| dbpprop:abstract
|
- A locomotive is a railway vehicle that provides the motive power for a train. The word originates from the Latin loco – "from a place", ablative of locus, "place" + Medieval Latin motivus, "causing motion", and is a shortened form of the term locomotive engine, first used in the early 19th century to distinguish between mobile and stationary steam engines. A locomotive has no payload capacity of its own, and its sole purpose is to move the train along the tracks. In contrast, some trains have self-propelled payload-carrying vehicles. These are not normally considered locomotives, and may be referred to as multiple units, motor coaches or railcars. The use of these self-propelled vehicles is increasingly common for passenger trains, but rare for freight. Vehicles which provide motive power to haul an unpowered train, but are not generally considered locomotives because they have payload space or are rarely detached from their trains, are known as power cars. Traditionally, locomotives pull trains from the front. Increasingly common is push-pull operation, where a locomotive pulls the train in one direction and pushes it in the other, and can be controlled from a control cab at the other end of the train.
- Eine Lokomotive (von neulat. loco motivus, sich von der Stelle bewegend), kurz Lok, ist ein spurgebundenes Triebfahrzeug, das selbst keine Nutzlast (Güter, Passagiere) aufnimmt.
- La locomotora és el material rodant amb motor que s'utilitza per donar tracció als trens. Des dels seus inicis, a principis del segle XIX, fins a mitjans del segle XX, les locomotores van funcionar amb vapor. La primera locomotora a vapor va ser construïda el 1804 per Richard Trevitchick per a les mines de Penydarren, a Gal·les. Fins al 1825, la utilització de locomotores de vapor fou exclusiva de línies fèrries en les mines de carbó. El mateix any es va inaugurar el ferrocarril Stockton - Darlington, que va ser el primer a prestar servei públic de transport de càrregues amb locomotores de vapor. Els trens de passatgers consistien en diligències tirades per cavalls. La primera línia de passatgers amb servei regular amb tracció de vapor fou la Canterbury - Wishtable, al sud de la Gran Bretanya. La primer línia considerada moderna fou la Manchester - Liverpool, inaugurada el 1830. Totes tres línies utilitzaven locomotores construïdes per George Stephenson. Les locomotores elèctriques existeixen des de finals del segle XIX, però el gran cost de la instal·lació i el fet de ser una tecnologia nova les van relegar a usos concrets, com, per exemple, els grans ports de muntanya de Suïssa on, malgrat el cost elevat de la instal·lació, donaven millors resultats que les locomotores de vapor. Les locomotores dièsel no es van desenvolupar plenament fins als anys cinquanta, quan les millores en aquesta tecnologia van permetre fabricar motors amb la potència necessària.
- Lokomotiva je hnací kolejové vozidlo neboli trakční vozidlo, ve kterém se energie dodávaná z vnějšího prostředí prostřednictvím paliva nebo elektrické energie mění v mechanickou energii, přenášenou trakčními mechanismy na nápravu resp. kola lokomotivy. Lokomotiva je specializované strojní technické zařízení určené pro pojezd (pohyb) závislých kolejových vozidel po kolejích. Hlavní úkolem lokomotiv na železnici je doprava vlaků neboli souprav složených z vagónů resp. železničních vozů či jiných kolejových vozidel nebo provádění jejich posunu. Podstatnou vlastností lokomotiv je také jejich adhezní hmotnost. Vývoj lokomotiv je nedílně svázán s historií železnice. Nejrychlejší lokomotivou na světě je německá lokomotiva Taurus (třetí generace) vyrobená společností Siemens pro rakouské železnice.
