Monotremes (from the Greek Word, monos 'single' + trema 'hole', referring to the cloaca) are mammals that lay eggs instead of giving birth to live young like marsupials and placental mammals. They are conventionally treated as comprising a single order Monotremata, though a recent classification proposes to divide them into the orders Platypoda (the Platypus along with its fossil relatives) and Tachyglossa (the echidnas, or spiny anteaters).

PropertyValue
dbpedia-owl:Species/class
dbpedia-owl:Species/kingdom
dbpedia-owl:Species/phylum
dbpedia-owl:class
dbpedia-owl:kingdom
dbpedia-owl:phylum
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • Monotremes (from the Greek Word, monos 'single' + trema 'hole', referring to the cloaca) are mammals that lay eggs instead of giving birth to live young like marsupials and placental mammals. They are conventionally treated as comprising a single order Monotremata, though a recent classification proposes to divide them into the orders Platypoda (the Platypus along with its fossil relatives) and Tachyglossa (the echidnas, or spiny anteaters). The entire grouping is also traditionally placed into a subclass Prototheria, which was extended to include several fossil orders but these are no longer seen as constituting a natural group allied to monotreme ancestry. A controversial hypothesis now relates the monotremes to a different assemblage of fossil mammals in a clade termed Australosphenida.
  • Die Kloakentiere (Monotremata, von gr. μονος monos „einzeln“, „einzig“ und τρεμα trema „Loch“, „Öffnung“), früher auch Gabeltiere genannt, sind eine Ordnung der Säugetiere (Mammalia). Sie sind die einzigen Vertreter der Unterklasse der Ursäuger (Protheria) und unterscheiden sich von allen anderen Säugetieren dadurch, dass sie keinen lebenden Nachwuchs zur Welt bringen, sondern Eier legen. Dieses Taxon wird in zwei Familien unterteilt, die Ameisenigel (Tachyglossidae) und das Schnabeltier (Ornithorhynchidae), insgesamt umfasst es fünf rezente Arten, die nur in Australien und Neuguinea leben.
  • Els monotremes (Monotremata, del grec monos, "únic" i trema, "forat", en referència a la cloaca) són un grup de mamífers. Destaquen perquè ponen ous en lloc de donar a llum cries vives com ho fan els marsupials i els mamífers placentaris.
  • Ptakořitní jsou jediným žijícím řádem podtřídy vejcorodých savců. Jsou známí především tím, že kladou vejce, místo aby rodili mláďata jako vačnatci nebo placentálové. Latinský název ptakořitných Monotremata vychází ze slov mono = jedna, jednotlivá a trema = otvor, což znamená zvířata s jedním otvorem a odkazuje tak na skutečnost, že ptakořitní mají kloaku, do které ústí jak střeva, tak i močovody a vývody pohlavních žláz. Český název „ptakořitní“ není příliš šťastný a výstižný, protože stavba těla, a tím i řitě této skupiny savců, silně upomíná na plazy. Tato malá skupina zahrnuje ptakopyska a ježury. Ptakopysk má čelisti podobné zobáku kachny, prsty na nohách spojené blánou a ocas jako bobr. Žije v norách blízko řek. Jeho hlavní potravou jsou larvy hmyzu. Ježury mají čelisti tvořící trubicovitý rypec, bodliny a velké drápy uzpůsobené k hrabání. Ježury se vyskytují převážně v různých biomech Austrálie a na ostrově Nová Guinea, zatímco ptakopysk žije v řekách či jezerech východní Austrálie. Ptakopysk má zploštělý zobák, který je pokryt zrohovatělou ale citlivou kůží, ježury mají válcovitý rypec. Oběma typům čenich slouží jak k vyhledávání potravy, tak k určení místa, kde se nachází. Tito živočichové jsou tak zařazováni do jediného řádu ptakořitných, ačkoli poslední klasifikace navrhuje jeho rozdělení na dva řády Platypoda a Tachyglossa. Všechny skupiny jsou pak tradičně zařazovány do podtřídy vejcorodých a toto rozšíření slouží k přiřazení několika vymřelých řádů, u kterých zatím nelze zjistit přesné zařazení vůči řádu ptakořitných. Kontroverzní hypotéza nyní přiřazuje savce řádu ptakořitných do jednoho kladu s vymřelými savci, který se označuje jako Australosphenida. Ptakořitní jsou mezi savci jedni z mála, kteří používají elektroreceptory schopné vnímat elektrické proudy.
