| dbpprop:abstract
|
- Magdalene Asylums were institutions for so-called 'fallen women', most of them operated by different orders of the Roman Catholic Church. In most asylums, the inmates were required to undertake hard physical labour such as laundry work. In Ireland, such asylums were known as Magdalene Laundries. It has been estimated that 30,000 women were admitted during the 150-year history of these institutions, often against their will, sometimes by state order. The last Magdalene Asylum in Ireland closed on September 25, 1996.
- Magdalenenheime waren Einrichtungen für so genannte „gefallene“ Frauen in Irland. Diese Heime wurden in der Regel von katholischen Orden geführt und unterstanden der römisch katholischen Kirche. Die Insassen wurden meist gezwungen, ohne Lohn harte körperliche Arbeit z. B. in heimeigenen Wäschereien zu verrichten. Diese mussten entsprechend der katholischen Erziehungsethik Gehorsam leisten, Buße tun und wurden durch teilweise extreme Züchtigungen misshandelt. Solche Heime waren in Irland als Magdalene Laundries („Magdalenen-Wäschereien“) bekannt. Geschätzt wurde, dass bis zu 30.000 Frauen während der 150-jährigen Geschichte dieser Institutionen häufig gegen ihren Willen festgehalten wurden. Das letzte Magdalenenheim in Irland schloss am 25. September 1996. In deutschen Sprachraum wurden die Einrichtungen durch den Film Die unbarmherzigen Schwestern bekannt.
- Asilo de las Magdalenas es como se conoce a una serie de instituciones también denominada para mujeres caídas, la mayoría de ellas dirigidas por la Iglesia Católica en Irlanda bajo la custodia de las Hermanas de la Misericordia. En la mayoría de los asilos las internas tenían que hacer duros trabajos físicos, especialmente en lavanderías. En Irlanda la mayoría de esos asilos fueron conocidos también como las lavanderías de las Magdalenas. Se estima que unas 30 mil mujeres fueron internadas en dichos lugares durante los 150 años de historia de dichas instituciones, por lo general en contra de su voluntad. El último asilo de las Magdalenas cerró sus puertas definitivamente el 25 de septiembre de 1996 en Irlanda.
- Les Couvents de la Madeleine étaient des foyers pour femmes « perdues » en Grande-Bretagne et en Irlande, gérés par différents ordres de l'Église catholique romaine. Les estimations font état d'environ 30 000 femmes y ayant séjourné, le plus souvent contre leur volonté. Le dernier couvent de la Madeleine en Irlande fut fermé le 25 septembre 1996.
- Le Case Magdalene erano istituti femminili che accoglievano le ragazze orfane, o ritenute "immorali", per via della loro condotta considerata peccaminosa o in contrasto con i pregiudizi della società benpensante. La maggior parte di questi istituti furono gestiti da suore che appartenevano ai vari ordini, per conto della Chiesa Cattolica. Nella maggior parte di questi istituti femminili, le donne, per lo più ragazze adolescenti, erano trattenute spesso contro la loro volontà; questo avveniva anche grazie alla complicità dei familiari delle ragazze, preoccupati di mantenere integro l’onore e la reputazione della loro famiglia: così, per evitare un pubblico scandalo, le giovani erano condotte in questi conventi con l’intenzione di far espiare loro quelli che erano comunemente considerati gravi peccati. Essere madre nubile, essere troppo avvenente o troppo brutta, essere rimasta vittima di uno stupro, erano alcune tra le cause più frequenti per cui si decideva di affidare le donne alle Case Magdalene. Una volta accolte, le ragazze erano impegnate quotidianamente in estenuanti lavori, come lavare il bucato a mano: il duro lavoro, le privazioni e la preghiera erano la condotta che bisognava tenere e che costituiva il cammino verso la redenzione dei peccati del passato. Per via delle dure condizioni di vita e delle rigide regole imposte alle donne che vi vivevano, molto spesso sono state mosse critiche contro queste istituzioni, paragonandole in definitiva a delle vere e proprie lavanderie industriali, dove la manodopera delle operaie, non essendo retribuita, permetteva proficui guadagni agli istituti. In Irlanda, questi luoghi erano conosciuti come Magdalene Laundries (Lavanderie Magdalene). È stato calcolato che circa 30.000 donne furono ospitate nel corso dei 150 anni di storia di queste istituzioni. L’ultima Casa Magdalene in Irlanda è stata chiusa il 25 Settembre del 1996.
- Azyle sióstr magdalenek - instytucja dla kobiet w Wielkiej Brytanii i Irlandii, prowadzona przez różne zakony kościoła katolickiego. W większości azylów od mieszkanek wymagano ciężkiej, fizycznej pracy, m. in. w pralniach, dlatego w Irlandii azyle były potocznie nazywane "pralniami magdalenek". W ciągu 150 letniej historii istnienia azylów, instytucja przyjęła około 30 000 kobiet, często wbrew ich woli. Ostatni azyl zamknięto 25 września 1996 roku w Irlandii.