- Se denomina locomotora al material rodante con motor que se utiliza para dar tracción a los trenes, siendo, por tanto, una parte fundamental de éste. La palabra "locomotora" proviene del latín "loco", ablativo de "locus", que significa lugar y del latín medieval "motivus", que significa provocar movimiento. Desde sus inicios a principios del siglo XIX hasta mediados del siglo XX, las locomotoras fueron de vapor. El inventor de la locomotora a vapor No fue el británico George Stephenson. La primera locomotora a vapor fue construida por Richard Trevithick en 1804 en las minas de Pen-y-Darren en Gales. Hasta 1825, la utilización de locomotoras a vapor fue exclusiva de líneas férreas en minas de carbón. Algunas locomotoras de vapor estaban diseñadas para rodar sin necesidad de raíles, por caminos y carreteras, se denominaban Locomóviles, estaban dotadas de ruedas de tractor y eran empleadas para encarrilar los vagones que se salían de las vías en accidentes, arrastre de maquinaria pesada, o en los trabajos de instalación de los raíles. etc. Ese año se inauguró el ferrocarril Stockton-Darlington, el cual fue el primero en prestar servicio público de transporte de cargas con locomotoras a vapor. Los trenes de pasajeros sin embargo consistían en diligencias tiradas por caballos. La primera línea con servicio regular de pasajeros con tracción a vapor fue la Canterbury-Wishtable en el sur de Gran Bretaña. La primera línea considerada "moderna" fue la Manchester-Liverpool inaugurada en 1830. Las tres líneas utilizaban locomotoras construidas por George Stephenson. Las locomotoras eléctricas existen desde finales del siglo XIX, pero el alto coste de la instalación y la juventud de la tecnología las relegaron a usos concretos como, por ejemplo, los grandes puertos de montaña de Suiza donde, aun a pesar del sobrecoste, daban mejores resultados que las locomotoras de vapor. Las locomotoras diésel no se desarrollaron plenamente hasta los años 1950, cuando las mejoras en dicha tecnología permitieron fabricar motores con la potencia necesaria para los trenes.
- Veturi on junan vetämiseen tarvittava työkoneen kaltainen kulkuneuvo, jonka tehtävänä on toisaalta tuottaa junan vetämiseen tarvittavaa vetovoimaa ja toisaalta toimia veturimiehistön työtilana tarvittavine hallintalaitteineen. Nykyaikaisen diesel- ja sähköveturin pääosat ovat telit, koriosat (joko erillinen runko konesuojineen tai itsekantava kori), koneisto, jossa vetovoiman kehittämiseen tarvittava pääkoneisto ja lisäksi erilaiset apukoneistot ja -laitteet, sekä erilaiset ohjaus- ja kommunikaatiolaitteet sisältävä ohjaamo. Vanhoissa veturityypeissä oli jäykkä runko pyörästöineen telikäytön sijaan. Nykyisin Suomessa käytössä olevia veturityyppejä ovat sähköveturit ja sähköistämättömillä rataosuuksilla, sekä vaihtotöissä dieselveturit. Dieselvetureita käytetään toisinaan myös sähköistetyillä rautateillä, lähinnä tavarajunavetureina. Lisäksi on eroteltava moottorivaunut ja -junat, joissa koneisto on sulautettu vaunuun. Ennen diesel- ja sähkövetureita oli yleisesti käytössä höyryvetureita, joissa voimaa antava höyry saatiin polttamalla joko kivihiiltä tai halkoja, joskus turvetta tai polttoöljyä. Nämä polttoaineet sekä tarvittava vesi kulkivat mukana joko veturiin liitetyssä apuvaunussa, tenderissä, tai ns. tankkivetureissa veturin omissa säiliöissä. Varsinaisen veturiosan voidaan näissä katsoa koostuvan jäykästä rungosta eli kehyksestä, höyrykattilasta tulipesineen sekä pyörästöstä siihen kiinteästi kytkettyine höyrykoneineen ja kuljettajasuojuksesta eli ajohytistä, jossa oli paitsi veturin ja sen höyrykattilan laitteistojen hallintalaitteet, myös tulipesän suuluukut polttoaineen syöttöä varten. Höyryveturissa ajotehtäviin keskittyvän kuljettajan lisäksi oli lämmittäjä, joka huolehti höyrykattilan käytöstä eli polttoaineen ja veden syötöstä sekä koneiston usein käsin tapahtuvasta voitelusta. Polttoaineen täydennyspaikoilla lämmittäjä huolehti hiilien tai halkojen ottamisesta sekä veden täydentämisestä. Veturinlämmittäjän työ jatkui veturinkuljettajaa työssään avustavana koneapulaisena diesel- ja sähkövetureissakin. VR poisti koneapulaisen vaiheittain eri veturiluokista. Lopullisesti veturiin jäi yksi kuljettaja 1990-luvun alkupuolella. Kookkaan höyryveturin tenderiin saattoi mahtua jopa 13 tonnia hiiltä ja 28 kuutiometriä eli tonnia vettä, joka silti saattoi riittää vain alle sadan kilometrin ajoon. Höyryveturit ovat vieläkin yleisiä kehitysmaissa.
