Let It Be is the 12th and final studio album released by the English rock band The Beatles. It was released on 8 May 1970 by the band's Apple Records label shortly after the group announced their break-up. Most of Let It Be was recorded in January 1969, before the recording and release of the album Abbey Road. For this reason some critics and fans, such as Mark Lewisohn, argue that Abbey Road should be considered the group's final album and Let It Be the penultimate.

PropertyValue
dbpedia-owl:Work/runtime
  • 35.266666666666666
dbpedia-owl:abstract
  • Let It Be ist das letzte erschienene Beatles-Album. Ursprünglich sollte es den Namen Get Back tragen. Obwohl es schon zu großen Teilen vor Abbey Road eingespielt worden war, erschien es erst danach, am 8. Mai 1970, zum gleichnamigen Film Let It Be. Dieses Album wurde nicht von George Martin produziert, stattdessen wurden alle Lieder nach der Studioaufnahme von Phil Spector überarbeitet, der vorher noch nie mit der Band zusammengearbeitet hatte. Insbesondere Paul McCartney war mit der Art, wie Spector das Album bearbeitete, nicht einverstanden. Ihm erschienen einige Titel zu sehr von Spectors Orchesterbegeisterung überladen.
  • Let It Be is the 12th and final studio album released by the English rock band The Beatles. It was released on 8 May 1970 by the band's Apple Records label shortly after the group announced their break-up. Most of Let It Be was recorded in January 1969, before the recording and release of the album Abbey Road. For this reason some critics and fans, such as Mark Lewisohn, argue that Abbey Road should be considered the group's final album and Let It Be the penultimate. Let It Be was originally intended to be released before Abbey Road during mid-1969 as Get Back, but The Beatles were unhappy with this version, which was mixed and compiled by Glyn Johns, and it was temporarily shelved. A new version of the album was created by Phil Spector in 1970 and finally released as Let It Be, serving as the album for the 1970 motion picture of the same name. While three songs from the sessions were released as singles before the album's release, "Get Back"/"Don't Let Me Down" and "Let It Be", the songs were remixed by Spector for the album and "Don't Let Me Down" was not included. Despite a largely negative review from Rolling Stone magazine at the time of its release, the album was ranked number 86 in the magazine's list of the 500 greatest albums of all time in 2003. Let It Be... Naked was released in 2003, an alternative version of the album stripping much of Phil Spector's production work and using some different versions of songs.
  • Let It Be fue el último álbum LP lanzado por los Beatles como grupo, a pesar de que fue grabado antes que Abbey Road. Editado en el Reino Unido, salió a la venta el 8 de mayo de 1970. Se trata de un álbum controvertido desde su concepción: una vez que dejaron de tocar en vivo en 1966 por la imposibilidad de plasmar su música en el escenario, los Beatles se propusieron grabar un álbum para tocar un último concierto en vivo, tal vez en un barco o en un lugar público. Por tanto, las sesiones de grabación del disco (que por aquel entonces se llamaba Get Back, aludiendo al regresar a las raíces rocanroleras del grupo) comenzaron a ser filmadas, en 1969, por el cineasta Michael Lindsay-Hogg. Los ensayos fueron tensos, con constantes discusiones entre los miembros del grupo, que desde sus discos anteriores denotaban una convivencia cada vez peor y más hostil entre ellos. En 2003, Rolling Stone lo coloco en el puesto 86 de su lista de los 500 mejores álbumes de todos los tiempos.
