Lise Meitner (7 or 17 November 1878 – 27 October 1968) was an Austrian-born, later Swedish physicist who studied radioactivity and nuclear physics.

PropertyValue
dbpedia-owl:Person/almaMater
dbpedia-owl:Person/award
dbpedia-owl:Person/birthDate
  • 1878-11-07 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/birthPlace
dbpedia-owl:Person/deathDate
  • 1968-10-27 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/deathPlace
dbpedia-owl:Person/ethnicity
dbpedia-owl:Person/individualisedPnd
  • 118580477
dbpedia-owl:Person/influenced
dbpedia-owl:Person/knownFor
dbpedia-owl:Person/religion
dbpedia-owl:Person/residence
dbpedia-owl:Scientist/academicAdvisor
dbpedia-owl:Scientist/doctoralAdvisor
dbpedia-owl:Scientist/doctoralStudent
dbpedia-owl:Scientist/notableStudent
dbpedia-owl:academicAdvisor
dbpedia-owl:almaMater
dbpedia-owl:award
dbpedia-owl:birthDate
  • 1878-11-07 (xsd:date)
dbpedia-owl:birthPlace
dbpedia-owl:deathDate
  • 1968-10-27 (xsd:date)
dbpedia-owl:deathPlace
dbpedia-owl:doctoralAdvisor
dbpedia-owl:doctoralStudent
dbpedia-owl:ethnicity
dbpedia-owl:influenced
dbpedia-owl:knownFor
dbpedia-owl:notableStudent
dbpedia-owl:religion
dbpedia-owl:residence
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • Lise Meitner (7 or 17 November 1878 – 27 October 1968) was an Austrian-born, later Swedish physicist who studied radioactivity and nuclear physics.
  • Lise Meitner war eine österreichisch-schwedische Kernphysikerin. Unter anderem lieferte sie im Januar 1939 zusammen mit Otto Frisch die erste physikalisch-theoretische Erklärung der Kernspaltung, die ihr Kollege Otto Hahn und dessen Assistent Fritz Straßmann am 17. Dezember 1938 entdeckt und mit radiochemischen Methoden nachgewiesen hatten.
  • Lise Meitner fou física austríaca, estudià la radioactivitat i la física nuclear. Tingué un paper clau en el descobriment i explicació de la fissió nuclear.
  • Lise Meitner byla rakouská fyzička zabývající se studiem radioaktivity a jadernou fyzikou.
  • Lise Meitner fue una física austriaca nacionalizada sueca. Nació en Viena el 17 de noviembre de 1878 en el seno de una familia judía que se convirtió posteriormente al cristianismo. Estudió en las universidades de Viena, donde ingresó en 1901 y se doctoró en 1907, y en Berlín donde ingresó para seguir las clases de Max Planck y permaneció junto a Otto Hahn en una investigación que duró más de treinta años, con quien descubrió el protactinio en 1918. Fue profesora en el Instituto de Kaiser Wilhelm Universidad de Berlín desde 1926 hasta 1933. En 1938 abandonó Alemania y se unió al personal de investigación atómica del Instituto de Manne Siegbahnla Universidad de Estocolmo, en donde estableció contacto con su sobrino, Otto Frisch. Con la contribución de Meitner, Otto Hahn y Frisch produjeron el primer ejemplo de la Fisión nuclear. Es conocida por su investigación sobre la teoría atómica y la radiactividad, sin embargo, a pesar de allanar con su descubrimiento de la obtención del punto de fisión el camino a Otto Hahn, premio Nobel de Química, nunca fue reconocida como coautora por ser judía. Sin embargo, recibió un cierto reconocimiento por sus contribuciones a la física en 1966, cuando le concedieron el premio Enrique Fermi de Estados Unidos. Sugirió la existencia de la reacción en cadena, con lo que contribuyó al desarrollo de la bomba atómica. En su honor se nombró Meitnerio al elemento químico 109. Lise Meitner murió en Cambridge, el 27 de octubre de 1968, quedándonos de ella el descubrimiento del punto de fisión nuclear y su constante lucha por ser reconocida como científica y mujer.
