| dbpprop:abstract
|
- A molecule is defined as an electrically neutral group of at least two atoms in a definite arrangement held together by very strong chemical bonds. Molecules are distinguished from polyatomic ions in this strict sense. In organic chemistry and biochemistry, the term molecule is used less strictly and also is applied to charged organic molecules and biomolecules. In the kinetic theory of gases the term molecule is often used for any gaseous particle regardless of its composition. According to this definition noble gas atoms are considered molecules despite the fact that they are composed of a single non-bonded atom. A molecule may consist of atoms of a single chemical element, as with oxygen (O2), or of different elements, as with water (H2O). Atoms and complexes connected by non-covalent bonds such as hydrogen bonds or ionic bonds are generally not considered single molecules. No typical molecule can be defined for ionic crystals and covalent crystals, although these are often composed of repeating unit cells that extend either in a plane (such as in graphene) or three-dimensionally. The theme of repeated unit-cellular-structure also holds for most condensed phases with metallic bonding. In glasses (solids that exist in a vitreous disordered state), atoms may also be held together by chemical bonds without any definable molecule, but also without any of the regularity of repeating units that characterises crystals.
- Ein Molekül [moleˈkyːl] ist ein Teilchen, das aus zwei oder mehreren Atomen besteht, welche durch kovalente Bindungen verbunden sind. Moleküle stellen die kleinsten Teilchen dar, die die Eigenschaften des zugrundeliegenden Stoffes haben. Es gibt Moleküle, die aus einem einzigen Element aufgebaut sind (O2, N2, P4 u. v. m), die meisten Moleküle sind aber Verbindungen aus Nichtmetallen mit einem (oder mehr) weiteren Nichtmetallen, Halbmetallen oder Metallen.
- En química, una molècula és un grup elèctricament neutre i suficientment estable d' almenys dos àtoms en una configuració definida, units per enllaços químics molt forts. Abans hom definia la molècula, de manera menys general i precisa, com la més petita part d'una substància que podia tenir existència independent i estable conservant encara les seves propietats físico-químiques. D'acord amb aquesta definició podien existir molècules monoatòmiques. La paraula moderna molècula és del 1864, i és un diminutiu savi modern del llatí mōlēs, que significa "massa, volum".
- Molekula je částice složená z atomů nebo iontů. Je to vícejaderná částice, která je buď elektricky neutrální, nebo má kladný nebo záporný náboj. Podle polarity náboje mluvíme o molekulových kationtech nebo molekulových aniontech.
- En química, una molécula es una partícula neutra formada por un conjunto de átomos ligados por enlaces covalentes (en el caso del enlace iónico no se consideran moléculas, sino redes cristalinas), de forma que permanecen unidos el tiempo suficiente como para completar un número considerable de vibraciones moleculares. Constituye la mínima cantidad de una sustancia que mantiene todas sus propiedades químicas. Las moléculas lábiles pueden perder su consistencia en tiempos relativamente cortos, pero si el tiempo de vida medio es del orden de unas pocas vibraciones, estamos ante un estado de transición que no se puede considerar molécula. Hay moléculas de un mismo elemento, como O2, O3, N2, P4... , pero la mayoría de ellas son uniones entre diferentes elementos. Se habla de “moléculas monoatómicas", pese a lo contradictorio de la expresión, al referirse a los gases nobles y a otros elementos en los casos en que se hallan en forma de átomos discretos. Las moléculas pueden ser neutras o tener carga eléctrica; si la tienen pueden denominarse ion-molécula o ion poliatómico. Una sustancia química formada por iones-molécula necesariamente ha de contener también iones monoatómicos o poliatómicos de carga contraria para que la carga neta se anule. La química orgánica y gran parte de la química inorgánica se ocupan de la síntesis y reactividad de moléculas y compuestos moleculares. La química física y, especialmente, la química cuántica también estudian, cuantitativamente, en su caso, las propiedades y reactividad de las moléculas. La bioquímica se conoce también como biología molecular, ya que estudia a los seres vivos a nivel molecular. Las moléculas rara vez se encuentran sin interacción entre ellas, salvo en gases enrarecidos. Así, pueden encontrarse en redes cristalinas, como el caso de las moléculas de H2O en el hielo o con interacciones intensas pero que cambian rápidamente de direccionalidad, como en el agua líquida. El estudio de las interacciones específicas entre moléculas, incluyendo el reconocimiento molecular es el campo de estudio de la química supramolecular. Estas fuerzas son explican las propiedades físicas como la solubilidad o el punto de ebullición de un compuesto molecular. En orden creciente de intensidad, las fuerzas intermoleculares más relevalntes son: las fuerzas de Van der Waals y los puentes de hidrógeno. La dinámica molecular es un método de simulación por computadora que utiliza estas fuerzas para tratar de explicar las propiedades de las moléculas.
