Marie François Sadi Carnot (11 August 1837 – 25 June 1894) was a French statesman, the fourth president of the Third French Republic. He served as the President of France from 1887 until his assassination in 1894.

PropertyValue
dbpedia-owl:Person/birthDate
  • 1837-08-11 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/birthPlace
dbpedia-owl:Person/deathDate
  • 1894-06-25 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/deathPlace
dbpedia-owl:birthDate
  • 1837-08-11 (xsd:date)
dbpedia-owl:birthPlace
dbpedia-owl:deathDate
  • 1894-06-25 (xsd:date)
dbpedia-owl:deathPlace
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • Marie François Sadi Carnot (11 August 1837 – 25 June 1894) was a French statesman, the fourth president of the Third French Republic. He served as the President of France from 1887 until his assassination in 1894.
  • Marie François Sadi Carnot war ein französischer Politiker. Er war französischer Staatspräsident von 1887 bis 1894.
  • Marie François Sadi Carnot fou un polític francès, fill de Lazare Hippolyte Carnot. Estudià la carrera d'enginyer de ponts i camins, i fou elegit diputat en diverses legislatures de la Tercera República francesa. El 1880 fou nomenat ministre d'obres públiques i, el 1885, ministre de finances. Fou elegit per a la presidència de la república com a solució de compromís per a succeir Jules Grévy. qui dimití el 1887 per un escàndol en unes condecoracions, i ocupà el càrrec del 1887 al 1894 mercè el suport. Durant el seu mandat tingué lloc l'actuació del general Georges Boulanger (1886-89), l'escàndol del canal de Panamà (1892) —la seva integritat, però, no fou mai posada en dubte— i l'agreujament dels problemes socials. Morí assassinat a Lió per l'anarquista italià Sante Caserio.
  • Marie François Sadi Carnot, běžně jen Sadi Carnot byl francouzský politik. Svou kariéru zakončil jako prezident Francouzské republiky. Byl zavražděn italským anarchistou Jeronimem Caseriou při výkonu funkce jen několik měsíců před vypršením mandátu.
  • Marie François Sadi Carnot, conocido simplemente como Sadi Carnot, fue un político francés, presidente de la Tercera República de Francia de 1887 hasta su asesinato en 1894.
  • Sadi Carnot, né le 11 août 1837 à Limoges et mort le 25 juin 1894 à Lyon, de son nom complet Marie François Sadi Carnot, est un homme d'État français. Il fut président de la République du 3 décembre 1887 au 25 juin 1894, date de son assassinat. Il a précédemment occupé les fonctions de haut fonctionnaire, de député de la Côte-d'Or, de préfet de la Seine-Inférieure, de sous-secrétaire d'État aux Travaux, de ministre des Travaux publics et de ministre des Finances.
  • È stato Presidente della Repubblica di Francia dal 3 dicembre 1887 al 24 giugno 1894 quando venne assassinato dall'anarchico italiano Sante Geronimo Caserio. Nipote del noto fisico e ingegnere Nicolas Léonard Sadi Carnot.
  • マリー・フランソワ・サディ・カルノー（Marie François Sadi Carnot, 1837年8月11日 - 1894年6月24日）はフランスの政治家。第三共和政第4代大統領。在職中に暗殺された。 政治家ラザール・イポリット・カルノーの息子として生まれた。理工科学校とフランス国立工科学校(ENPC)で技術者教育を受け、官僚となった。1871年セーヌ＝アンフェリウール県（現セーヌ＝マリティーム県）知事となり、まもなく国民議会議員となった。1880年には公共事業大臣となった。 1887年に大統領に選ばれ、就任早々、政界を震撼させたブーランジェ将軍事件を乗り切った。その後在職中にはフランス革命百年祭、パリ万国博（1889年）などの祝賀行事があったが、1892年にはまた政治スキャンダル・パナマ事件が持ち上がり、アナーキストによるテロも激化した。 1894年、リヨンで演説後にイタリア人アナーキスト、サンテ＝ジェロニモ・カゼリオに刺され死亡した。パリのパンテオンに埋葬されている。
  • Marie François Sadi Carnot was de vierde president van de Derde Franse Republiek van 1887 tot zijn dood. Hij was de zoon van de politicus Hippolyte Carnot en werd Sadi genoemd naar zijn oom, de wiskundige Sadi Carnot. Hij volgde de École Polytechnique die hij in 1863 beëindigde als majoor. Vervolgens werd hij benoemd tot hoofdingenieur van het departement Haute-Savoie. In 1871 werd hij volksvertegenwoordiger voor het departement Côte-d'Or en daarna prefect van Binnen-Seine. Daarna volgden enkele ministerposten, zoals Financiën in 1885. Toen president Jules Grévy in december 1887 onder de Wilsonschandalen gedwongen was ontslag te namen, was Sadi Carnot's reputatie van integriteit de aanleiding om zich beschikbaar te stellen voor het presidentschap. Hij werd met 616 van de 827 stemmen gekozen. Hij werd president in een kritische periode, toen de republiek werd aangevallen door generaal Boulanger, die hij in 1889 verdreef. Het presidentschap van Sadi Carnot was populair, met name tijdens de wereldtentoonstelling van 1889 in Parijs. Het Panamaschandaal berokkende in 1892 veel schade aan de Republiek, maar voor Sadi Carnot werd het respect alleen maar groter. Hij overleed te Lyon op 25 juni 1894 als gevolg van een dolksteek van een Italiaans anarchist. Meteen na zijn dood werd hij in het Panthéon bijgezet, nabij zijn grootvader Lazare Carnot.
