| dbpprop:abstract
|
- Meänkieli (lit. "our language") is a Finno-Ugric language spoken in the most northern parts of Sweden, around the valley of the Torne River. From a linguistic point of view Meänkieli is a mutually intelligible dialect of Finnish, but for political and historical reasons it has the status of a minority language in Sweden. In Swedish nowadays the language is usually referred to as Meänkieli by the authorities; a common, and older, name is tornedalsfinska which literally means "Torne Valley Finnish". Linguistically meänkieli consists of the Finnish Torney Valley (also spoken on the Finnish side of the Torne River) and Gällivare dialects which belong to the much larger Far-Northern dialect group. Meänkieli is chiefly distinguished from standard Finnish by a lack of influence from modern 19th and 20th century developments in that language. Meänkieli also contains many loanwords from Swedish, pertaining to daily life. However, the frequency of loanwords is not exceptionally high when compared to some other Finnish dialects: for example the dialect of Rauma has roughly an equal frequency of loanwords as Meänkieli. Meänkieli lacks two of the grammatical cases used in standard Finnish, namely the comitative and the instructive (and they are used mostly in literary, official language in Finland). In Finland Meänkieli is generally seen as a dialect of northern Finnish. There is also a dialect of Meänkieli spoken around Gällivare which differs even more from standard Finnish.
- Meänkieli (wortwörtlich "unsere Sprache") oder Tornedalfinnisch (schwed. tornedalsfinska, finn. tornionlaaksonsuomi) ist ein finnischer Dialekt, der im Tal des schwedisch-finnischen Grenzflusses Torneälv (Tornedalen, daher der Name) in Lappland und Norrbotten beheimatet ist.
- El Meänkieli (lit. "la nostra llengua") és una llengua ugrofinesa parlada al nord de Suècia, al voltant de la vall de Torne. Des del punt de vista lingüístic, el Meänkieli és un dialecte mútuament intel·ligible del finès, però per raons polítiques i històriques té la condició de llengua minoritària de Suècia. En suec avui en, dia, el llenguatge és normalment denominat Meänkieli per les autoritats, si bé existeix un nom més antic per designar-la, tornedalsfinska que significa literalment "Finlandès de la Vall de Torne".. El meänkieli es distingeix principalment del finlandès estàndart per la falta d'influència de les evolucions del finès produïdes durant els segles XIX i XX. El meänkieli també conté molts préstecs lingüístics del suec, pertanyents a la vida quotidiana. Tanmateix, la freqüència dels préstecs no és excepcionalment alta si la comparem amb altres dialectes del finlandès: per exemple el dialecte de Rauma té aproximadament la mateixa freqüència de préstecs que el meänkieli. El meänkieli manca de dos dels casos gramaticals utilitzats en finès estàndard, és a dir, el cas comitatiu i el cas instructiu (que en canvi s'utilitzen en les obres literàries en llengua oficial a Finlàndia). A Finlàndia, el meänkieli és generalment considerat com un dialecte del nord. Existeix també un dialecte del Meänkeli parlat al voltant de Gällivare que difereix encara més del finlandès estàndart.
- Meänkieli neboli tornedalská finština je ugrofinský jazyk, kterým se hovoří v nejsevernější oblasti Švédska, tzv. Torském údolí (Tornedalen). Jedná se o 5 obcí. Počet mluvčích v těchto obcích se odhaduje na 25 000–40 000, v celém Norrbottenu je to celkem asi 75 000 lidí. Největší podíl mluvčích je v Pajale. Jazykem hovoří rovněž asi 30 000 obyvatel Finska. Meänkieli je příbuzná s finštinou, v podstatě se jedná o její dialekt s vysokou prestiží. Standardní finština není pro mluvčí meänkieli vždy zcela srozumitelná. Jazyk je ve Švédsku chráněn podle Evropské charty jazyků jako regionální menšinový jazyk v uvedených obcích. Meänkieli se vyskytuje v knize Popmusic z Vittuly.
