| dbpedia-owl:abstract
|
- Moksha oder Mukti bedeutet im Hinduismus, Sikhismus und Buddhismus Erlösung, Befreiung, oft auch als Erleuchtung bezeichnet. Moksha ist im Hinduismus das letzte der vier Lebensziele. Die anderen sind Artha (Wohlstand), Dharma (Religion, Gesetz), Kama (Lust, Leidenschaft). Moksha geht als abschließendes Lebensziel also auch über die gewöhnliche Religion hinaus. Moksha beinhaltet die Befreiung aus der Kette von Geburt, Tod und Wiedergeburt und stellt das letzte Ziel des menschlichen Lebens dar. Zwar gibt es auch im Hinduismus eine Vorstellung vom Himmel, den eine Person mit gutem Karma nach dem Tod des Körpers genießen kann, dieser ist jedoch nur vorübergehend. Auch beschreiben die Mythen verschiedene Höllen für Übeltäter, aber Hindus gehen nicht davon aus, dass jede noch so schwere Verfehlung ewige Wirkung haben könnte. Das Individuum kommt unweigerlich auf die Erde zurück und der Kreislauf von Geburt zu Geburt geht weiter, bis zur endgültigen Erlösung. Dieser Kreislauf, Samsara, oder die relative Existenz in der materiellen Welt, wird dabei meist als negativ bewertet, als eine Art von Gefängnis, Illusion, als etwas an das man gebunden ist. Moksha bezeichnet die Befreiung aus dieser Bindung. Der Hinduismus meint damit die Befreiung der Seele und ebenso wie im Sikhismus und Buddhismus eine Befreiung vom Ich-Gedanken. In beiden Fällen wird der Daseinswunsch überwunden. Erleuchtung ist auch immer mit Erkenntnis verbunden, die sich auf die Natur dieser Bindung bezieht. In der hinduistischen Advaita Vedanta-Philosophie ist es die Erkenntnis, die Welt sei eine Illusion, auch das eigene Ich sei eine Illusion und seiner Natur nach identisch mit dem formlosen Göttlichen, dem Brahman. Ein Problem mit dem Begriff Moksha ist, dass es sich seiner Natur nach um ein Phänomen jenseits des menschlichen Verstandes handelt, also gerade dadurch definiert ist, dass es über ihn hinaus geht. Deshalb sind Beschreibungen der Erleuchtung oft paradox, und ähnlich wie der Gottesbegriff jenseits rationaler Erklärungen. Ein Großteil der hinduistischen Schriften über Moksha beschäftigt sich mit der Verneinung oder Auflösung mentaler religiöser Konzepte oder Vorstellungen. (Ribhu Gita, Ashtavakra Gita, Avadhuta Gita) Viele Traditionen beschreiben Erleuchtung als einen Zustand der Losgelöstheit, vom 'Ich' und der Anhaftung an die Welt befreit. Dieser Zustand wird auch als 'Sackski', Zeugenbewusstsein, bezeichnet. Für einige bedeutet dieser Zustand des Zeugeseins jedoch nur den Anfang, da er noch ein Zustand der Dualität ist. Am Ende jedoch steht demnach die völlige Einheit der Welt im Brahman, dem höchsten, formlosen Sein. Der Buddhistische Satz aus dem Mahayana 'Nirvana ist Samsara' könnte in die gleiche Richtung deuten. Naturgemäß führt ein solcher Ansatz zu einer weniger negativen Bewertung der Welt, da sie ja als eins und identisch mit Brahman oder Nirvana gesehen wird. Für die Anhänger des Advaita-Vedanta kann Moksha nur während des menschlichen Lebens erreicht werden, nicht nach dem Tode. Es heißt, dass zu diesem letzten Ziel selbst die Devas, die Himmlischen, erst als Mensch geboren werden müssten, da nur im menschlichen Leben Erlösung erreicht werden kann. Ihr Dasein im "himmlischen" Zustand ist nicht unendlich. Die Person, die während des Lebens vollkommende Erlösung erfährt, nennt man Jivan Mukta (Jivan = Seele, Mukti = Befreiung). Andere dagegen, besonders Gläubige in dualistischen Bhakti-Traditionen, nehmen an, dass man erst nach dem Tod durch Gottes Gnade Moksha erfahren kann. Diese endgültige Erleuchtung nach dem Tode wird als Videha Mukti bezeichnet. Wenn temporäre Erleuchtungserlebnisse gemeint sind, ist von Samadhi die Rede. Sahaja Samadhi, der natürliche Samadhi ist jedoch identisch mit 'Jivan Mukti'.
