| dbpprop:abstract
|
- Nazism, known officially in German as National Socialism
- Der Nationalsozialismus ist eine radikal antisemitische, antikommunistische und antidemokratische Weltanschauung. Diese politische Bewegung entstand in Deutschland nach dem Ersten Weltkrieg. Seine in der Nationalsozialistischen Deutschen Arbeiterpartei (NSDAP) organisierten Anhänger gelangten unter Adolf Hitler 1933 zur Herrschaft und errichteten eine totalitäre Diktatur, den „Führerstaat“ bzw. das „Dritte Reich“. Sie vollzogen seit 1939 die Eroberungskriege, die den Zweiten Weltkrieg auslösten, und verübten die Verbrechen des Holocaust. Ihre Herrschaft endete mit der bedingungslosen Kapitulation der Wehrmacht am 8. Mai 1945. In verschiedenen rechtsextremistischen Parteien und Gruppen leben nationalsozialistische Ideen und Ziele als Neonazismus bis heute fort. Ihre Propaganda und politische Organisation – auch mit den damaligen Symbolen – ist in der Bundesrepublik Deutschland als Volksverhetzung und in Österreich als Wiederbetätigung strafbar. In weiteren Staaten bestehen ähnliche Verbote.
- El nazisme o nacionalsocialisme és l'ideologia i pràctiques del Partit Nazi de Adolf Hitler; i les polítiques adoptades pel govern de l'alemanya nazi des de 1933 fins el 1945, un períodes també conegut com Tercer Reich. El nom oficial del partit era Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei (NSDAP) — "Partit Nacional Socialista dels Treballadors Alemanys". El nacionalsocialisme estava relacionat amb el feixisme, per bé que alguns autors l'han considerat la versió més radical i violenta d'aquest, sobretot per les consideracions racistes, especialment antisemites. Alguns altres elements definidors d'aquesta ideologia són l'antiparlamentarisme, el nacionalisme ètnic, l'oposició al liberalisme social, polític i econòmic, l'anticomunisme, o l'eugenèsia de "vida no mereixedora de vida" que va culminar en l'Holocaust. El terme nazi fou encunyat per primer cop pel ministre de propaganda Joseph Goebbels, que el va fer servir per a referir-se als membres del seu partit, el Partit Nacionalsocialista dels Treballadors Alemanys (NSDAP), durant un dels seus discursos. Per extensió, la paraula nazi va començar a utilitzar-se amb tot el que es relacionava amb el règim i la ideologia nacionalsocialistes. El discurs nazi promulgava la conquesta de Lebensraum ("espai vital") per a la raça ària al mateix temps que la desaparició de tots els individus, grups i ètnies considerats indesitjables al Tercer Reich, que va culminar en genocidi a gran escala, amb la creació de camps de concentració i camps d'extermini.
- Nacionální socialismus, z německého Nationalsozialismus, zkráceným výrazem nacismus je totalitní ideologie oficiálně uplatňovaná diktaturou v Německu v letech 1933–1945 prostřednictvím Národně socialistické německé dělnické strany (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei, NSDAP) vedené Adolfem Hitlerem. Nacistická ideologie kombinuje prvky socialismu, nacionalismu, pangermanismu (preference rasy před národem a idea sjednocené germánské Evropy), fašismu, rasismu a eugeniky.
- Nazi es la contracción de la palabra alemana Nationalsozialistische, que significa 'nacionalsocialista', y hace referencia a todo lo relacionado con el régimen que gobernó Alemania de 1933 a 1945 con la llegada al poder del Partido Nacionalsocialista Alemán de los Trabajadores (NSDAP, Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei), el autoproclamado Tercer Reich y Austria a partir de la Anschluss, así como los demás territorios que lo conformaron (Sudetes, Memel, Danzig y otras tierras en Polonia, Francia, Checoslovaquia, Hungría, Holanda, Dinamarca y Noruega). La Alemania de este periodo se conoce como la Alemania nazi. Fue un término acuñado por el ministro de propaganda del régimen alemán Joseph Goebbels, que lo usó durante uno de sus discursos para referirse a los miembros de su partido.