  • Let It Be on The Beatlesin kahdestoista ja viimeinen albumi, joka julkaistiin 8. toukokuuta 1970. Suurin osa albumista äänitettiin jo yhtyeen aikaisempaa levyä Abbey Road ennen, mutta koska silloin yhtyeen jäsenet olivat tyytymättömiä siihen se jäi hyllylle toistaiseksi. Abbey Road -levyn jälkeen tuottaja Phil Spector `uudelleen-tuotti´ levyn ja siitä tuli Beatlesin viimeinen julkaisu. Albumin nimen piti olla alun perin Get Back (vuonna 1969), mutta nauhoitukset hyllytettiin yli vuodeksi ja julkaistiin yhtyeen hajoamisen jälkeen keväällä 1970 nimellä Let It Be. Vuoden 1970 alkupuolella Let It Be -sessioiden nauhat annettiin yhdysvaltalaiselle tuottajalle Phil Spectorille Paul McCartneyn vastahakoisen suostumisen jälkeen. Phil Spector viimeisteli albumin ja lisäsi siihen orkesterin ja kuoron säestystä. McCartney ei ollut tästä mielissään, varsinkaan kappaleensa "The Long and Winding Road" kohdalla, jonka hän oli tarkoittanut yksinkertaiseksi pianoballadiksi. Kymmenen vuotta myöhemmin John Lennon taas kommentoi levyä ja puolusti sen tuottajaa Phil Spectoria Playboy -lehden haastattelussa näin: "Hän otti paskaisimman kasan paskaa ja teki siitä jotakin. " Albumin nimikappale "Let It Be" on Paul McCartneyn säveltämä ja kertoo unesta, jossa Paul McCartney näki kuolleen äitinsä ilmestyvän ja lohduttavan häntä myrskyisinä hetkinä, jolloin The Beatles oli hajoamassa. "The Long And Winding Road" on Paul McCartneyn kirjoittama laulu. Se kertoo hänen "elämän matkastaan" karkeasti ajateltuna. Alun perin McCartney oli tarkoittanut laulun hienoeleiseksi pianoballadiksi, mutta Phil Spectorin `uudelleen-tuottamisen´ jälkeen siihen lisättiin taustalle mahtipontinen orkesterisäestys, joka ei ollut McCartneyn mieleen. Tästä huolimatta laulu päätyi levylle sellaisena. McCartneyn esittäessä kappaletta konserteissaan kappaleen sovitus on muistuttanut kuitenkin huomattavasti Spectorin tuottamaa versiota. "Across the Universe" on John Lennonin kirjoittama laulu. Se julkaistiin ensimmäisen kerran hyväntekeväisyyssinglenä vuoden 1969 joulukuussa. Let It Be -albumilla se ilmestyi uudelleentuotettuna. Omat versionsa laulusta ovat tehneet mm. David Bowie, Roger Waters sekä Fiona Apple, jonka esitys soi Pleasantville-elokuvassa. "One After 909" on varhaisimpia tunnettuja Lennon/McCartney sävellyksiä. Alkutalvella 2003 albumista ilmestyi versio Let It Be... Naked, joka sisältää kappaleet alkuperäisinä ilman Phil Spectorin muokkauksia. Albumi on digitaalisesti remasteroitu.
  • Let It Be è il titolo dell'ultimo disco – e del relativo brano guida – pubblicato dai Beatles. Registrato pressoché interamente in "presa diretta" (ovvero senza incidere svariate versioni per scegliere la migliore, né prendendo parti delle varie takes o facendo delle sovraincisioni) nel mese di gennaio del 1969, venne distribuito soltanto l'anno successivo, cioè nel 1970, l'anno dello scioglimento ufficiale del gruppo.
  • 『レット・イット・ビー』("Let It Be")は、イギリスにおいて1970年5月8日に発売されたビートルズの13作目のオリジナル・アルバムである。(1987年のCD化においてイギリス盤公式オリジナル・アルバムと同等の扱いを受けたアメリカ・キャピトルレコード編集アルバムのマジカル・ミステリー・ツアーが2009年9月9日にリリースされたデジタルリマスター盤において発売日順に従い9作目に順番付けられた。これにより1順番押し出されて現在13作目とされている。しかし、イギリス盤公式オリジナル・アルバムとしては12作目である。)映画『レット・イット・ビー』のサウンドトラック・アルバムであり、ビートルズのラスト・アルバムとなった。ローリング・ストーンの選ぶオールタイム・ベストアルバム500において86位にランクインしている。
  • Let It Be is het laatste album van The Beatles. Eigenlijk waren de Beatles al uit elkaar, maar er waren nog opnames uit de Get Back-sessies, opnames van het afgebroken filmproject Let It Be. De bewerkingen waren van Phil Spector, die veel technische trucs gebruikte om de plaat af te krijgen. In 2003 kwam Let It Be... Naked uit, waarin alle technische snufjes werden weggelaten en de oorspronkelijke opnames zelf op cd kwamen.
