate, moralitate şi normativitate, sau cineva care face intenţionat o asemenea respingere. Fie prin refuzul credinţelor acceptate anterior sau prin relativism şi scepticism duse la extrem, nihilistul moral este cel ce crede că niciuna din aceste "drepturi" la putere nu este valid. Nihilismul nu numai că demite valorile morale existente, ci respinge "moralitatea" cu totul.
  • Нигилизм (от лат. nihil — ничто) — мировоззренческая позиция, выражающаяся в отрицании осмысленности человеческого существования, значимости общепринятых нравственных и культурных ценностей; непризнание любых авторитетов. В западной философской мысли термин «Нигилизм» ввёл немецкий писатель и философ Ф. Г. Якоби. Это понятие использовали многие философы. С. Кьеркегор источником нигилизма считал кризис христианства и распространение «эстетического» мироощущения. Ф. Ницше понимал под нигилизмом осознание иллюзорности и несостоятельности как христианской идеи надмирного Бога («Бог умер»), так и идеи прогресса, которую считал версией религиозной веры. О. Шпенглер нигилизмом называл черту современной европейской культуры, переживающей период «заката» и «старческих форм сознания», который в культурах других народов якобы неизбежно следовал за состоянием высшего расцвета. М. Хайдеггер рассматривал нигилизм как магистральное движение в истории Запада, которое может привести к мировой катастрофе.
  • Nihilism (från latinets nihil; ingenting) är en filosofisk position som argumenterar för att existensen är utan objektiv mening eller intrinsikalt värde. Nihilister anser generellt att moral inte existerar, alltså finns inga moraliska värden med vilka man kan upprätthålla en regel eller logiskt föredra en handling framför en annan. Nihilister som argumenterar för att det inte finns någon objektiv moral kan hävda att existensen inte har någon intrinsikal högre mening eller mål. De kan också hävda att det inte finns något rationellt bevis eller argument för att en högre makt eller skapare skulle existera, samt att om en högre makt skulle existera så har mänskligheten ändå ingen moralisk skyldighet att avguda denna. Termen nihilism används ibland synonymt med anomi för att beskriva en generell känsla av hopplöshet och meningslöshet i existensen. Rörelser såsom futurism och dekonstruktion, bland andra, har identifierats av kommentatorer som "nihilistiska" i olika tidsperioder med olika kontext. Ofta betyder detta att den som anklagar en annan vill få sina egna åsikter att framstå som mer substantiella eller sanningsenliga, medan motståndarpartens åsikter framhävs som nihilistiska, därmed jämförbara med "inget" (eller helt enkelt destruktivt amoralistiska). Nihilism är också ett karaktärsdrag som har satts på olika tidsperioder, till exempel har Jean Baudrillard och andra kallat postmodernismen för en nihilistisk epok, och vissa kristna teologer och personer med religiös auktoritet har hävdat att postmodernismen och många aspekter av moderniteten representerar frånstötandet av Gud, och därför är nihilistiska.