- Kansallissosialismi eli natsismi oli Adolf Hitlerin johtaman Saksan kansallissosialistisen työväenpuolueen radikaali fasistinen ideologia. NSDAP hallitsi totalitaristisesti Saksassa vuosina 1933–1945 Hitler maan diktaattorina. Kansallissosialismin kannattajista käytetään yleisesti nimitystä natsit, joka on lyhenne Saksan kansallissosialistisen työväenpuolueen saksankielisestä nimestä. Kansallissosialismi käsittää sekä vasemmistolaisiksi että oikeistolaisiksi miellettyjä elementtejä. Puolueen kansallissosialistinen puolueohjelma julkaistiin vuonna 1920. Natsismin pääelementit olivat kollektivismi, totalitarismi, pangermanismi, rasismi, eugeniikka, antisemitismi, antikommunismi, sekä vapaan markkinatalouden ja liberalismin vastustaminen. Hitlerin julistama puolueohjelma painottaa erityisesti äärimmäistä nationalismia, vahvaa valtiota, rotupolitiikkaa, saksalaisen työväestön asiaa, keskiluokan oikeutta omaisuuteensa ja kapitalismin vastustamista. Kansallissosialismin aatesisältö, jota muotoiltiin osittain Hitlerin teoksessa Mein Kampf, on jäänyt epämääräiseksi, vaikka sitä on tutkittu paljon. Sen sisältöä ei ideologiana määritelty tarkoin. Sen keskeisintä sisältöä olivat kuitenkin eri ihmisryhmien välinen epätasa-arvo, johtajan seuraaminen ja ekspansionistinen nationalismi. Se käytti ideologiassaan hyväksi Arthur de Gobineaun rotuoppeja, Heinrich von Treitschken nationalismia sekä Friedrich Nietzschen sankarikulttia. Natsit glorifioivat kuria ja voimaa ja hylkäsivät demokratian rappeutuneena järjestelmänä, joka suojeli heikkoja ja keskinkertaisia. Se jakoi monia piirteitä italialaisen fasismin kanssa, kuten korporativismin, kollektivismin ja valtiokeskeisyyden. Kansallissosialismi korosti johtajan merkitystä arjalaisen kansan johtajana ja sen vihollisten tuhoamiseksi. Natsit syyttivät juutalaisia "herrarodun" vastaisesta toiminnasta ja pitivät marxismia, kansainvälisia finanssilaitoksia ja vapaamuurareita juutalaisina maailman hallinnan välineinä. Natsi-ideologi Alfred Rosenbergin mukaan myös kristinusko oli juutalainen luomus. Juutalaisia syytettiin erityisesti Saksan pettämisestä ensimmäisessä maailmansodassa ja nöyryyttämisestä sodan päättäneessä Versaillesin rauhansopimuksessa.
- Le nazisme ou national-socialisme est l'idéologie politique du NSDAP, parti politique fondé en Allemagne en 1920. Cette vision du monde divisait hiérarchiquement l'espèce humaine en races, hiérarchie au sommet de laquelle était censée se situer la « race aryenne ». En tant que sujet de science politique, la définition du nazisme divise les historiens. En particulier, reste ouverte la question de savoir si le nazisme ne fut que l'une des formes du fascisme ou, parce qu'ayant fait du racisme une doctrine d'État, le nazisme doit être considéré comme un phénomène historique unique. En effet, l'antisémitisme officiel du régime nazi, dès 1933, et la persécution des opposants, des homosexuels, etc. , se concrétisera par l'installation dès 1933 des premiers camps de concentration en Allemagne. Cette politique ne fera que s'amplifier jusqu'à 1945. Ce sont ainsi plus de six millions de personnes qui périront dans les camps d'extermination hitlériens, dont une majorité de Juifs.
- A nemzetiszocializmus, vagy nácizmus elsősorban az Adolf Hitler vezette Nemzetiszocialista Német Munkáspárt (NSDAP) ideológiájára, illetve Németország 1933 és 1945 közötti Hitler-kormány időszakának politikájára utal. Besorolható a két világháború közötti időszak és a II. világháború korszakának szélsőjobbolddali ideológiái közé. Más országokban kialakult szélsőjobboldali ideológiák példájául szolgált, illetve ezen politikai mozgalmak hatalomra jutását aktívan segítette. A nemzetiszocialisták által vezetett Németországnak Harmadik Birodalom a neve. A nemzetiszocialista berendezkedést később az elfoglalt területekre is kiterjesztették.
