| dbpprop:abstract
|
- The Nervii were one of the most powerful Belgic tribes, living in the northeastern hinterlands of Gaul they were known to trek long distances to engage in various wars and functions. During the 1st century BC Roman military campaign to cross the Sambre river; Caesar's native scouts from among the Remi stated that the Nervii were the most distant of the Belgae. The Romanized Greek Strabo wrote that the Nervii were of Germanic origin. Tacitus, in his book Germania, says that in his time the Nervii believed that their Germanic ancestry distinguished them from the weaknesses of the Gauls. Based on a few literary sources, few of which were first-hand accounts, nineteenth-century ethnographers and their intellectual heirs have attempted ethnographic mapping of the region now covered by northernmost France and Belgium. The scant late La Tène material culture of the region does not throw light on linguistic affiliations, but metalwork from Bavay, the chief town of the Nervii, in the immediately following Roman period, where it is not imported or directly Roman in inspiration, is Gaulish.
- Die Nervier (lateinisch Nervii, französisch Nerviens) waren in der Antike ein großer belgischer Volksstamm. Sie bewohnten in der Gallia Belgica ein ausgedehntes Gebiet zwischen Maas und Schelde im Norden und Westen des heutigen Belgien. Benachbart lebten die Menapier, Eburonen, Remer, Bellovaker, Viromanduer und Atrebaten. Sie hatten mehrere Klientelstämme. Die Hauptstadt der Nervier war Bagacum, das der spätere Kaiser Tiberius wahrscheinlich um 4 n. Chr. besuchte.
- Per als teixits animals vegeu nervi. Nervis (llatí nervii) foren un poble germànic de la Gàl·lia Belga que segons Ptolemeu tenien capital a Bagacum i Cambrai era dins el seu territori. Tenien al sud als ambianis. Depenien dels nervis els grudis (grudii), els levacs (levaci), pleumoxis (pleumoxii) i els geiduns (geiduni). Els nervis van aportar cinquanta mil homes als confederats contra Cèsar quan aquesta atacava la regió el 57 aC. Entre els confederats hi havia els atrebats i els veromanduis, que eren veïns seus. El cap nervi fou Boduognatus. Durant l'atac romà les dones i infants nervis foren posats en seguretat a les maresmes de la costa; a la batalla els nervis van perdre molts homes i la nació casi fou destruïda; nomes tres caps van restar vius (de 600 que en tenien al començar la guerra) i dels seixanta mil homes que van començar la batalla només en van quedar 500 sense cap ferida. Tot i això les restes del poble encara es va revoltar altre cop el 54 aC aliats als eburons, i van atacar el campament de Quintus Cicero. Els romans van entrar al seu territori el 53 aC, va fer nombrosos presoners impedint qualsevol intent de revolta. El 52 aC els nervis van enviar cinc mil homes al Setge d'Alesia. Plini els esmenta com a nervis lliures, el que voldria dir que no pagaven taxes i que la seva sotsmissió encara era incomplerta al seu temps.
- Los nervios fueron una de las tribus más belgas poderosas, situada al este del río Escalda, en el norte de la Galia, durante el siglo I a. C. Se sabe que anduvieron largas distancias para implicarse en varias guerras y funciones. Durante la campaña militar romana del siglo I a. C. para cruzar el río Sambre, los espías nativos de César de entre los remos afirmaron que los nervios eran los más alejados de los belgas. Estrabón escribió que los nervios eran de origen germánico. Tácito, en su libro Germania, dice que en su tiempo los nervios creían que su ascendencia germánica los distinguía de la debilidad de los galos. Basándose en unas pocas fuentes literarias, pocas de las cuales eran relatos de primera mano, los etnógrafos del siglo XIX y sus herederos intelectuales han intentado hacer un mapa etnográfico de la región hoy cubierta por el extremo norte de Francia y Bélgica. Los restos materiales de la cultura de La Tène tardía en la región no arroja luz sobre afiliaciones lingüísticas, sino metalistería de Bavay, la principal ciudad de los nervios, en el período romano inmediatamente posterior, donde no es importada o directamente romana en su inspiración, es gala.
- Nervit olivat gallialainen heimo, joka eli Gallian pohjoisosissa 100-luvulla eaa. Strabon ja Tacituksen mukaan nervit polveutuivat germaanisista heimoista.
- Les Nerviens étaient l'un des peuples gaulois ou belges du nord/nord-est de la Gaule (Gaule belgique dans la terminologie romaine). Durant l'époque romaine, leur capitale était Bagacum -Bavay- et à l'est de l'Escaut qui les séparait des Ménapes et des Atrébates.