  • Los monotremas o monotremados (Monotremata) son un orden de mamíferos prototerios que incluye las especies actuales de mamíferos más primitivas. Poseen características comunes a reptiles y mamíferos. Durante mucho tiempo, los monotremas estuvieron clasificados como un grupo de reptiles cubiertos de pelo, hasta que después de 200 años se identificaron inequívocamente como mamíferos, pues en ellos se encuentran todas las características que definen la clase: Su piel está cubierta de pelo. Producen leche para alimentar a las crías recién nacidas, si bien, las glándulas no se disponen en mamas como en el resto de los mamíferos, sino que desembocan en dos campos mamarios situados a ambos lados del abdomen, en la base de los pelos. Presentan tres huesos en el oído medio. Poseen diafragma Su corazón está dividido en cuatro cavidades, si bien la separación entre la aurícula y el ventrículo derechos es incompleta. Son homeotermos, pero con ciertas limitaciones, oscilando su temperatura entre 28 y 32 grados centígrados y presentando ligeras variaciones durante el día en función de la ambiental.
  • Nokkaeläimet (Monotremata) ovat nisäkkäitä, jotka elävien poikasten synnyttämisen sijaan lisääntyvät munimalla. Vesinokkaeläimet ovat ainoita nisäkkäitä, joilla on matelijoilta peritty muniminen, minkä vuoksi ne kuuluvat ainoana hengissä olevana lahkona Prototheria-alaluokkaan eli vapaasti suomennettuna ”esinisäkkäisiin”. Nokkaeläimet kuuluvat nisäkkäisiin, koska ne pystyvät imettämään poikasiaan maitorauhasten erittämällä maidolla ja niillä on karvapeite. Niillä ei ole kuitenkaan nisiä. Muita nisäkäsmäisiä piirteitä ovat yhtenäinen alaleuka, neliosainen sydän, kolme välikorvan luuta ja tasalämpöisyys. Matelijamaisina piirteinä munimisen lisäksi useat tukirangalliset piirteet kuten reisiluun ja olkaluun suuntautuminen maansuuntaisesti ja kloaakki eli aukko, jolla se hoitaa lisääntymisen, ulostamisen ja virtsaamisen. Nokkaeläinten tieteellinen nimi Monotremata viittaa kloaakkiin, sillä nimi tarkoittaa ’yksi aukko’. Lahkoon kuuluu yksi puolittain vesielämään sopeutunut laji nimeltä vesinokkaeläin (Ornithorhynchus anatinus) ja neljä maalla elävää nokkasiililajia, nokkasiili (Tachyglossus aculeatus), kärsänokkasiili (Zaglossus bruijni), Zaglossus bartoni ja Zaglossus attenboroughi. Nokkasiili ja vesinokkaeläin on luokiteltu elinvoimaisiksi, mutta muut kolme lajia ovat äärimmäisen uhanalaisia. Lisäksi lahkoon luokitellaan useita sukupuuttoon kuolleita lajeja, jotka tunnetaan ainoastaan fossiilien perusteella. Nokkaeläimiä tavataan ainoastaan Australiassa ja Uudessa-Guineassa, missä tämä hyvin alkukantainen ja vanha nisäkäslahko on esiintynyt jo miljoonia vuosia. Nokkaeläimet kuuluvat niihin harvoihin nisäkkäisiin, joilla on sähköaisti. Nokkaeläinten lisääntymis- ja elintavat erottavat ne täysin muista nykyisistä nisäkäslajeista. Ne ovat muuttuneet melko vähän, minkä takia niitä sanotaankin eläviksi fossiileiksi.