  • Lise Meitner oli itävaltalaissyntyinen fyysikko, joka tutki radioaktiivisuutta ja ydinfysiikkaa. Meitner opiskeli Wienin yliopistossa ja väitteli siellä fysiikan alan ensimmäisenä naistohtorina 1905. Väiteltyään hän siirtyi Berliinin yliopistoon, jossa opiskeli Max Planckin johdolla. Vastaperustettu Kaiser Wilhelm -instituutti tarjosi naistutkijalle työskentelymahdollisuuden. Siellä hän tutki radioaktiivisuutta yhdessä kemisti Otto Hahnin kanssa yli 30 vuoden ajan. Tutkimuksessaan he yhdistivät Meitnerin fysiikantiedot Hahnin kemiantietoihin. Vuonna 1918 he löysivät ensimmäisen pitkäikäisen isotoopin radioaktiivisesta alkuaineesta protaktinium. Vuonna 1929 Metneristä tuli Saksan ensimmäinen naisprofessori Berliinin yliopistossa. Kun neutroni oli keksitty 1930-luvulla, fyysikot alkoivat spekuloida, että pitäisi olla mahdollista luoda laboratoriossa uraania painavampia alkuaineita. Alkoi kilpajuoksu Enrico Fermin, Ernest Rutherfordin, Irene Joliot-Curien työryhmien ja Meitner-Hahn-joukkueen välillä. Asianosaiset ajattelivat kilvan olevan akateemista tarkastelua, josta voi parhaimmillaan saada Nobelin – sovelluksista atomipommeihin ei puhuttu. Kun natsi-Saksa valtasi Itävallan 1938, juutalaista syntyperää oleva Meitner pakeni Ruotsiin. Meitner työskenteli Manne Siegbahnin laitoksella Tukholmassa, mutta sai kovin vähän tukea, osaksi Siegbahnin naisvastaisten mielipiteiden takia. Hän tapasi Hahnin salaa Kööpenhaminassa ja jatkoi kirjeenvaihtoa, mutta poliittisista syistä he eivät voineet tehdä yhteisjulkaisuja. Kirjeenvaihdosta käy ilmi, ettei Hahn uskonut atomin fission olevan mahdollista ennen kuin Meitner osoitti sen tapahtuneen. Hän oli ensimmäinen, joka keksi että atomin ydin voi hajota: uraanista tuli bariumia ja kryptonia, ja samalla vapautui neutroneita ja paljon energiaa (joka kompensoi massan pienenemistä). Vuonna 1944 Hahn sai kemian Nobelin fission keksimisestä. Monien mielestä palkinnosta osa olisi kuulunut Meitnerille. Hahnin mielestä löytö perustui hänen omiin kemian tutkimuksiinsa. Alkuaine numero 109 nimettiin vuonna 1997 meitneriumiksi, mutta Hahn jäi ilman nimikkoalkuainetta. Meitner muutti Cambridgeen, Englantiin vuonna 1960 ja kuoli siellä 1968.
  • Lise Meitner, née le 7 novembre 1878 à Vienne et décédée le 27 octobre 1968 à Cambridge, était une physicienne autrichienne, naturalisée suédoise. Elle est célèbre pour ses travaux sur la radioactivité et la physique nucléaire. Elle joua notamment un rôle majeur dans la découverte de la fission nucléaire, dont elle fournit avec son neveu Otto Frisch la première explication théorique. Lise Meitner est souvent citée comme l'un des cas les plus flagrants de scientifiques injustement ignorés par le comité attribuant le prix Nobel.
  • Fájl:Otto Hahn und Lise Meitner. jpg Lise Meitner és Otto Hahn a laboratóriumban Lise Meitner osztrák-svéd atomfizikus volt. Többek között elméleti magyarázatot adott az első maghasadásra, amelyet kollégája, Otto Hahn hozott létre 1938-ban.
  • Fra le sue opere spicca la spiegazione teorica della prima fissione nucleare, riuscita a Otto Hahn nel 1938.