- El meänkieli es una variante del finés que se habla en la región de Tornedalen en el norte de Suecia. El meänkieli es muy parecido al dialecto del finés que se habla en la región finlandesa de Ylitornio en la frontera de Finlandia y Suecia. Desde 1999 esta reconocido por el estado sueco como uno de los cinco idiomas minoritarios en Suecia. Escrito como dos palabras separadas meän kieli significa “nuestro idioma”. Hoy en día el número de habitantes suecos que habla o entiende meänkieli se estima en 150.000 personas de los 469.000 que hablan o entienden finés o meänkieli, o ambos, entre ellas muy pocos jóvenes.
- Meänkieli eli tornionlaaksonsuomi on nimitys, jota käytetään Tornionjoen länsipuolisilla alueilla Ruotsissa puhutusta suomen kielen murteesta. Ruotsissa meänkielellä on virallisen vähemmistökielen asema ja se on tasa-arvoinen suomen kirjakielen kanssa. Tornionlaaksonsuomen ISO 639-3 -kielikoodi on fit . Pohjois-Ruotsissa puhuttu suomi kuuluu alueesta riippuen peräpohjalaisiin Tornion tai Jällivaaran murteisiin. Vuonna 2000 kieltä puhui maailmalla noin 110 000 henkilöä.
- Le meänkieli, qui signifie notre langue, ou finnois tornédalien, est une langue finno-ougrienne très proche du finnois et parlée par les Tornédaliens, un groupe linguistique de Suède vivant principalement en Tornédalie, une région suédoise frontalière avec la Finlande. Le meänkieli se distingue principalement du finnois standard par une absence de développements modernes de cette langue lors des XIX et XX siècles. Le meänkieli contient également beaucoup d'emprunts du suédois, concernant des termes de la vie quotidienne, tels que l'"ampulansi" pour l'"ambulance". Cependant, la fréquence des emprunts n'est pas exceptionnellement importante, une fois comparé à celle d'autres dialectes finnois. Par exemple, le dialecte de Rauma a, à peu près, une fréquence égale d'emprunts avec le meänkieli. Le meänkieli ne possède pas, non plus, deux des cas grammaticaux utilisés dans le finnois standard, à savoir, le comitatif et l'instructif (du reste, ceux-ci ne sont employés en Finlande, la plupart du temps, que dans les langues littéraire et officielle). En Finlande, le meänkieli est généralement percu comme un dialecte du finnois septentrional. On trouve également un dialecte du meänkieli parlé autour de Gällivare qui diffère encore plus du finnois standard.
- A Tornio-völgyi Tanács (Tornionlaakson Neuvosto/Tornedalenrådet) zászlaja A meänkieli nyelv finnugor nyelv, mely az uráli nyelvcsaládba, a finnségi nyelvek közé tartozik. Svédország egyik hivatalos kisebbségi nyelve (svéd neve „tornedalsfinska”). Más vélemények szerint viszont nincsen szó önálló nyelvről, csupán egy finn dialektusról. A „meänkieli” szószerinti jelentése: „mi nyelvünk” . A meänkielit elsősorban Észak-Svédországban (Kiruna, Gällivare/Jellivaara, Pajala, Övertorneå és Haparanda/Haaparanta) vagyis a Tornio-völgyben (Tornedal/Tornionlaakso) beszélik, emellett Északnyugat-Finnországban, valamint elvétve Svédország más városaiban. A meänkieli eredete elsősorban az 1809-es haminai békére vezethető vissza, amikor a svéd királyság felbomlott és a későbbi Finnország részét képező területek Oroszországhoz kerültek, míg a Tornio-völgy Svédország kezén maradt, ezáltal politikailag és közigazgatásilag elszakadt a többi finnajkú területtől és az irodalmi-közéleti finn nyelv befolyása nem érte. (Ez a jelenség leginkább a csángó és a magyarországi magyar nyelv kapcsolatához viszonyítható, mivel a csángó-magyar is évszázadok óta külön úton fejlődik és a magyarországi nyelvújítás sem éreztette hatását a csángóknál. ) Az idióma másik sajátossága, hogy nagyszámú svéd jövevényszót tartalmaz, bár a finn beszélt nyelv is szívesen