  • Les monotrèmes (Monotremata) constituent un ordre animal créé par Charles Lucien Bonaparte en 1838, regroupant des espèces caractérisées par le fait d'être à la fois ovipares et mammifères. Ils pondent des oeufs mais allaitent leurs petits. Comme les autres Mammifères, les Monotrèmes sont couverts de poils, allaitent leurs petits et ont un coeur à 4 compartiments; la mandibule est formée d'un seul os, et il y a 3 osselets dans l'oreille. Cependant ils pondent des œufs et possèdent une ceinture scapulaire (os des épaules) à 4 os, comme les reptiles. On distingue 2 familles de monotrèmes : les Tachyglossidés, représentés par les échidnés (4 espèces), et les Ornithorynchidés, comprenant le seul ornithorynque.
  • A kloákások (Monotremata) az emlősök osztályának egyik rendjét alkotják. Ebbe a csoportba tartoznak a tojásrakó emlősök alosztályának egyedüli ma élő képviselői, a hangyászsünök, valamint a kacsacsőrű emlős. A hangyászsünöknek összesen három, a kacsacsőrű emlősöknek pedig csupán egyetlen fajuk ismeretes. Bár ősi tulajdonságaik miatt sokan kezdetleges, fejletlen állatoknak tartják őket, valójában valamennyi ma élő képviselőjük szélsőségesen alkalmazkodott formának számít. Az elevenszülő emlősöktől (Theria) eltérően szikanyagban gazdag, lágy héjú tojással szaporodnak.
  • I Monotremi (Monotremata) sono un ordine che comprende i mammiferi viventi più primitivi, ma allo stesso tempo altamente specializzati. È l'unico ordine conosciuto della sottoclasse dei Prototeri.
  • カモノハシ目(カモノハシもく、Monotremata)は、脊椎動物亜門 哺乳綱に属する動物の分類群である。単孔目(たんこうもく)、単孔類(たんこうるい)、一穴目(いっけつもく)ともいう。現存するのはカモノハシ科とハリモグラ科のみで、化石を含めても4科しかいない。 これらは、カモノハシ科と2つの化石科を含むカモノハシ亜目 (Platypoda) と、ハリモグラ科を含むハリモグラ亜目 (Tachyglossa) に分かれる。それぞれをカモノハシ目、ハリモグラ目(学名は同じ)とすることもある。混乱を防ぐため、ここではMonotremataの意味では単孔目と添えることとする。 現生群はわずか2科3属5種しかいないが、オーストラリア区に広く分布する。
  • Cloacadieren, snaveldieren, eierleggende zoogdieren of monotremen (Monotremata) vormen een orde van de klasse zoogdieren die voorkomt in Australië en Nieuw-Guinea. Ze behoren tot de onderklasse Australosphenida, Prototheria of Ornithodelphia. Doordat ze kenmerken bezitten die eerder aan reptielen dan aan zoogdieren worden toegeschreven, als het leggen van eieren en de cloaca, worden de cloacadieren soms beschouwd als primitieve zoogdieren. Tot de cloacadieren behoren het vogelbekdier, de mierenegels en verwante uitgestorven soorten. Het zijn de enige levende zoogdieren die eieren leggen. De eieren zijn zacht en leerachtig en komen na een dag of tien uit. Cloacadieren hebben wel melkklieren en voeden hun jongen met melk, maar op een andere wijze dan de andere zoogdieren. Ook bezitten ze naast de melkklieren ook andere belangrijke kenmerken die alle zoogdieren gemeen hebben: ze zijn warmbloedig en hebben een vacht, een onderkaak die uit één bot bestaat en de drie gehoorbeentjes (hamer, aambeeld en stijgbeugel). Cloacadieren hebben korte poten, een kleine kop en zeer kleine oogjes. De snuit is rijk aan tastorganen, waarmee ze voedsel opsporen. Mierenegels en volwassen vogelbekdieren hebben geen tanden. Alleen jonge vogelbekdieren ontwikkelen tanden. De twee urineleiders, de blaas en de twee eileiders monden uit in één opening, de cloaca. De cloaca komt