- Molekyyli on kahden tai useamman kovalenttisesti sitoutuneen atomin muodostama sähköisesti neutraali ryhmä. Molekyylien muodostamaa yhdistettä kutsutaan molekyyliyhdisteeksi. Ionisidoksellisissa aineissa ei ole varsinaisia molekyylejä, joskin myös niissä olevat ionit voivat olla kahden tai useamman atomin muodostamia kompleksi-ioneja. Kemiallista yhdistettä ei voi jakaa molekyyliä pienempiin yksiköihin; molekyyli on aineen pienin osa, joka säilyttää koostumuksensa ja kemialliset ominaisuutensa. Yksinkertaisin molekyyli on vetymolekyyli (H2), joka koostuu kahdesta vetyatomista ja joiden välillä on yksi kovalenttinen sidos.
- Une molécule est un assemblage d'atomes dont la composition est donnée par sa formule chimique. Le nom molécule provient du nom latin molecula, diminutif du nom latin moles, se traduisant par « masse ». Une molécule est un granule de matière susceptible de se déplacer parmi d'autres. Cet assemblage n'est pas définitif, il est susceptible de subir des modifications, c’est-à-dire de se transformer en une ou plusieurs autres molécules; une telle transformation est appelée réaction chimique. En revanche, les atomes qui la constituent sont des particules beaucoup plus stables, qui se conservent durant une réaction chimique car la transformation d'atomes, appelée transmutation, nécessite des apports d'énergie beaucoup plus importants faisant l'objet des réactions nucléaires. Exemples de formule chimique : la molécule de méthane CH4 est constituée d'un atome de carbone (C) et de quatre atomes d'hydrogène (H); la molécule de dioxygène O2 est constituée de deux atomes d'oxygène (O).
- Molekulának nevezzük az erős, kémiai kötésekkel összekapcsolódott atomokból álló atomcsoportot. Ezek az ún. elsődleges kötések: az ionos kötés, a kovalens kötés és a fémes kötés. Töltésük nincs (semleges töltés), ha mégis rendelkezik töltéssel, akkor azt összetett ionnak nevezzük. A molekulát az azt alkotó atomok fajtáját és azok számát feltüntető képlettel jelöljük. A molekulák halmaza a molekularács.