  • Let It Be er det trettende og siste albumet The Beatles utga. Utgivelsen fant sted 8. mai 1970 på gruppas egen Apple-etikett, etter at bandet i praksis var oppløst. Mesteparten av de innspillingene som til slutt utgjorde Let It Be fant sted i januar 1969, og de ble produsert av George Martin. Innspillingene fant altså sted før Abbey Road ble spilt inn, men ble ikke utgitt på plate før etter at Abbey Road var utgitt. Dette skyldtes at The Beatles var svært lite fornøyd med innspillingene, og utgivelsen ble følgelig skrinlagt inntil videre. Let It Be ble senere «om-produsert» (noen kritikere sier overprodusert) av Phil Spector, og i 1970 ble albumet altså The Beatles' siste albumutgivelse. Sett i forhold til kvaliteten gruppas innspillinger vanligvis holdt, blir Let It Be ofte betraktet som et svakt Beatlesalbum. Ivrige Beatlesfans vil allikevel hevde at «selv et Beatlesalbum under pari er bedre enn det beste arbeidet til de fleste andre grupper», slik kritikeren Richie Unterberger skriver i sin artikkel om albumet.
  • Let It Be - studyjny album The Beatles, trzynasty, ostatni w oficjalnej dyskografii grupy. Pierwsze sesje nagraniowe miały miejsce w styczniu 1969 r. , pod okiem producenta George'a Martina, jednak z powodu niezadowolenia muzyków z materiału, prace nad nim zostały odłożone o cały rok (w międzyczasie został wydany album Abbey Road), kiedy to produkcji podjął się Phil Spector. Pierwotnie album miał być zatytułowany Get Back, od docelowo wydanej wersji miał się też nieco różnić wyborem i kolejnością utworów. Zapisu I Me Mine dokonano 3-4 stycznia 1970. Było to ostatnie wspólne nagranie The Beatles, już bez udziału Lennona. Finalna wersja albumu wydana została już po oficjalnym rozpadzie zespołu. W 2003 roku ukazał się surowy LP Let It Be... Naked pozbawiony produkcji Phila Spectora, bliższy wizji Paula McCartneya. Pod tytułem Let It Be ukazał się także filmowy zapis sesji nagraniowych. W 2003 album został sklasyfikowany na 86. miejscu listy 500 albumów wszech czasów wg magazynu Rolling Stone.
  • Let It Be é o décimo terceiro e último álbum lançado pelo grupo inglês de rock The Beatles. Gravado em janeiro de 1969, o álbum foi somente lançado em julho de 1970, após o disco Abbey Road (último disco gravado) e junto com o documentário de mesmo nome. Inicialmente se chamaria Get Back. O único single foi "The Long And Winding Road", apesar de músicas como “Across The Universe” e “Let It Be” também se tornarem grandes sucessos.
  • För albumet av The Replacements, se Let It Be (musikalbum av The Replacements). Mall:Städa Mall:Album infobox Let It Be är dels en singel med The Beatles utgiven den 6 mars 1970, dels ett musikalbum med The Beatles, utgivet 8 maj 1970 på skivbolaget Apple Records. Let It Be var det sista Beatles-albumet som gavs ut (Abbey Road var det sista som spelades in), och är en av de mer kontroversiella Beatles-skivorna. Den största delen av musiken spelades in i januari 1969 under ett projekt med arbetsnamnet Get Back, då gruppen även filmades under repetitions- och inspelningsarbetet. Arbetet ägde rum under en period då gruppmedlemmarnas relationer till varandra var ansträngda, vilket anses ha påverkat slutresultatet. Speciellt för detta projekt var att all musik skulle spelas in "live" i studion. Inspelningen började i filmstudion Twickenham, men slutfördes i en nybyggd studio i källaren till Apples kontor. Under inspelningarna anslöt Billy Preston till gruppen som gästmusiker. Projektet avslutades med en hastigt anordnad kort "konsert" den 30 januari 1969 på taket till den byggnad i London där Abbey Road-studion ligger. Låtarna "Dig a