over het algemeen niet voor bij zoogdieren (enkel bij deze dieren en buideldieren), waarbij de openingen gescheiden zijn, maar wordt over het algemeen aangetroffen bij andere gewervelde dieren, als vogels en reptielen. Aan deze cloaca danken de dieren ook hun wetenschappelijke naam: Monotremata betekent letterlijk "wezens met één (monos) gat (trema)". Samen met enkele soorten spitsmuizen en de solenodons, die giftige speekselklieren hebben, zijn de cloacadieren de enige giftige zoogdieren. Het vogelbekdiermannetje heeft een giftige spoor op zijn enkel. Het gif uit deze spoor kan pijn veroorzaken bij mensen en een hond doden. Bij vrouwtjes ontbreekt deze spoor, en bij mannetjesmierenegels is de spoor wel aanwezig, maar niet functioneel. De gifklieren van de mierenegels zijn namelijk gedegenereerd. Cloacadieren leven voornamelijk van ongewervelde dieren. Het zijn gespecialiseerde jagers: het vogelbekdier is gespecialiseerd in waterinsecten en schaaldieren, de mierenegel in mieren en termieten en de vachtegels in regenwormen. De oudste cloacadieren zijn bekend uit het Onder-Krijt van Australië, zo'n 120 miljoen jaar geleden. Deze fossiele snaveldieren verschillen weinig van de hedendaagse soorten. Er is een Paleocene soort bekend uit Argentinië, Monotrematum.
  • Kloakkdyr er en liten og særpreget delgruppe av pattedyr som består av nebbdyret og maurpinnsvinene, og som bare forekommer i Australia og Ny-Guinea. Navnet refererer til kloakken, som er den zoologiske betegnelsen for en felles åpning av tarm og egg- eller sæd- pluss urinleder. Kloakkdyrene legger egg og har melkekjertler, men ikke patter. Ungene slikker altså etter klekkingen melk fra morens hud. Kombinasjonen av «typiske» pattedyrtrekk med nokså «atypiske» egenskaper gjør gruppen litt spesiell. Det er imidlertid ikke vanskelig å forklare denne kombinasjonen: Kloakkdyrene stammer fra en gren som skilte lag fra de resterende pattedyrene før denne «resten» ble levendefødende, fikk patter og atskilte endetarms- og urin/kjønnsåpninger. Ovipari og forekomsten av en kloakk er jo også til stede i pattedyrenes nærmeste slektninger, sauropsidene. Mens ovipari og kloakken er opprinnelige egenskaper, finner man også flere avledete særtrekk ved kloakkdyrene. Blant disse er at hannene bærer en spore med giftkjertel i ankelen. Sporen brukes i kamp mot konkurrenter. Videre har kloakkdyrene i evolusjonens løp tapt både tenner og den høyre eggstokken. «Forgreningen» som adskilte kloakkdyrene fra de resterende pattedyrene skjedde for minst 120 millioner år siden, altså før dinosaurene døde ut.
  • Stekowce (Monotremata) – rząd prymitywnych ssaków charakteryzujących się jajorodnością. Nazwa łacińska, Monotremata (jednootworowce), nawiązuje do faktu, że ich układ pokarmowy, wydalniczy i rozrodczy mają wspólne ujście w steku (cloaca). Z filogenetycznego punktu widzenia stekowce stanowią osobną linię rozwojową. Od gadów oddzieliły się w mezozoiku. Planowane sekwencjonowanie genomu dziobaka powinno rzucić nowe światło na wiele pytań związanych z ich ewolucyjną historią. Współcześnie żyjące stekowce występują na obszarze krainy australijskiej, a ściślej na kontynencie australijskim, na Nowej Gwinei i Tasmanii.