- Si definisce molecola il più piccolo insieme di atomi aggregati da legami chimici, capace di esistenza allo stato libero e tale da mantenere tutte le proprietà chimiche della sostanza considerata. Può essere monoatomica, cioè costituita da un solo atomo, o poliatomica, cioè costituita da più atomi, uguali (omoatomica) o diversi (eteroatomica). Una molecola poliatomica è elettricamente neutra ed è formata da atomi uniti da legami covalenti; a causa di ciò, i rapporti tra i numeri degli atomi degli elementi che la costituiscono sono espressi da numeri interi. La formula bruta di un composto molecolare altro non è che l'elenco degli elementi che formano la molecola e dell'abbondanza relativa di ognuno di essi. Molecole costituite dagli stessi atomi, ma disposti nello spazio in maniera diversa sono dette isomeri. La forma di una molecola, ossia le lunghezze e il numero dei legami tra un atomo e l'altro, l'angolo formato da due legami appartenenti allo stesso atomo ed, in generale, la disposizione della molecola nello spazio, sono regolate dalle leggi della meccanica quantistica. Dalla struttura della molecola dipendono la reattività della molecola stessa e le proprietà fisiche della sostanza. Una molecola è polare quando il centro della carica positiva (dovuta alla disposizione dei nuclei degli atomi) non coincide con il centro della carica negativa (dovuta alla disposizione degli elettroni della molecola); questo rende la molecola un dipolo elettrico, la cui intensità è indicata dal corrispondente momento dipolare. Le molecole polari tendono ad attrarsi vicendevolmente ed a circondare gli ioni dei composti ionici. L'esempio più comune di molecola polare è l'acqua, da qui il fatto che le sostanze polari vengano anche chiamate idrofile. Una molecola è apolare quando i centri delle cariche elettriche positiva e negativa coincidono. I composti apolari non hanno cariche elettriche superficiali, quindi non si mischiano alle sostanze polari né si sciolgono in esse, da qui il nome di sostanze idrofobe. Esempi comuni di sostanze apolari sono gli oli o gli idrocarburi. Molte sostanze comuni sono composte da molecole, mentre altre sostanze altrettanto comuni non lo sono. L'insieme di 6,0221415 ·10 molecole di un composto rappresenta una mole del composto stesso. Il suo peso in grammi coincide con il peso molecolare espresso in unità di massa atomiche.
- 分子(ぶんし)とは、電荷的に中性な1つ以上の原子から構成される物質である。分子は常温、常圧環境下においては第18族元素の場合に一個の原子で分子を形成するが、多くの場合は同種あるいは異なる元素の原子が複数個集合して分子が形成される。前者を単原子分子と呼び、後者を多原子分子と呼ぶ。つまり希ガス以外の分子は多原子分子である。 見方を変えるならば、分子は連続したポテンシャル表面を共有する永続的な化学結合により結びつれられた原子の集団である。化学結合に結び付けられた分子内の原子は内部エネルギーにより振動しているので、分子の構造は必ずしも静的ではない。分子内の化学結合の乖離や新しい結合の生成し構成する原子の組み換えが起こると分子の種類、すなわち物質の変化として認識される。(化学反応に詳しい)あるいは分子から電子が付加あるいは脱離したものはイオンと呼ばれる。 英語のmoleculeという語は、ラテン語の「量」あるいは「塊」を意味するmolesと縮小辞のculaに由来する。
- Een molecuul of molecule is het kleinste deeltje van een moleculaire stof dat nog de chemische eigenschappen van die stof bezit. Wanneer een molecuul opgedeeld zou worden in nog kleinere deeltjes zouden de chemische eigenschappen veranderen. Een molecuul is opgebouwd uit atomen die in een vaste rangschikking van chemische bindingen met elkaar verbonden zijn. Een chemische stof is gedefinieerd door de atomen waaruit het molecuul bestaat en de onderlinge scheikundige verbindingen die tussen de atomen bestaan. De massa van een molecuul of molecuulmassa, is gelijk aan de gezamenlijke massa van de atomen waaruit het molecuul bestaat. De molecuulmassa wordt uitgedrukt in atomaire massaeenheden (weergegeven als u). Uitgedrukt in kilogram is dat: 1 u ≈ 1,6605402 × 10 kg. De grootte van moleculen ligt in de orde van nanometers. (1 nm = 1 × 10 m, één miljoenste millimeter).
