| dbpprop:abstract
|
- Meditation is a mental discipline by which one attempts to get beyond the reflexive, "thinking" mind into a deeper state of relaxation or awareness. Meditation often involves turning attention to a single point of reference. It is a component of many religions, and has been practiced since antiquity. It is also practiced outside religious traditions. Different meditative disciplines encompass a wide range of spiritual or psychophysical practices that may emphasize different goals—from achievement of a higher state of consciousness, to greater focus, creativity or self-awareness, or simply a more relaxed and peaceful frame of mind. The word meditation comes from the Indo-European root med-, meaning "to measure. " From the root med- are also derived the English words mete, medicine, modest, and moderate. It entered English as meditation through the Latin meditatio, which originally indicated any type of physical or intellectual exercise, then later evolved into the more specific meaning "contemplation. " Eastern meditation techniques have been adapted and increasingly practiced in Western culture.
- Meditation ist eine in vielen Religionen und Kulturen geübte spirituelle Praxis. Durch Achtsamkeits- oder Konzentrationsübungen soll sich der Geist beruhigen und sammeln. In östlichen Kulturen gilt sie als eine grundlegende und zentrale bewusstseinserweiternde Übung. Die angestrebten Bewusstseinszustände werden, je nach Tradition, unterschiedlich und oft mit Begriffen wie Stille, Leere, Panorama-Bewusstsein, Eins-Sein, im Hier und Jetzt sein oder frei von Gedanken sein beschrieben.
- La meditació descriu la pràctica d'un estat d'atenció concentrada sobre un objecte extern, pensament, la pròpia consciència o cap dels anteriors, excepte l'estat de concentració. La paraula meditació ve del llatí meditatio, que originalment indica un tipus d'exercici intel·lectual. D'aquesta manera, en l'àmbit religiós occidental s'ha distingit entre meditació o contemplació, reservant a la segona un significat religiós o espiritual. Aquesta distinció es torna tènue en la cultura oriental, de manera que al començament de la influència del pensament oriental a Europa, la paraula adquirirà un nou ús popular. Aquest nou ús es refereix a la meditació pròpia del ioga, originada a Índia. El segle XIX, els teòsofs van adoptar la paraula meditació per a referir-se a les diverses pràctiques de recolliment interior o contemplació pròpies de l'hinduisme, el budisme i altres religions orientals. No obstant això, cal notar que aquest tipus de pràctica no és aliena a la història d'Occident, com mostren descobriments d'atuells Cèltics amb figures en postures del ioga. La meditació es caracteritza normalment per tenir alguns d'aquests trets: Un estat de concentració sobre la realitat del moment present. Un estat experimentat quan la ment es dissol i és lliure dels seus propis pensaments. Una concentració en la qual l'atenció és alliberada de la seva comuna activitat i focalitzada en Déu (propi de les religions teistes). Focalitzar la ment en un únic objecte de percepció, com per exemple la respiració, una figura religiosa, o una recitació de paraules constant. Un anàlisi raonat d'ensenyaments religiosos. La meditació pot tenir propòsits religiosos o simplement de salut física o mental. Existeix una àmplia varietat de guies i ensenyaments per a la meditació, que van des de les quals apareixen en les religions fins a les terapèutiques; les quals mantenen grups new age o grups pseudoreligiosos, o les quals simplement són una ajuda per a un millor rendiment en el treball o l'esport.
- Meditací se nejčastěji rozumí různé praktiky prohlubování soustředění za účelem dosažení změněného stavu vědomí. Obvykle se považuje za součást východních náboženství s počátkem ve védském hinduismu, ale rozvinula se také nezávisle v islámském súfismu. Někdy tento pojem také označuje prosté rozumové přemítání a v některých náboženstvích také určité druhy modlitby.
- La meditación describe la práctica de un estado de atención concentrada, sobre un objeto externo, pensamiento, la propia consciencia, o el propio estado de concentración.