- A nerviusok az egyik leghatalmasabb belga törzs volt a Scheldt folyótól keletre észak-kelet Galliában a Kr. e. 1. században. Létrejöttüknek és pusztulásuk pontos időpontja ismeretlen. A nerviusok legharciasabb belga törzsek egyike. Kultúrájuk spártai volt, szándékosan nem fogyasztottak alkoholt és egyéb hasonló luxuscikket, mert úgy gondolták az elmének tisztának és bátornak kell maradnia. A fennmaradt források azt bizonyítják, hogy semmi fajta kereskedést nem folytattak, ami arra enged következtetni, hogy nem használtak pénzt és valószínűleg nem volt gazgad, feljett nép. A Nervii törzs annak a belga szövetségnek a tagja volt, amely ellenállt Julius Caesarnak Kr. e. 57-ben. A szövetség felbomlása után néhány törzs megadta magát, a Nervii Boduognatus vezetése alatt valamint Atrebates és Viromandui segítségével nagyon közel kerültek Caesar legyözöséhez. Elrejtöztek az erdöben és megtámadták a közeledö római csapatokat a Selle (észak Franciaország) folyónál. Támadásuk annyira meglepetésszerü volt, hogy néhány rómainak még arra sem volt ideje, hogy akár a sisakját feltegye. A meglepetés ereje védtelenné tette a rómaiakat. De Caesar pajzsot ragadott, a csapatok elejére vounlt és rendezte sorait. Két légió, akik hátul örizték a szállítmányt szintén elöre nyomultak és segítettek a csata kimenetelét eldönteni. Caesar azt mondta a Nervii törzs szinte teljesen megsemmisült a csatában és bátorságukért megérdemlik, hogy hösöknek nevezzék öket. Amikor az Ambiorix és a Eburones törzsek Kr. e. 53-ban fellázadtak a megmaradt Nervii törzs a felkeléshez csatlakozott és Quintus Tullius Cicero légióját ostromolták egészen addig míg Caesar személyesen ki nem mentette öket. A Nervii törzs fövárosa Bagacum (Bavay) volt. Minden fentemlített adat Julius Caesar "A Gall Háború" címü müveböl származik. Valószínűleg Caesar szemszögéböl nézve néhány adat az ö hírnevét hivatott nagyobbítani, de az alap információ tényként kezelhetö.
- I Nervi erano la più potente tribù della Gallia Belgica, che viveva nell'area della Schelda nel I secolo a.C. Secondo Tacito e Strabone erano di origine germanica e si erano stanziati in quest'area attorno al 100 a.C.. Nel suo De bello Gallico, Gaio Giulio Cesare li defiisce come il popolo più bellicoso tra quelli belgici, adducendo come prova il fatto che la loro cultura era di tipo spartano. Fecero parte dell'alleanza belgica che nel 57 a.C. si oppose alla conquista della Gallia da parte delle legioni romane di Cesare. La rivolta fu stroncata e i nervi pressoché spazzati via sul fiume Sambre. Ciò che rimaneva di loro, si unì però alla rivolta del 53 a.C. , guidata da Ambiorige e dagli eburoni, durante la quale fu assediato il campo di Quinto Tullio Cicerone, fratello del celebre oratore, che fu salvato solo dall'intervento di Cesare in persona. Poi inglobati nel dominio romano, servirono anche nell'esercito, come dimostrano iscrizioni trovate a Rough Castle Fort, lungo il Vallo di Antonino. Nel 432, il loro territorio fu comquistato dai franchi.
- ネルウィ族(ラテン語:Nervii)は、古代ローマ時代にガリアに居住していたベルガエ人系のガリア人の一派であり、ベルガエ人の中で最強の部族と呼ばれた。ローマ属州から最も遠かったこともあって、ローマ化に一番遠かった部族であり、ガイウス・ユリウス・カエサルによるガリア戦争では再三にわたってローマ軍に抵抗して、カエサルを苦しめた。ガリア戦争後はローマに服従したが、ローマ衰退後はフランク族の傘下に入って同化した。
- De Nerviërs, waren een Belgische volksstam die ten tijde van de verovering door Julius Caesar in het noorden van Frankrijk en het zuiden van België woonde, tussen Schelde en Samber. De stam controleerde een belangrijke sector van de grote handelsweg van Keulen naar Amiens.
- Nerwiowie - (łac. Nervii) lud celtycki zamieszkały nad rzeką Scaldis w Galii Belgice. Brali udział w wojnie z Cezarem w latach 58 p.n.e. - 57 p.n.e. , pobici pod Sabis w 57 p.n.e. w kolejnych latach nie występowali już przeciw Rzymowi. Zostali podbici i ujarzmieni przez Cezara, zostali włączeni do rzymskiej Galii Belgiki w 22 p.n.e. podczas reformy administracyjnej Galii, przeprowadzonej przez Oktawiana Augusta.
- Нервии — одно из племён белгов, живших к востоку от Шельды в I веке н. э. По одной из версий, нервии относились к кельтоскифам и вели начало от известных Геродоту невров. Однозначно, однако, происхождение нервиев не установлено.