- Et molekyl er den minste enheten til en kjemisk forbindelse. Det består av minst to atomer som vanligvis deler ett eller flere par av elektroner i såkalte kovalente bindinger. Det er kun to såkalte "ikke-metaller" som vil kunne danne denne typen binding. Et molekyl kan bestå av to like atomer som for eksempel oksygengass (O2) eller av ulike atomer som for eksempel vann (H2O) som består av to hydrogenatomer og et oksygenatom. Molekyler finnes også i form av makromolekyler, som for eksempel DNA. En
- Cząsteczka, inaczej molekuła - obojętne elektrycznie indywiduum chemiczne, złożone z więcej niż jednego atomu, które są ze sobą trwale połączone wiązaniami chemicznymi. Niegdyś definiowano cząsteczkę jako najmniejszą możliwą porcję związku chemicznego, która zachowuje jego własności chemiczne.. Zgodnie ze współczesną wiedzą definicja ta jednak wprowadza w błąd, gdyż nie istnieje techniczna możliwość wyodrębnienia tak małej porcji związku chemicznego aby faktycznie zawierała tylko jedną cząsteczkę, a następnie wykonanie na tej porcji eksperymentów dowodzących, że ma ona takie same własności chemiczne jak inne cząsteczki tego związku chemicznego. W kinetycznej teorii gazów za cząsteczkę uważa się każdą cząstkę zdolną do samodzielnego, swobodnego ruchu, niezależnie od tego czy jest to pojedynczy atom, czy cząsteczka w sensie chemicznym, czy też jon.
- Uma molécula é uma entidade eletricamente neutra que possui mais do que um átomo (n > 1). Rigorosamente, uma molécula corresponde a uma depressão na superfície de potencial suficiente para confinar pelo menos um estado vibracional. . Um antigo conceito diz que a molécula é a menor parte de uma substância que mantém suas características de composição e propriedades químicas, entretanto tem-se conhecimento atualmente que as propriedades químicas de uma substância não são determinadas por uma molécula isolada, mas por um conjunto mínimo destas. Muitas substâncias familiares são feitas de moléculas enquanto muitas outras substâncias igualmente familiares não são moleculares em sua estrutura. Quando iniciou-se o estudo e formulação da teoria atômica, era dado o nome de átomo a qualquer entidade química que poderia ser considerada fundamental e indivisível. As observações no comportamento dos gases levaram ao conceito de átomo como unidade básica da matéria e relacionada ao elemento químico, desta forma, houve uma distinção da molécula como "porção fundamental de todo composto", obtida pela união de vários átomos por ligações de natureza diferente. Basicamente, o átomo abriga em seu núcleo partículas elementares de carga elétrica positiva e neutra, este núcleo atômico é rodeado por uma nuvem de elétrons em movimento contínuo. A maioria dos elementos não são estáveis, por isso, quando dois átomos se aproximam, há uma interação das nuvens eletrônicas entre si. Esta interação se dá também com os núcleos dos respectivos átomo, isto acaba por torná-los estáveis. Os átomos se ligam e formam agregados de moléculas. A natureza das moléculas determina as propriedades químicas das substâncias, se caracterizam pela natureza dos átomos que as integram, pela relação de proporção entre esses átomos e pelo seu arranjo dentro de si. Uma ligação entre dois átomos de hidrogênio e um de oxigênio (H2O), forma uma molécula de água; dois átomos de cada um desses mesmos elementos produz peróxido de hidrogênio (H2O2), vulgarmente chamado de água oxigenada, cujas propriedades são diferentes da água. Os átomos também se ligam em proporções idênticas, mas podem formar isômeros, que são moléculas diferentes. No álcool etílico (CH3CH2OH) e o éter metílico (CH3OCH3), é a diferença de arrumação dos átomos que estabelece ligações diferentes dentro da molécula. A distribuição espacial dos átomos que formam uma molécula depende das propriedades químicas e do tamanho destes. Quando muito eletronegativos os átomos formam ligações classificadas como covalentes, pois apresentam aspecto equilibrado e simétrico. Se houver maior afinidade sobre os elétrons compartilhados, a distribuição espacial é deformada e modificam-se os ângulos da ligação, que passa a ser polar. Nas ligações covalentes, os conceitos de orbital molecular e orbital atômico são fundamentais. As possíveis combinações dos números quânticos definem o estado físico de um átomo. Podemos distinguir quatro tipos de orbitais atômicos, definidos pelo número quântico principal: s, de simetria esférica, e p, d e f, constituídos por estruturas em forma helicoidal dispostas ao longo ou entre os eixos direcionais das três dimensões. No caso das substâncias iônicas, é nítida a diferença no que se refere à força de atração entre os elétrons, estes se deslocam de um átomo para outro. No caso do sal de cozinha,, no estado sólido, consiste de íons positivos de sódio e íons negativos de cloro. As forças elétricas existentes entre esses íons formam os seus cristais.