- Meditaatio eli mietiskely on henkinen harjoitus, jota harjoitetaan erityisesti ns. idän uskonnoissa sekä niistä vaikutteita saaneissa länsimaiden uskonnollisissa liikkeissä. Meditaatio kuuluu myös kristinuskoon, jossa voidaan mietiskellä esimerkiksi Kristuksen kärsimystä. Meditaatiota käytetään useimpien uskontojen mystisissä suuntauksissa, ja myös keskittymisharjoitteluna uskontojen ulkopuolella. Meditaatio perustuu mielen kykyyn suunnata huomio sisäänpäin siihen tarkoitetulla tekniikalla. Yksinkertaisimmillaan meditaatio tarkoittaa, että (yleensä istuma-asennossa) meditoija kohdistaa ajatuksensa johonkin tiettyyn asiaan (usein omaan hengitykseen), ja pyrkii aktiivisesti sulkemaan pois kaikki muut ajatukset. Usein esitetään että mieli pitää "tyhjentää" sopivilla tekniikoilla, kuten ajatuksista luopumisella mielikuvan avulla tai suhtautumalla (ajattelematta) ajatuksiin merkityksettöminä sanoina. Tämä on vaikeaa, koska jo ajatus "en ajattele mitään" on ajatus. Alkuvaiheessa ja/tai kohdatessa ahdistusta tai pelkoa meditaatio voi lisätä ajatusten vyöryä, kun alitajunnasta vapautuu vanhoja painolasteja. Paljon ajatuksia meditaation aikana voi siis olla merkki hyvästä meditaatiosta. Negatiivisetkin tunteet ja patoutumat voivat tulla, ja yleensä tulevatkin pinnalle meditoidessa. Onnistunut meditaatio ei kuitenkaan vahvista näitä, vaan puhdistaa mieltä näistä. Monessa suuntauksessa käytetään mantraa. Mantra voi olla henkilökohtainen, yksilön ainutlaatuisia piirteitä huomioiva värähtely. Toinen yleinen tekniikka on Tratak, jonka tarkoitus on kohdistaa ja suunnata mantrameditaatiossa saatu energia. Meditaation aikana kehon aineenvaihdunta yleensä laskee enemmän kuin unessa, joten sen aikana palautuminen ja myös tervehtyminen on tehokasta. Joidenkin mukaan useimmat sairaudet - ehkä jopa kaikki - ovat heijastuma alitajunnan ristiriidoista. Mieleen on tallentunut kaikki mitä olemme ikinä kokeneet, ja väistämättä on asioita jotka ovat ristiriitaisia. Nämä ristiriidat näkyvät aina kehon ja tunne-elämän tasolla. Tämä johtuu siitä että mieli koko ajan pyrkii pääsemään tasapainoon, ja ainoa keino siihen on tuoda ne pintaan. Meditaatio nopeuttaa tätä prosessia hallitulla tavalla. Usein korostetaan, että meditaatio on syytä aloittaa kokeneen opettajan opastuksella joka kykenee huomioimaan jokaisen yksilön ainutlaatuisuutta, mutta myös kirjallisuudesta saa hyviä ohjeita, joilla pääsee alkuun.
- Le terme méditation (du latin meditatio) désigne une pratique mentale ou spirituelle. Elle consiste en une attention portée sur un certain objet de pensée (méditer un principe philosophique par exemple, dans le but d'en approfondir le sens) ou sur soi (dans le but de pratique méditative afin de réaliser son identité spirituelle). La méditation implique généralement que le pratiquant amène son attention de façon centripète sur un seul point de référence. La méditation est au cœur de la pratique du Bouddhisme, de l'hindouisme, du Taoisme, du Yoga, de l'Islam, de la Chrétienté ainsi que d'autres formes plus récentes de spiritualité mais également médicale. C'est une pratique visant à produire la paix intérieure, la vacuité de l'esprit, des états de conscience modifiés ou l'apaisement progressif du mental voire une simple relaxation, obtenus en se « familiarisant » avec un objet d'observation : qu'il soit extérieur (comme un objet réel ou un symbole) ou intérieur (comme l'esprit ou un concept, voire l'absence de concept).