- In Indian religions, moksha or mukti, literally "release" (both from a root muc "to let loose, let go"), is the liberation from samsara and the concomitant suffering involved in being subject to the cycle of repeated death and reincarnation.
- En el hinduismo, el término sánscrito moksha se refiere a la liberación espiritual. मोक्ष, en escritura devánagari. mokṣa, en el sistema AITS (alfabeto internacional de transliteración del sánscrito). Es sinónimo del término mukti, ‘liberación, emancipación, abandono’. मुक्ति, en escritura devánagari. mukti, en el sistema IAST de transliteración. Los hinduistas creen que cada alma está atrapada en un cuerpo material, y que cada actividad (buena o mala) obliga al alma a volver a nacer en un próximo cuerpo con el cual disfrutar las reacciones del buen karma (las actividades bondadosas) o sufrir las reacciones del mal karma (las actividades maliciosas). es una experiencia que se refiere a la liberación del hombre de las ataduras del karma, significa trascender al conjuro del maya, esta experiencia es uno de los objetivos del hinduismo, pues significa. Según el hinduismo, hay tres caminos (marga) para poder alcanzar moksha: karma marga, el ‘sendero de la acción [religiosa religiosa]’ (también llamado karma khanda, las actividades piadosas hinduistas que se realizan con el objetivo de obtener un próximo cuerpo excelente, como un dios); gñana marga, el sendero del conocimiento [religioso religioso]’ (entendiendo qué es maia y qué no lo es); la meta del gñani es fundirse y ser uno con el Brahman (Dios, el espíritu único del universo) bhakti marga, el sendero de la devoción (dedicación al dios Krishná de todas las actividades, pensamientos y palabras); la meta es servir a Dios en su morada espiritual (y automáticamente no volver a tener un cuerpo material).
- Mokša on elämän päämäärä hindulaisuudessa. Ihmisen sielu yhtyy maailmansieluun. Näin ihminen vapautuu sielunvaelluksesta. Hindulaiset askeetit eli sadhut omistavat koko elämänsä mokšan tavoittelulle. Muiden ihmisten elämä hindulaisuudessa on tasapainottelua velvollisuuksien täyttämisen eli dharman ja mokšan tavoittelun välillä.
- I termini Mokṣa (Moksha) (dal sanscrito, मोक्ष liberazione) o Mukti si riferiscono, in generale, alla liberazione dai condizionamenti della vita incarnata e dal ciclo di nascite e morti, dovuta al conseguimento della realizzazione spirituale. Nella più elevata filosofia induista, Mokṣa è vista come la trascendenza di qualsiasi senso di coscienza o identificazione con tempo, spazio e legge di causa-effetto, da parte di un essere legato al mondo fenomenico. Qui il concetto di liberazione (nel senso escatologico del termine) non è visto come un traguardo soteriologico nello stesso modo in cui è concepito, ad esempio, in un contesto cristiano; significa dissoluzione totale del senso dell’individualità, o ego, e distruzione definitiva dell’identificazione con un nome ed una forma (nama-rupa).