  • Os monotremados (Monotremata), ou monotrématos, são mamíferos que põem ovos, diferindo significativamente com os modos reprodutivos dos marsupiais e dos placentários. Eles retêm muitas características de seus ancestrais terapsídeos, porém apresentam várias características mamalianas importantes, como a presença de pêlos, coração dividido em quatro câmaras, três ossículos auditivos e a presença de glândulas mamárias com produção de leite. Encontrados na Austrália, Tasmânia e Nova Guiné, os monotremados provavelmente originaram-se durante o Mesozóico, quando se separaram da vertente Theria. Compreendendo duas famílias, três gêneros e quatro espécies viventes, esta ordem constitui uma das mais distintas entre os mamíferos atuais.
  • Monotremele sunt cele mai puţin dezvoltate mamifere.
  • Однопроходные, или яйцекладущие (также иногда клоачные) — единственный современный отряд инфракласса клоачные. Название обусловлено тем, что кишечник и мочеполовой синус впадают в клоаку (аналогично — у земноводных, пресмыкающихся и птиц), а не выходят наружу отдельными проходами. Что любопытно, появление первых динозавров и других архозавров, в своё время, ознаменовалось массовым (но не полным) вымиранием терапсид, высшие формы которых по своей организации были очень близки к однопроходым млекопитающим, и по некоторым предположениям возможно имели молочные железы и шерсть.
  • Kloakdjur, Monotremata, är en ordning i klassen däggdjur som dessutom utgör den enda återstående resten av underklassen Protheria, som i sin tur är den enda underklassen som lägger ägg istället för att föda. De kännetecknas av att deras urogenitala system och anus mynnar ut i en gemensam öppning, att honan lägger ägg, att mjölkkörtlarna saknar spenar och i stället utmynnar i porer, samt att djuren har halsrevben. Att kloakdjur lägger ägg upptäcktes först på 1880-talet av Haacke och Caldwell. Ägget är ungefär 15 millimeter stort, och har samma inre uppbyggnad som fåglarnas och kräldjurens ägg. Kroppens temperatur växlar mellan de olika kroppsdelarna. Myrpiggsvinet har en genomsnittlig kroppstemperatur av 28°C, men i pungen är temperaturen 35°C. Under vintervilan stiger kroppstemperaturen bara lite över luftens temperatur. Av kloakdjur finns idag bara två familjer, som lever i Australien, Tasmanien och Nya Guinea.
  • Tek delikliler (Monotremata), memeliler sınıfına ait bir takım. Ilkel memeliler (Protheria) alt sınıfının varlığını sürdürmeye başarmış tek temsilcileridirler. Diğer memeliler ile aralarındaki en mühim fark, diğerleri gibi canlı yavru doğurmayıp yumurtlamalarıdır. Tek deliklilerin adı (Mono trema = Tek delikli) cinsel organları, idrar yolu ve bağırsakları tek bir delikte birleşmelerinden kaynaklanmaktadır. Bu takım Dikenli karıncayiyengiller (Tachyglossidae) ve Ornitorenkgiller (Ornithorhynchidae) familyalarına bölünür ve sırf Avustralya ile Yeni gine'de rastlanılan toplam 5 türü kapsar.
  • Однопрохідні (Monotremata) чи яйцекладні — єдиний сучасний ряд інфракласу Клоачні (Prototheria). Назва обумовлена тим, що кишечник і сечостатевий синус впадають в клоаку, а не виходять назовні окремими проходами.
  • 单孔目(Monotremata)是哺乳纲動物中原兽亚纲的仅有的一目。有2科3属5种,只分布在大洋洲地区,主要在澳大利亞東部及塔斯曼尼亞生活。歷史上曾存在另外兩個科,但都已滅絕。 現存的单孔目動物有以下兩科,牠們都是澳大利亚的象征动物之一: 鸭嘴兽科(Ornithorhynchidae); 针鼹科(Tachyglossidae),包括有澳洲针鼹(Echidna)。
dbpprop:classis
dbpprop:fossilRange
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:imageCaption
dbpprop:name
dbpprop:ordo
  • Monotremata
dbpprop:ordoAuthority
dbpprop:phylum
dbpprop:reference
dbpprop:regnum
dbpprop:relatedInstance
dbpprop:subclassis
dbpprop:subdivision
dbpprop:subdivisionRanks
  • Families
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wikibooksProperty
  • Dichotomous Key
  • Monotremata
rdf:type
rdfs:comment
  • Monotremes (from the Greek Word, monos 'single' + trema 'hole', referring to the cloaca) are mammals that lay eggs instead of giving birth to live young like marsupials and placental mammals. They are conventionally treated as comprising a single order Monotremata, though a recent classification proposes to divide them into the orders Platypoda (the Platypus along with its fossil relatives) and Tachyglossa (the echidnas, or spiny anteaters).