- Une locomotive est un véhicule ferroviaire qui fournit l'énergie motrice d'un train. Le mot est originaire du latin loco - « venant d'un lieu », ablatif de « locus », lieu - et du latin médiéval motivus, « qui provoque le mouvement ». Une locomotive n'a pas de charge utile en elle-même, son seul rôle étant de tracter un convoi sur rails. À l'inverse, d'autres trains sont des véhicules à charge utile autopropulsés, on les appelle alors automoteurs. Ces engins ne sont toutefois pas considéré comme des locomotives, on y fait mention sous les termes d'autorail ou automotrices. L'usage de ces véhicules automoteurs est de plus en plus commun pour les trains de passagers, mais très rares pour le fret. Les véhicules qui permettent de tracter un train tout en ayant un espace à utilisation commerciale (fourgon, places passagers, etc) sont des cas à part, nommés au cas par cas. On parle en général d'automotrice . Traditionnellement, les locomotives tractent les trains : elles sont donc situées à l'avant des convois. Toutefois, de plus en plus de trains de voyageurs sont réversibles : la locomotive tracte le train à l'aller et le pousse au retour. Dans ce cas, le conducteur contrôle la locomotive depuis une voiture pilote, à l'avant du train.
- A mozdony kifejezetten vontatási célra szolgáló, saját erőgéppel felszerelt vasúti vontatójármű, amely haszonteher (utasok vagy teheráru) közvetlen szállítására nem alkalmas. A vasúti közlekedés jellegzetessége, hogy a vasúti járműveknek csak egy csoportja, a vontatójárművek rendelkeznek önmaguk, illetve a hozzájuk kapcsolt járművek vontatásához (azaz a jármű, illetve járművek menetellenállásainak leküzdéséhez) szükséges gépi berendezéssel. A vasút történeti fejlődése során számos mozdonytípus született. A műszaki fejlődéssel párhuzamosan új és új erőgépeket építettek a mozdonyokba, új erőátviteli és vontatási rendszerek alakultak ki. Az egyes forgalmi feladatok ellátásához azoknak megfelelő, specializált konstrukciókat fejlesztettek ki.
- La locomotiva è il mezzo ferroviario che imprime il movimento al treno. La prima locomotiva fu realizzata nel 1825 in Inghilterra ad opera di George Stephenson come applicazione della macchina a vapore al movimento di merci e persone. In termini strettamente tecnici, il termine locomotiva si riferisce esclusivamente alle locomotive a vapore. Si dovrebbe infatti usare il termine locomotore o locomotrice per le locomotive elettriche e motrice per le locomotive Diesel. Vi sono poi casi particolari nei quali va usato il termine elettrotreno. Tuttavia, per facilitare la ricerca delle voci, il vocabolo locomotiva verrà qui usato per tutte le tipologie di trazione.