Pony" och "I've Got a Feeling" kom med på albumet i inspelningar från denna konsert. (Phil Spector hade dock vid omproduktionen 1970 klippt bort delar av "Dig a Pony", som ursprungligen hette "All I Want Is You". ) Ett stort problem under inspelningarna var att John Lennon tycktes ha fått skrivkramp och inte kunde bidra med några tyngre låtar. Av de bidrag som Lennon har med på Let It Be är "Across the Universe" en inspelning från 1968 och "The One After 909" en nyinspelad version av en sång från sent 1950-tal. Beatles hade redan 1963 spelat in låten, men denna inspelning kom först ut på The Beatles Anthology 1 1995. De övriga låtarna från Lennon som spelades in under Get Back-projektet var "Dig a Pony", som inte med bästa vilja kan kallas för en av de bättre Beatles-låtarna, och "Don't Let Me Down", som snarast är en idé av Lennon som av Paul McCartney gjorts om till en sång, vilket kan höras om man har tillgång till de ej officiellt utgivna banden från inspelningarna. George Harrison bidrog däremot med en mängd nya låtar som bandet mer eller mindre villigt försökte sig på, men av någon anledning valdes inte något av de kanske mer intressanta bidragen ut. Gruppen försökte sig på såväl "Let It Down" som "All Things Must Pass" och "Hear Me Lord", vilka alla senare kom ut på hans album All Things Must Pass, under inspelningarna. Hans bidrag blev i stället den lättviktiga bluesen "For You Blue" samt "I Me Mine". I stället stod Paul McCartney för de största kvalitetsbidragen till skivan, särskilt i form av balladerna "Let It Be" och "The Long and Winding Road" men även de snabbare "Get Back" och "Two of Us". Singeln "Get Back"/"Don't Let Me Down" kom ut den 11 april 1969. På sommaren 1969 sammanställde och mixade Beatles ständige producent George Martin och assistenten Glyn Johns en LP med titeln Get Back. Ljudet var huvudsakligen inspelat "live" utan pålägg, och tal och ofärdiga låtar med mera ingick. Skivan pressades upp i en första upplaga och recenserades till och med i The Beatles Monthly Book. På omslaget hade Beatles återvänt till EMI:s kontor och stod i trappuppgången där de stått på omslaget till första LP:n Please Please Me. (Ett annat foto ur samma serie användes 1973 för samlingsalbumet The Beatles 1967-1970). Skivan ansågs dock inte hålla måttet och drogs därför tillbaka. Beatles utgav hösten 1969 i stället albumet Abbey Road. Låtlista på den ursprungliga Get Back-LP:n Sid 1. 1. One After 909 2. Rocker (Link Track) 3. Save The Last Dance (For Me) 4. Don't Let Me Down 5. All I Want Is You (Dig a Pony) 6. I´ve Got a Feeling 7. Get Back Sid 2. 1. For You Blue 2. Teddy Boy 3. Two of Us (On Our Way Home) 4. Maggie Mae 5. Dig It (i lång version) 6. Let It Be 7. The Long and Winding Road (utan orkester) 8. Get Back (reprise) I januari 1970 gjorde Glyn Johns en ny sammanställning av LP:n. McCartneys låt "Teddy Boy" togs bort från låtlistan eftersom upphovsmannen ville ha med den på sitt första soloalbum McCartney. I stället beslutades att "Across The Universe", som spelats in redan 1968, skulle vara med, liksom Harrisons "I Me Mine". Men eftersom det inte fanns någon tillräckligt bra inspelning av den sistnämnda låten fick McCartney, Harrison och Ringo Starr göra en ny inspelning den 3 januari 1970, vilket blev Beatles allra sista inspelning som grupp (visserligen utan Lennon) innan återföreningen inför projektet The Beatles Anthology på 1990-talet. Låtlista enligt Get Back version 2 (Glyn Johns sammanställning): Sid 1. 1. One After 909 2. Rocker (Link Track) 3. Save The Last Dance (For Me) 4. Don't Let Me Down 5. All I Want Is You (Dig a Pony) 6. I've Got a Feeling 7. Get Back Sid 2. 