  • リーゼ・マイトナー（Lise Meitner、1878年11月7日 - 1968年10月27日) はオーストリアの物理学者である。放射線、核物理学の研究を行った。
  • Lise Meitner was een Oostenrijks wetenschapper die veel onderzoek heeft verricht op het gebied van radioactiviteit en kernfysica. Lise Meitner was de derde van acht kinderen uit een joods gezin en geboren in Wenen. In 1901 begon zij aan de universiteit. Na het behalen van de doctorstitel vertrok ze in 1907 naar Berlijn waar ze in contact kwam met Max Planck en chemicus Otto Hahn. In de daaropvolgende 30 jaar werkte ze intensief samen met Hahn en in 1918 ontdekte dit duo het element protactinium. Nadat Oostenrijk in 1938 was geannexeerd door Duitsland moest Meitner vluchten voor het Naziregime en kwam in Zweden terecht, waar zij haar onderzoekswerkzaamheden voortzette in het Manne Siegbahn's instituut in Stockholm. Na geheime ontmoetingen met Hahn in Kopenhagen ontstonden plannen voor nieuwe onderzoeken op het gebied van kernsplijting waarover ze in februari 1939 publiceerde. In 1944 ontving Hahn de Nobelprijs voor de Scheikunde terwijl Meitner door het Nobelcomité werd genegeerd. In 1966 werd dat gedeeltelijk gecorrigeerd toen zij samen de Enrico Fermi prijs kregen. In 1968 overleed Lise Meitner in Cambridge en in 1982 is het element Meitnerium naar haar vernoemd.
  • Lise Meitner var en østerriksk-svensk atomfysiker, født i Wien som datter av den jødiske advokaten dr. Philipp Meitner og hans kone Hedwig Meitner-Skovran. Hun ble oppdratt som protestant. Hennes kollega Otto Hahn fikk Nobelprisen i kjemi i 1944. I ettertid har mange kritisert at Meitner ble ignorert i dette henseende, da Hahns arbeide var et produkt av samarbeidet med Meitner.
  • Lise Meitner – austriacka fizyk jądrowa. Jako pierwsza wyjaśniła teoretycznie zjawisko rozbicia jądra atomowego, którego w roku 1938 dokonał Otto Hahn.
  • Lise Meitner foi uma física austríaca que estudou radioatividade e física nuclear, tendo sido a descobridora da fissão nuclear. Foi a terceira de oito filhos de uma família judaica. Entrou na Universidade de Viena em 1901 onde foi aluna de Ludwig Boltzmann. Após o doutoramento partiu para Berlim, em 1907, para estudar com Max Planck e o químico Otto Hahn. Trabalhou com Hahn durante trinta anos, cada um dirigindo um departamento do Instituto Kaiser Wilhelm de Berlim. Hahn e Meitner colaboraram entre si no estudo da radioatividade, ela com seu conhecimento de física e ele com com seu conhecimento de química. Em 1918, descobriram o elemento protactínio. Em 1923, Lise descobriu a transição não radioativa que passou a ser conhecida por efeito Auger, em honra a Pierre Auger, um cientista francês que descobriu independentemente o efeito, dois anos mais tarde. Quando a Áustria foi anexada pela Alemanha em 1938, Meitner se viu forçada a fugir da Alemanha para a Suécia, onde continuou seu trabalho no Instituto Manne Siegbahn em Estocolmo, porém com poucos recursos em parte devido ao preconceito de Siegbahn contra mulheres na ciência. Hahn e Strassmann deram continuidade ao trabalho iniciado anteriormente com Meitner. Hahn escrevia para Meitner descrevendo os resultados, e mais tarde encontraram-se clandestinamente em Copenhague, em novembro, para planejar uma nova rodada de experiências. As experiências químicas da evidência da fissão nuclear foram desenvolvidas no laboratório de Hahn em Berlim e publicadas em janeiro de 1939. Em fevereito do mesmo ano, Meitner publicou através de uma carta à Revista Nature, junto com seu sobrinho Otto Frisch, quando esteve visitando-o na Dinamarca, a explicação física sobre o processo que denominou de fissão nuclear. Meitner provou que a divisão do átomo de Urânio libera energia, que por sua vez causa fissão em mais átomos liberando