- A meditációt bárki, bárhol, bármikor megpróbálhatja megtanulni A meditáció rendszerint olyan lelkiállapotra utal, amikor a testet tudatosan ellazítjuk, és szellemünket átengedjük a nyugalomnak és a belsőnkre való koncentrálásnak. A cél a lelki béke, megnyugvás keresése. Ilyenkor sikerül a környezetből kikapcsolódni, úgyhogy pszichológiai szempontból az élményt akár megváltozott tudati állapotnak is lehetne nevezni. Számos nagy vallásban gyakorolnak rituális meditációt, míg az előbbi meditáció nem jelent szükségképpen vallásos tevékenységet. A meditáció jelenlét. Megszűnik minden az Itt és Most van. Nem csupán egy dologra koncentrál az ember, mert ezáltal megítéli az összes többit. Meditáció során kontemplálunk. Mindent érzékelünk. Amikor ezt megtanulja valaki akkor egy zajos piactéren tud a legjobban meditálni.
- La meditazione (dal latino meditatio, riflessione) è, in generale, la pratica di concentrazione della mente su uno o più oggetti, immagini, pensieri (o talvolta su nessun oggetto) a scopo religioso, spirituale, filosofico o semplicemente di miglioramento delle proprie condizioni psicofisiche. Tale pratica, in forme differenti, è riconosciuta da molti secoli come parte integrante di tutte le principali tradizioni religiose. Nelle Upaniṣad, scritture sacre induiste compilate approssimativamente a partire dal VII secolo, è presente il primo riferimento esplicito alla meditazione che sia giunto fino a noi, indicata con il termine sanscrito dhyāna (ध्यान).
- 瞑想（めいそう、Meditation,メディテーション ）とは、何かに心を集中させること。この呼称は、単に心身の静寂を取り戻すために行うような比較的日常的なものから、絶対者（神）をありありと体感したり、究極の智慧を得るようなものまで、広い範囲に用いられる。
- Er zijn verschillende soorten van meditatie binnen diverse tradities. Meditatie is vooral bekend uit de Oosterse religieuze tradities, en met name uit het boeddhisme, waarin meditatie een essentiële methode is om de eigen geest te ontwikkelen. In het christendom is meditatie de beschouwing van een Bijbeltekst of een gebeurtenis uit het leven van Jezus. Sinds de Middeleeuwen wordt daarnaast als meditatie gezien de beschouwing van de natuur. In de 16e eeuw werd het doel van meditatie innerlijke organisatie, omgang met God, en toenemende dienstvaardigheid. Onder invloed van de Oosterse renaissance ontstond in de 20e eeuw hernieuwde belangstelling voor stilte, concentratie, en bewustzijnsverruiming. Er kan onderscheid gemaakt worden in objectgerichte meditatie en objectvrije meditatie.
- Meditasjon er samlebetegnelse for systematisk anvendte psykiske og kroppslige øvelser, som bl.a. omfatter lydintonasjoner, sanseøvelser, fantasireiser, affirmasjoner, åndedrettsfokus, konsentrasjon, kontemplasjon, fri assosiasjon og avspenning.
- Medytacja (łac. meditatio - zagłębianie się w myślach, rozważanie, namysł) - praktyki mające na celu samodoskonalenie, praktykowane szczególnie przez religie Wschodu, takie jak buddyzm, taoizm, konfucjanizm, hinduizm, a ostatnio także przez niektóre szkoły psychoterapeutyczne. Elementy medytacji dają się również zauważyć w chrześcijaństwie i islamie. Wbrew łacińskiemu źródłosłowowi wschodnia medytacja niekoniecznie ma coś wspólnego z namysłem, często jest nawet jego przeciwieństwem, w niektórych szkołach filozoficznych wręcz zaleca się oczyszczenie umysłu z jakichkolwiek myśli i wyobrażeń, np. Jogasutry Patańdźalego w ten sposób definiują praktyki jogi: yogaś ćitta vritti nirodhah (joga to zatrzymanie aktywności umysłu). Ten rodzaj medytacji stanowi rodzaj spokojnej obserwacji, a jej nazwy nawiązują do "patrzenia": dhjana (od czasownika "dhiyate", vipassana . Z kolei inne techniki polegają na aktywnej wizualizacji: bhawana, kalpana . Wizualizacje są metodą szczególnie często wykorzystywaną w buddyzmie tybetańskim.