- Il nazismo (contrazione di nazional-socialismo) è l'ideologia e il movimento politico tedesco, e più in generale germanico, collegati all'avvento al potere in Germania nel 1933 da parte di Adolf Hitler, conclusosi alla fine della Seconda Guerra Mondiale con la conquista di Berlino da parte delle truppe sovietiche. Il nazismo esprime una forma nazionalista e totalitaria di movimento d'estrema destra con iniziali mire operaiste (völkisch), opposta al socialismo internazionale di stampo marxista). Il termine "Nazional - socialismo" reca in sè un'antitesi, dal momento che il nazionalismo è un movimento nazionale, mentre le correnti dominanti del "socialismo" sono orientate in senso internazionalista e universalista. Come per il fascismo, anche nel nazismo delle origini (precedentemente al 1934, anno della purga contro l'ala sinistra del partito) è forte - anche se non egemone - una componente ideologica più orientata "sinistra", intesa in senso relativo al resto del partito. Il nazismo trae origine dal partito politico guidato da Adolf Hitler, l'NSDAP (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei, Partito operaio nazionalsocialista tedesco), ed è basato sul programma politico indicato da questi nel libro Mein Kampf. Una volta raggiunto il potere tramite una regolare elezione, si trasformò in dittatura, con un programma di eliminazione anche fisica sia degli avversari politici che di persone appartenenti a categorie ritenute inferiori o dannose per la società, quali gli ebrei, gli slavi, gli omosessuali, i Testimoni di Geova i portatori di handicap e i ritardati mentali, i comunisti, i massoni (definiti nel complesso con l'aggettivo Untermenschen, cioè sub-umani). Nel suo "Mein Kampf" ("La mia battaglia"), Hitler spiega chiaramente i motivi per cui farà perseguitare queste categorie: "La sconfitta dell'esercito tedesco, invitto, al termine della Prima Guerra Mondiale è scaturita da una pugnalata alle spalle inferta dal giudaismo internazionale con la complicità della massoneria, del bolscevismo internazionale, del nomadismo fomentatore di disordini e del pacifismo propugnato dagli omosessuali e da vasti settori religiosi, tutti quanti sotto l'egida del Papa a Roma". La Germania di questo periodo storico viene generalmente indicata come Germania nazista, mentre il periodo tra il 1933 ed il 1945 è propriamente conosciuto col termine di "Terzo Reich", storicamente riconducibile ai due precedenti imperi tedeschi. Il Primo Reich fu fondato nel 925 d.C. , dopo la dissoluzione dell'Impero Carolingio, da Ottone I, che fu incoronato da papa Giovanni XII e divenne il primo imperatore del Sacro Romano Impero germanico. Il Primo Reich continuò fino all'inizio del XIX secolo: dopo la pace di Presburgo (odierna Bratislava, capitale della Slovacchia, 26 dicembre 1805, e la nascita della Confederazione del Reno, Francesco II d'Asburgo rifiutò la corona di imperatore, mettendo fine così al Primo Reich. Il Secondo Reich corrisponde al nuovo stato unitario germanico dopo la vittoria sulla Francia e venne fondato dal cancelliere prussiano Bismarck nella città di Versailles . Il Secondo Reich aveva una struttura federale che venne mantenuta anche dopo la sua caduta, che coincise con la sconfitta tedesca nella prima guerra mondiale e la creazione della Repubblica di Weimar . Nazismo e nazionalsocialismo erano utilizzati anche all'epoca come sinonimi anche dagli interessati, il primo diventando dominante ed acquisendo una connotazione dispregiativa con la fine della seconda guerra mondiale. Gli aderenti al nazismo erano detti nazisti. Il nazismo in quanto tale è fuorilegge nella Germania odierna, anche se alcuni movimenti ad esso apertamente ispirati, denominati neonazisti, continuano ad operare in Germania e all'estero, salvo essere talora colpiti da provvedimenti amministrativi o giudiziari. Alcuni storici revisionisti, talora di tutt'altra provenienza politica o persino ebrei promuovono teorie o esercitano azioni di propaganda che negano o minimizzano l'Olocausto e altri atti dei nazisti comunemente considerati riprovevoli, o in altri casi tendono a gettare una luce positiva su politiche naziste o su eventi che hanno visto coinvolti esponenti nazisti.
- ナチズム或いは民族社会主義（ドイツ語：Nationalsozialismus）或いはヒトラー主義は、1933年から1945年までドイツ第三帝国の政権に就いた国家社会主義ドイツ労働者党（ナチス）のイデオロギー。ファシズム、全体主義の一種。
- Het nationaalsocialisme, verkorte vorm nazisme - ook wel nationaal-socialisme, is een ideologie die rond 1918 in Duitsland ontstond. Meestal wordt het woord specifiek gebruikt voor de ideologie van de Duitse dictatuur van 1933 tot 1945. Sinds 1945 is het in Duitsland en andere landen verboden, maar wordt nog steeds door kleine radicale groeperingen aangehangen.
- Nasjonalsosialisme eller nazisme, som er en forkortelse av det tyske Nationalsozialismus (noen ganger også forkortet NS), er en politisk ideologi som oppstod i Tyskland etter første verdenskrig, samtidig med fascismens fremvekst i Italia. Den er uløselig knyttet til sin formgiver og fører, Adolf Hitler. På et vis som minner noe om Mussolinis fascisme lånes det en rekke elementer fra datidens sosialisme og forsterkes med med sterk nasjonalisme, betoning av etnisk fellesskap innen den germanske rase og denne rasens overlegenhet, eksklusjon av visse minoriteter og mistillit til de demokratiske styreformene og liberale verdier. Like viktige var imidlertid streben etter en mer «naturlig» tilværelse, kritikken av kapitalisme, oppbyggingen og videreutviklingen av en velferdsstat som skulle ta vare på statens egne borgere uavhengig av sosial klasse, og det man så som kamp mot politisk og kulturell «dekadanse». Begrepet er knyttet til partiet NSDAP, det nasjonalsosialistiske tyske arbeiderpartiet, og det diktatoriske «tredje rike» partiet skapte i Tyskland mellom 1933 og 1945. I dag er nazismen som ideologi forbudt i Tyskland, selv om rester av tilhengere og oppblomstringer fortsetter å operere både i Tyskland og i andre land etter den andre verdenskrig. Disse nazistiske strømninger kalles på norsk nynazisme.