- ファイル:Train. calcot. grange.750pix. jpg 蒸気機関車:イギリスの鉄道会社グレート・ウェスタン鉄道No. 6833 通称Calcot Grange。イギリスのBristol Temple Meads駅にて ファイル:Locomotore E412. JPG 電気機関車:イタリア鉄道会社トレニタリアFS class E412 機関車(きかんしゃ、engine / locomotive)は、鉄道車両の一つで、その車両の中に動力装置を有し、駆動を行わない他車を前から牽引、もしくは後から推進して線路上を運転する車両のことである。機関車に牽引・推進されるのは動力を有しない客車・貨車のみならず、電気方式の相違・故障・回送などの理由で自車の動力を使用できない、または勾配区間で出力が足りない電車・気動車である場合もある。基本的に機関車は列車の駆動のためだけに存在しており、自車には旅客や貨物を搭載しない場合がほとんどである。 鉄道ファンからは「カマ」とも呼ばれている。
- Een locomotief wordt gebruikt voor het aandrijven van treinen of rangeerdelen. Bij getrokken treinen trekt de locomotief de trein. Bij trek-duwtreinen kan de locomotief de rijtuigen ook duwen. De locomotief wordt in dit geval bestuurd vanuit een stuurstandrijtuig. Men kan locomotieven indelen volgens hun werkingprincipe. Zo zijn er drie belangrijke types locomotieven: stoomlocomotief elektrische locomotief diesellocomotief
- Lokomotiv er drivenheten som sørger for trekkraften i et tog. De tidligste lokomotivene var dampdrevne og fyrte med kull, og sjeldnere ved eller olje. Dagens lokomotiver er hovedsakelig elektriske eller diesel-elektriske, dvs. at en dieselmotor produserer strøm til lokomotivets elektriske motorer. Mange damplokomotiver er imidlertid bevart og restaurert, og blir brukt på museumsjernbaner over hele verden. Til persontrafikk brukes det i større og større grad motorvogner framfor tog med lokomotiv og vogner, på grunn av en rekke fordeler ved slike. I godstrafikk er derimot lokomotivene enerådende som trekkraft. Moderne lokomotiver har som regel fire eller seks drivaksler, montert i boggirammer med 2 eller tre aksler per boggi. Dette gir bedre gangegenskaper på sporet enn tidligere tiders "stivrammelok", der hjulakslene var direkte monterte i lokomotivkassa. Som regel har lokomotivene en elektromotor per hjulaksel, opphengt rett over eller rundt hjulakselen for å minimere effekttapet mellom motor og hjul. Dette gjelder både elektriske lok og diesel-elektriske lok. Den store fordelen med lokomotiver, og tog mer generelt, er lav friksjon (rullemotstand) mellom hjul og skinne. Dette gir mulighet til transport av store mengder gods og personer med et lavt energiforbruk sammenlikna med lastebil eller buss. Dagens norske elektriske lokomotiver har en ytelse på 4000-5000 kW (rundt 6000-7000 HK), mens diesel-elektriske lok som brukes her til lands har 1500-2700 kW ytelse. Med slike ytelser er det mulig å trekke tog på flere tusen tonn. For å kunne framføre lokomotiver må en være utdanna lokomotivfører. Dette er ei utdanning som i dag tar rundt 16-18 måneder, der ca. ett år foregår ved Norsk Jernbaneskole, og resten foregår som internopplæring i et togselskap. Fram til 2004 foregikk lokomotivføreropplæring i sin helhet som internopplæring i NSB. Enkelte mindre lokomotiver og arbeidsmaskiner kategoriseres som skinnetraktor - disse kan framføres av personer med opplæring og godkjenning som "fører av skinnetraktor" (tidl. UR-23), som er en kortere føreropplæring enn full lokomotivføreropplæring. Slike lokomotiver brukes i hovedsak ikke i ordinære person- eller godstog. På museumsjernbaner er det ikke nødvendigvis samme krav til førergodkjenning som på det nasjonale jernbanenettet. En del av de mindre lokomotivene brukes kun innenfor avgrensede områder. Disse omtales vekselvis som skinnetraktorer, skiftetraktorer, skiftelokomotiver, skiftemaskiner eller bare "traktorer". For bruk innenfor slike områder kan det også være andre og "lavere" kompetansekrv enn ved framføring ute på jernbanenettet.