neutrões e assim sucessivamente, dando origem a uma série de fissões nucleares com liberação contínua de energia, num processo denominado reação em cadeia. Meitner reconheceu o potencial explosivo desse processo. Imediatamente esses resultados foram confirmados no mundo inteiro. Tal descoberta fez com que outros cientistas se juntassem para convencer Albert Einstein a escrever uma carta ao Presidente Franklin D. Roosevelt, alertando-o quanto aos perigos do Projeto Manhattan. Em 1944, Hahn recebeu o Prêmio Nobel de Química por sua pesquisa em fissão nuclear. Meitner foi ignorada pelo comitê (Siegmann fazia parte do comitê), principalmente porque Hanh não mencionou sua participaçao na pesquisa desde que ela deixou a Alemanha; muito pelo contrário, ele afirmou que seus experimentos químicos foram unicamente responsáveis por tal descoberta. Ajudantes de Meitner exigiram que fosse reconhecido que ela foi a primeira a provar através de seus cálculos a fissão nuclear. Contudo nao foi possível fornecer tal evidência para ajudá-la. O erro cometido do Nobel nunca foi reconhecido, mas parcialmente retificado em 1966, quando Hahn, Meitner e Fritz Strassmann receberam o Prêmio Enrico Fermi. Em visita aos EUA em 1946, Meitner foi tratada como celebridade pela imprensa estado-unidense, como uma pessoa que "deixou a Alemanha com a bomba na bolsa". Meitner foi eleita a "Mulher do Ano" pelo National Women’s Press Club (EUA) em 1946, e em 1949 recebeu a medalha Max Planck da Sociedade Alemã de Físicos. O elemento 109, o mais pesado do universo, foi nomeado "meitnério" (Mt) em sua homenagem pela IUPAC. Muitas pessoas consideram Lise Meitner a "mulher mais importante na ciência do século XX".
  • Lise Meitner a fost o fiziciană austriacă-suedeză de bază. Printre altele, ea a emis, în ianuarie 1939, împreună cu Otto Frisch, prima explicaţie fizică de fisiune, împreună cu colegul Otto Hahn şi asistentul său Fritz Straßmann a descoperit prin metoda radiochimice reacţia de fisiune nucleară. Din cauza faptului că era femeie şi evraică în perioada interbelică a dus ca ea să u fie recunoscută iniţial ca unul dintre descoperitorii fisiunii nucleare (nu a primit Premiul Nobel) Este considerată de mulţi drepta adevăratul părinte al Bombei Atomice.
  • Лиза Мейтнер — австрийский физик. Проводила исследования в области ядерной физики и радиоактивности. Файл:Lise Meitner12. jpg Лиза Мейтнер в 1900 году
  • Lise Meitner, född 7 november 1878 i Wien, Österrike, död i Cambridge 27 oktober 1968, österrikisk-svensk fysiker inom radioaktivitet och kärnfysik. Meitner föddes i en judisk familj som tredje barnet i en skara på åtta. Redan som tonåring konverterade hon till att bli Lutheran. Trots motstånd från sin familj började hon studera fysik vid Wiens universitet under Ludwig Boltzmann. Hon disputerade 1907 som första kvinna på universitetet. Efter att hon tagit sin doktorsgrad reste hon till Berlin för att studera med Max Planck och arbeta med kemisten Otto Hahn. Meitner och Hahn kom att leda varsin sektion vid Kaiser Wilhelm-institutet för kemi där de studerade radioaktivitet. 1918 upptäckte de tillsammans den första långlivade isotopen av grundämnet protaktinium och 1923 upptäckte Meitner Augereffekten som fått sitt namn av den franske fysikern Pierre Victor Auger som upptäckte samma effekt två år senare. 