  • Hiççilik, Nihilizm veya Yokçuluk 19. yüzyıl ortalarında Rusya'da, özellikle genç entelektüel kesim arasında taraftar bularak yükselen ve bu vesileyle kendine büyük felsefi akımlar arasında yer edinen bir felsefî yaklaşımdır. Latince'de 'hiç' anlamına gelen nihil sözcüğünden türetilen Nihilizm, günümüzde birçok spesifik alt dala ayrılmakla beraber, en popüler tanımıyla; her şeyin anlamdan ve değerden yoksun olduğunu savunan felsefi görüştür. Nihilistler genel olarak tanrının varlığını, iradenin özgürlüğünü, bilginin imkânını, ahlâkı ve tarihin mutlu sonunu reddederler. Nihilist kelimesi ilk kez Rus Edebiyatı'nda Nedejin'in bir makalesinde Puşkin için kullanılmıştır. 19. yüzyılda Nihilizm daha sonradan, en belirgin haliyle Turgenyev'in Türkçe'ye Babalar ve Oğullar adıyla çevrilen romanının kahramânı Bazarov'un kişiliğinde ifâde bulmuştur. Nihilizm'e en çok yakıştırılan düşünürlerden olan Nietzsche'ye göre Nihilizm, yüksek ideallerin değerlerini yitirmelerinden kaynaklanan olumsuz düşünce tutumudur. Nietzsche, nihilizmin soy kütüğünü oluştururken, bunun aşılabileceğine de değinmiştir: Korkular, karşı çıkışlar, başkaldırmalar, Varlık'ı (Tanrı) anlaşılır bir gerçeklik ve değer yapan varlık idealizminin çöküş belirtileridir. Nietzsche için 'Tanrı öldü' ve bu varlık artık "kendisine yakıştırılan bütün değerleri hiçe indiren bir yokluk" olmuştur. Yani Nietzsche "Tanrı öldü" derken Avrupa'da ve dünyada tanrı kavramının yozlaştırıldığını, yok edildiğini söylemiştir. Tüm bunlara rağmen, J. Grenier'e göre Nietzsche asla bir nihilist olmamıştır. Güç İstenci adlı kitabında belirttiği üzere Nietzsche, Nihilizm'i sonuna kadar yaşamış ve onu aşmıştır. Nihilizm'in aşılması gereken bir şey olduğunu savunur. Peki, Nihilizm nasıl aşılır? Bu soruya verdiği cevap şöyledir: "Bizler doğadaki tüm ahlakı reddetmiyoruz, ahlakın evrensel olduğunu iddiasını reddediyoruz ve bir ahlak kuralını reddederken veya kabul ederken onun hayatı geliştirici mi yoksa engelleyici mi olduğuna bakıyoruz. " Bu bakış açısından değerlendirildiğinde Nihilizm, olumsuz bir durumun ifadesidir: insan özgürlüğüne ket vurucu, onu köleleştirici, gerçeklerden uzaklaştırıcı her tür idealist düşünce ve ahlak anlayışı, Nihilizm'dir. Dolayısıyla Nihilizm'in kaynağı din, töre, ahlak kurallarından hayatın akışına engel olan ve insanları köleleştiren her tür düşünce ve inanıştır. Nietzsche köle ve efendi ahlakı olarak iki ahlaktan bahseder. Ona göre toplumdaki tüm bireylerin var oluş nedeni "üst-insan"a ulaşmak ve onun amaçlarına hizmet etmektir. O zaman Nihilizm "kölelerin ahlâkı" olarak belirir; köleler, gerçek yaşamdaki güçsüzlüklerini unutmak için, bir ideale veya bir kurmaca Tanrı'ya gerek duyarlar. Hiçlik istemi olan nihilizm, idealist bir yadsıma mantığından kaynaklanır; yaşamı, sanat aracılığıyla, "özgür düşünce" olarak doğrulayacağına, bilinç adına yadsır. Heidegger ise Nihilizm'i Batı Düşüncesi'ni oluşturan öğelerden biri olarak görür. Bu görüş, değeri ve "var olan"ı tanımlamak için gerçekte, varlık sorusunu sormayı kendine yasaklar. Gorgias ise nihilizmin agnostik yönüne vurgu yaparak Hiçbir şey var değildir, var olsa da bilinmez, bilinse de başkalarına aktarılamaz. demiştir.