1. Let It Be 2. For You Blue 3. Two Of Us 4. Maggie Mae 5. Dig It (i lång version) 6. The Long and Winding Road (utan orkester) 7. I Me Mine 8. Across The Universe 9. Get Back (reprise) Inte heller denna andra versionen av Get Back gavs ut. Bägge versionerna finns dock att tillgå som så kallade bootlegs. I mars 1970 gavs låten "Let It Be" ut som singel, producerad av gruppens ordinarie producent George Martin och med bearbetade pålägg. Harrison hade dels gjort ett gitarrpålägg på våren 1969, dels ett nytt i januari 1970. Martin valde huvudsakligen det tidiga pålägget, men det senare kan i vissa partier höras mycket svagt . Dessutom fanns nu McCartneys hustru Linda med i kören. Låten "Let It Be" kom ut i stereomixning. Som B-sida valdes en komisk collagelåt med titeln "You Know My Name (Look Up the Number)". Denna var huvudsakligen inspelad redan 1967 med Rolling Stones medlem Brian Jones på saxofon. Trots att spåret var inspelat med flerkanalig bandspelare kom det enbart ut i mono. I och med att Lennon anlitade den legendariske producenten Phil Spector för att producera sin singel "Instant Karma!" beslöt han med stöd av Harrison att överlämna inspelningsbanden från Get Back-projektet till Spector. Spector mixade låtarna på sitt personliga sätt och försåg låten "The Long and Winding Road" med ett pampigt arrangemang för kör och orkester, vilket upphovsmannen McCartney skarpt ogillade och förgäves protesterade mot. Genom arrangemanget lyckades dock Spector dölja att grundinspelningen inte var ordentligt gjord utan mer av en demo. Spector försåg också låten "Across the Universe" med kör och saktade ner den. Låten hade spelats in redan 1968 och redan utgivits i december 1969 på en välgörenhets-LP för Världsnaturfonden betitlad No One's Gonna Change Our World. Dessutom förlängdes "I Me Mine" en av verserna och refrängen repeterades. I Spectors ommixning av låten "Let It Be" framträder Harrisons andra gitarrpålägg från den 4 januari 1970 mycket tydligt. På bootleg finns också Spectors outgivna ommixning av "Teddy Boy". På det outgivna albumet Get Back fanns en kort cover av den gamla schlagern "Save The Last Dance For Me". Det fanns också en lång nonsensartad låt som hette "Dig It". Spector klippte radikalt ned denna till en mycket kort snutt. Get Back-LP:n innehöll två versioner av låten "Get Back" (en av dem singelversionen) samt en liveversion av "Don't Let Me Down". I och med att utgivningen av albumet Let It Be försenades gavs på våren 1970 samlings-LP:n Hey Jude ut. Då "Don't Let Me Down" kom med på denna LP uteslöts den från Spectors mixning. Det brukar ofta sägas att Phil Spector producerat LP:n Let It Be. Men faktum är att förutom nya orkester- och körpålägg (plus ett pålägg av Ringo Starr) var allt redan var inspelat innan Spector tog över. På omslaget stod därför inte "produced by Phil Spector" utan "reproduced for disc by Phil Spector". Till den ursprungliga LP:n följde en bok, Get Back, med foton från inspelningen av filmen. Den var därför betydligt dyrare än en vanlig LP - ca 40 kr mot normalpriset 25-26 kr. Paul McCartneys första soloalbum McCartney släpptes ungefär samtidigt på våren 1970, liksom Ringo Starrs första soloalbum Sentimental Journey. Eftersom utgivningen av Let It Be starkt försenats ville de andra Beatlesmedlemmarna att McCartney skulle skjuta på utgivningen av sitt eget album, vilket alltså inte skedde. Det var i samband med lanseringen av sin skiva som McCartney den 10 april 1970 officiellt förklarade att han lämnat gruppen. Under 1980-talet diskuterades om EMI trots allt skulle släppa George Martins ursprungliga version av Get