  • Die Kloakentiere (Monotremata, von gr. μονος monos „einzeln“, „einzig“ und τρεμα trema „Loch“, „Öffnung“), früher auch Gabeltiere genannt, sind eine Ordnung der Säugetiere (Mammalia). Sie sind die einzigen Vertreter der Unterklasse der Ursäuger (Protheria) und unterscheiden sich von allen anderen Säugetieren dadurch, dass sie keinen lebenden Nachwuchs zur Welt bringen, sondern Eier legen.
  • Els monotremes (Monotremata, del grec monos, "únic" i trema, "forat", en referència a la cloaca) són un grup de mamífers. Destaquen perquè ponen ous en lloc de donar a llum cries vives com ho fan els marsupials i els mamífers placentaris.
  • Ptakořitní jsou jediným žijícím řádem podtřídy vejcorodých savců. Jsou známí především tím, že kladou vejce, místo aby rodili mláďata jako vačnatci nebo placentálové. Latinský název ptakořitných Monotremata vychází ze slov mono = jedna, jednotlivá a trema = otvor, což znamená zvířata s jedním otvorem a odkazuje tak na skutečnost, že ptakořitní mají kloaku, do které ústí jak střeva, tak i močovody a vývody pohlavních žláz.
  • Los monotremas o monotremados (Monotremata) son un orden de mamíferos prototerios que incluye las especies actuales de mamíferos más primitivas. Poseen características comunes a reptiles y mamíferos.
  • Nokkaeläimet (Monotremata) ovat nisäkkäitä, jotka elävien poikasten synnyttämisen sijaan lisääntyvät munimalla. Vesinokkaeläimet ovat ainoita nisäkkäitä, joilla on matelijoilta peritty muniminen, minkä vuoksi ne kuuluvat ainoana hengissä olevana lahkona Prototheria-alaluokkaan eli vapaasti suomennettuna ”esinisäkkäisiin”. Nokkaeläimet kuuluvat nisäkkäisiin, koska ne pystyvät imettämään poikasiaan maitorauhasten erittämällä maidolla ja niillä on karvapeite.
  • Les monotrèmes (Monotremata) constituent un ordre animal créé par Charles Lucien Bonaparte en 1838, regroupant des espèces caractérisées par le fait d'être à la fois ovipares et mammifères. Ils pondent des oeufs mais allaitent leurs petits. Comme les autres Mammifères, les Monotrèmes sont couverts de poils, allaitent leurs petits et ont un coeur à 4 compartiments; la mandibule est formée d'un seul os, et il y a 3 osselets dans l'oreille.
  • A kloákások (Monotremata) az emlősök osztályának egyik rendjét alkotják. Ebbe a csoportba tartoznak a tojásrakó emlősök alosztályának egyedüli ma élő képviselői, a hangyászsünök, valamint a kacsacsőrű emlős. A hangyászsünöknek összesen három, a kacsacsőrű emlősöknek pedig csupán egyetlen fajuk ismeretes.
  • I Monotremi (Monotremata) sono un ordine che comprende i mammiferi viventi più primitivi, ma allo stesso tempo altamente specializzati. È l'unico ordine conosciuto della sottoclasse dei Prototeri.
  • Cloacadieren, snaveldieren, eierleggende zoogdieren of monotremen (Monotremata) vormen een orde van de klasse zoogdieren die voorkomt in Australië en Nieuw-Guinea. Ze behoren tot de onderklasse Australosphenida, Prototheria of Ornithodelphia. Doordat ze kenmerken bezitten die eerder aan reptielen dan aan zoogdieren worden toegeschreven, als het leggen van eieren en de cloaca, worden de cloacadieren soms beschouwd als primitieve zoogdieren.