1926 blev hon den första kvinnliga professorn i Tyskland när hon fick tjänsten vid universitetet i Berlin. I och med att man upptäckte neutronen i början av 1930-talet, började man inom vetenskapliga kretsar spekulera kring möjligheten att i laboratoriemiljö skapa tyngre grundämnen än det tyngsta som man då kände till; nämligen uran med atomnummer 92. Det resulterade i en vetenskaplig kapplöpning mellan Ernest Rutherford i Storbritannien, Irene Joliot-Curie i Frankrike, Enrico Fermi i Italien, och duon Meitner-Hahn i Berlin. Vid denna tid ansåg alla inblandade att detta mycket väl kunde vara grunden till ett Nobelpris. Efter att Tyskland annekterade Österrike 1938 i den så kallade Anschluss flydde Meitner till Stockholm på inrådan av Dirk Coster. På grund av sin judiska bakgrund förnekades hon ett pass, men lyckades med ett sedan länge utgånget pass ta sig först till Nederländerna för att sedan ta sig till Sverige och Stockholm. Där fortsätte hon sitt arbete vid Manne Siegbahninstitutet men med mycket litet stöd, mest på grund av Siegbahns fördomar gentemot kvinnliga forskare. Hahn och Meitner möttes kort i november samma år för att planlägga sin fortsatta forskning. De påbörjade en brevväxling. Genom dessa brev vet man att när Hahn utförde experimentet med att bestråla uran på sitt laboratorium i Berlin som resulterade i nukleär fission (istället för ett tyngre grundämne) kunde han inte förstå vad som skett. I ett brev som nådde Meitner när hon var på besök hos en väninna i Kungälv ber han henne om råd och i sitt svar beskriver hon som första person någonsin hur neutronen hade gjort urankärnan instabil och delat den i de två mindre delarna barium och krypton, resulterande i en frigörelse av några neutroner och en enorm mängd energi. Den frigjorda energin motsvarade den beräknade minskningen av massan enligt Einsteins berömda ekvation E=mc². På grund av sitt judiska ursprung var det politiskt omöjligt att Hahn och Meitner skulle publicera upptäckten tillsammans. Så Hahn publicerade de kemiska upptäckterna i januari 1939 och Meitner publicerade de fysikaliska förklaringarna följande månad tillsammans med sin släkting, fysikern Otto Robert Frisch, och döpte processen till "nukleär fission". I denna publikation förutsåg Meitner möjligheten till en kärnreaktion med en enorm explosiv potential. Denna rapport blev startskottet till en febril aktivitet eftersom man förstod att detta kunde användas till vapenproduktion och denna forskningen fanns i tyska händer. Leo Szilard, Edward Teller, och Eugene Wigner övertalade Einstein, som med sitt kändisskap hade möjligheten att skriva ett brev och varna USA:s dåvarande president Franklin D. Roosevelt. Detta ledde sedan till det så kallade Manhattanprojektet. Meitner avslog att delta i projektet i Los Alamos, och svarade att "Jag vill inte ha något att göra med en bomb!" (Sime, 305) 1944 tog Hahn ensam emot Nobelpriset i kemi för den forskning som Hahn och Meitner gemensamt åstadkommit. Många anser idag att Meitner inte fick Nobelpriset på grund av att hon var kvinna, judinna och emot militär forskning kring kärnkraften. I Sverige var Lise Meitner först verksam vid Nobelinstitutet för fysik, därefter vid FOA och vid KTH, där hon hade ett av Atomkommittén finansierat laboratorium. Hon fick 1947 en personlig tjänst vid Stockholms högskola med professors lön. Hon blev svensk medborgare 1949 och deltog i uppbyggnanden av R1, den första svenska kärnreaktorn, vid KTH. 1960 flyttade hon till Storbritannien. Meitner invaldes 1945 som utländsk ledamot nummer 826 av Kungliga Vetenskapsakademien, och räknades från 1951 till de inhemska ledamöterna, med nummer 968. 1966 belönades Hahn och Meitner med Enrico Fermi-priset tillsammans med Fritz Straßmann. Hon förärades priset som "Woman of the Year" av "the National Women's Press Club" i USA 1946 och fick Max Plancks medalj av Tyska fysikersamfundet 1949. Meitner har fått grundämne 109, meitnerium, uppkallat efter sig.
  • Lise Meitner, Avusturyalı fizikçi. Nükleer fizik ve radyoaktivite üzerine çalıştı. Fizyon'un teorik yorumunu yaptı.