- A meditação consiste na prática de focar a atenção, freqüentemente formalizada em uma rotina específica. É comumente associada a religiões orientais. Há dados históricos comprovando que ela é tão antiga quanto a humanidade. Não sendo exatamente originária de um povo ou região, desenvolveu-se em várias culturas diferentes e recebeu vários nomes, floresceu no Egito (o mais antigo relato), Índia, entre o povo Maia, etc. Apesar da associação entre as questões tradicionalmente relacionadas à espiritualidade e essa prática, a meditação pode também ser praticada como um instrumento para o desenvolvimento pessoal em um contexto não religioso.
- Meditaţia este un fenomen mental biofizic care descrie o stare de atenţie asupra unui gând, asupra conştientului, subconştientului sau incoştientului. De obicei implică atenţia spre gândirea însăşi, dar fără a te lăsa dus de gânduri.
- Медита́ция (от лат. meditatio — размышление, обдумывание) — один из приёмов индийской духовной практики.
- Meditation, systematisk använd psykisk och kroppslig teknik som innebär fokusering och koncentration kombinerad med avspänning. Stilla begrundan, att lyssna inåt, försjunkenhet. Det finns olika former av meditation men meningen är att man ska få stopp på sina tankar, att stilla sitt sinne. Meditation inrymmer olika tekniker för att (vanligtvis) nå ett tillstånd av djup avspänning och vidgat medvetande. Ordet meditation kommer från latinets meditare, som betyder att föras mot mitten, mot centrum. Meditation har flera betydelser: en psykologisk process som har ett visst mål, en teknik som används för att nå detta mål, det sinnestillstånd som kan uppnås - målet. Det är svårt att ge en allmängiltig definition på vad meditation är. Det kan sägas vara en metod som kan leda till ett förändrat medvetandetillstånd, t. ex. en upplevelse av djup inre ro, av "rent medvetande" eller av en sammansmältning av jaget och omvärlden: skillnaden mellan subjekt och objekt upphävs och en upplevelse av total enhet med allt existerande kan uppnås. Det vanligaste är att man sitter stilla och avspänt med slutna eller halvöppna ögon och fokuserar sin uppmärksamhet och sitt medvetande på någon inre föreställning eller, tvärtom, på att inte ha någon inre föreställning alls. Det mest grundläggande i meditationsprocessen är att behärska uppmärksamheten. Den objektinriktade meditationen innebär att man begränsar eller koncentrerar uppmärksamheten på ett föremål för meditation, såsom en bön, energi-centra i kroppen eller en imagination. Imaginationer innebär att man föreställer sig färger, former och/eller ljud. Den objektlösa meditationen är en öppen uppmärksamhet och mottaglighet för såväl yttre som inre stimuli. Denna meditationsform kallas ibland även djupmeditation och betecknar då ett medvetandetillstånd snarare än en viss meditationsteknik. Detta tillstånd är vanligen målet med de flesta meditationsformer. Meditation presenteras i väst ofta som en metod för avspänning. Detta har sin grund i att vissa fysiologiska förändringar kan uppstå under meditation och registreras; förändringar som är de rakt motsatta till en stressreaktion: minskad andnings- och pulsfrekvens, minskad syreförbrukning, minskad ämnesomsättningshastighet, sänkning eller stabilisering av blodtrycket, minskad ledningsförmåga i huden, för de olika meditationsformerna specifika lugna och jämna hjärnvågsmönster som annars är sällsynta i vaket tillstånd. Meditationen är en universell företeelse. De fenomen som åtföljer meditationen är desamma över hela världen, men formuleringarna på olika religioners och kulturers symbolspråk skiljer sig. De meditationsformer som är vanligast förekommande i Sverige är kristen meditation och olika österländska meditationsformer samt en del kombinationer av västerländsk och österländsk meditation. Det har med visst fog sagts att kristen meditation innebär att ägna uppmärksamhet åt vissa idéer och tankar, medan österländsk meditation innebär att ägna uppmärksamhet åt allt utom idéer och tankar. Härnäst skall nämnas några av de mest representativa meditationsmetoderna som praktiseras i Sverige, nämligen: kristen meditation indiska meditationsformer och deras västerländska varianter fjärröstlig meditation (zen)