  • Marie-François Sadi Carnot, znany jako Sadi Carnot był francuskim politykiem, przywódcą lewicy w Zgromadzeniu Narodowym i prezydentem III Republiki. Pochodził ze znanej francuskiej rodziny Carnot. Był synem Hipolita Carnota i wnukiem Lazare Nicolasa. Karierę polityczną zaczął jako członek Zgromadzenia Narodowego w latach. W roku 1876 został deputowany do umiarkowanej lewicy i został jej przewodniczącym w 1881 roku. Piastował urząd ministra robót publicznych oraz finansów. Pełnił urząd prezydenta Francji w latach 1887-1894. Podczas jego prezydentury ujawniono w latach 1892-1893 wielki skandal korupcyjny związany z budową kanału panamskiego. Zawarł sojusz militarny z Rosją przeciwko Niemcom. Był przeciwnikiem generała Boulangera. W czasie wizytacji Wystawy Światowej w Lyonie, został zasztyletowany przez włoskiego anarchistę Santo Caserio. Był to ostatni wielki zamach w ówczesnej fali anarchistycznego terroru.
  • Marie François Sadi Carnot, mais freqüentemente chamado Sadi Carnot, foi um político francês cuja carreira culminou com sua passagem pela presidência da República de 1887 a 1894. Originário de família conhecida, Carnot, foi filho de Lazare Hippolyte Carnot, neto de Lazare Carnot (le Grand Carnot), sobrinho do outro Sadi Carnot, irmão de Adolphe Carnot e pai de Ernest Carnot. Em Lyon, no dia 24 de junho de 1894 Sadi Carnot foi apunhalado até a morte pelo anarquista Sante Geronimo Caserio dentro de sua carruagem. Seus restos mortais repousam no Panteão de Paris junto aos de seu avô Lazare Carnot.
  • Marie François Sadi-Carnot (n. 11 august 1837 la Limoges, Franţa d. 25 iunie 1894 la Lyon, Franţa, a fost preşedinte al Franţei în perioada 1887 - 1894.
  • Мари́ Франсуа́ Сади́ Карно́, французский инженер и политик, президент Франции. Внук генерала Лазара Карно и племянник знаменитого физика Сади Карно, в честь которого получил редкое имя. Отец, Ипполит Лазар Карно, был политиком.