  • Нігілізм — заперечення цінностей. Еріх Фромм запропонував підходити до нігілізму як до одного з механізмів психологічного захисту. Він уважав, що центральною проблемою людини є внутрішньо властиве людському існуванню протиріччя між буттям «кинутої в світ мимо своєї волі» і тим, що вона виходить за межі природи завдяки здатності усвідомлювати себе, інших, минуле і майбутнє. Фромм стверджує, що розвиток людини, її особистості відбувається в рамках формування двох основних тенденцій: прагнення волі і прагнення до відчуження. Розвиток людини йде шляхом збільшення «волі», але не кожна людина може адекватно скористатися цим шляхом, викликаючи ряд негативних психічних переживань і станів, і це приводить її до відчуження. В результаті людина втрачає свою самість. Виникає захисний механізм «втеча від волі», для якого характерні: мазохістські і садистські тенденції, деструктивізм, прагнення людини зруйнувати світ, щоб той не зруйнував її саму, нігілізм, автоматичний конформізм. Поняття нігілізм також аналізується Райхом. Він писав про те, що тілесні характеристики (стриманість і напруженість) і такі особливості, як постійна посмішка, зверхня, іронічна і зухвала поведінка, — це все залишки дуже сильних захисних механізмів в минулому, які відокремилися від своїх вихідних ситуацій і перетворилися на постійні риси характеру, які проявляються як «невроз характеру», однією з причин якого і є дія захисного механізму — нігілізму. «Невроз характеру» — це тип неврозу, під час якого захисний конфлікт виражається в окремих рисах характеру, способах поведінки, тобто в патологічній організації особистості в цілому.
  • 虚无主义(Nihilism)作为哲学意义;认为世界,特别是人类的存在没有意义、目的以及可理解的真相及最本质价值。与其说它是一个人公开表示的立场,不如说它是一种针锋相对的意见。许多评论者认为达达主义(Dada)、解构主义(Deconstructionism)、朋克(Punk)这些运动都是虚无主义性质的,虚无主义也被定义为某些时代的特征。如:鲍德里亚(Baudrillard)称后现代是虚无主义时代,有些基督教神学家和权威人士断言现代与后现代由于拒绝上帝而是虚无主义的。 曾对虚无主义著书论述的著名哲学家,有尼采和海德格尔(Martin Heidegger)。 尼采将基督教称为虚无的宗教,因为它不关注现实生活,而在乎假设的死后生活。他认为虚无主义是人们意识到“上帝死了”所导致的,并强调人们应通过重新赋予生活意义来克服它。 海德格尔将虚无主义称为“这样的存在什么都不剩”,并认为虚无主义基于将存在缩减至纯粹价值。
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:langProperty
  • la
  • nihil
dbpprop:quotationProperty
  • 'To the clean are all things clean' — thus say the people. I, however, say unto you: To the swine all things become swinish! Therefore preach the visionaries and bowed-heads (whose hearts are also bowed down): 'The world itself is a filthy monster.' For these are all unclean spirits; especially those, however, who have no peace or rest, unless they see the world FROM THE BACKSIDE — the backworldsmen! TO THOSE do I say it to the face, although it sound unpleasantly: the world resembleth man, in that it hath a backside, — SO MUCH is true! There is in the world much filth: SO MUCH is true! But the world itself is not therefore a filthy monster!
  • A nihilist is a man who judges of the world as it is that it ought NOT to be, and of the world as it ought to be that it does not exist. According to this view, our existence (action, suffering, willing, feeling) has no meaning: the pathos of 'in vain' is the nihilists' pathos — at the same time, as pathos, an inconsistency on the part of the nihilists.
  • Friedrich Nietzsche
  • Jean Baudrillard, Simulacra and Simulation, "On Nihilism", trans. 1995
  • Levelling at its maximum is like the stillness of death, where one can hear one's own heartbeat, a stillness like death, into which nothing can penetrate, in which everything sinks, powerless. One person can head a rebellion, but one person cannot head this levelling process, for that would make him a leader and he would avoid being levelled. Each individual can in his little circle participate in this levelling, but it is an abstract process, and levelling is abstraction conquering individuality.
  • Søren Kierkegaard
  • The Present Age'', translated by Alexander Dru with Foreword by Walter Kaufmann, p. 51-53'
  • The Will to Power,'' section 585, translated by Walter Kaufmann'
  • The apocalypse is finished, today it is the precession of the neutral, of forms of the neutral and of indifference…all that remains, is the fascination for desertlike and indifferent forms, for the very operation of the system that annihilates us. Now, fascination (in contrast to seduction, which was attached to appearances, and to dialectical reason, which was attached to meaning) is a nihilistic passion par excellence, it is the passion proper to the mode of disappearance. We are fascinated by all forms of disappearance, of our disappearance. Melancholic and fascinated, such is our general situation in an era of involuntary transparency.