- Narodowy socjalizm, nazizm (skrót od Nationalsozialismus), hitleryzm – totalitarna ideologia Niemieckiej Narodowo-Socjalistycznej Partii Robotników (NSDAP), pochodna od faszyzmu obowiązująca jako niemiecka ideologia państwowa w czasie sprawowania władzy w Niemczech przez NSDAP w latach 1933-1945. Ideologami narodowego socjalizmu byli: Adolf Hitler (Mein Kampf) oraz Alfred Rosenberg i Joseph Goebbels.
- O termo Nazismo designa tanto o movimento organizado pelo Partido Nazista (originalmente "Deutsche Arbeiterpartei" e a partir de 1920, "National Sozialistische Deutsche Arbeiterpartei" ou 'N.S.D.A.P. '), como designa a própria política da ditadura hitlerista que governou a Alemanha de 1933 a 1945, o Terceiro Reich. O nazismo é um tipo de fascismo que agregou à sua essência totalitária, o racismo.
- Nazismul sau naţional-socialismul este o ideologie totalitară care a fost aplicată în timpul dictaturii naţionaliste a lui Adolf Hitler în Germania între 1933 şi 1945. În 1921 Hitler a devenit liderul Partidului Naţional Socialist German al Muncitorilor (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei), iar la 30 ianuarie 1933 cancelarul Reich-ului german. Cuvântul "nazism" provine chiar de la prescurtarea numelui naţional-socialism (Nationalsozialismus, prescurtat pe nemţeşte Nazi, rostit). În momentul de faţă în Germania nazismul precum şi folosirea zvasticii sunt interzise prin lege, dar mai există grupări şi chiar partide neonaziste (ilegale). Folosirea simbolurilor naziste, inclusiv zvastica, este permisă în Germania doar în cazuri excepţionale. Nazismul a evidentiat in permanenta primatul actiunii asupra gandirii. In timp ce se afla in inchisoarea Landsberg, Hitler si-a dictat prima parte din „Mein Kampf”, care a devenit „biblia” national-socialismului. Alaturi de programul in 25 de puncte din 1920, a reprezentat cadrul de baza al nazismului. Ideile lui Hitler s-au intemeiat pe o concepţie rasistă. El considera ca omenirea este alcatuita pe baza unei ierarhii valorice a raselor si ca viata nu reprezinta nimic altceva decat supravietuirea celor adaptabili. Credea ca „darwinismul social” are nevoie de lupta intre rase, intocmai cum animalele se lupta pentru hrana si pentru mentinerea puritatii rasei, astfel incat cei puternici de sangele celor slabi. „Poporul de stapani” („Herrenvolk”) era de rasa „ariana”, alcatuit fiind din populatiile Europei de Nord. La baza piramidei rasiale Hitler plaseaza: negrii, slavii, tiganii si evreii, pentru acestia din urma avand sentimente de ura exacerbata. Hitler socotea rasa evreiasca „un cancer ce roade trupul Germaniei”, o boala ce trebuie tratata, dupa cum ilustreaza urmatorul citat din „Mein Kampf”: „Alterarea sangelui si deteriorarea rasei reprezinta singurele cauze care explica declinul civilizatiilor stravechi; niciodata razboiul nu a ruinat natiunile, ci pierderea puterii lor de rezistenta – caracteristica exclusiva a sangelui raselor pure. In aceasta lume, oricine nu este de sorginte sanatoasa poate fi considerat pleava”. De facilitatile oferite de un asemenea regim nu puteau beneficia, bineinteles, decat cei care apartineau poporului german. Dupa parerea lui Hitler, nu exista nici o alternativa realista la guvernarea dictatoriala. Inca din timpul anilor petrecuti la Viena el considerase democratia parlamentara slaba si ineficienta. Aceasta se opunea traditiilor istorice germane bazate pe militarism si absolutism si, mai mult, incuraja raspandirea unui rau si mai mare: comunismul. Cel din urma element al ideologiei naziste era nationalismul de tip agresiv, care se raspandise ca urmare a conditiilor specifice din Germania ultimilor ani. Armistitiul din 1918 si Tratatul de la Versailles trebuiau reconsiderate, iar teritoriile pierdute trebuiau retrocedate Germaniei. Dar nationalismul lui Hitler cerea ceva mai mult decat simpla restabilire a frontierelor din 1914. El dorea crearea unui „Reich” care sa-i cuprinda pe toti acei membrii ai poporului german ce traiau dincolo de frontierele Germaniei: germanii austrieci, germanii sudeti, comunitatile germane