  • Marie François Sadi Carnot, född 11 augusti 1837 i Limoges, död 24 juni 1894 i Lyon, fransk statsman och den tredje republikens fjärde president från 1887 till dess att han mördades. Sadi Carnot genomgick École polytechnique samt École des ponts et chaussées och anställdes 1863 såsom ingenjör i Annecy, där han utförde flera viktiga arbeten, bland annat Rhônebron vid Collonge. I januari 1871 blev han prefekt i departementet Seine-Inférieure och fick i uppdrag att organisera nationalförsvaret i Normandie. I februari samma år invaldes han i nationalförsamlingen, där han slöt sig till vänstern, till partigruppen "Union républicaine", och efter den nya författningens genomförande utsågs han 1876 av valkretsen Beaune till ledamot i deputeradekammaren och blev efter upplösningen 1877 återvald. I augusti 1878 blev han understatssekreterare i ministeriet för allmänna arbeten och övertog 23 september 1880 själv chefskapet för detta ministerium i Jules Ferrys kabinett samt avgick med honom 14 november 1881. Såsom moderat republikan röstade han i kammaren, dit han återvaldes 1881 och 1885, emot religionsundervisningens uteslutande ur skolorna och mot förslaget om domares avsättlighet. Han utsågs 1883 och 1884 till en av kammarens vicepresidenter. Han övertog 6 april 1885, i Henri Brissons ministär, åter departementet för allmänna arbeten, men utbytte det några dagar därefter mot finansdepartementet, vars chef han fortfor att vara även i Charles de Freycinets därpå följande kabinett till 11 december 1886. Efter presidenten Jules Grévys avgång uppställdes Carnot jämte Ferry och Freycinet såsom kandidat till presidentämbetet. Vid första omröstningen, 3 december 1887, erhöll han högsta röstetal, ehuru ej det bestämda minimitalet; vid den andra fick han 616 röster av 827. Han mottogs med förtroende av alla republikanska partier och sökte efter bästa förmåga motsvara detta. Genom sin fläckfria karaktär blev han ett stöd för republiken, särskilt emot Georges Boulangers omstörtningsplaner. Hans yttre uppträdande var i allt sådant, som fransmännen fordrade av statschefen, och genom sina många resor i landet gjorde han sig väl bekant med de olika landsdelarnas behov och önskningar samt vann en allt större popularitet. Särskilt anslog det utmärkta sätt, varpå han representerade vid republikens hundraårsfest 1889 och vid de fester, som stod i sammanhang med den av honom då öppnade stora världsutställningen i Paris. Såsom regent var han väl mycket passiv, lämnande åt ministrarna att utföra de åtgärder, som de fann lämpliga, men en fransk president torde knappast vara i tillfälle att handla annorlunda. Även det närmande till Ryssland, som under hans regering ägde rum och som fick ett uttryck i en fransk flottavdelnings besök i Sankt Petersburg 1891 och en rysk flottas motbesök i Toulon 1893, bidrog att hos folket stärka sympatierna för Carnot. Under ett besök i Lyon blev han på kvällen 24 juni 1894 i sin vagn dödligt sårad med ett dolkhugg av en italiensk anarkist, Santo Caserio, och avled påföljande natt. Den sorg och förbittring, som mordet uppväckte inte bara i Frankrike, utan även i utlandet, visade vilken allmän aktning han skaffat sig. I staden Nolay avtäcktes 8 september 1895 en minnesvård, framställande Frankrike, som tar den döende Carnot i sin famn, och i Nancy avtäcktes 28 juni 1896 ett 10 meter högt monument i pyramidform (med Carnots porträttmedaljong i brons och två allegoriska kvinnofigurer i brons) till minne av hans besök i Nancy 1892 och möte där med ryske storfursten Konstantin. Även bland annat i Fontainebleau, Annecy och Limoges restes minnesvårdar över honom.
  • 玛利·弗朗索瓦·萨迪·卡诺（Marie François Sadi Carnot）（1837年8月11日－1894年6月25日），法國政治家，拉札爾·卡諾之孫，左派議員伊波利特·卡諾（Hippolyte Carnot）之子。1887年當選為法兰西第三共和国的第四任總統。1894年被一個義大利無政府主義者刺殺。
dbpprop:after
dbpprop:before
dbpprop:birthDate
dbpprop:birthPlace
dbpprop:deathDate
dbpprop:deathPlace
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:id
  • d001266
dbpprop:name
  • Sadi Carnot
dbpprop:nationality
  • French
dbpprop:order
dbpprop:party
  • Republican Left
dbpprop:predecessor
dbpprop:reference
dbpprop:successor
dbpprop:termEnd
  • 25 June 1894
dbpprop:termStart
  • 3 December 1887
dbpprop:title
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
dbpprop:years
  • 1887–1894
rdf:type
rdfs:comment
  • Marie François Sadi Carnot (11 August 1837 – 25 June 1894) was a French statesman, the fourth president of the Third French Republic. He served as the President of France from 1887 until his assassination in 1894.
  • Marie François Sadi Carnot war ein französischer Politiker. Er war französischer Staatspräsident von 1887 bis 1894.
  • Marie François Sadi Carnot fou un polític francès, fill de Lazare Hippolyte Carnot. Estudià la carrera d'enginyer de ponts i camins, i fou elegit diputat en diverses legislatures de la Tercera República francesa. El 1880 fou nomenat ministre d'obres públiques i, el 1885, ministre de finances. Fou elegit per a la presidència de la república com a solució de compromís per a succeir Jules Grévy.
  • Marie François Sadi Carnot, běžně jen Sadi Carnot byl francouzský politik. Svou kariéru zakončil jako prezident Francouzské republiky. Byl zavražděn italským anarchistou Jeronimem Caseriou při výkonu funkce jen několik měsíců před vypršením mandátu.
  • Marie François Sadi Carnot, conocido simplemente como Sadi Carnot, fue un político francés, presidente de la Tercera República de Francia de 1887 hasta su asesinato en 1894.