Back-LP:n, men inget hände. I och med den nya digitala tekniken väckte McCartney, som aldrig tyckt om Spectors mixning, en ny idé om att hela skivan skulle kunna mixas om från grunden. Man skulle då kunna återskapa den livekänsla man från början tänkt sig, men som man tidigare inte lyckats förmedla. Idén förverkligades och den 17 november 2003 utgavs denna nya version av albumet, kallad Let It Be... Naked, som sägs ligga närmare gruppens ursprungliga vision av albumet eftersom i stort sett alla spår av Spectors arbete har eliminerats. Jämfört med Spectors version togs "Maggie Mae" och "Dig It" bort medan "Don't Let Me Down" åter inkluderades. Spectors nedklippning av "Dig a Pony" och förlängning av "I Me Mine" behölls dock. Liksom i Spectors version är låten "Get Back" kortare och saknar det slut som finns på singelversionen. Let It Be... Naked gavs ut i form av en dubbel-CD där den andra CD:n kallades "Fly on the Wall" och innehöll tal och korta låtsnuttar från upptagningarna, i mono. Det är en allmän åsikt bland kritiker att CD 1 var mycket lyckad men att man borde ha låtit bli att ge ut CD 2. Mall:Källa behövs Get Back/Let It Be var till stor del ett misslyckat projekt. Tanken var att Beatles inför filmkameror skulle repetera in ett nytt album och sedan ge en livekonsert. Man började därför filma i filmstudion Twickenham i början av januari 1969. Allt blev misslyckat på grund av medlemmarnas inbördes osämja, och Harrison lämnade studion. Han lät sig emellertid övertalas att komma tillbaka och tog då med sig den färgade amerikanske organisten Billy Preston. Närvaron av en utomstående person gjorde att man kom bättre överens. Man ville dock inte fortsätta i Twickenham. Eftersom EMI:s Abbey Road-studio, där flertalet Beatlesalbum var inspelade, var upptagen fick man försöka använda sin egen studio i Applekontorets källare på 3 Saville Row. Denna hade byggts upp av Lennons vän, greken "Magic Alex" Madras. Det hela avslutades med att Beatles och Preston gav en beryktad spelning på kontorshusets tak den 30 januari 1969. Efter tre veckor återupptogs inspelningarna i Trident Studio, då man började spela in "I Want You (She's So Heavy)" som kom med på albumet Abbey Road. Filmbilder från denna session ingår inte i filmen Let It Be men finns med i boken Get Back, som ursprungligen följde med Let It Be-LP:n. En maktkamp hade börjat utspelas mellan främst Lennon och McCartney. Filmkamerorna inriktade sig mest på McCartney eftersom Lennon inte var i form i början av 1969. McCartney kom därför att dominera filmen Let It Be. Beslutet att mot hans vilja kalla in Phil Spector kan tolkas som Lennons hämnd ett år senare. McCartney fick bland annat inte tillfälle att göra om Lennons bristfälliga basspel på "The Long and Winding Road", vilket han själv beklagat. Konflikten mellan Beatlesmedlemmarna vid denna tid berodde också på ekonomiska problem. Händelserna har utförligt skildrats i Peter McCabes och Robert D. Schonfelds bok Apple to the Core: The Unmaking of the Beatles från 1972. Eftersom kameror och bandspelare hela tiden rullade under projektet, såväl i filmstudion Twickenham som i Applestudion och på taket, har lett till att mängder av bootlegs givits ut från denna period. Beatles spelar där åtskilliga rockcovers förutom att repetera in nya låtar. Lennon har uttryckligen i intervjuer hänvisat till dessa bootlegs som om han tagit det för givet att journalisterna känt till dem.
  • Let It Be (англ. Пусть будет так) — тринадцатый и последний студийный альбом группы The Beatles. Выпущен в мае 1970 года, однако большинство песен было записано в январе 1969, ещё до записи альбома Abbey Road.