- Meditasyon, Latince meditatio kelimesinden türetilmiş, sözcük anlamıyla birçok Batı dilinde "derin düşünme" anlamına gelmekte olan bir terim olup, sözlüklerde, "kişinin iç huzuru, sükûnet, değişik şuur halleri elde etmesine ve öz varlığına ulaşmasına olanak veren, zihnini denetleme teknikleri ve deneyimlerine verilen ad" olarak tanımlanır. Meditasyon tekniklerine, ait oldukları, Budizm, Taoizm, Bön ve Zen gibi inanç sistemlerine göre ve izledikleri yöntemlere göre değişik adlar verilmiştir. Ayrıca günümüzde mevcut farklı inanç sistemleri, mezhepler ve ekoller meditasyonu farklı olarak yorumlamakta ve farklı şekillerde uygulamaktadırlar. Bu bakımdan standart ya da tekbiçimli bir meditasyondan söz etmek olanaksızdır.
- 冥想（Meditation）瑜伽術裡的心性鍛鍊法，在佛教中則稱為禪定或禪那。大致可分為兩種作法，一為將注意力集中一處不動，例如集中於身上脈輪、咒語或身前的燭火等等。二為心裡觀想特定圖案景象維持不動，如複雜的曼陀羅圖案，有次序的顏色景象變換以及上師神明圖案等等。 通常必須先於第一作法得到成果再進行第二種作法，任何一種觀想或集中都有其特定效果與副作用，所以必須依賴有經驗的老師指導。
|
| rdfs:comment
|
- Meditation is a mental discipline by which one attempts to get beyond the reflexive, "thinking" mind into a deeper state of relaxation or awareness. Meditation often involves turning attention to a single point of reference. It is a component of many religions, and has been practiced since antiquity. It is also practiced outside religious traditions.
- Meditation ist eine in vielen Religionen und Kulturen geübte spirituelle Praxis. Durch Achtsamkeits- oder Konzentrationsübungen soll sich der Geist beruhigen und sammeln. In östlichen Kulturen gilt sie als eine grundlegende und zentrale bewusstseinserweiternde Übung. Die angestrebten Bewusstseinszustände werden, je nach Tradition, unterschiedlich und oft mit Begriffen wie Stille, Leere, Panorama-Bewusstsein, Eins-Sein, im Hier und Jetzt sein oder frei von Gedanken sein beschrieben.
- La meditació descriu la pràctica d'un estat d'atenció concentrada sobre un objecte extern, pensament, la pròpia consciència o cap dels anteriors, excepte l'estat de concentració. La paraula meditació ve del llatí meditatio, que originalment indica un tipus d'exercici intel·lectual. D'aquesta manera, en l'àmbit religiós occidental s'ha distingit entre meditació o contemplació, reservant a la segona un significat religiós o espiritual.
- Meditací se nejčastěji rozumí různé praktiky prohlubování soustředění za účelem dosažení změněného stavu vědomí. Obvykle se považuje za součást východních náboženství s počátkem ve védském hinduismu, ale rozvinula se také nezávisle v islámském súfismu. Někdy tento pojem také označuje prosté rozumové přemítání a v některých náboženstvích také určité druhy modlitby.
- La meditación describe la práctica de un estado de atención concentrada, sobre un objeto externo, pensamiento, la propia consciencia, o el propio estado de concentración.
- Meditaatio eli mietiskely on henkinen harjoitus, jota harjoitetaan erityisesti ns. idän uskonnoissa sekä niistä vaikutteita saaneissa länsimaiden uskonnollisissa liikkeissä. Meditaatio kuuluu myös kristinuskoon, jossa voidaan mietiskellä esimerkiksi Kristuksen kärsimystä. Meditaatiota käytetään useimpien uskontojen mystisissä suuntauksissa, ja myös keskittymisharjoitteluna uskontojen ulkopuolella.