ce traiau de-a lungul coastei baltice – toti urmau sa fie cuprinsi in limitele teritoriale ale noii Germanii. Totusi, telurile lui Hitler nu se sfarsau aici. Visa la Germania Mare, o supraputere capabila sa rivalizeze cu Imperiul Britanic si cu Statele Unite. Un asemenea obiectiv nu putea fi atins decat printr-o extindere teritoriala de mari proportii. Acesta a fost motivul pentru care Hitler ceruse „Lebensraum” („spatiu vital”) pentru Germania. Numai prin cucerirea Poloniei, Ucrainei si Rusiei putea obtine Germania sursele de materii prime. Initierea „noii ordini” in Europa de est presupunea in acelasi timp atingerea unui obiectiv important: adica, ar fi dus la distrugerea Rusiei, centrul comunismului mondial. El sustinea in „Mein Kampf”: „Poporul german trebuie sa I se saigure teritoriul necesar existentei sale pe pamant… Oamenii de acelasi sange trebuie sa apartina unui imperiu (Reich). Poporul german nu are dreptul sa se angajeze intr-o politica coloniala pana in clipa in care nu si-a adunat copiii intre granitele aceluiasi stat. Atunci cand teritoriul Reich-ului va cuprinde pe toti germanii si nu-si va mai putea permite sa ofere acestora conditii decente de trai, numai atunci se va putea vorbi de dreptul moral, rezultat din nevoile poporului, de a dobandi teritorii straine. Plugul se va transforma in sabie si lacrimile razboiului vor deveni painea zilnica a generatiilor urmatoare… Dreptul la teritoriu devine datorie in cazul in care o mare natiune pare destinata sa decada daca nu-si extinde posesiunile. Iar acest lucru este cu atat mai adevarat atunci cand natiunea in cauza nu este o mica comunitate negroida, ci insasi Germania-mama a tuturor celor care au conferit lumii actuala sa forma culturala. Germania fie va deveni putere mondiala, fie va disparea. Telul de viitor al politicii noastre externe trebuie sa fie o politica indreptata spre est, care sa prevada teritoriile considerate necesare poporului german. ”
- Национа́л-социали́зм (нем. Nationalsozialismus, сокращённо нацизм) — официальная политическая идеология Третьего рейха.
- Nazism, är förkortningen för nationalsocialism, refererar till den ideologi och de praktiska aktioner som genomfördes av regeringen och på regional respektive lokal nivå i Tyskland mellan 1933 och 1945, en period även känd som Nazityskland eller Tredje riket, då landet styrdes av Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei, NSDAP). Nazismen växte fram under den tyska Weimarrepubliken, den redan från början problemfyllda demokrati som växte fram efter Kejsar Wilhelm II:s abdikation och flykt till Holland (november 1918) och det kort därpå följande vapenstilleståndet efter första världskriget, i vilket Tyska Kejsardömet lade ner vapnen mot bakgrund av USA:s president Woodrow Wilsons 14-punktersprogram för fred. Men när president Wilson insjuknade under fredsförhandlingarna sommaren 1919 lyckades främst Frankrike och dess konseljpresident Clemenceau lägga till ett antal punkter vilka den nya Weimarrepubliken bara hade att acceptera. Bl.a. gällde det ett ofantligt krigsskadestånd som skulle utbetalas till Frankrike ända till 1981 samt att Tyska kejsardömet gavs hela skulden för första världskrigets utbrott - punkter som Tyskland inte hade lagt ner vapnen för. Därefter uppstod ett stor missbelåtenhet och hämndlystnad från i princip alla samhällskretsar i Tyskland. Den hårdhänta Ruhrockupationen 1922 och den därpå följande tyska hyperinflationen gjorde saken än värre. Ur detta missnöje växte diverse missbelåtna grupper fram över allt i Tyskland - allt från revolutionära bolsjeviker till högerinriktade friskyttar bestående av f.d. militärer. Det var ur denna sörja som en liten grupp som kallades DAP (senare NSDAP, det NationalSocialistiska Tyska Arbetarpartiet) hade bildats i en ölkällare i München. Armén och polisen inspekterade regelbundet dessa olika politiska partier och diskussionsklubbar. När en bayersk korpral vid namn Adolf Hitler inspekterade ett ölkällarmöte hos "Tyska Arbetarpartiet" - DAP 1919 blev han så irriterad över en person som tyckte attt Bayern