  • 《Let It Be》是英國搖滾樂團披头四發行第十二张专辑。
  • <dfn>Modèle:Lang</dfn> est le douzième et dernier album original publié par les Beatles, paru le Modèle:Date en Grande-Bretagne, et dix jours plus tard aux États-Unis. Au moment de sa sortie, le groupe est déjà officiellement séparé, depuis une annonce faite par Paul McCartney le Modèle:Nobr. Les chansons présentes sur ce disque ont été enregistrées plus d'un an avant leur parution, l'essentiel étant mis en boîte en Modèle:Nobr, avant la réalisation de l'album Modèle:Lang, publié en Modèle:Nobr. Pour cette raison, Modèle:Lang n'est pas considéré comme l'ultime album des Beatles, puisqu'il n'est pas le dernier enregistré. L'album, supposé paraître à Modèle:Nobr sous le titre Modèle:Lang, est conçu au départ comme un retour aux sources : quatre musiciens jouant du rock dans des conditions Modèle:Lang. De plus, le tout doit déboucher sur un film. Mais les difficultés, qu'elles soient d'ordre relationnel ou logistique, s'accumulent durant sa réalisation. Insatisfaits du résultat, les Beatles abandonnent le projet. Hormis trois chansons issues de ces sessions publiées en single, les kilomètres de bandes enregistrées en un mois sont dans un premier temps rangées au placard avant que Allen Klein, le nouveau manager du groupe, ne décide de les confier au producteur américain Phil Spector, sans consulter Paul McCartney. En Modèle:Nobr, Spector post-produit toutes les chansons à sa manière, rejette Modèle:Lang de la liste, et le disque paraît finalement en mai sous le nom de Modèle:Lang, en même temps que le film du même nom. Modèle:Lang est le seul album du groupe, avec Modèle:Lang, sur lequel Ringo Starr ne chante pas. C'est, par ailleurs, l'unique œuvre des Beatles où George Martin, quoique présent au début du projet, n'est pas crédité en tant que producteur. Quant au travail de Phil Spector, il est sujet à controverse et entraîne, Modèle:Unité plus tard et sous l'impulsion de Paul McCartney, la publication d'une version « déspectorisée » : Modèle:Lang. Ce dernier album officiel des Beatles est initialement commercialisé sous la forme d'un coffret incluant le disque vinyle et un livre. L'album seul n'est disponible qu'en novembre. Il bat tous les records de pré-commandes avant parution aux États-Unis.
dbpedia-owl:artist
dbpedia-owl:genre
dbpedia-owl:previousWork
dbpedia-owl:producer
dbpedia-owl:recordLabel
dbpedia-owl:recordedIn
dbpedia-owl:releaseDate
  • 1970-05-08 (xsd:date)
dbpedia-owl:runtime
  • 2116.000000 (xsd:double)
dbpedia-owl:thumbnail
dbpedia-owl:wikiPageExternalLink
dbpprop:after
  • by Various artists
  • Woodstock: Music from the Original Soundtrack and More
  • Bridge Over Troubled Water by Simon & Garfunkel
  • Déjà Vu by Crosby, Stills, Nash and Young
dbpprop:allWriting
  • Lennon/McCartney, except where noted
dbpprop:artist
dbpprop:before
  • Bridge Over Troubled Water by Simon & Garfunkel
  • McCartney by Paul McCartney
  • Hey Jude by The Beatles
dbpprop:cover
  • LetItBe.jpg
dbpprop:description
  • The Beatles' "Let It Be" from Let It Be
dbpprop:extra
  • Harrison
  • Lennon
  • McCartney
  • McCartney and Lennon
  • Lennon and McCartney
dbpprop:extraColumn
  • Lead vocals
dbpprop:filename
  • Let It Be sample.ogg
dbpprop:filetype
dbpprop:genre
dbpprop:headline
  • Side two
  • Side one
dbpprop:label
dbpprop:lastAlbum
  • Abbey Road
dbpprop:length
  • 243.0
  • 40.0
  • 146.0
  • 217.0
  • 50.0
  • 235.0
  • 189.0
  • 174.0
  • 152.0
  • 228.0
  • 218.0
  • 2116.0
dbpprop:misc
  • --05-11
dbpprop:name
  • Let It Be
dbpprop:note
dbpprop:producer
dbpprop:recorded
  • EMI and Apple studios and Twickenham Film Studios, London
  • , , January & ,
dbpprop:released
  • 1970-05-08 (xsd:date)
dbpprop:rev
dbpprop:rev1score
  • [ link]
dbpprop:rev2score
  • link
dbpprop:rev3score
  • link
dbpprop:rev4score
  • --04
dbpprop:rev5score
  • 1970 (xsd:integer)
dbpprop:rev6score
  • 2004 (xsd:integer)
dbpprop:thisAlbum
  • Let It Be
dbpprop:title
dbpprop:type
  • studio
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:years
  • 13 (xsd:integer)
  • 15 (xsd:integer)
  • 23 (xsd:integer)
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Let It Be è il titolo dell'ultimo disco – e del relativo brano guida – pubblicato dai Beatles. Registrato pressoché interamente in "presa diretta" (ovvero senza incidere svariate versioni per scegliere la migliore, né prendendo parti delle varie takes o facendo delle sovraincisioni) nel mese di gennaio del 1969, venne distribuito soltanto l'anno successivo, cioè nel 1970, l'anno dello scioglimento ufficiale del gruppo.