- Lokomotywa – pojazd szynowy z własnym napędem, przeznaczony do ciągnięcia (lub pchania) innych pojazdów po torach. Lokomotywa w zasadzie nie przewozi ładunków (choć istnieją lokomotywy zawierające przedział bagażowy), zaś w przypadku rozbudowania o pomieszczenia służące do przewozu osób jest to wagon silnikowy. Lokomotywa może być jedno-, dwu- lub wieloczłonowa. Czasem nosi nazwę głowicy napędowej (lokomotywa zespołowa), jeżeli stanowi integralną część składu pociągu. Moce silników zainstalowanych w lokomotywach dochodzą do 25000 kW. Typowa moc lokomotywy ciągnącej pociąg pasażerski to 1000 - 4000 kW, zaś jednostki napędowe zainstalowane w składach klasy TGV mają moc (w zależności od napięcia w trakcji) od 3400 do 12200 kW
- Uma locomotiva é um veículo ferroviário que fornece a energia necessária para a colocação de um comboio ou trem em movimento; as locomotivas não têm capacidade de transporte própria, quer de passageiros, quer de carga. No entanto, alguns comboios, possuem unidades (carruagens) mistas auto-alimentadas que também servem principalmente, para o transporte de pessoas; a esses veículos, no entanto, não se dá normalmente o nome de locomotiva, mas trem unidade. Existem muitas razões para que ao longo dos tempos se tenha isolado a unidade fornecedora de energia do resto do comboio: Facilidade de manutenção – é mais fácil a manutenção de um único veículo; Segurança – Existe mais facilidade de afastar a fonte de energia dos passageiros, em caso de perigo; Fácil substituição da fonte de energia – em caso de avaria, só existe a necessidade de substituir a locomotiva e não todo o comboio; Eficiência – Os comboios fora de circulação, gastam menos energia quando há necessidade da sua movimentação; Obsolência – Quando a unidade de energia ou as unidades de carga se tornam obsoletas não é necessária a substituição de todos os elementos. É comum classificarem-se as locomotivas conforme os seus meios de propulsão; os mais comuns incluem:
- Locomotivă este un vehicul motor de cale ferată cu sursă de energie proprie sau străină, pentru producerea forţei de tracţiune necesară la remorcare, fără ca vehiculul să transporte sarcini utile. Drept sursă de energie proprie se foloseşte arderea combustibililor. Locomotivele pot fi cu ardere externă, de exemplu a cărbunilor, folosind ca agent termic aburul în maşini cu abur, sau cu ardere internă, de exemplu a combustibililor lichizi, în motoare diesel. Drept sursă de energie externă se foloseşte curentul electric, preluat dintr-o reţea de alimentare.
- Файл:Su-250-64. jpg Паровоз Су-250-64 Локомоти́в (фр. locomotive от лат. loco moveo — сдвигаю с места) — транспортное средство, предназначенное для использования на железной дороге. Локомотив используется для перемещения несамоходных вагонов.
- Lok eller lokomotiv är ett järnvägsfordon avsett att dra järnvägståg och som saknar utrymme för gods eller passagerare. Järnvägsfordon avsedda för att dra tåg och samtidigt har plats för passagerare kallas motorvagnar. Ordet kan härledas från latinska locus (plats) och motivus (rörlig) - "dra från en plats till en annan".
- Lokomotif, raylar üstünde bir vagon dizisini çekmede kullanılan buharla ya da bir motorla çalışan makinedir. Fransızca’daki locomotif sözünden türemiştir. Demiryolu sistemleri, 16. yüzyılda kurulmuş, ama vagonlar 1 kadar insan gücüyle çekilmiş, 1804’te, Wales bölgesi’nin güney kesiminde, Richard Trevithick bir buharlı lokomotif geliştirmiştir. Bu lokomotif dökme demirden yapılma bazı maden ocağı raylarını kırmışsa da, vagonların çekilmesinde buhar gücünden yararlanılabileceğini, bacadan çıkan egzoz buharının ateşi canlandırmak için kullanılması yoluyla buhar üretiminin hızlandırılabileceğini ve düzgün yüzeyli raylar üstünde yeralan düzgün yüzeyli tekerleklerin tahrik gücünü iletebileceğini kanıtlamış, o tarihten sonra lokomotifler sürekli geliştirilmiştir.
- Локомоти́в — тягова машина для пересування потягів по рейках. В 1804 Річард Тревітік побудував перший паровий двигун для пересування по рейках. Конструкція локомотива не мала серйозних змін до винаходу Джорджа Стефенсона, що побудував свою "Ракету" в 1829, у якої був бойлер з трубами і топка, основні елементи всіх наступних паровозів. Сучасні локомотиви дизельні чи електричні: у дизельних потужний дизельний двигун; електричні живляться за допомогою електричного кабеля або третьої рейки, прокладеної вздовж двох звичайних.