skulle lämna Tyskland, att Hitler höll ett glödande försvarstal. Partiledaren Max Axmann blev imponerad och erbjöd Hitler en plats i partiet som han egentligen var kommenderad att hålla koll på. . Hitler blev därefter snabbt partiets viktigaste person. Men något partiprogram producerades aldrig, inget utöver Hitlers båda böcker "Mein Kampf" (vol 1 & 2) åtminstone. NSDAP hade en hierarkisk, men också ofta tvådelad ledning på många poster och var ett parti vars politik var fast cementerat med själva den tyska staten och det tysktalande folket - förutom judar. Antisemitismen kan enbart konkurrera med revanschismen för Versillesfördraget som partiets viktigaste punkt. "Tvådelningen" av många poster på hög och mellannivå - t. ex hade krigsmakten (Wehrmacht) fram till december 1941 fältmarskalk Walter von Brauchitsch som överbefälhavare medan krigsmaktens överkommando OKW (Oberkommando der Wehrmacht) hade fältmarskalk Wilhelm Keitel som chef. Även Hitlers ställföreträdare som "Führer", Martin Bormann fick konkurrera med riksmarskalk Hermann Göring och SS-Reichsführer Heinrich Himmler om "att vara tvåa efter ledaren". Syftet med detta system var att personer med likartade tjänsteställningar skulle "hålla koll på varandra", varför Adolf Hitler skulle slippa bekymra sig om interna konspirationer gentemot honom själv. De underordnade (på alla nivåer) fick därför koncentrera sig om att göra sin närmaste (tydligt) högre chef belåtna. Efter utrensningen av Ernst Röhm och hans "folkarmé" SA (Sturm Abteilung) som i hög grad hjälpt Hitler under NSDAP:s tid som marginellt oppositionsparti (1924-1930) och som fortsatt spelat stor roll även efter nationalsocialisternas valgenombrott 1930 och perioden därifrån fram till Hitlers utnämning som rikskansler den 30 januari 1933. Men just SA och Ernst Röhm hade ingen intern konkurrens och kunde därmed utgöra ett direkt hot mot Adolf Hitlers ställning. Men efter De långa knivarnas natt då Röhm avrättades (då han vägrat skjuta sig själv) och SA neutraliserades genom att "ta semester" (då brunskjortorna inte fick användas). Därefter såg Hitler till att försöka spela ut ledare av motsvarande tjänstegrad eller tjänsteställning mot varandra, och Hitler behövde nu inte längre bekymra sig för eventuell inre opposition. Som motpol till krigsmakten (Wehrmacht) instiftades Waffen-SS. För att ytterligare få missbelåtna officerare att inte fullt ut veta vilka som var högsta officerare fick SS ett helt separat tjänstegradssystem där t. ex. General i Wehrmacht ungefär motsvarade Gruppenführer inom Waffen-SS (och överste motsvarade ungefär Standartenführer inom Waffen-SS). Detta var enbart ett exempel liknande snarlika "dubbel-chefsposter" genomsyrade hela den nationalsocialistiska staten. Jämfört med fascism är antisemitismen en tydlig skillnad, andra viktiga skillnader är att nazismen inte hade någon form av motsvarighet till fascismens stora råd (vilket avsatte Mussolini efter förlusten av Sicilien sommaren 1943). Italien var dessutom en monarki under hela den fascistiska epoken. En folkomröstning strax efter kriget förvandlade med mycket knapp marginal Efterkrigsitalien till en republik. I det fascistiska Spanien restaurerades också den 1930 avskaffade monarkin 1943, även om kronprinsen inte skulle få bli kung förrän generalissimus Fransisco Franco gick bort, vilket inträffade i mitten av 1970-talet. Det fanns också en vitt proletärt inslag i nationalsocialismen, och projekt som att lösa massarbetslösheten stod högt på nazismens program, den tyska infrastrukturen stärktes kraftigt efter maktövertagandet genom byggande av motorvägar och expresståg. På de rika industridirektörerna ställdes krav - med hot om förstatliganden om företag vägrade utföra politiska order. På ungefär samma sätt fungerade dagstidningscensuren. Vänstertidningar förbjöds tidigt, de egna som Völkicher Beobachter styrdes direkt av propagandadepartementet, liksom radion (och den gryende televisionen). Den borgerliga pressen fick skriva ungefär som förut, men skulle de allmänna orderna inte följas fick tidningsredaktionerna