- Molecula e cea mai mică parte dintr-o substanţă care păstrează compoziţia procentuală şi toate proprietăţile chimice ale acelei substanţe. O Molecula este definita ca un grup electric neutru,destul de stabil,format din cel putin doi atomi intr-un aranjament anumit,legate impreuna in comformitate cu obligatiuni chimice foarte puternice(covalente).
- Моле́кула (новолатинское molecula, уменьшительное от лат. moles — масса) — наименьшая частица вещества, несущая его химические свойства. Молекула состоит из двух или более атомов, характеризуется количеством входящих в неё атомных ядер и электронов, а также определённой структурой. Обычно подразумевается, что молекулы нейтральны (не несут электрических зарядов) и не несут неспаренных электронов (все валентности насыщены); заряженные молекулы называют ионами, молекулы с мультиплетностью, отличной от единицы (т. е. с неспаренными электронами и ненасыщенными валентностями) - радикалами. Молекулы, образованные сотнями или тысячами атомов, называются макромолекулами. Особенности строения молекул определяют физические свойства вещества, состоящего из этих молекул.
- Inom kemin och relaterade vetenskaper är en molekyl en mikroskopisk grupp av atomer som uppför sig som en avgränsad enhet. Beroende på vad som studeras så finns det olika definitioner på vad som är en molekyl. En vanlig definition av en molekyl är att det är den minsta enhet som uppvisar ett ämnes kemiska eller fysikaliska egenskaper. En lite mer komplicerad beskrivning är att en molekyls egenskaper till stor del kan förutsäga vilka kemiska och fysikaliska egenskaper ett ämne har, men i regel krävs det en stor samling molekyler för att kunna mäta egenskaper som exempelvis temperatur, kokpunkt och tryck. En annan definition är att en molekyl är en samling atomer som är bundna till varandra kemiskt genom kovalent bindning. En molekyl kan variera i storlek från två atomer, till exempel H2, till tusentals atomer i makromolekyler som proteiner, nukleinsyror eller syntetiska och naturliga polymerer. Det kan också förekomma jonbindningar, vätebindningar och andra typer av kemiska bindningar mellan olika delar av molekylen, men det är bara kovalenta bindningar som alltid är mellan atomer i samma molekyl. I vissa sammanhang betraktas även andra enheter som molekyler. Inom den kinetiska gasteorin räknas ädelgasatomer som molekyler. Proteiner med kvartärstruktur består i själva verket i många fall av flera molekyler som hålls samman av intermolekylära krafter, även om biokemister ofta betraktar dem som en enda molekyl.
- Molekül kimyada genel olarak en az iki atomun değişik durumlarında beraber durmasıyla oluşan, bütün şekline denir. Genel olarak bir molekül, saf kimyasal maddenin kendi başına bütün kimyasal bileşimini ve özelliklerini taşiyan en küçük parçasıdır. Bazı katı ve sıvı kimyasal maddelerde (örneğin; metaller, eriyik durumundaki tuzlar, kristaller, vb) bu tanım her zaman geçerli değildir ve böyle kimyasal maddelerin farkedilebilir moleküllerden değil atomlardan oluştuğu söylenmelidir. Moleküler fizikte ise bir molekül, iki ya da daha fazla atomdan oluşan, yeterli düzeyde değişmez, elektriksel olarak nötr bir oluş biçimidir. tekatomlu molekül genel düşüncesi, asal gazlardaki gibi tek atomlu moleküller, neredeyse tek başına gazların kinetik teorisinde açıklamada kullanılır. Çok atomlu iyonlar bazen işe yarar bir şekilde elektirksel olarak yüklenmiş moleküller şeklinde düşünülebilirler. Hidrojen ve oksijen elementlerinde olduğu gibi atomların oluşturduğu atom kümesi molekül olarak adlandırılır. Atom ve molekül maddelerin özelliğini taşıyan en küçük birimdir. Yüzden fazla çeşit atom vardır. Bazı moleküller tek çeşit atomdan oluşurken,bazı moleküller farklı çeşit atomlar içerebilir...