- Magdalenahem är en allmän benämning på anstalter som syftar till att rehabilitera prostituerade, så kallade "fallna kvinnor" och förmå dem att återgå till ett sedligt levnadssätt. Namnet är taget från "synderskan" Maria Magdalena i Nya Testamentet, och det är framför allt kristna organisationer som upprättat dylika hem. Redan kejsar Justinianus' gemål, Teodora, som själv var omtalad för sedeslöshet, upprättade ett dylikt hem, eller rättare sagt kloster, för 500 fallna kvinnor. Under medeltiden skapades i flera länder särskilda ordenssamfund med uppgift att uteslutande ägna sig åt prostituerades rehabilitering, och vid slutet av 1400-talet fanns dylika räddningshem i bland annat Tyskland, Italien, Spanien och Frankrike. Den bäst kända av dessa var det så kallade "Lilla Jerusalem" i Prag som bekostades av gåvor och gav vård och undervisning åt 200 kvinnor. Det var dock först under 1700-talet som dessa anstalter fick en större betydelse. "Maddalena"-institutionerna i Rom gynnades av en rad påvar. Den franske prästen och helgonet Vincent de Paul grundade i Paris och andra städer stiftelser med uppgiften att vara tillflyktsorter för "ångerfulla synderskor eller ur fängelse frigivna kvinnor". Samtidigt upprättades särskilda hem för yngre brottslingar. Med de franska anstalterna som förebild uppstod sedermera liknande stiftelser i de flesta länder i Europa, och tids nog även i USA och andra världsdelar. Inom den protestantiska världen fick hemmen en nytändning från 1700-talet och framåt. Åtskilliga nya sådana hem bildades, den äldsta anstalten från den tiden är hemmet för fallna kvinnor i London, som bildades 1758. Mest populära var hemmen dock i Tyskland och Holland, som sedan inspirerade till liknande anstalter i andra protestantiska länder i såväl Europa som Amerika. Dessa hem fick ett stort stöd från diakonistiftelserna. Magdalenahem fanns även i Danmark, Norge och Sverige. Det äldsta i Sverige är Magdalenahemmet i Stockholm. Några andra anstalter med liknande verksamhet var till exempel "Hemmet för frigivna kvinnor" som fanns i Stockholm, Jönköping, Norrköping, Uppsala och Göteborg. En typ av Magdalenahem som överlevt till modern tid är de som drevs av den katolska kyrkan i Irland. Magdalenahemmen där upphörde med sin verksamhet först den 25 september 1996. Under 150 år spärrades uppskattningsvis 30 000 irländska kvinnor in i Magdalenahem som fanns över hela landet och drevs av katolska nunnor. Unga kvinnor som på ett eller annat sätt bröt mot samhällets normer och regler skickades iväg och fick ofta tillbringa hela sitt liv på institution (många familjer ville inte ha dem tillbaka). Det kunde handla om ogifta unga kvinnor som haft sexuellt umgänge, blivit våldtagna, var utvecklingsstörda eller helt enkelt drog till sig uppmärksamhet av någon anledning, till exempel var för vackra, för fula eller identifierades som upprorsmakare. De unga kvinnorna behandlades hårt, utsattes för hårda fysiska och psykologiska bestraffningar och ibland sexuella övergrepp, och tvingades arbeta utan betalning, bland annat i hemmens tvätterier. Med andra ord ett slags slavarbete. Ett Magdalenahem beskrivs i filmen Magdalenasystrarna.
|
| rdfs:comment
|
- Magdalene Asylums were institutions for so-called 'fallen women', most of them operated by different orders of the Roman Catholic Church. In most asylums, the inmates were required to undertake hard physical labour such as laundry work. In Ireland, such asylums were known as Magdalene Laundries. It has been estimated that 30,000 women were admitted during the 150-year history of these institutions, often against their will, sometimes by state order.
- Magdalenenheime waren Einrichtungen für so genannte „gefallene“ Frauen in Irland. Diese Heime wurden in der Regel von katholischen Orden geführt und unterstanden der römisch katholischen Kirche. Die Insassen wurden meist gezwungen, ohne Lohn harte körperliche Arbeit z. B. in heimeigenen Wäschereien zu verrichten. Diese mussten entsprechend der katholischen Erziehungsethik Gehorsam leisten, Buße tun und wurden durch teilweise extreme Züchtigungen misshandelt.
- Asilo de las Magdalenas es como se conoce a una serie de instituciones también denominada para mujeres caídas, la mayoría de ellas dirigidas por la Iglesia Católica en Irlanda bajo la custodia de las Hermanas de la Misericordia. En la mayoría de los asilos las internas tenían que hacer duros trabajos físicos, especialmente en lavanderías. En Irlanda la mayoría de esos asilos fueron conocidos también como las lavanderías de las Magdalenas.
- Les Couvents de la Madeleine étaient des foyers pour femmes « perdues » en Grande-Bretagne et en Irlande, gérés par différents ordres de l'Église catholique romaine. Les estimations font état d'environ 30 000 femmes y ayant séjourné, le plus souvent contre leur volonté. Le dernier couvent de la Madeleine en Irlande fut fermé le 25 septembre 1996.
- Le Case Magdalene erano istituti femminili che accoglievano le ragazze orfane, o ritenute "immorali", per via della loro condotta considerata peccaminosa o in contrasto con i pregiudizi della società benpensante. La maggior parte di questi istituti furono gestiti da suore che appartenevano ai vari ordini, per conto della Chiesa Cattolica.
- Azyle sióstr magdalenek - instytucja dla kobiet w Wielkiej Brytanii i Irlandii, prowadzona przez różne zakony kościoła katolickiego. W większości azylów od mieszkanek wymagano ciężkiej, fizycznej pracy, m. in. w pralniach, dlatego w Irlandii azyle były potocznie nazywane "pralniami magdalenek". W ciągu 150 letniej historii istnienia azylów, instytucja przyjęła około 30 000 kobiet, często wbrew ich woli. Ostatni azyl zamknięto 25 września 1996 roku w Irlandii.
- Magdalenahem är en allmän benämning på anstalter som syftar till att rehabilitera prostituerade, så kallade "fallna kvinnor" och förmå dem att återgå till ett sedligt levnadssätt. Namnet är taget från "synderskan" Maria Magdalena i Nya Testamentet, och det är framför allt kristna organisationer som upprättat dylika hem.
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