vesz át és vett át szavakat a svédből, az irodalmi nyelv azonban ezek mellőzésére, finnesítésére törekszik. A tornio-völgyi finn beszélőinek számát 40-70 000-re becsülik, emellett azonban sokan passzívan értik, sőt nemcsak a tornio-völgyi finnek, hanem sok svédországi lapp is beszéli második nyelvként. A meänkieli beszélői szinte kivétel nélkül legalább kétnyelvűek, elsősorban a svédet beszélik. A fiatalabb nemzedékek egyre kevésbé használják, illetve inkább csak passzívan értik meg. A meänkieli amellett lett Svédország egyik hivatalos kisebbségi nyelve, hogy a standard finn nyelv is ilyen státust kapott. A két nyelv beszélői közötti alapvető történelmi különbség, hogy míg a finn köznyelvet beszélő svédországi finnek (ruotsinsuomalaiset) elsősorban a 20. század második felében munkavállalás céljából vándoroltak be Svédországba, addig a Tornio-völgyben élők az említett 1809-es történelmi eseménynek köszönhetően kerültek a határ túlsó oldalára. Ezen a nyelven van iskolai oktatás, könyvkiadás. A meänkielit oktatják Stockholm és Umeå egyetemén is. A svéd rádiónak (Sveriges Radio) van meänkieli nyelvű adása. Az egyik legszorgalmasabb író, nyelvújító, "nyelvteremtő" a Pajalában élő Bengt Pohjanen. A meänkielit és a nyelvi emancipáció támogatóit sok kritika éri, elsősorban azért, mert az ellenzők szerint a standard finn nyelv oktatása sokkal nagyobb lehetőségeket nyújtana a tornio-völgyieknek az irodalom, írásbeliség és a felsőfokú tanulmányok területén. Sokan nem is tekintik önálló nyelvnek, mivel a két idióma beszélői kölcsönösen megértik egymást, a különbségek kisebbek, mint a finn és az észt között, melyek ugyancsak mindkét nyelvű beszélők számára kölcsönösen érthetők. Néhány példa a meänkieli és a finn nyelv köréből:
- Il meänkieli (lett. "la nostra lingua", dal finlandese meidän kieli), chiamato anche tornionlaaksonsuomi in finlandese e tornedalsfinska in svedese (entrambi i termini significano "finlandese del Tornedalen"), è un dialetto finlandese appartenente al gruppo dei dialetti della Lapponia meridionale, parlato nel Tornedalen sia in Svezia che in Finlandia. In Svezia esso è ufficialmente riconosciuto come minoranza linguistica e ha pari dignità con il finlandese; in Finlandia esso è invece considerato semplicemente un dialetto. La differenza sostanziale con il finlandese è l'assenza dei neologismi nati nella lingua finlandese durante il XIX e XX secolo. In esso vi sono inoltre molti prestiti dalla lingua svedese, alla stregua del dialetto finlandese di Rauma. Una peculiarità lessicale che lo differenzia dal finlandese è l'assenza dei casi comitativo e istruttivo.
- Meänkieli ("onze taal") is een Finoegrische taal, gesproken in het meest noordelijke gedeelte van Zweden, in de omgeving van Tornedalen; de vallei van de Torne. Taalkundig gezien is Meänkieli een dialect van het Fins, maar door historische redenen heeft het de status van minderheidstaal in Zweden. In het Zweeds zijn de officiële en informele naam tornedalsfinska (Tornedalfins). Vergeleken met Standaardfins is Meänkieli goed te onderscheiden door een gebrek aan invloed van het moderne Standaardfins in de 19e en 20e eeuw. Meänkieli bevat ook veel leenwoorden van het Zweeds met betrekking tot het dagelijks leven. Echter, de veelvuldigheid van leenwoorden is niet verschrikkelijk hoog vergeleken met enkele andere Finse dialecten. Bijvoorbeeld, het dialect van Rauma heeft ongeveer hetzelfde aantal leenwoorden als het Meänkieli. Meänkieli mist twee van de naamvallen gebruikt in Standaardfins. In Finland wordt het Meänkieli gezien als een dialect van Noord-Finland. Er wordt ook een dialect van Meänkieli gesproken in de omgeving van Gällivare die nog meer verschilt van Standaardfins.