- 解脱（げだつ Template:Lang-sa-short、毘木底、ヴィムクティ、Template:Lang-sa-short、毘木叉、ヴィモークシャ）は、 仏教においては、誤った執着心から起こる業の繋縛を開放し、迷いの世界の苦悩を脱することを指す。 ヒンドゥー教において用いられている究極的な意味合いにおいては、サマーディ（仏教の漢訳三昧）に入定し、サンサーラ（saMsAra 仏教の漢訳輪廻）の迷いの境界から脱することを指す。 解脱を果たしたものを解脱者と呼ぶことがある。 このTemplate:Lang-sa-short（ヴィムクティ）、Template:Lang-sa-short（ヴィモークシャ）という言葉はけっして仏教のみの術語ではなく、ニルヴァーナ（nirvana）（仏教の漢訳涅槃）と共に古くからインドで用いられ、人間の究極の目標や理想を示す言葉として用いられてきた。
- Moksha verwijst in het algemeen naar de bevrijding uit de cyclus van dood en reïncarnatie door vereniging met of opgaan in Nirguna Brahma. In de yogafilosofie wordt het gezien als de transcendentie van het fenomenale zijn, voorbij het bewustzijn van tijd, ruimte en karma (oorzaak-gevolg). Moksha wordt niet gezien als een soteriologisch doel zoals in de joods-christelijke context, maar betekent ontbinding van het "ik-gevoel" of het oplossen van de namarupa (naam-vorm). Mukti is ongeveer hetzelfde als Moksha, maar hier vindt de bevrijding plaats door vereniging met Saguna Brahma. Bij moksha vindt een extra "ontsnapping" van de individuele ziel plaats vanuit Saguna Brahma (waarin de schepping besloten ligt) naar de ongekwalificeerde en oneindige Nirguna Brahma via één bepaald tangentieel punt. In het boeddhisme noemt men mukti nirvana en moksha mahanirvana. Ook in het jaïnisme kent men deze twee concepten. In de Tantra gaat men ervan uit dat ontsnapping van Saguna naar Nirguna Brahma alleen mogelijk is met behulp van Taraka Brahma, die zich ophoudt in het tangentiële punt (op het raakvlak) tussen Saguna Brahma en Nirguna Brahma.
- Moksha er friheten innen hinduismen. Det betyr det samme som frelse innenfor kristendommen. Syndsbegrepet i Hinduismen er forbundet med Samskara (fabrikasjonene som utgjør illusjonene i Samsara) og Karma. Før en er frigjort fra forurensningene og forvirringen fortsetter en å gjøre ting som binder en til illusjonenes verden og handlingenes kjedereaksjoner. Dette skjer fordi en ikke erkjenner årsakssammenhengene. Derfor blir en gjenfødt i en av de seks eksistensene. Den verste av disse er Helvetene. Men i Hinduismen omfatter læren om Moksha også dem som har havnet i Helvetene. Moksha er frigjøringen fra synd som fører til at en ikke lenger blir bundet til illusjonene som klenger seg til ens oppfattelsesapparat. Det er alle Hinduers mål å komme seg ut av samsara/inkarnasjons-syklusen/reinkarnasjonen og oppnå moksha. Dog lærer også Hinduister om Boddhisattva-prinsippet, som innebærer at en som har oppnådd frelsen, blir igjen etter opplysningen eller lar seg gjenføde for å hjelpe andre i full kjærlighet. Moksha kan oppnås ved å dø i den hellige byen Varanasi eller ved yogisk tilbedelse av, eller meditasjon på en Deva/Devi. Yoga betyr forening. God karma er det samme som frigjøring fra karma. Karma betyr gjerninger, og skapes av tankehandlinger, språkhandlinger eller kroppslige handlinger, men innebærer også konsekvensene av alle disse gjerningene. Frigjøring fra Karma skaper et varmt og godt lys rundt et menneske. Den betydningen går igjen i vårt begrep om sjarm. Ved å gjøre gode gjerninger, kan menneskets sjel - Atman - bli ett med Brahman (Gud - En teori går ut på at Brahman tilsvarer Brage i Norrøn mytologi). Krishna regnes som den store frelseren også i hinduismen, den ypperste personlighet som vil sørge for at alle til syvende og sist blir frelst, og som lærer alle mennesker - Pancas Khrishtaya - at alt er godt i Gud.