snabbt besök av partifunktionärer eller Gestapo. Hitlers mål liknande den marxist-leninistiska läran, nämligen att nå folket, arbetarna. Men inte med ett internationellt världsomfattande mål, utan att hela det tyska folket skulle samlas för att därefter kunna expandera sitt levnadsutrymme (lebensraum) eller territorium kort och gott. Hitler önskade att denna expansion helt och hållet skulle riktas österut. Det var främst de nordslaviska folken Tyskland skulle erövra till en del och kolonialisera och förslava i andra hand. Polen, Sovjetunionen var de länder som låg i Hitlers åtanke. Under kriget visade sig de tyska ockupationsherrarna mycket olika jämtemot de länder och folk Tyskland besegrat. Bäst behandling fick Danmark och Nederländerna men även i Belgien och Frankrike behandlades folken avsevärt anständigare än de i norr och väster. Men att respektive ockuperat land eller område även var starkt beroende av den lokale protektorns syn på saker och ting samt hur blodtörstig denne var. Norge hade här förmodligen otur (trots förrädaren Vidkun Qvisling mycket goda hjälp och den åldrade författaren Knut Hamsuns försök att tala med Hitler om situationen i Norge. Norges "protektor" Terboven var avsevärt mer blodtörstig än sin motsvarighet i Danmark, doktor Beck. Beck önskade samarbete med den erövrade nationen och lät t.o.m. danskarna hålla folketingsval. Och före krigets stora vändpunkt, Slaget vid Stalingrad, märktes varken den tyska ockupationsmakten eller motståndsrörelsen i någon högre grad, medan Terboven fängslade och avrättade norrmän efter behag redan från ockupationens inledning den 9 april 1940. I Tjeckien eller Böhmen och Mähren som nazisterna kallade landet sedan Sudetområdet införlivats med Tyskland och Slovakien fått nazistiskt kontrollerat "självstyre", hade tyskarna ett ambitiöst program att "förtyska" den mest "ariska" delen av Böhmwen och Mährens befolkning. . Böhmen och Mähren stod sålunda inte med bland de områden som skulle förintas eller förslavas. Men "protektorn" Reinhard Heydrrichs tyranniska metoder gjorde honom personligen extremt fruktad och hatad. Heydrich mördades också av två i Storbritannien utbildade tjecker Jan Kubiš och Jozef Gabčík den 27 maj 1942. Heydrich överlevde attentatet men dog av den infektion skadorna åsamkat honom. Nazismen var inte en monolitisk rörelse, utan snarare en tysk kombination av flera ideologier och grupper som grundlades med ilska över Versaillesfördraget och vad som ansågs vara en judisk/kommunistisk konspiration för att förödmjuka Tyskland i slutet på första världskriget. (I fråga om Versailles-"fördraget" inte utan rätt. Även utan nationalsocialismen var det mest en tidsfråga innan den tredje stora uppgörelsen mellan Tyskland och Frankrike skulle äga rum. NSDAP beskrev sig självt som ett proletärt nationalistiskt parti, och vid tiden anklagade konservativa opponenter såsom en organisation för industriella arbetsgivare partiet för att vara "totalitärt, terroristiskt, konspiratoriskt och socialistiskt. " Bland nyckelelementen för nazismen fanns antiparlamentarism, etnisk nationalism, rasism, korporativism, kollektivism antisemitism, opposition gentemot ekonomisk och politisk liberalism, en rasdefinierad och konspiratorisk syn på finanskapitalism, antikommunism och totalitarism. Begreppet "nationalsocialism har även använts på andra håll i Europa, men då med helt eller till stor del andra förtecken än vad det tyska NSDAP och Adolf Hitler stod för. Undantag för de nazistpartier som dök upp i främst Skandinavien efter NSDAP:s extrema valframgång 1930. Men andra exempel är är den svenske statsvetaren och politikern Rudolf Kjellén som redan i början av 1900-talet använde uttrycket nationalsocialism - men då bara som motsats till internationalen. Ett annat exempel är det redan 1897 bildade tjeckiska nationalsocialistiska partiet som fanns kvar ännu under mellankrigstiden i det då oberoende Tjeckoslovakien. Det var ett radikalt vänsterparti och har ingenting mer än namnet gemensamt med sådana partier som nu betecknas som nationalsocialistiska.
