| dbpprop:abstract
|
- File:Wiktionary-logo-en. svg Look up lifeworld in Wiktionary, the free dictionary. Lifeworld may be conceived as a universe of what is self-evident or given, a world that subjects may experience together. For Husserl, the lifeworld is the fundament for all epistemological enquiries. The concept has its origin in biology and cultural Protestantism.
- Der Begriff der Lebenswelt bezeichnet die menschliche Welt in ihrer vorwissenschaftlichen Selbstverständlichkeit und Erfahrbarkeit in Abgrenzung zur theoretisch bestimmten wissenschaftlichen Weltsicht. Er erlangte vor allem in der Phänomenologie Husserls und in seiner soziologischen Interpretation durch Jürgen Habermas Bedeutung.
- El concepto de Lebenswelt fue creado por Edmund Husserl y se refiere a todos los actos culturales, sociales e individuales a los cuales nuestra "vida" no puede sobrepasar. Jürgen Habermas empleó este concepto en su Teoría Crítica junto al concepto de Sistema.
- Elämismaailma on filosofinen ja yhteiskuntatieteellinen, erityisesti sosiologinen, käsite. Se tarkoittaa maailmaa ”elettynä” (erlebt), ennen mitään refleksiivistä representaatiota tai teoreettista analysointia. Termin esitteli Edmund Husserl teoksessaan Die Krisis der europäischen Wissenschaften und die transzentale Phänomenologie vuonna 1936. Husserlin muotoilu elämismaailmalle on vaikuttanut Wilhelm Diltheyn ”elämisyhteyden” tai ”elämänkokonaisuuden” (Lebenszusammenhang) käsitteeseen sekä Martin Heideggerin ”maailmassa-olemisen” (In-der-Welt-Sein) käsitteeseen. Käsitettä kehittivät edelleen sellaiset Husserlin oppilaat kuin Maurice Merleau-Ponty, Jan Patočka ja Alfred Schütz. Jürgen Habermas on myös kehittänyt käsitettä edelleen omassa yhteiskuntateoriassaan, kommunikatiivisen toiminnan teoriassa. Habermasille elämismaailma tarkoittaa ihmisen ”yksityispiiriä”, joka on epämuodollisen, kulttuuriin ja kieleen pohjautuvan ymmärtämisen ja mukautumisen arkipäivässä eletty todellisuus. Elämismaailman vastakohdaksi Habermas asettaa ”systeemin”. Habermasin teos Theorie des kommunikativen Handelns (1981) keskittyy pääasiassa siihen vaaraan, jonka systeemi aiheuttaa elämismaailmalle tunkeutumalla siihen ja pyrkimällä rationalisoimaan se välineellisesti. Habermasin teoriassa yhteiskunnallinen koordinointi ja systeemin sääntely tapahtuvat jaettujen käytäntöjen, uskomusten, arvojen ja kommunikatiivisen toiminnan rakenteiden välityksellä. Ne voivat olla perusteiltaan myös institutionaalisia. Olemme väistämättä elämismaailmallisia niin, että yksilöiden identiteetin, tilanteiden määrittelyn, yhteiskunnallisen solidariteetin ja toiminnan perustana ovat tavat ja kulttuuriset perinteet. Tämä tapahtuu ideaalissa tilanteessa kommunikaation kautta. Elämismaailma liittyy myös mm. Pierre Bourdieu'n ajatukseen habituksesta.