  • 莉泽·迈特纳（Lise Meitner，1878年11月7日－1968年10月27日）是一位奥地利-瑞典原子物理学家。她的众多成绩中最重要的是她第一个理论解释了奥托·哈恩1938年发现的核裂变。
dbpprop:academicAdvisors
dbpprop:almaMater
dbpprop:awards
dbpprop:birthPlace
dbpprop:boxWidth
  • 220px
dbpprop:caption
  • Lise Meitner (1878-1968), photo taken in 1900.
dbpprop:citizenship
  • Austria (pre-1949), Sweden (post-1949)
dbpprop:dateOfBirth
dbpprop:dateOfDeath
dbpprop:deathDate
dbpprop:deathPlace
dbpprop:doctoralAdvisor
dbpprop:doctoralStudents
dbpprop:ethnicity
dbpprop:fields
dbpprop:footnotes
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:imageSize
  • 220px
dbpprop:influenced
dbpprop:knownFor
dbpprop:name
  • Lise Meitner
  • Meitner, Lise
dbpprop:notableStudents
dbpprop:reference
dbpprop:religion
dbpprop:residence
dbpprop:shortDescription
  • Physicist; Scientist
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
dbpprop:workplaces
rdf:type
rdfs:comment
  • Lise Meitner (7 or 17 November 1878 – 27 October 1968) was an Austrian-born, later Swedish physicist who studied radioactivity and nuclear physics.
  • Lise Meitner war eine österreichisch-schwedische Kernphysikerin. Unter anderem lieferte sie im Januar 1939 zusammen mit Otto Frisch die erste physikalisch-theoretische Erklärung der Kernspaltung, die ihr Kollege Otto Hahn und dessen Assistent Fritz Straßmann am 17. Dezember 1938 entdeckt und mit radiochemischen Methoden nachgewiesen hatten.
  • Lise Meitner fou física austríaca, estudià la radioactivitat i la física nuclear. Tingué un paper clau en el descobriment i explicació de la fissió nuclear.
  • Lise Meitner byla rakouská fyzička zabývající se studiem radioaktivity a jadernou fyzikou.
  • Lise Meitner fue una física austriaca nacionalizada sueca. Nació en Viena el 17 de noviembre de 1878 en el seno de una familia judía que se convirtió posteriormente al cristianismo. Estudió en las universidades de Viena, donde ingresó en 1901 y se doctoró en 1907, y en Berlín donde ingresó para seguir las clases de Max Planck y permaneció junto a Otto Hahn en una investigación que duró más de treinta años, con quien descubrió el protactinio en 1918.
  • Lise Meitner oli itävaltalaissyntyinen fyysikko, joka tutki radioaktiivisuutta ja ydinfysiikkaa. Meitner opiskeli Wienin yliopistossa ja väitteli siellä fysiikan alan ensimmäisenä naistohtorina 1905. Väiteltyään hän siirtyi Berliinin yliopistoon, jossa opiskeli Max Planckin johdolla. Vastaperustettu Kaiser Wilhelm -instituutti tarjosi naistutkijalle työskentelymahdollisuuden. Siellä hän tutki radioaktiivisuutta yhdessä kemisti Otto Hahnin kanssa yli 30 vuoden ajan.
  • Lise Meitner, née le 7 novembre 1878 à Vienne et décédée le 27 octobre 1968 à Cambridge, était une physicienne autrichienne, naturalisée suédoise. Elle est célèbre pour ses travaux sur la radioactivité et la physique nucléaire. Elle joua notamment un rôle majeur dans la découverte de la fission nucléaire, dont elle fournit avec son neveu Otto Frisch la première explication théorique.
  • Fájl:Otto Hahn und Lise Meitner. jpg Lise Meitner és Otto Hahn a laboratóriumban Lise Meitner osztrák-svéd atomfizikus volt. Többek között elméleti magyarázatot adott az első maghasadásra, amelyet kollégája, Otto Hahn hozott létre 1938-ban.