- 鐵路機車,亦稱作火車頭、機關車、機車頭,是鐵路中專門提供動力的車輛。 有些鐵路會使用自帶動力的車輛行走;但這些除了有動力外,還兼有載重的鐵路車輛一般只算作動車組或「動車」,而不算是機車。用動車組作客運列車是近年的趨勢。
|
| rdfs:comment
|
- A locomotive is a railway vehicle that provides the motive power for a train. The word originates from the Latin loco – "from a place", ablative of locus, "place" + Medieval Latin motivus, "causing motion", and is a shortened form of the term locomotive engine, first used in the early 19th century to distinguish between mobile and stationary steam engines. A locomotive has no payload capacity of its own, and its sole purpose is to move the train along the tracks.
- Eine Lokomotive (von neulat. loco motivus, sich von der Stelle bewegend), kurz Lok, ist ein spurgebundenes Triebfahrzeug, das selbst keine Nutzlast (Güter, Passagiere) aufnimmt.
- La locomotora és el material rodant amb motor que s'utilitza per donar tracció als trens. Des dels seus inicis, a principis del segle XIX, fins a mitjans del segle XX, les locomotores van funcionar amb vapor. La primera locomotora a vapor va ser construïda el 1804 per Richard Trevitchick per a les mines de Penydarren, a Gal·les. Fins al 1825, la utilització de locomotores de vapor fou exclusiva de línies fèrries en les mines de carbó.
- Lokomotiva je hnací kolejové vozidlo neboli trakční vozidlo, ve kterém se energie dodávaná z vnějšího prostředí prostřednictvím paliva nebo elektrické energie mění v mechanickou energii, přenášenou trakčními mechanismy na nápravu resp. kola lokomotivy. Lokomotiva je specializované strojní technické zařízení určené pro pojezd (pohyb) závislých kolejových vozidel po kolejích.
- Se denomina locomotora al material rodante con motor que se utiliza para dar tracción a los trenes, siendo, por tanto, una parte fundamental de éste. La palabra "locomotora" proviene del latín "loco", ablativo de "locus", que significa lugar y del latín medieval "motivus", que significa provocar movimiento. Desde sus inicios a principios del siglo XIX hasta mediados del siglo XX, las locomotoras fueron de vapor. El inventor de la locomotora a vapor No fue el británico George Stephenson.
- Veturi on junan vetämiseen tarvittava työkoneen kaltainen kulkuneuvo, jonka tehtävänä on toisaalta tuottaa junan vetämiseen tarvittavaa vetovoimaa ja toisaalta toimia veturimiehistön työtilana tarvittavine hallintalaitteineen.
- Une locomotive est un véhicule ferroviaire qui fournit l'énergie motrice d'un train. Le mot est originaire du latin loco - « venant d'un lieu », ablatif de « locus », lieu - et du latin médiéval motivus, « qui provoque le mouvement ». Une locomotive n'a pas de charge utile en elle-même, son seul rôle étant de tracter un convoi sur rails. À l'inverse, d'autres trains sont des véhicules à charge utile autopropulsés, on les appelle alors automoteurs.
- A mozdony kifejezetten vontatási célra szolgáló, saját erőgéppel felszerelt vasúti vontatójármű, amely haszonteher (utasok vagy teheráru) közvetlen szállítására nem alkalmas. A vasúti közlekedés jellegzetessége, hogy a vasúti járműveknek csak egy csoportja, a vontatójárművek rendelkeznek önmaguk, illetve a hozzájuk kapcsolt járművek vontatásához (azaz a jármű, illetve járművek menetellenállásainak leküzdéséhez) szükséges gépi berendezéssel.
- La locomotiva è il mezzo ferroviario che imprime il movimento al treno. La prima locomotiva fu realizzata nel 1825 in Inghilterra ad opera di George Stephenson come applicazione della macchina a vapore al movimento di merci e persone. In termini strettamente tecnici, il termine locomotiva si riferisce esclusivamente alle locomotive a vapore. Si dovrebbe infatti usare il termine locomotore o locomotrice per le locomotive elettriche e motrice per le locomotive Diesel.