- Tornedalsfinsk, eller meänkieli, er det språket som utviklet seg i den delen av den finskspråklige Nordkalotten som fortsatt var en del av Sverige etter at Finland ble en del av Russland i 1809. Selve ordet meänkieli betyr «vårt språk». Fra gammelt av ble dette navnet brukt av tornedalinger som skille mellom språket i Tornedalen (vårt språk) og vanlig finsk i Finland. Det er vanskelig å si hvor mange som snakker språket, anslagene varierer mellom 25 000 og 70 000 personer. Tornedalsfinsk oppsto som følge av at det som tidligere var en finsk dialekt i Tornedalen, ikke utviklet seg sammen med resten av det finske språket på finsk side gjennom stadig standardisering de siste 200 årene. Dermed begynte tornedalsfinsk å skille seg stadig mer ut fra det standardiserte finske språket i Finland, både grammatikalsk og leksikalsk. I tillegg har både svensk og samisk språk hatt en stadig større innflytelse på tornedalsfinsk, gjennom en målrettet forsvenskningspolitikk de siste hundre årene, hvor svensk var det eneste skolespråket.
- Meänkieli é uma língua falada na parte norte da Suécia, em torno do vale do Rio Torne. A palavra Meänkieli foi criada pelo escritor Bengt Pohjanen e significa ”a nossa língua” (meän kieli), abrangendo esta designação um grupo de dialetos anteriormente designados por ”Finlandês do Vale de Torne” (em Pajala, Övertorneå e Haparanda), ”Finlandês de Gällivare” (em Gällivare), ”Finlandês de Jukkasjärvi e de Vittangi” (em Kiruna), ou simplesmente ”Finlandês”. Em 2000 o Parlamento Sueco reconheceu o Meänkieli como língua minoritária. O motivo da diferenciação dos dialetos finlandeses no lado sueco do Rio Torne e no lado finlandês tem a ver com a perda da antiga colónia da Finlândia, quando a Rússia a conquistou no século XIX, dando-lhe uma certa autonomia como Grão-ducado da Finlândia. Livre da Suécia, a Finlândia empreendeu uma valorização e normalização do seu idioma, enquanto a parte sueca do Vale de Torne foi sujeita a uma suequização da população, aumentando assim a distância entre os seu dialetos rurais e as novas formas padronizadas do finlandês falado na Finlândia. Do ponto de vista linguístico, Meänkieli é um dialeto do finlandês, mas – por razões políticas e históricas - tem a qualidade de língua minoritária na Suécia. Em sueco, hoje em dia, o idioma é habitualmente referido como Meänkieli pelas autoridades, sendo cada vez menos ouvido o antigo nome comum - tornedalsfinska (Finlandês do Vale de Torne). Na Finlândia, Meänkieli é geralmente visto como dialeto do norte finlandês, sendo o Meänkieli do lado sueco visto como praticamente o mesmo dialeto que o Finlandês do lado finlandês. Ao todo, o Meänkieli tem entre os 40.000 e 70.000 falantes. Segundo um inquérito feito pela Rádio Nacional Sueca, umas 150 000 pessoas falam ou compreendem o Meänkieli.
- Ме́янкиели (финск. Meänkieli, букв. наш язык), или то́рнедальский фи́нский — один из диалектов финского языка, получивший официальный статус языка меньшинств в Швеции. На нём говорят в северных частях Швеции, в долине реки Турне-Эльв. Меянкиели взаимно понятен с некоторыми другими диалектами финского языка, хотя в силу исторических причин последние два века развивался в отрыве от основного массива финской речи под влиянием шведского и в меньшей степени саамских языков. Меянкиели ближе всего стоит к западно- и восточнофинским диалектам. В результате проводимой властями языковой политики меянкиели сохранил многие слова, которые больше не употребляется в финском языке или, напротив, появились в нём после 1809 года. Однако меянкиели отличается от стандартного финского не только количеством шведских и саамских заимствований: существуют заметные отличия в фонологии, морфологии и синтаксисе; правда, многие из отличительных особенностей меянкиели встречаются и в собственно финских диалектах. Лингвистические отличия меянкиели от стандартного финского, а также некоторые социолингвистические соображения привели к тому, что в Швеции в последние годы он стал рассматриваться как отдельный язык. В Финляндии, напротив, он продолжает считаться финским диалектом (действительно, разница между «меянкиели» шведского Эвертурнео и диалектом финского Юлиторнио практически неощутима).