  • Fra le sue opere spicca la spiegazione teorica della prima fissione nucleare, riuscita a Otto Hahn nel 1938.
  • リーゼ・マイトナー（Lise Meitner、1878年11月7日 - 1968年10月27日) はオーストリアの物理学者である。放射線、核物理学の研究を行った。
  • Lise Meitner was een Oostenrijks wetenschapper die veel onderzoek heeft verricht op het gebied van radioactiviteit en kernfysica. Lise Meitner was de derde van acht kinderen uit een joods gezin en geboren in Wenen. In 1901 begon zij aan de universiteit. Na het behalen van de doctorstitel vertrok ze in 1907 naar Berlijn waar ze in contact kwam met Max Planck en chemicus Otto Hahn.
  • Lise Meitner var en østerriksk-svensk atomfysiker, født i Wien som datter av den jødiske advokaten dr. Philipp Meitner og hans kone Hedwig Meitner-Skovran. Hun ble oppdratt som protestant. Hennes kollega Otto Hahn fikk Nobelprisen i kjemi i 1944. I ettertid har mange kritisert at Meitner ble ignorert i dette henseende, da Hahns arbeide var et produkt av samarbeidet med Meitner.
  • Lise Meitner – austriacka fizyk jądrowa. Jako pierwsza wyjaśniła teoretycznie zjawisko rozbicia jądra atomowego, którego w roku 1938 dokonał Otto Hahn.
  • Lise Meitner foi uma física austríaca que estudou radioatividade e física nuclear, tendo sido a descobridora da fissão nuclear. Foi a terceira de oito filhos de uma família judaica. Entrou na Universidade de Viena em 1901 onde foi aluna de Ludwig Boltzmann. Após o doutoramento partiu para Berlim, em 1907, para estudar com Max Planck e o químico Otto Hahn. Trabalhou com Hahn durante trinta anos, cada um dirigindo um departamento do Instituto Kaiser Wilhelm de Berlim.
  • Lise Meitner a fost o fiziciană austriacă-suedeză de bază. Printre altele, ea a emis, în ianuarie 1939, împreună cu Otto Frisch, prima explicaţie fizică de fisiune, împreună cu colegul Otto Hahn şi asistentul său Fritz Straßmann a descoperit prin metoda radiochimice reacţia de fisiune nucleară.
  • Лиза Мейтнер — австрийский физик. Проводила исследования в области ядерной физики и радиоактивности. Файл:Lise Meitner12. jpg Лиза Мейтнер в 1900 году
  • Lise Meitner, född 7 november 1878 i Wien, Österrike, död i Cambridge 27 oktober 1968, österrikisk-svensk fysiker inom radioaktivitet och kärnfysik. Meitner föddes i en judisk familj som tredje barnet i en skara på åtta. Redan som tonåring konverterade hon till att bli Lutheran. Trots motstånd från sin familj började hon studera fysik vid Wiens universitet under Ludwig Boltzmann. Hon disputerade 1907 som första kvinna på universitetet.
  • Lise Meitner, Avusturyalı fizikçi. Nükleer fizik ve radyoaktivite üzerine çalıştı. Fizyon'un teorik yorumunu yaptı.
  • 莉泽·迈特纳（Lise Meitner，1878年11月7日－1968年10月27日）是一位奥地利-瑞典原子物理学家。她的众多成绩中最重要的是她第一个理论解释了奥托·哈恩1938年发现的核裂变。
rdfs:label
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • リーゼ・マイトナー
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • Мейтнер, Лиза
  • Lise Meitner
  • Lise Meitner
  • 莉泽·迈特纳
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:name
  • Lise Meitner
foaf:page
is dbpedia-owl:Person/influenced of
is dbpedia-owl:Scientist/doctoralAdvisor of
is dbpedia-owl:Scientist/doctoralStudent of
is dbpedia-owl:doctoralAdvisor of
is dbpedia-owl:doctoralStudent of
is dbpedia-owl:influenced of
is dbpprop:disambiguates of
is dbpprop:doctoralAdvisor of
is dbpprop:doctoralStudents of
is dbpprop:eponym of
is dbpprop:influenced of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of