- Il concetto di Lebenswelt (che viene tradotto in italiano come "Mondo vitale" o più comunemente come "Mondo della vita") rimanda al pensiero di Edmund Husserl e possiede nell'ambito della filosofia fenomenologica una caratteristica ambivalenza. Da un lato significa l'universo dell'autoevidenza, come fondamento antropologico di ogni determinazione nella relazione dell'uomo con il mondo e contraddistingue però contemporaneamente anche il mondo della vita concreto, visibile e pratico. Questa ambivalenza introduce una distinzione nel significato di Lebenswelt che separa nettamente tra un mondo della vita astorico ed uno mutabile e storico, tra quello universale e quello concreto, tra singolare e mutabile storicamente. Diventando in questo modo contemporaenamente la base della critica e l'oggetto stesso dell'indagine. Su questa base attraverso l'uso e la tradizione si sviluppano differenti variazioni di significato del termine. Il mondo della vita può acquistare un significato dal punto di vista della teoria della conoscenza in una prospettiva ontologica, oppure indicare, ma nell'ambito del mondo individuale che noi esperiamo individualmente, la sfera autoevidente dell'agire tradizionale o anche comprendente l'ambiente socio-culturale già da sempre dato storicamente. Dal punto di vista sociologico la Lebenswelt può anche essere considerata come fondamento per ogni conoscenza scientifica e può essere studiata nella sua struttura sia come l'insieme di mondi vitali storici presenti sullo sfondo sia come esperienza e percezione del senso del mondo condivisa da tutti gli uomini e precedente ad ogni altra esperienza. Alfred Schütz, ricollegandosi ad Husserl, introduce il concetto di Lebenswelt nell'analisi sociologica. L'ambiguità originaria del termine si ripresenta anche nell'uso quotidiano. La quotidianità, il mondo del "chiunque", va inteso nel senso della "realtà distinta" presente dinnanzi a noi, che viene accettata in modo aproblematico e immediato. Rappresenta il fondamento non riflesso di qualsiasi avvenimento. La quotidianità è già da sempre riferita ad un mondo culturale intersoggettivo nel quale tutti i fatti hanno una spiegazione (sono già interpretati), il che rende possibile (perché ne conferisce il senso) l'azione e l'esperienza nel mondo quotidiano. Il tipo di esperienza della comprensione della quotidianità viene definita da Schütz come "common sense", cioè la vita nella sua "spontanea naturalezza". Quotidianità, oppure Lebenswelt devono essere qui soprattutto considerati da un lato come costituenti il mondo del senso creato culturalmente e dall'altro lato come base per ogni percezione o comprensione di un dato ambiente socioculturale e delle conseguenti modalità di conoscenza. La quotidianità è quindi contemporaenamente oggetto dell'indagine e base ontologica per la critica di modalità alternative della conoscenza.
- Livsverden er et filosofisk og sosiologisk begrep som betegner den konkrete levde verden som hver av oss lever i. Begrepet ble klarest utviklet i fenomenologien, og er et viktig begrep innenfor denne typen filosofi.
- Świat społeczny albo świat życia - w ujęciu fenomenologicznym, świat otaczający jednostkę pojmowany przez nią subiektywnie jako świat realny. Specyfiką takiego widzenia świata jest brak wątpliwości w jego realność. Jako Lebenswelt można rozumieć świat życia codziennego, codziennych doznań i działań jednostki, ale także świat marzeń sennych, fantazji czy doznań religijnych. Zobacz też: Edmund Husserl, Alfred Schütz środowisko społeczne
- Mundo da vida é um termo da filosofia ligado principalmente com a fenomenologia de Edmund Husserl e a interpretação sociológica de Jürgen Habermas como sendo a esfera privada onde os sujeitos chegam a um entendimento sobre as outras esferas do sistema social através do processo comunicativo.
- Жи́зненный мир — центральное понятие «поздней» философии Э. Гуссерля, смысл которого заключается в преодолении узости горизонта строго феноменологического метода за счет обращения к обусловленности сознания мировыми мотивами его конституции. Впервые концепция жизненного мира представлена в «Картезианских размышлениях» и «Кризисе наук как выражение радикального жизненного кризиса европейского человечества», опубликованных в Германии уже после смерти Гуссерля, но известных при жизни его последователям по некоторым французским переводам и по его лекциям.
- Livsvärlden är ett filosofiskt begrepp, som ibland även används inom samhällsvetenskaperna, och avser den förnimbara världen som levs i, i motsats till världen som representation eller analys. Georg Simmel var troligen den förste som använde termen. Begreppet lanserades dock av, och förknippas med, fenomenologen Edmund Husserl i Cartesianische Meditationen und Pariser Vorträge (1931), som en respons på Martin Heideggers analys av varande-i-världen (In-der-Welt-Sein) i Sein und Zeit (1927). Begreppet utreddes ytterligare av Jan Patočka, Alfred Schütz, Maurice Merleau-Ponty, Jürgen Habermas, och andra. I den husserlska betydelsen betecknar livsvärlden den oreducerade verkligheten. Den omgivning som är vår är inte blott summan av tingen omkring oss utan historiskt (teoretiskt) och (extrateoretiskt) kontextuellt konstituerad. För Habermas är livsvärlden mer eller mindre omgivningen till kompetenser, handlingar och attityder vilka representeras i subjektets egen kognitiva horisont. Det är den levda verkligheten av informell, kulturbunden förståelse och det gemensamma rummet. Att rationalisera livsvärlden är ett nyckelbegrepp i Habermas Theorie des kommunikativen Handelns. Rationell penetrering av livsvärlden av byråkratin, är vad Habermas kallar ”kolonialiseringen av livsvärlden”. Social koordination och systematisk reglering uppstår genom gemensamma handlingar, trosuppfattningar, värderingar, och interaktiva strukturer, vilka kan vara institutionellt förankrade. Människan är av nödvändighet i en livsvärld, eftersom individer och interaktioner grundar sig på sedvänja och kulturella traditioner, för att konstruera identiteter och definiera situationer (för förståelse eller underhandlingar), för att samordna handlingar, och skapa social solidaritet. Husserls "livsvärld" motsvarar Greimas "den naturliga världen", för vilken han upprättade en semiotik.