  • dbpedia:Thus_Spoke_Zarathustra
dbpprop:reference
dbpprop:sepEntryProperty
  • Friedrich Heinrich Jacobi
  • friedrich-jacobi
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdfs:comment
  • Nihilism (from the Latin nihil, nothing) is the philosophical doctrine suggesting that values do not exist but rather are falsely invented. Most commonly, nihilism is presented in the form of existential nihilism which argues that life is without meaning, purpose, or intrinsic value. Moral nihilists assert that morality does not exist, and subsequently there are no moral values with which to uphold a rule or logically prefer one action over another.
  • Der Begriff Nihilismus bezeichnet allgemein eine Orientierung, die auf der Verneinung jeglicher Seins-, Erkenntnis-, Wert- und Gesellschaftsordnung basiert. Er wurde in der abendländischen Geschichte auch polemisch verwendet, so etwa für die Ablehnung von Kirche und Religion. Umgangssprachlich bedeutet Nihilismus die Verneinung aller positiven Ansätze.
  • El nihilisme (del llatí nihil, res) és un estat de la societat o de l'individu en què no es dóna fe a cap valor. Nietzsche ho definia com la "desvalorització dels valors suprems". Per altre part, es consideren nihilistes aquelles persones que no donen crèdit a cap valor i que a la vegada li donen un sentit pràctic al nihilisme per tal de destruir els antics valors i així construir-ne de nous.
  • Nihilismus (z lat. nihil, nic) je postoj nebo filosofické stanovisko, které pouze popírá a odmítá - například možnost pravdivého poznání, ale zejména platnost všech hodnot, autorit a podobně. Obvykle se užívá jako hanlivé označení postojů druhých, například ruských „nihilistů“, kteří se ovšem sami pokládali za anarchisty.
  • El nihilismo, del latín nihil (nada) e ismus (doctrina, movimiento, práctica de) es la "actitud" filosófica, puesto que no es una tendencia filosófica estrictamente definida, de negación de todo principio, autoridad, dogma filosófico o religioso.
  • Nihilismi (lat. nihil, ei mitään) on vallitsevat arvot ja käsitykset kieltävä ajatussuunta. Sana on johdettu latinalaisesta sanasta nihil, ei mitään. Tietoteoreettinen nihilismi kieltää totuuden tietämisen mahdollisuudenkin, arvoteoreettinen nihilismi eli arvonihilismi kieltää moraalisten arvojen, arvostusten tai normien pätevyyden tai mahdollisuuden. Poliittinen nihilismi torjuu vallitsevan yhteiskuntajärjestyksen täydellisesti.
  • Le nihilisme (du latin nihil, « ») est un point de vue philosophique d'après lequel, le monde (et particulièrement l'existence humaine) est dénué de toute signification, tout but, toute vérité compréhensible ou toute valeur. Cette notion est applicable à différents contextes : histoire et politique, littérature, philosophie.
  • A nihilizmus a filozófiában a. A szkepticizmus végletes formája, amely minden létezést tagad. b. Olyan doktrina, mely szerint semmilyen értéknek nincs alapja, és semmit sem tudunk, vagy semmit sem tudunk közölni a világról. c. Morális vagy vallási értékek közti különbségek visszautasítása, és az összes korábbi moralitás elmélet vagy vallásos hit visszautasítására való hajlam. d.
  • Il termine nichilismo (dal latino nihil, nulla, da cui nihilismo, secondo una dizione desueta e dal latino medioevale nichil dello stesso significato) designa in senso generico l'atteggiamento o la dottrina volti a negare in modo definitivo e radicale l'esistenza di qualsiasi valore in sé e l'esistenza di una qualsiasi verità oggettiva. Nella sua versione più estrema, il nichilismo considera la realtà stessa come radicalmente inconoscibile.