- Meänkieli, var tidigare dialekter av finska, och kallades tornedalsfinska (torniolaaksonsuomi) i Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner. I Gällivare kommun kallades dialekten där gällivarefinska (jellivaaransuomi) i den västra delarna av kommunen och lannankieli i de östra, beroende på dialekternas olikheter i de två områdena. I Kiruna kommun hade dialekten fyra benämningar jukkasjärvifinska (jukkasjärvensuomi), vittangifinska (vittankinsuomi), men också lannankieli eller rätt och slätt finska (suomi). Alla de här dialekterna av finska, i alla ovannämnda kommuner, har tillsammans år 2000, med beslut i Sveriges riksdag erkänts status av att vara ett eget språk – meänkieli. Finskan i Finland kallades i alla kommuner finlandsfinska (suomensuomi). Alla är varianter av finska som utvecklades på svensk sida efter Sveriges förlust av sin östra landsdel 1809, som senare blev Finland. Meänkieli är en finsk-ugrisk språkvarietet, som har påverkats av det svenska språket. Språket är sedan år 2000 ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. På grund av den förda språkpolitiken har meänkieli bibehållit många ord som inte längre förekommer i den finska som efter 1809 utvecklades öster om gränsälven Torne älv. Det är inte endast antalet svenska lånord som avviker från standardfinskan. Skillnader mellan standardfinska och meänkieli finner man bland annat i fonologi, morfologi, syntax och lexikon. Många av dessa drag är dock typiska för olika finska dialekter. Meänkielis särdrag, samt en rad språksociologiska faktorer, och att ett eget skriftspråk växt fram, har under de senaste årtiondena lett fram till slutsatsen att det utgör ett separat språk. I Finland uppfattas meänkieli däremot som en dialekt av finskan (och faktum är att man knappt kan märka någon skillnad mellan meänkieli som talas i Övertorneå och den finska dialekt som talas på andra sidan älven i finska Övertorneå). Skillnaden mellan språk och dialekt anses idag vara mer en politisk och språksociologisk fråga än en lingvistisk definition. Språklig, etnisk och kulturell identifikation påverkar relationen mellan språk och dialekt. Inte minst förekomsten av ett eget skriftspråk har betydelse. Benämningen meänkieli, präglat av författaren Bengt Pohjanen betyder särskrivet (meän kieli) "vårt språk/tungomål", bygger på en äldre, informell lokal tradition att markera skillnaden mot finskan i Finland ("finlandsfinska", som man i det lokala språkbruket kallade samtliga i Finland talade varieteter). Under 1980-talets senare del började man använda termen meänkieli i mer formella sammanhang för att beteckna det som tidigare oftast hetat tornedalsfinska. Ordet tornedalsfinska kan fortfarande användas som namn, men sedan ordet meänkieli användes, i riksdagsbeslutet 1999 som i princip stadfäste dialekten som ett språk, har det fått allt större spridning, i forskning och läroböcker som hos myndigheter och andra officiella instanser.