- Moksza (dewanagari मोक्ष - "wyzwolenie") W hinduizmie, jodze i dźinizmie - ostateczne wyjście poza krąg samsary i tym samym zaprzestanie przyjmowania kolejnych wcieleń po śmierci. Możliwe do osiągnięcia różnymi sposobami, m. in. przez praktykę medytacji lub bhakti (akt całkowitego oddania się Bogu). Odpowiednik oświecenia znanego w buddyzmie. Paramahansa Pradźnanananda naucza, iż termin moksza wywieść można od moha kszaja, złożenia dwóch słów : moha ksza Otrzymana tą drogą definicja mokszy to: eliminacja złudzeń, iluzji i błędów. W filozofii hinduskiej moksza rozumiana jest jako wyzwolenie od iluzji wywołanej pełną identyfikacją umysłu z myślami oraz percepcjami zmysłowymi, uwięzionymi w świecie form: energii, materii, czasu, przestrzeni oraz zależności przyczynowo-skutkowych, a przez to nie pozwalającymi na doświadczenie własnej prawdziwej natury - czystej świadomości, która nie ma żadnej formy. Teologicznie moksza jest odpowiednikiem chrześcijańskiego zbawienia. Jednak nie jest to "nagroda" za dobre uczynki otrzymana po śmierci, lecz doświadczenie za życia, jakie towarzyszy całkowitemu rozpadowi identyfikacji z ego. W tym sensie moksza może być rozumiana jako stan jedności z Bogiem. W Dziewiątym Canto Śrimad-Bhagavatam, w 67 wersecie czwartego rozdziału, Narajana odpowiada na pytanie Durwasy Muniego w następujący sposób: Będąc zaangażowanymi w służbę oddania, Moi czyści bhaktowie są zawsze usatysfakcjonowani, i dlatego nawet nie dążą do pięciu rodzajów wyzwolenia, jak: stanie się jednym ze Mną, osiągnięcie rezydencji na Mojej planecie, posiadanie Moich bogactw, posiadanie cech cielesnych podobnych do Moich, osiągnięcie Mojego osobistego towarzystwa.
- Moksha ou Mukti refere-se, em termos gerais, à libertação do ciclo do renascimento e da morte. Na mais alta filosofia Hindu, é visto como a transcendência do fenômeno de existir, de qualquer senso de consciência do tempo, espaço e causa. Significa a dissolução do senso do ser individual, ou ego, e a avaria total do nama-roopa (nome-forma). No Hinduísmo, é visto como uma analogia ao nirvana, embora o Budismo tenda a diferir uniformemente da leitura da libertação do Vedantismo Advaita. O Jainismo também tem como meta o Moksha. Os principais sistemas filosóficos do hinduísmo consideram que uma entidade viva, especialmente aquela que estiver utilizando um corpo humano, deve ter por objetivo alcançar três metas na vida: kama ou desfrute material dos sentidos; artha ou desenvolvimento econômico e dharma ou religiosidade mundana; ou tri-varga: धर्म = dharma, अर्थ = artha, कर्म = kama. Kama é o desejo mais ardente, pois como desfrute material entende-se as atividades sexuais, tão bem codificadas no clássico Kama-sutra, além do desfrute do paladar (toda cultura tem seus requintes gastronômicos), do sentido da visão (paisagens), da audição (música, narrativas agradáveis) e do tato (o sentido empregado no sexo é pricipalmente a sensibilidade táctil). Para satifazer o desejo de Kama a entidade viva deve se empenhar em artha, ou atividades realizadas para o desenvolvimento econômico tais como o trabalho em suas diferentes formas. Sem recursos materiais auferidos por artha a entidade viva dificilmente consegue satisfazer seus desejos do kama. E dharma são as ativiades de religiosidade mundana, tais como a moral e os bons costumes, essenciais para se alcançar artha e kama. Uma pessoa sem disciplina, que usa drogas, que não se veste bem, etc. terá dificuldade para se empenhar no trabalho. É assim que se forma o caminho de tri-varga, ou metas ordinárias da existência mundana: dharma gera artha que compra kama. Moksha' é considerada como a meta que está além do tri-varga, para aqueles que já estão liberados destas atividades mundanas que prendem as demais entidades vivas, e o paramapurusha-artha, ou o objetivo primordial que uma entidade desfrutando existência mundana deve se empenhar em alcançar.