  • Kloakkdyr er en liten og særpreget delgruppe av pattedyr som består av nebbdyret og maurpinnsvinene, og som bare forekommer i Australia og Ny-Guinea. Navnet refererer til kloakken, som er den zoologiske betegnelsen for en felles åpning av tarm og egg- eller sæd- pluss urinleder. Kloakkdyrene legger egg og har melkekjertler, men ikke patter. Ungene slikker altså etter klekkingen melk fra morens hud.
  • Stekowce (Monotremata) – rząd prymitywnych ssaków charakteryzujących się jajorodnością. Nazwa łacińska, Monotremata (jednootworowce), nawiązuje do faktu, że ich układ pokarmowy, wydalniczy i rozrodczy mają wspólne ujście w steku (cloaca). Z filogenetycznego punktu widzenia stekowce stanowią osobną linię rozwojową. Od gadów oddzieliły się w mezozoiku.
  • Os monotremados (Monotremata), ou monotrématos, são mamíferos que põem ovos, diferindo significativamente com os modos reprodutivos dos marsupiais e dos placentários. Eles retêm muitas características de seus ancestrais terapsídeos, porém apresentam várias características mamalianas importantes, como a presença de pêlos, coração dividido em quatro câmaras, três ossículos auditivos e a presença de glândulas mamárias com produção de leite.
  • Monotremele sunt cele mai puţin dezvoltate mamifere.
  • Однопроходные, или яйцекладущие (также иногда клоачные) — единственный современный отряд инфракласса клоачные.
  • Kloakdjur, Monotremata, är en ordning i klassen däggdjur som dessutom utgör den enda återstående resten av underklassen Protheria, som i sin tur är den enda underklassen som lägger ägg istället för att föda. De kännetecknas av att deras urogenitala system och anus mynnar ut i en gemensam öppning, att honan lägger ägg, att mjölkkörtlarna saknar spenar och i stället utmynnar i porer, samt att djuren har halsrevben.
  • Tek delikliler (Monotremata), memeliler sınıfına ait bir takım. Ilkel memeliler (Protheria) alt sınıfının varlığını sürdürmeye başarmış tek temsilcileridirler. Diğer memeliler ile aralarındaki en mühim fark, diğerleri gibi canlı yavru doğurmayıp yumurtlamalarıdır. Tek deliklilerin adı (Mono trema = Tek delikli) cinsel organları, idrar yolu ve bağırsakları tek bir delikte birleşmelerinden kaynaklanmaktadır.
  • Однопрохідні (Monotremata) чи яйцекладні — єдиний сучасний ряд інфракласу Клоачні (Prototheria). Назва обумовлена тим, що кишечник і сечостатевий синус впадають в клоаку, а не виходять назовні окремими проходами.
  • 单孔目(Monotremata)是哺乳纲動物中原兽亚纲的仅有的一目。有2科3属5种,只分布在大洋洲地区,主要在澳大利亞東部及塔斯曼尼亞生活。歷史上曾存在另外兩個科,但都已滅絕。 現存的单孔目動物有以下兩科,牠們都是澳大利亚的象征动物之一: 鸭嘴兽科(Ornithorhynchidae); 针鼹科(Tachyglossidae),包括有澳洲针鼹(Echidna)。
rdfs:label
  • Monotreme
  • Kloakentiere
  • Monotrema
  • Ptakořitní
  • Monotremata
  • Nokkaeläimet
  • Monotremata
  • Kloákások
  • Monotremata
  • カモノハシ目
  • Cloacadieren
  • Kloakkdyr
  • Stekowce
  • Monotremata
  • Monotreme
  • Однопроходные
  • Kloakdjur
  • Tek delikliler
  • Однопрохідні
  • 单孔目
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:page
is dbpedia-owl:Species/order of
is dbpedia-owl:order of
is dbpprop:ordo of
is dbpprop:redirect of