  • Sadi Carnot, né le 11 août 1837 à Limoges et mort le 25 juin 1894 à Lyon, de son nom complet Marie François Sadi Carnot, est un homme d'État français. Il fut président de la République du 3 décembre 1887 au 25 juin 1894, date de son assassinat. Il a précédemment occupé les fonctions de haut fonctionnaire, de député de la Côte-d'Or, de préfet de la Seine-Inférieure, de sous-secrétaire d'État aux Travaux, de ministre des Travaux publics et de ministre des Finances.
  • È stato Presidente della Repubblica di Francia dal 3 dicembre 1887 al 24 giugno 1894 quando venne assassinato dall'anarchico italiano Sante Geronimo Caserio. Nipote del noto fisico e ingegnere Nicolas Léonard Sadi Carnot.
  • Marie François Sadi Carnot was de vierde president van de Derde Franse Republiek van 1887 tot zijn dood. Hij was de zoon van de politicus Hippolyte Carnot en werd Sadi genoemd naar zijn oom, de wiskundige Sadi Carnot. Hij volgde de École Polytechnique die hij in 1863 beëindigde als majoor. Vervolgens werd hij benoemd tot hoofdingenieur van het departement Haute-Savoie. In 1871 werd hij volksvertegenwoordiger voor het departement Côte-d'Or en daarna prefect van Binnen-Seine.
  • Marie-François Sadi Carnot, znany jako Sadi Carnot był francuskim politykiem, przywódcą lewicy w Zgromadzeniu Narodowym i prezydentem III Republiki. Pochodził ze znanej francuskiej rodziny Carnot. Był synem Hipolita Carnota i wnukiem Lazare Nicolasa. Karierę polityczną zaczął jako członek Zgromadzenia Narodowego w latach. W roku 1876 został deputowany do umiarkowanej lewicy i został jej przewodniczącym w 1881 roku. Piastował urząd ministra robót publicznych oraz finansów.
  • Marie François Sadi Carnot, mais freqüentemente chamado Sadi Carnot, foi um político francês cuja carreira culminou com sua passagem pela presidência da República de 1887 a 1894. Originário de família conhecida, Carnot, foi filho de Lazare Hippolyte Carnot, neto de Lazare Carnot (le Grand Carnot), sobrinho do outro Sadi Carnot, irmão de Adolphe Carnot e pai de Ernest Carnot.
  • Marie François Sadi-Carnot (n. 11 august 1837 la Limoges, Franţa d. 25 iunie 1894 la Lyon, Franţa, a fost preşedinte al Franţei în perioada 1887 - 1894.
  • Мари́ Франсуа́ Сади́ Карно́, французский инженер и политик, президент Франции. Внук генерала Лазара Карно и племянник знаменитого физика Сади Карно, в честь которого получил редкое имя. Отец, Ипполит Лазар Карно, был политиком.
  • Marie François Sadi Carnot, född 11 augusti 1837 i Limoges, död 24 juni 1894 i Lyon, fransk statsman och den tredje republikens fjärde president från 1887 till dess att han mördades. Sadi Carnot genomgick École polytechnique samt École des ponts et chaussées och anställdes 1863 såsom ingenjör i Annecy, där han utförde flera viktiga arbeten, bland annat Rhônebron vid Collonge.
  • 玛利·弗朗索瓦·萨迪·卡诺（Marie François Sadi Carnot）（1837年8月11日－1894年6月25日），法國政治家，拉札爾·卡諾之孫，左派議員伊波利特·卡諾（Hippolyte Carnot）之子。1887年當選為法兰西第三共和国的第四任總統。1894年被一個義大利無政府主義者刺殺。
rdfs:label
  • Marie François Sadi Carnot
  • Marie François Sadi Carnot
  • Marie François Sadi Carnot
  • Marie François Sadi Carnot
  • Marie François Sadi Carnot
  • Sadi Carnot (président)
  • Marie François Sadi Carnot
  • マリー・フランソワ・サディ・カルノー
  • Marie François Sadi Carnot
  • Marie François Sadi Carnot
  • Marie François Sadi Carnot
  • Marie François Sadi-Carnot
  • Карно, Мари Франсуа Сади
  • Marie François Sadi Carnot
  • 玛利·弗朗索瓦·萨迪·卡诺
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:name
  • Sadi Carnot
foaf:page
is dbpprop:after of
is dbpprop:before of
is dbpprop:disambiguates of
is dbpprop:footnotes of
is dbpprop:predecessor of
is dbpprop:president of
is dbpprop:redirect of
is dbpprop:successor of
is owl:sameAs of