- Moksha, ett viktigt begrepp inom hinduismen, inom vilken läran om samsara säger att människa ständigt återföds. Vad den enskilda människa enligt hinduismen bör sträva efter är att utslockna och uppgå i världsalltet genom moksha, vilket alltså då kommer att betyda "befrielse från återfödande". Moksha är i den indiska religionen och filosofin ett, ända från brahmansk tid ned till buddhismen och de hinduiska sekterna, känt begrepp, innebärande lösgörande och befrielse från världskretsloppets, samsaras, bojor. Som en ständig återfödelse till nya tillvaroformer och i följd därav en alltjämt upprepad död från dem är samsara totaliteten av allt tillvarons lidande (det jordiska helvetet), som det är den högsta salighet att vinna befrielse (moksha) från. Tillvaroformernas art och grad bestäms av de föregående tillvarelsernas handlande. Å ena sidan kan man tänka sig denna moksha möjlig, först när intet vidare handlande är möjligt; men å andra sidan är det enligt indiskt åskådningssätt själva handlandet, som fjättrar vid samsara. Här finns en motsägelse, som aldrig blivit löst i den indiska tankeutvecklingen. Det är en från offer- och trolldomstekniken ärvd tanke, när man inför vetandet om tingens sanna värde som hävstång för moksha. Men förvärvandet av detta vetande blir faktiskt högre makters ingripande. Ett absolut vetande redan här i livet för fram till jivanmukti ("befrielse här i livet"), då endast det karman, som börjat bära frukt, skall löpa ut, men icke skall resultera i någon ny återfödelse. Med döden kommer så fullständig befrielse för den från karmans välde frigjorde. Vetandet, insikten kunde nås på flera vägar: som viktigast har sedan äldsta tider gällt den inre försänkningen, intuitionen, den starkt stegrade självbetraktelsen, som kunde löpa ut i olika grader av extas med dess följder, allmakt, allvetande och så vidare. För de olika religiösa och filosofiska systemen gälla olika medel och vägar för uppnående av slutmålet, särskilt olika arter av späkningar och askes (tapas) i olika grader. En fullkomlig hängivenhet för den personligt tänkte guden är huvudvägen inom en av de förnämsta sekterna av hinduismen. Den heliga åttadelade vägen, som ärvts såsom term även i buddhismen, omfattade sålunda till exempel handlande, kunskap, hängivenhet (karmamarga, jnanamarga, bhaktimarga) och så vidare Buddhismen förkastade späkningens väg, men full klarhet fås inte, på vilka vägar man kan nå moksha eller nirvana, som är buddhisternas term för moksha. Om arten och värdet av det stadium eller den tillvaroform (respektive absolut förintelse), som vinnas i och med moksha, har man olika uppfattning efter olika system, sekt och tro. Så till exempel är moksha enligt Shankaras vedantistiska system själens medvetande av, att den är förenad med och identisk med det absoluta utan vidare individualitet. Sankhyaläran anser, att i och med moksha själen ernått klarhet om, att den är skild från materien och att det inte är själen, utan materien, som handlar, samt genom denna insikt känner sig (med bibehållande av individualitet) för evigt frigjord från materien. I buddhismen läggs huvudvikten på den intuitiva kunskapen i form av extatisk meditation (dhyana), som meddelar trolldomskraft och är det förnämsta medlet att slå in på vägarna till nirvana. Men dhyana kan inte på verksamt sätt utföras, om inte själen genom dygd och lidelsernas undertryckande är förberedd för densamma. I dhyana uppgår då vissheten om de fyra heliga sanningarna om lidandet, lidandets uppkomst (av törsten, livsåtrån), lidandets upphävande medelst törstens upphävande och den åttadelade vägen. Slutmålet är den fullkomliga sinnesron här i livet redan (nirvana) eller slutligen i döden..