- Meänkieli, Ural dilleri'ne bağlı olan bir Kuzey Avrupa dilidir. Aslında Meänkieli bir dil değildir. Fince'nin bir lehçesidir. İsveç'te yaşayan Torneträsk Gölü çevresinde sâkin olan Finlerin konuşma şeklidir. Ancak Torne Vadili Finler, kendilerini Finlerden ayrı bir halk olarak görürler ve ayrı bir dil konuştuklarını kabullenirler. İsveç devleti de bunu böyle kabul edip, okullarda bu dilde eğitimi tanır, devlet televizyonu ve radyosunda Meänkieli yayınlar yapar ve Tornedarin bölgesinde bu dili bölgesel tanınmış azınlık dili olarak resmî statü verir. Meankieli, Fince'nin bir lehçesi olarak görülürken 1999 da İsveç parlementosunun azınlıklarla ilgili aldığı kararla Meankilei; Finçe'nin bir lehçesi değil kendi başına bir ^-ulusal azınlık dili- olarak kabul edilmesiyle bu dilde yeni bir süreç başladı. Meänkieli ağzını konuşanlar Finlilerden farklarını ortaya koymak için dillerine yada konuştukları Fin lehçesine Meänkieli yani bizim dilimiz adını vermişlerdir. Bu bölgede Fin lehçesi olarak bilinen Meänkieli hem Finceden hem Laponcadan hem de İsveççe'den ayrı bir dil olarak vardır. Bu halk Laponlarla iç içe bir yaşam sürdürmektedirler. Bir çok yerde aynı bölgeyi paylaşırlar. Kültürleri birbirine karışmış, birbirlerini etkilemişlerdir. Dilleri ve kültürleri ortaklaşa paylaştıkları yerler vardır. Bugün birçok Tornedalin Fini kendilerini Sami olarak tanımlarken aynı şekilde bir çok Sami de kendilerini Tornedalin olarak tanımlayabilir. Tornedalinler dört dil konuşurlar. Kişinin oturduğu bölge ve kente bağlı olarak değişiklik gösterir. Bu diller Fince, İsveççe, Laponca ve Meänkieli olarak bilinir.
|
| rdfs:comment
|
- Meänkieli (lit. "our language") is a Finno-Ugric language spoken in the most northern parts of Sweden, around the valley of the Torne River. From a linguistic point of view Meänkieli is a mutually intelligible dialect of Finnish, but for political and historical reasons it has the status of a minority language in Sweden.
- Meänkieli (wortwörtlich "unsere Sprache") oder Tornedalfinnisch (schwed. tornedalsfinska, finn. tornionlaaksonsuomi) ist ein finnischer Dialekt, der im Tal des schwedisch-finnischen Grenzflusses Torneälv (Tornedalen, daher der Name) in Lappland und Norrbotten beheimatet ist.
- El Meänkieli (lit. "la nostra llengua") és una llengua ugrofinesa parlada al nord de Suècia, al voltant de la vall de Torne. Des del punt de vista lingüístic, el Meänkieli és un dialecte mútuament intel·ligible del finès, però per raons polítiques i històriques té la condició de llengua minoritària de Suècia.
- Meänkieli neboli tornedalská finština je ugrofinský jazyk, kterým se hovoří v nejsevernější oblasti Švédska, tzv. Torském údolí (Tornedalen). Jedná se o 5 obcí. Počet mluvčích v těchto obcích se odhaduje na 25 000–40 000, v celém Norrbottenu je to celkem asi 75 000 lidí. Největší podíl mluvčích je v Pajale. Jazykem hovoří rovněž asi 30 000 obyvatel Finska. Meänkieli je příbuzná s finštinou, v podstatě se jedná o její dialekt s vysokou prestiží.
- El meänkieli es una variante del finés que se habla en la región de Tornedalen en el norte de Suecia. El meänkieli es muy parecido al dialecto del finés que se habla en la región finlandesa de Ylitornio en la frontera de Finlandia y Suecia. Desde 1999 esta reconocido por el estado sueco como uno de los cinco idiomas minoritarios en Suecia. Escrito como dos palabras separadas meän kieli significa “nuestro idioma”.
- Meänkieli eli tornionlaaksonsuomi on nimitys, jota käytetään Tornionjoen länsipuolisilla alueilla Ruotsissa puhutusta suomen kielen murteesta. Ruotsissa meänkielellä on virallisen vähemmistökielen asema ja se on tasa-arvoinen suomen kirjakielen kanssa. Tornionlaaksonsuomen ISO 639-3 -kielikoodi on fit . Pohjois-Ruotsissa puhuttu suomi kuuluu alueesta riippuen peräpohjalaisiin Tornion tai Jällivaaran murteisiin. Vuonna 2000 kieltä puhui maailmalla noin 110 000 henkilöä.