- Nervier var enligt Tacitus en av de germanstammar som gått över Rhen före Kristi födelse. De bosatte sig i nuvarande Belgien vid floden Marne, och uppgick snart i den keltiska (galliska) bofasta befolkningen. Enligt Caesar II:15 så fick han om Nervierna höra att: "det fanns ingen möjlighet för handelsmän att komma in i deras land. De tillät inte någon som helst införsel av vin eller andra liknande lyxvaror, då de ansåg, att allt sådant hade en demoraliserande inverkan på deras krigiska sinnelag" Källa: Andersson, K. & Herschend, F. 1999
|
| rdfs:comment
|
- The Nervii were one of the most powerful Belgic tribes, living in the northeastern hinterlands of Gaul they were known to trek long distances to engage in various wars and functions. During the 1st century BC Roman military campaign to cross the Sambre river; Caesar's native scouts from among the Remi stated that the Nervii were the most distant of the Belgae. The Romanized Greek Strabo wrote that the Nervii were of Germanic origin.
- Die Nervier (lateinisch Nervii, französisch Nerviens) waren in der Antike ein großer belgischer Volksstamm. Sie bewohnten in der Gallia Belgica ein ausgedehntes Gebiet zwischen Maas und Schelde im Norden und Westen des heutigen Belgien. Benachbart lebten die Menapier, Eburonen, Remer, Bellovaker, Viromanduer und Atrebaten. Sie hatten mehrere Klientelstämme. Die Hauptstadt der Nervier war Bagacum, das der spätere Kaiser Tiberius wahrscheinlich um 4 n. Chr. besuchte.
- Per als teixits animals vegeu nervi. Nervis (llatí nervii) foren un poble germànic de la Gàl·lia Belga que segons Ptolemeu tenien capital a Bagacum i Cambrai era dins el seu territori. Tenien al sud als ambianis. Depenien dels nervis els grudis (grudii), els levacs (levaci), pleumoxis (pleumoxii) i els geiduns (geiduni). Els nervis van aportar cinquanta mil homes als confederats contra Cèsar quan aquesta atacava la regió el 57 aC.
- Los nervios fueron una de las tribus más belgas poderosas, situada al este del río Escalda, en el norte de la Galia, durante el siglo I a. C. Se sabe que anduvieron largas distancias para implicarse en varias guerras y funciones. Durante la campaña militar romana del siglo I a. C. para cruzar el río Sambre, los espías nativos de César de entre los remos afirmaron que los nervios eran los más alejados de los belgas. Estrabón escribió que los nervios eran de origen germánico.
- Nervit olivat gallialainen heimo, joka eli Gallian pohjoisosissa 100-luvulla eaa. Strabon ja Tacituksen mukaan nervit polveutuivat germaanisista heimoista.
- Les Nerviens étaient l'un des peuples gaulois ou belges du nord/nord-est de la Gaule (Gaule belgique dans la terminologie romaine). Durant l'époque romaine, leur capitale était Bagacum -Bavay- et à l'est de l'Escaut qui les séparait des Ménapes et des Atrébates.
- A nerviusok az egyik leghatalmasabb belga törzs volt a Scheldt folyótól keletre észak-kelet Galliában a Kr. e. 1. században. Létrejöttüknek és pusztulásuk pontos időpontja ismeretlen. A nerviusok legharciasabb belga törzsek egyike. Kultúrájuk spártai volt, szándékosan nem fogyasztottak alkoholt és egyéb hasonló luxuscikket, mert úgy gondolták az elmének tisztának és bátornak kell maradnia.
- I Nervi erano la più potente tribù della Gallia Belgica, che viveva nell'area della Schelda nel I secolo a.C. Secondo Tacito e Strabone erano di origine germanica e si erano stanziati in quest'area attorno al 100 a.C.. Nel suo De bello Gallico, Gaio Giulio Cesare li defiisce come il popolo più bellicoso tra quelli belgici, adducendo come prova il fatto che la loro cultura era di tipo spartano. Fecero parte dell'alleanza belgica che nel 57 a.C.
- De Nerviërs, waren een Belgische volksstam die ten tijde van de verovering door Julius Caesar in het noorden van Frankrijk en het zuiden van België woonde, tussen Schelde en Samber. De stam controleerde een belangrijke sector van de grote handelsweg van Keulen naar Amiens.
- Nerwiowie - (łac. Nervii) lud celtycki zamieszkały nad rzeką Scaldis w Galii Belgice. Brali udział w wojnie z Cezarem w latach 58 p.n.e. - 57 p.n.e. , pobici pod Sabis w 57 p.n.e. w kolejnych latach nie występowali już przeciw Rzymowi. Zostali podbici i ujarzmieni przez Cezara, zostali włączeni do rzymskiej Galii Belgiki w 22 p.n.e. podczas reformy administracyjnej Galii, przeprowadzonej przez Oktawiana Augusta.
- Нервии — одно из племён белгов, живших к востоку от Шельды в I веке н. э. По одной из версий, нервии относились к кельтоскифам и вели начало от известных Геродоту невров. Однозначно, однако, происхождение нервиев не установлено.
- Nervier var enligt Tacitus en av de germanstammar som gått över Rhen före Kristi födelse. De bosatte sig i nuvarande Belgien vid floden Marne, och uppgick snart i den keltiska (galliska) bofasta befolkningen. Enligt Caesar II:15 så fick han om Nervierna höra att: "det fanns ingen möjlighet för handelsmän att komma in i deras land.
|