- ファイル:Train. calcot. grange.750pix. jpg 蒸気機関車:イギリスの鉄道会社グレート・ウェスタン鉄道No. 6833 通称Calcot Grange。イギリスのBristol Temple Meads駅にて ファイル:Locomotore E412.
- Een locomotief wordt gebruikt voor het aandrijven van treinen of rangeerdelen. Bij getrokken treinen trekt de locomotief de trein. Bij trek-duwtreinen kan de locomotief de rijtuigen ook duwen. De locomotief wordt in dit geval bestuurd vanuit een stuurstandrijtuig. Men kan locomotieven indelen volgens hun werkingprincipe. Zo zijn er drie belangrijke types locomotieven: stoomlocomotief elektrische locomotief diesellocomotief
- Lokomotiv er drivenheten som sørger for trekkraften i et tog. De tidligste lokomotivene var dampdrevne og fyrte med kull, og sjeldnere ved eller olje. Dagens lokomotiver er hovedsakelig elektriske eller diesel-elektriske, dvs. at en dieselmotor produserer strøm til lokomotivets elektriske motorer. Mange damplokomotiver er imidlertid bevart og restaurert, og blir brukt på museumsjernbaner over hele verden.
- Lokomotywa – pojazd szynowy z własnym napędem, przeznaczony do ciągnięcia (lub pchania) innych pojazdów po torach. Lokomotywa w zasadzie nie przewozi ładunków (choć istnieją lokomotywy zawierające przedział bagażowy), zaś w przypadku rozbudowania o pomieszczenia służące do przewozu osób jest to wagon silnikowy. Lokomotywa może być jedno-, dwu- lub wieloczłonowa.
- Uma locomotiva é um veículo ferroviário que fornece a energia necessária para a colocação de um comboio ou trem em movimento; as locomotivas não têm capacidade de transporte própria, quer de passageiros, quer de carga. No entanto, alguns comboios, possuem unidades (carruagens) mistas auto-alimentadas que também servem principalmente, para o transporte de pessoas; a esses veículos, no entanto, não se dá normalmente o nome de locomotiva, mas trem unidade.
- Locomotivă este un vehicul motor de cale ferată cu sursă de energie proprie sau străină, pentru producerea forţei de tracţiune necesară la remorcare, fără ca vehiculul să transporte sarcini utile. Drept sursă de energie proprie se foloseşte arderea combustibililor. Locomotivele pot fi cu ardere externă, de exemplu a cărbunilor, folosind ca agent termic aburul în maşini cu abur, sau cu ardere internă, de exemplu a combustibililor lichizi, în motoare diesel.
- Файл:Su-250-64. jpg Паровоз Су-250-64 Локомоти́в (фр. locomotive от лат. loco moveo — сдвигаю с места) — транспортное средство, предназначенное для использования на железной дороге. Локомотив используется для перемещения несамоходных вагонов.
- Lok eller lokomotiv är ett järnvägsfordon avsett att dra järnvägståg och som saknar utrymme för gods eller passagerare. Järnvägsfordon avsedda för att dra tåg och samtidigt har plats för passagerare kallas motorvagnar. Ordet kan härledas från latinska locus (plats) och motivus (rörlig) - "dra från en plats till en annan".
- Lokomotif, raylar üstünde bir vagon dizisini çekmede kullanılan buharla ya da bir motorla çalışan makinedir. Fransızca’daki locomotif sözünden türemiştir. Demiryolu sistemleri, 16. yüzyılda kurulmuş, ama vagonlar 1 kadar insan gücüyle çekilmiş, 1804’te, Wales bölgesi’nin güney kesiminde, Richard Trevithick bir buharlı lokomotif geliştirmiştir.
- Локомоти́в — тягова машина для пересування потягів по рейках. В 1804 Річард Тревітік побудував перший паровий двигун для пересування по рейках.
- 鐵路機車,亦稱作火車頭、機關車、機車頭,是鐵路中專門提供動力的車輛。 有些鐵路會使用自帶動力的車輛行走;但這些除了有動力外,還兼有載重的鐵路車輛一般只算作動車組或「動車」,而不算是機車。用動車組作客運列車是近年的趨勢。
|