- Мо́кша или му́кти в индуизме и джайнизме — освобождение из круговорота рождений и смертей и всех страданий и ограничений материального существования. В философии индуизма понятие «мокши» рассматривается как возвышенное, трансцендентное состояние сознания, в котором материя, время, пространство и карма, так же как и другие элементы эмпирической реальности, рассматриваются как майя. Освобождение в индуизме и джайнизме можно сравнить с концепцией спасения в христианстве. Мокша, однако, не является посмертной наградой за благочестивые поступки — освобождение достигается в течение земной жизни посредством преодоления эгоизма, или ложного эго и раскрытия истинной, глубинной, сущности индивида как чистого духа или души. Последователями имперсональной адвайты мокша понимается как осознание индивидом своего тождества с Брахманом, который есть блаженство. Для них, мокша является высшим совершенством на пути йоги и характеризуется отсутствием желаний, — обусловленное сознание «нама-рупа» («имён и форм») уже растворилось и проявилась вечная природа дживы, свободной от отождествления с формами этого материального мира майи. Освобождение достигается через прекращение всех желаний — состояние, которое также известно как нирвана, хотя буддистская трактовка освобождения несколько отличается от той, которая даётся последователями адвайта-веданты.
- Dans l'hindouisme et le jaïnisme, la moksha ou mokṣa est un terme sanskrit qui se rapporte à la libération finale de l'âme individuelle ou jīva du cycle des renaissances, le saṃsāra. La moksha est en quelque sorte l'équivalent hindou du nirvāṇa bouddhique. La croyance quant à la manière dont la moksha peut être atteinte diffère d'une tradition à l'autre. De façon générale, trois voies ou mārga sont identifiées : karma mārga ou « voie de l'action » : cette voie est explicitée par les Veda et les enseignements des brahmanes. Elle suppose que l'on se plie aux obligations que la vie - autrement dit sa caste - impose, les actions et les pensées dans cette vie déterminant sa future incarnation. jñāna mārga ou « voie de la connaissance » : cette voie implique méditation et pratique ascétique pour comprendre la réalité et rejeter l'illusion, la Māyā. C'est celle par exemple de l'Advaita Vedānta et du Rāja Yoga. bhakti mārga ou « voie de la dévotion » : considérée comme plus facile que la jñāna mārga, cette voie est plus populaire. Elle implique l'identification du dévot avec une divinité particulière, habituellement Rāma ou Krishna. Le premier grand texte de la bhakti est la Bhagavad-Gītā où Krishna affirme : « Seulement avec amour, vous pouvez venir à moi ».
|
| rdfs:comment
|
- In Indian religions, moksha or mukti, literally "release" (both from a root muc "to let loose, let go"), is the liberation from samsara and the concomitant suffering involved in being subject to the cycle of repeated death and reincarnation.
- Mokša on elämän päämäärä hindulaisuudessa. Ihmisen sielu yhtyy maailmansieluun. Näin ihminen vapautuu sielunvaelluksesta. Hindulaiset askeetit eli sadhut omistavat koko elämänsä mokšan tavoittelulle. Muiden ihmisten elämä hindulaisuudessa on tasapainottelua velvollisuuksien täyttämisen eli dharman ja mokšan tavoittelun välillä.
- 解脱（げだつ Template:Lang-sa-short、毘木底、ヴィムクティ、Template:Lang-sa-short、毘木叉、ヴィモークシャ）は、 仏教においては、誤った執着心から起こる業の繋縛を開放し、迷いの世界の苦悩を脱することを指す。 ヒンドゥー教において用いられている究極的な意味合いにおいては、サマーディ（仏教の漢訳三昧）に入定し、サンサーラ（saMsAra 仏教の漢訳輪廻）の迷いの境界から脱することを指す。 解脱を果たしたものを解脱者と呼ぶことがある。 このTemplate:Lang-sa-short（ヴィムクティ）、Template:Lang-sa-short（ヴィモークシャ）という言葉はけっして仏教のみの術語ではなく、ニルヴァーナ（nirvana）（仏教の漢訳涅槃）と共に古くからインドで用いられ、人間の究極の目標や理想を示す言葉として用いられてきた。
- Moksha oder Mukti bedeutet im Hinduismus, Sikhismus und Buddhismus Erlösung, Befreiung, oft auch als Erleuchtung bezeichnet. Moksha ist im Hinduismus das letzte der vier Lebensziele. Die anderen sind Artha (Wohlstand), Dharma (Religion, Gesetz), Kama (Lust, Leidenschaft). Moksha geht als abschließendes Lebensziel also auch über die gewöhnliche Religion hinaus. Moksha beinhaltet die Befreiung aus der Kette von Geburt, Tod und Wiedergeburt und stellt das letzte Ziel des menschlichen Lebens dar.