  • Bestand:Vista-kmixdocked. png Bestand:Nl-Nihilisme (filosofie)-article. ogg Nihilisme is een filosofische visie die inhoudt dat het bestaan niet alleen geen betekenis, doel, kenbare waarheid of waarde heeft, maar ook dat er geen betekenis of doel aan te geven is. Nihilisme wordt vaak verbonden met de Duitse filosoof Friedrich Nietzsche. Hij was de eerste filosoof die het nihilisme bestudeerde en volgens eigen standaarden was hij ook zelf een nihilist.
  • I filosofien er nihilisme en oppfatning som fornekter alle verdier og normer og framhever at tilværelsen er meningsløs. Nihilismen var en viktig politisk kraft i Russland i det 19. århundre, da russiske nihilister hevdet at alle eksisterende sosio-økonomiske strukturer måtte ødelegges for at noe bedre skulle kunne oppstå. Begrepet nihilisme kommer fra latin nihil, «intet».
  • Nihilizm (od łac. nihil - nic) – w filozofii: 1. pesymistyczny pogląd negujący w różny sposób istnienie, sens lub cel zjawisk przyrody, wywodzący się od pojęcia nicości. 2. odrzucanie, negowanie, relatywizacja wszelkich przyjętych wartości, norm, zasad, praw życia zbiorowego i indywidualnego; inaczej sceptycyzm absolutny. Według nihilistów ludzka egzystencja jest pozbawiona jakiegokolwiek znaczenia, celu lub zasadniczej wartości.
  • Niilismo é um termo e um conceito filosófico que afeta as mais diferentes esferas do mundo contemporâneo. É a desvalorização e a morte do sentido, a ausência de finalidade e de resposta ao “porquê”. Os valores tradicionais se depreciam e os "princípios e critérios absolutos dissolvem-se". "Tudo é sacudido, posto radicalmente em discussão.
  • Nihilismul (din latinescul nihil, nimic) este o poziţie filozofică care susţine că a fi, în special trecutul şi prezentul existenţei umane, nu are nicio însemnătate obiectivă, scop, adevăr comprehensibil, sau vreo valoare esenţială.
  • Нигилизм (от лат. nihil — ничто) — мировоззренческая позиция, выражающаяся в отрицании осмысленности человеческого существования, значимости общепринятых нравственных и культурных ценностей; непризнание любых авторитетов.
  • Nihilism (från latinets nihil; ingenting) är en filosofisk position som argumenterar för att existensen är utan objektiv mening eller intrinsikalt värde. Nihilister anser generellt att moral inte existerar, alltså finns inga moraliska värden med vilka man kan upprätthålla en regel eller logiskt föredra en handling framför en annan. Nihilister som argumenterar för att det inte finns någon objektiv moral kan hävda att existensen inte har någon intrinsikal högre mening eller mål.
  • Hiççilik, Nihilizm veya Yokçuluk 19. yüzyıl ortalarında Rusya'da, özellikle genç entelektüel kesim arasında taraftar bularak yükselen ve bu vesileyle kendine büyük felsefi akımlar arasında yer edinen bir felsefî yaklaşımdır. Latince'de 'hiç' anlamına gelen nihil sözcüğünden türetilen Nihilizm, günümüzde birçok spesifik alt dala ayrılmakla beraber, en popüler tanımıyla; her şeyin anlamdan ve değerden yoksun olduğunu savunan felsefi görüştür.
  • Нігілізм — заперечення цінностей. Еріх Фромм запропонував підходити до нігілізму як до одного з механізмів психологічного захисту.
rdfs:label
  • Nihilism
  • Nihilismus
  • Nihilisme
  • Nihilismus
  • Nihilismo
  • Nihilismi
  • Nihilisme
  • Nihilizmus
  • Nichilismo
  • ニヒリズム
  • Nihilisme (filosofie)
  • Nihilisme
  • Nihilizm
  • Niilismo
  • Nihilism
  • Нигилизм
  • Nihilism
  • Hiççilik
  • Нігілізм (психоаналіз)
  • 虚无主义
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpprop:disambiguates of
is dbpprop:mainInterests of
is dbpprop:nihongoProperty of
is dbpprop:notableIdeas of
is dbpprop:redirect of
is dbpprop:schoolTradition of