- Le terme méditation (du latin meditatio) désigne une pratique mentale ou spirituelle. Elle consiste en une attention portée sur un certain objet de pensée (méditer un principe philosophique par exemple, dans le but d'en approfondir le sens) ou sur soi (dans le but de pratique méditative afin de réaliser son identité spirituelle). La méditation implique généralement que le pratiquant amène son attention de façon centripète sur un seul point de référence.
- La meditazione (dal latino meditatio, riflessione) è, in generale, la pratica di concentrazione della mente su uno o più oggetti, immagini, pensieri (o talvolta su nessun oggetto) a scopo religioso, spirituale, filosofico o semplicemente di miglioramento delle proprie condizioni psicofisiche. Tale pratica, in forme differenti, è riconosciuta da molti secoli come parte integrante di tutte le principali tradizioni religiose.
- 瞑想（めいそう、Meditation,メディテーション ）とは、何かに心を集中させること。この呼称は、単に心身の静寂を取り戻すために行うような比較的日常的なものから、絶対者（神）をありありと体感したり、究極の智慧を得るようなものまで、広い範囲に用いられる。
- Er zijn verschillende soorten van meditatie binnen diverse tradities. Meditatie is vooral bekend uit de Oosterse religieuze tradities, en met name uit het boeddhisme, waarin meditatie een essentiële methode is om de eigen geest te ontwikkelen. In het christendom is meditatie de beschouwing van een Bijbeltekst of een gebeurtenis uit het leven van Jezus. Sinds de Middeleeuwen wordt daarnaast als meditatie gezien de beschouwing van de natuur.
- Meditasjon er samlebetegnelse for systematisk anvendte psykiske og kroppslige øvelser, som bl.a. omfatter lydintonasjoner, sanseøvelser, fantasireiser, affirmasjoner, åndedrettsfokus, konsentrasjon, kontemplasjon, fri assosiasjon og avspenning.
- Medytacja (łac. meditatio - zagłębianie się w myślach, rozważanie, namysł) - praktyki mające na celu samodoskonalenie, praktykowane szczególnie przez religie Wschodu, takie jak buddyzm, taoizm, konfucjanizm, hinduizm, a ostatnio także przez niektóre szkoły psychoterapeutyczne. Elementy medytacji dają się również zauważyć w chrześcijaństwie i islamie.
- A meditação consiste na prática de focar a atenção, freqüentemente formalizada em uma rotina específica. É comumente associada a religiões orientais. Há dados históricos comprovando que ela é tão antiga quanto a humanidade. Não sendo exatamente originária de um povo ou região, desenvolveu-se em várias culturas diferentes e recebeu vários nomes, floresceu no Egito (o mais antigo relato), Índia, entre o povo Maia, etc.
- Meditaţia este un fenomen mental biofizic care descrie o stare de atenţie asupra unui gând, asupra conştientului, subconştientului sau incoştientului. De obicei implică atenţia spre gândirea însăşi, dar fără a te lăsa dus de gânduri.
- Медита́ция (от лат. meditatio — размышление, обдумывание) — один из приёмов индийской духовной практики.
- Meditation, systematisk använd psykisk och kroppslig teknik som innebär fokusering och koncentration kombinerad med avspänning. Stilla begrundan, att lyssna inåt, försjunkenhet. Det finns olika former av meditation men meningen är att man ska få stopp på sina tankar, att stilla sitt sinne. Meditation inrymmer olika tekniker för att (vanligtvis) nå ett tillstånd av djup avspänning och vidgat medvetande.
- Meditasyon, Latince meditatio kelimesinden türetilmiş, sözcük anlamıyla birçok Batı dilinde "derin düşünme" anlamına gelmekte olan bir terim olup, sözlüklerde, "kişinin iç huzuru, sükûnet, değişik şuur halleri elde etmesine ve öz varlığına ulaşmasına olanak veren, zihnini denetleme teknikleri ve deneyimlerine verilen ad" olarak tanımlanır.
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