- En el hinduismo, el término sánscrito moksha se refiere a la liberación espiritual. मोक्ष, en escritura devánagari. mokṣa, en el sistema AITS (alfabeto internacional de transliteración del sánscrito). Es sinónimo del término mukti, ‘liberación, emancipación, abandono’. मुक्ति, en escritura devánagari. mukti, en el sistema IAST de transliteración.
- I termini Mokṣa (Moksha) (dal sanscrito, मोक्ष liberazione) o Mukti si riferiscono, in generale, alla liberazione dai condizionamenti della vita incarnata e dal ciclo di nascite e morti, dovuta al conseguimento della realizzazione spirituale. Nella più elevata filosofia induista, Mokṣa è vista come la trascendenza di qualsiasi senso di coscienza o identificazione con tempo, spazio e legge di causa-effetto, da parte di un essere legato al mondo fenomenico.
- Moksha verwijst in het algemeen naar de bevrijding uit de cyclus van dood en reïncarnatie door vereniging met of opgaan in Nirguna Brahma. In de yogafilosofie wordt het gezien als de transcendentie van het fenomenale zijn, voorbij het bewustzijn van tijd, ruimte en karma (oorzaak-gevolg). Moksha wordt niet gezien als een soteriologisch doel zoals in de joods-christelijke context, maar betekent ontbinding van het "ik-gevoel" of het oplossen van de namarupa (naam-vorm).
- Moksha er friheten innen hinduismen. Det betyr det samme som frelse innenfor kristendommen. Syndsbegrepet i Hinduismen er forbundet med Samskara (fabrikasjonene som utgjør illusjonene i Samsara) og Karma. Før en er frigjort fra forurensningene og forvirringen fortsetter en å gjøre ting som binder en til illusjonenes verden og handlingenes kjedereaksjoner. Dette skjer fordi en ikke erkjenner årsakssammenhengene. Derfor blir en gjenfødt i en av de seks eksistensene.
- Moksza (dewanagari मोक्ष - "wyzwolenie") W hinduizmie, jodze i dźinizmie - ostateczne wyjście poza krąg samsary i tym samym zaprzestanie przyjmowania kolejnych wcieleń po śmierci. Możliwe do osiągnięcia różnymi sposobami, m. in. przez praktykę medytacji lub bhakti (akt całkowitego oddania się Bogu). Odpowiednik oświecenia znanego w buddyzmie.
- Moksha ou Mukti refere-se, em termos gerais, à libertação do ciclo do renascimento e da morte. Na mais alta filosofia Hindu, é visto como a transcendência do fenômeno de existir, de qualquer senso de consciência do tempo, espaço e causa. Significa a dissolução do senso do ser individual, ou ego, e a avaria total do nama-roopa (nome-forma). No Hinduísmo, é visto como uma analogia ao nirvana, embora o Budismo tenda a diferir uniformemente da leitura da libertação do Vedantismo Advaita.
- Moksha, ett viktigt begrepp inom hinduismen, inom vilken läran om samsara säger att människa ständigt återföds. Vad den enskilda människa enligt hinduismen bör sträva efter är att utslockna och uppgå i världsalltet genom moksha, vilket alltså då kommer att betyda "befrielse från återfödande".
- Мо́кша или му́кти в индуизме и джайнизме — освобождение из круговорота рождений и смертей и всех страданий и ограничений материального существования. В философии индуизма понятие «мокши» рассматривается как возвышенное, трансцендентное состояние сознания, в котором материя, время, пространство и карма, так же как и другие элементы эмпирической реальности, рассматриваются как майя. Освобождение в индуизме и джайнизме можно сравнить с концепцией спасения в христианстве.
- Dans l'hindouisme et le jaïnisme, la moksha ou mokṣa est un terme sanskrit qui se rapporte à la libération finale de l'âme individuelle ou jīva du cycle des renaissances, le saṃsāra. La moksha est en quelque sorte l'équivalent hindou du nirvāṇa bouddhique. La croyance quant à la manière dont la moksha peut être atteinte diffère d'une tradition à l'autre.
|