- Le meänkieli, qui signifie notre langue, ou finnois tornédalien, est une langue finno-ougrienne très proche du finnois et parlée par les Tornédaliens, un groupe linguistique de Suède vivant principalement en Tornédalie, une région suédoise frontalière avec la Finlande. Le meänkieli se distingue principalement du finnois standard par une absence de développements modernes de cette langue lors des XIX et XX siècles.
- A Tornio-völgyi Tanács (Tornionlaakson Neuvosto/Tornedalenrådet) zászlaja A meänkieli nyelv finnugor nyelv, mely az uráli nyelvcsaládba, a finnségi nyelvek közé tartozik. Svédország egyik hivatalos kisebbségi nyelve (svéd neve „tornedalsfinska”). Más vélemények szerint viszont nincsen szó önálló nyelvről, csupán egy finn dialektusról. A „meänkieli” szószerinti jelentése: „mi nyelvünk” .
- Il meänkieli (lett. "la nostra lingua", dal finlandese meidän kieli), chiamato anche tornionlaaksonsuomi in finlandese e tornedalsfinska in svedese (entrambi i termini significano "finlandese del Tornedalen"), è un dialetto finlandese appartenente al gruppo dei dialetti della Lapponia meridionale, parlato nel Tornedalen sia in Svezia che in Finlandia.
- Meänkieli ("onze taal") is een Finoegrische taal, gesproken in het meest noordelijke gedeelte van Zweden, in de omgeving van Tornedalen; de vallei van de Torne. Taalkundig gezien is Meänkieli een dialect van het Fins, maar door historische redenen heeft het de status van minderheidstaal in Zweden. In het Zweeds zijn de officiële en informele naam tornedalsfinska (Tornedalfins).
- Tornedalsfinsk, eller meänkieli, er det språket som utviklet seg i den delen av den finskspråklige Nordkalotten som fortsatt var en del av Sverige etter at Finland ble en del av Russland i 1809. Selve ordet meänkieli betyr «vårt språk». Fra gammelt av ble dette navnet brukt av tornedalinger som skille mellom språket i Tornedalen (vårt språk) og vanlig finsk i Finland. Det er vanskelig å si hvor mange som snakker språket, anslagene varierer mellom 25 000 og 70 000 personer.
- Meänkieli é uma língua falada na parte norte da Suécia, em torno do vale do Rio Torne. A palavra Meänkieli foi criada pelo escritor Bengt Pohjanen e significa ”a nossa língua” (meän kieli), abrangendo esta designação um grupo de dialetos anteriormente designados por ”Finlandês do Vale de Torne” (em Pajala, Övertorneå e Haparanda), ”Finlandês de Gällivare” (em Gällivare), ”Finlandês de Jukkasjärvi e de Vittangi” (em Kiruna), ou simplesmente ”Finlandês”.
- Ме́янкиели (финск. Meänkieli, букв. наш язык), или то́рнедальский фи́нский — один из диалектов финского языка, получивший официальный статус языка меньшинств в Швеции. На нём говорят в северных частях Швеции, в долине реки Турне-Эльв.
- Meänkieli, var tidigare dialekter av finska, och kallades tornedalsfinska (torniolaaksonsuomi) i Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner. I Gällivare kommun kallades dialekten där gällivarefinska (jellivaaransuomi) i den västra delarna av kommunen och lannankieli i de östra, beroende på dialekternas olikheter i de två områdena.
- Meänkieli, Ural dilleri'ne bağlı olan bir Kuzey Avrupa dilidir. Aslında Meänkieli bir dil değildir. Fince'nin bir lehçesidir. İsveç'te yaşayan Torneträsk Gölü çevresinde sâkin olan Finlerin konuşma şeklidir. Ancak Torne Vadili Finler, kendilerini Finlerden ayrı bir halk olarak görürler ve ayrı bir dil konuştuklarını kabullenirler.
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