- Моле́кула (новолат. molecula, зменшувально від лат. moles — маса) — здатна до самостійного існування найменша частинка простої або складної речовини, що має її основні хімічні властивості, які визначаються її складом та будовою.
- 分子是能單獨存在、並保持純物質的化學性質的最小粒子。分子的概念最早是由意大利的阿莫迪欧·阿伏伽德罗提出,他于1811年发表了分子学说 ,认为:“原子是参加化学反应的最小质点,分子则是在游离状态下单质或化合物能够独立存在的最小质点。分子是由原子组成的,单质分子由相同元素的原子组成,化合物分子由不同元素的原子组成。在化学变化中,不同物质的分子中各种原子进行重新结合。” 一個分子是由多個原子在共價鍵中透過共用電子連接一起而形成。它可以由相同化學元素的原子組成,如氧氣 O2;也可以是不同的元素,如水分子 H2O。抽象地,一个單一原子也可當作是一分子(單原子分子),但在實際使用時,“分子”指的通常是多個原子的化學化合物。 原子在某一元素的分子內的數目叫作該元素的原子數。 在氣体元素中,氫(H2)、氮(N2)、氧(O2)、氟(F2)和氯(Cl2)的原子數是2。稀有气体(如氬 Ar)是1。固体元素中,黃磷(P4)原子數是4,硫(S8)的是8。所以,氬(Ar)是單原子,氧氣(O2)是雙原子的,臭氧(O3)則是三原子的。 由分子組成的物質叫分子化合物。 大部分的分子太细小,无法用儀器看见,但也有例外,如DNA——高分子化合物的一种。
|
| rdfs:comment
|
- A molecule is defined as an electrically neutral group of at least two atoms in a definite arrangement held together by very strong chemical bonds. Molecules are distinguished from polyatomic ions in this strict sense. In organic chemistry and biochemistry, the term molecule is used less strictly and also is applied to charged organic molecules and biomolecules. In the kinetic theory of gases the term molecule is often used for any gaseous particle regardless of its composition.
- Ein Molekül [moleˈkyːl] ist ein Teilchen, das aus zwei oder mehreren Atomen besteht, welche durch kovalente Bindungen verbunden sind. Moleküle stellen die kleinsten Teilchen dar, die die Eigenschaften des zugrundeliegenden Stoffes haben. Es gibt Moleküle, die aus einem einzigen Element aufgebaut sind (O2, N2, P4 u. v. m), die meisten Moleküle sind aber Verbindungen aus Nichtmetallen mit einem (oder mehr) weiteren Nichtmetallen, Halbmetallen oder Metallen.
- En química, una molècula és un grup elèctricament neutre i suficientment estable d' almenys dos àtoms en una configuració definida, units per enllaços químics molt forts. Abans hom definia la molècula, de manera menys general i precisa, com la més petita part d'una substància que podia tenir existència independent i estable conservant encara les seves propietats físico-químiques. D'acord amb aquesta definició podien existir molècules monoatòmiques.
- Molekula je částice složená z atomů nebo iontů. Je to vícejaderná částice, která je buď elektricky neutrální, nebo má kladný nebo záporný náboj. Podle polarity náboje mluvíme o molekulových kationtech nebo molekulových aniontech.
- En química, una molécula es una partícula neutra formada por un conjunto de átomos ligados por enlaces covalentes (en el caso del enlace iónico no se consideran moléculas, sino redes cristalinas), de forma que permanecen unidos el tiempo suficiente como para completar un número considerable de vibraciones moleculares. Constituye la mínima cantidad de una sustancia que mantiene todas sus propiedades químicas.
- Molekyyli on kahden tai useamman kovalenttisesti sitoutuneen atomin muodostama sähköisesti neutraali ryhmä. Molekyylien muodostamaa yhdistettä kutsutaan molekyyliyhdisteeksi. Ionisidoksellisissa aineissa ei ole varsinaisia molekyylejä, joskin myös niissä olevat ionit voivat olla kahden tai useamman atomin muodostamia kompleksi-ioneja.