- Nazi kelimesi, Adolf Hitler'in ideolojisini benimseyen kişi ya da kurumlara verilen genel adı ifade eder. Nazi Partisinin Almanca adı, NSDAP idi. Avusturya vatandaşı Adolf Hitler tarafından faaliyete geçirildi. "Nazi" kelimesi, köken olarak "National" ve "Sozialismus" kelimelerinden meydana gelmekteydi. Temel felsefesi ırkçı, aşırı sağcı düşünüş ve anti-semitizm üzerine kuruludur. Ari ırkının diğer milletlere göre üstün ve mükemmel olduğunu savunur. II. Dünya Savaşında, Yahudi milletine olan kinlerini, onları önce gettolarda sonra da toplama kamplarında itlaf etmekle gösterdiler. Yahudiler yanında ari ırkına ait olmayan her insan, eşcinsel, çingene, roman, sakat ve özürlü insanları gazla zehirlemişler ve arkasından fırınlarda yakmışlardır. Sırf 6 milyon Musevi insanın öldürüldüğü, kendilerinin tuttukları istatistiklerden anlaşılmaktadır. İlginç olanı ise, IBM'in sattığı bir nevi kart şerit işleyen makineleri bu iş için kullanmış olmalarıdır. İki dünya savaşı arasında hortlayan bu ideoloji, bugün milletlerarası siyasi ve toplumda kabul görmemektedir. Bugün halen açık ve gizli eylemlerle faaliyetini çeşitli ülkelerde sürdürmeye çalışmaktadır. Bunlar arasında Almanlar'ın NPD ve Skinheads'leri (dazlaklar), İngiliz Skinheads ve holiganları yanında Amerika'da Ku Klux Klan üyeleri ile daha bir çok ufak tefek grup ve akımlar mevcuttur. Almanya başta olmak üzere bir çok ülkede Nazi'lerin açıkça siyasi ve dernek çalışmaları sınırlandırılmış veya yasaklanmıştır. Nasyonel sosyalizm ya da Nazizm, Almanya'da Hitler tarafından kurulan ve temelde ırkçılık, sosyalist ekonomik sistem, halk ve üstün lider fikirlerine dayanan faşist ideoloji ve yönetim sistemi. Nasyonel sosyalizm doktrininin ilanı 1898'in Mayıs ayında, ilk teorisyeni Maurice Barrès tarafından yapıldı. Fransız Barrès, sosyalist bir milliyetçilik (milliyetçilik) fikrini, yabancı egemen Almanya'ya karşı, seçmenleri kazanmak üzere yaydı ve sosyalizmin "liberal bir zehir", ancak, nasyonel sosyalizmin, kollektif milliyetçiliğin gerçekleştirmenin aracı olduğunu açıklamıştı. Barrès'e göre, işçiler kendi uluslarından işverenlere karşı değil, yabancı işverene ve Yahudi sermayesine karşı mücadele etmeliydi.
- Наци́зм (націонал-соціалізм) — політична ідеологія, доктрина, політичний режим, заснований на расизмі, шовінізмі, антигуманізмі і тоталітаризмі. Нацизм додержується ідей про зверхність «вищої», «панівної» раси над іншими, «неповноцінними» націями і расами (доктрина «надлюдини» і «недолюдини»); верховенстві нації і держави над особистістю. Націонал-соціалізм - політична ідеологія, яка була економічною і політичною доктриною Третього рейху, має багато спільного із фашизмом і зазвичай класифікується як один з його різновидів. Фашизм використовується для позначення широкого спектру політичних рухів, що існували в різних країнах, тоді як термін «націонал-соціалізм» застосовують лише у зв'язку з нацистською партією і Третім рейхом. Найбільш повного втілення ці ідеї набули в ХХ-му столітті в Німеччині під час диктатури Націонал-соціалістичної робітничої партії Німеччини на чолі з Адольфом Гітлером. Близькі до нацистського рухи були засновані в Англії в 1932 Освальдом Мослі й у 1962 Коліном Джорданом, у 1967 був створений Національний фронт. В США Американська нацистська партія була створена в 1958 Джорджем Лінкольном Росквеллом. В Москві Російська Нацистська партія (РНЕ) була створена в 1990.
- 纳粹主义（德語:Nationalsozialismus，英語：Nazism），意譯是國家社會主義或民族社會主義。指1933年至1945年间统治德国的独裁政治，即“第三帝国”。“纳粹”这个词在德语中的含义並不具有極為明確的意涵，然而，納粹主義意識形態的精神是“屬於一個民族的”、“國家的”、“具有社會主義之精神的”。纳粹主义者通常是民族主义的支持者。然而，在「社會主义」的部份，納粹主義者對其並無絕對之理念與態度。事實上，所謂“納粹主義者”之意識型態並非彼此相同：對於經濟制度的態度，有所謂右翼納粹主義，亦有左翼納粹主義，而左翼納粹主義者在某種意義上亦可算是所謂的“社會主義者”。纳粹主义之國家觀乃主张國家权力之絕對集中化，即极权主义，但其則不完全等同於傳統意義上的法西斯主义。 阿道夫·希特勒乃国家社会主义德国工人党（Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei，或缩写为NSDAP）的领袖。納粹黨執政时期的德国通称为「纳粹德国」、「第三帝國」，而正式國號乃「大德意志帝國」（Großdeutsches Reich）。作為德國於十九世紀末至二十世紀上半葉的政治思潮與運動 ＂Nationaler Sozialismus＂的一環，由於在政治理論辭彙定義上的模糊，纳粹主义有時称为“国家社会主义”或者“民族社會主義”（德语Nationalsozialismus，缩写为Nazi,“纳粹”即为其译音）。纳粹主义的追隨者称为纳粹主义者。目前仍有纳粹主义者即新纳粹在各国活动，否认和淡化大屠杀及其对其他纳粹行径进行宣传，并努力美化纳粹政权的政策和行为，并以极端之民族主义、種族主義为主要宣传内容。 1919年1月5日納粹的前身，德國工人黨正式成立，創立者是安東·德萊克斯勒。
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