|
| rdfs:comment
|
- File:Wiktionary-logo-en. svg Look up lifeworld in Wiktionary, the free dictionary. Lifeworld may be conceived as a universe of what is self-evident or given, a world that subjects may experience together. For Husserl, the lifeworld is the fundament for all epistemological enquiries. The concept has its origin in biology and cultural Protestantism.
- Der Begriff der Lebenswelt bezeichnet die menschliche Welt in ihrer vorwissenschaftlichen Selbstverständlichkeit und Erfahrbarkeit in Abgrenzung zur theoretisch bestimmten wissenschaftlichen Weltsicht. Er erlangte vor allem in der Phänomenologie Husserls und in seiner soziologischen Interpretation durch Jürgen Habermas Bedeutung.
- El concepto de Lebenswelt fue creado por Edmund Husserl y se refiere a todos los actos culturales, sociales e individuales a los cuales nuestra "vida" no puede sobrepasar. Jürgen Habermas empleó este concepto en su Teoría Crítica junto al concepto de Sistema.
- Elämismaailma on filosofinen ja yhteiskuntatieteellinen, erityisesti sosiologinen, käsite. Se tarkoittaa maailmaa ”elettynä” (erlebt), ennen mitään refleksiivistä representaatiota tai teoreettista analysointia. Termin esitteli Edmund Husserl teoksessaan Die Krisis der europäischen Wissenschaften und die transzentale Phänomenologie vuonna 1936.
- Il concetto di Lebenswelt (che viene tradotto in italiano come "Mondo vitale" o più comunemente come "Mondo della vita") rimanda al pensiero di Edmund Husserl e possiede nell'ambito della filosofia fenomenologica una caratteristica ambivalenza. Da un lato significa l'universo dell'autoevidenza, come fondamento antropologico di ogni determinazione nella relazione dell'uomo con il mondo e contraddistingue però contemporaneamente anche il mondo della vita concreto, visibile e pratico.
- Livsverden er et filosofisk og sosiologisk begrep som betegner den konkrete levde verden som hver av oss lever i. Begrepet ble klarest utviklet i fenomenologien, og er et viktig begrep innenfor denne typen filosofi.
- Świat społeczny albo świat życia - w ujęciu fenomenologicznym, świat otaczający jednostkę pojmowany przez nią subiektywnie jako świat realny. Specyfiką takiego widzenia świata jest brak wątpliwości w jego realność. Jako Lebenswelt można rozumieć świat życia codziennego, codziennych doznań i działań jednostki, ale także świat marzeń sennych, fantazji czy doznań religijnych. Zobacz też: Edmund Husserl, Alfred Schütz środowisko społeczne
- Mundo da vida é um termo da filosofia ligado principalmente com a fenomenologia de Edmund Husserl e a interpretação sociológica de Jürgen Habermas como sendo a esfera privada onde os sujeitos chegam a um entendimento sobre as outras esferas do sistema social através do processo comunicativo.
- Жи́зненный мир — центральное понятие «поздней» философии Э. Гуссерля, смысл которого заключается в преодолении узости горизонта строго феноменологического метода за счет обращения к обусловленности сознания мировыми мотивами его конституции.
- Livsvärlden är ett filosofiskt begrepp, som ibland även används inom samhällsvetenskaperna, och avser den förnimbara världen som levs i, i motsats till världen som representation eller analys. Georg Simmel var troligen den förste som använde termen.
|