- Une molécule est un assemblage d'atomes dont la composition est donnée par sa formule chimique. Le nom molécule provient du nom latin molecula, diminutif du nom latin moles, se traduisant par « masse ». Une molécule est un granule de matière susceptible de se déplacer parmi d'autres.
- Molekulának nevezzük az erős, kémiai kötésekkel összekapcsolódott atomokból álló atomcsoportot. Ezek az ún. elsődleges kötések: az ionos kötés, a kovalens kötés és a fémes kötés. Töltésük nincs (semleges töltés), ha mégis rendelkezik töltéssel, akkor azt összetett ionnak nevezzük. A molekulát az azt alkotó atomok fajtáját és azok számát feltüntető képlettel jelöljük. A molekulák halmaza a molekularács.
- Si definisce molecola il più piccolo insieme di atomi aggregati da legami chimici, capace di esistenza allo stato libero e tale da mantenere tutte le proprietà chimiche della sostanza considerata. Può essere monoatomica, cioè costituita da un solo atomo, o poliatomica, cioè costituita da più atomi, uguali (omoatomica) o diversi (eteroatomica).
- Een molecuul of molecule is het kleinste deeltje van een moleculaire stof dat nog de chemische eigenschappen van die stof bezit. Wanneer een molecuul opgedeeld zou worden in nog kleinere deeltjes zouden de chemische eigenschappen veranderen. Een molecuul is opgebouwd uit atomen die in een vaste rangschikking van chemische bindingen met elkaar verbonden zijn.
- Et molekyl er den minste enheten til en kjemisk forbindelse. Det består av minst to atomer som vanligvis deler ett eller flere par av elektroner i såkalte kovalente bindinger. Det er kun to såkalte "ikke-metaller" som vil kunne danne denne typen binding. Et molekyl kan bestå av to like atomer som for eksempel oksygengass (O2) eller av ulike atomer som for eksempel vann (H2O) som består av to hydrogenatomer og et oksygenatom.
- Cząsteczka, inaczej molekuła - obojętne elektrycznie indywiduum chemiczne, złożone z więcej niż jednego atomu, które są ze sobą trwale połączone wiązaniami chemicznymi. Niegdyś definiowano cząsteczkę jako najmniejszą możliwą porcję związku chemicznego, która zachowuje jego własności chemiczne..
- Uma molécula é uma entidade eletricamente neutra que possui mais do que um átomo (n > 1). Rigorosamente, uma molécula corresponde a uma depressão na superfície de potencial suficiente para confinar pelo menos um estado vibracional. .
- Molecula e cea mai mică parte dintr-o substanţă care păstrează compoziţia procentuală şi toate proprietăţile chimice ale acelei substanţe. O Molecula este definita ca un grup electric neutru,destul de stabil,format din cel putin doi atomi intr-un aranjament anumit,legate impreuna in comformitate cu obligatiuni chimice foarte puternice(covalente).
- Моле́кула (новолатинское molecula, уменьшительное от лат. moles — масса) — наименьшая частица вещества, несущая его химические свойства.
- Inom kemin och relaterade vetenskaper är en molekyl en mikroskopisk grupp av atomer som uppför sig som en avgränsad enhet. Beroende på vad som studeras så finns det olika definitioner på vad som är en molekyl. En vanlig definition av en molekyl är att det är den minsta enhet som uppvisar ett ämnes kemiska eller fysikaliska egenskaper.
- Molekül kimyada genel olarak en az iki atomun değişik durumlarında beraber durmasıyla oluşan, bütün şekline denir. Genel olarak bir molekül, saf kimyasal maddenin kendi başına bütün kimyasal bileşimini ve özelliklerini taşiyan en küçük parçasıdır.
- Моле́кула (новолат. molecula, зменшувально від лат. moles — маса) — здатна до самостійного існування найменша частинка простої або складної речовини, що має її основні хімічні властивості, які визначаються її складом та будовою.
|