  • 『レット・イット・ビー』("Let It Be")は、イギリスにおいて1970年5月8日に発売されたビートルズの13作目のオリジナル・アルバムである。(1987年のCD化においてイギリス盤公式オリジナル・アルバムと同等の扱いを受けたアメリカ・キャピトルレコード編集アルバムのマジカル・ミステリー・ツアーが2009年9月9日にリリースされたデジタルリマスター盤において発売日順に従い9作目に順番付けられた。これにより1順番押し出されて現在13作目とされている。しかし、イギリス盤公式オリジナル・アルバムとしては12作目である。)映画『レット・イット・ビー』のサウンドトラック・アルバムであり、ビートルズのラスト・アルバムとなった。ローリング・ストーンの選ぶオールタイム・ベストアルバム500において86位にランクインしている。
  • Let It Be is het laatste album van The Beatles. Eigenlijk waren de Beatles al uit elkaar, maar er waren nog opnames uit de Get Back-sessies, opnames van het afgebroken filmproject Let It Be. De bewerkingen waren van Phil Spector, die veel technische trucs gebruikte om de plaat af te krijgen. In 2003 kwam Let It Be... Naked uit, waarin alle technische snufjes werden weggelaten en de oorspronkelijke opnames zelf op cd kwamen.
  • Let It Be é o décimo terceiro e último álbum lançado pelo grupo inglês de rock The Beatles. Gravado em janeiro de 1969, o álbum foi somente lançado em julho de 1970, após o disco Abbey Road (último disco gravado) e junto com o documentário de mesmo nome. Inicialmente se chamaria Get Back. O único single foi "The Long And Winding Road", apesar de músicas como “Across The Universe” e “Let It Be” também se tornarem grandes sucessos.
  • Let It Be (англ. Пусть будет так) — тринадцатый и последний студийный альбом группы The Beatles. Выпущен в мае 1970 года, однако большинство песен было записано в январе 1969, ещё до записи альбома Abbey Road.
  • 《Let It Be》是英國搖滾樂團披头四發行第十二张专辑。
  • Let It Be ist das letzte erschienene Beatles-Album. Ursprünglich sollte es den Namen Get Back tragen. Obwohl es schon zu großen Teilen vor Abbey Road eingespielt worden war, erschien es erst danach, am 8. Mai 1970, zum gleichnamigen Film Let It Be. Dieses Album wurde nicht von George Martin produziert, stattdessen wurden alle Lieder nach der Studioaufnahme von Phil Spector überarbeitet, der vorher noch nie mit der Band zusammengearbeitet hatte.
  • Let It Be is the 12th and final studio album released by the English rock band The Beatles. It was released on 8 May 1970 by the band's Apple Records label shortly after the group announced their break-up. Most of Let It Be was recorded in January 1969, before the recording and release of the album Abbey Road. For this reason some critics and fans, such as Mark Lewisohn, argue that Abbey Road should be considered the group's final album and Let It Be the penultimate.
  • Let It Be fue el último álbum LP lanzado por los Beatles como grupo, a pesar de que fue grabado antes que Abbey Road. Editado en el Reino Unido, salió a la venta el 8 de mayo de 1970. Se trata de un álbum controvertido desde su concepción: una vez que dejaron de tocar en vivo en 1966 por la imposibilidad de plasmar su música en el escenario, los Beatles se propusieron grabar un álbum para tocar un último concierto en vivo, tal vez en un barco o en un lugar público.
  • Let It Be on The Beatlesin kahdestoista ja viimeinen albumi, joka julkaistiin 8. toukokuuta 1970. Suurin osa albumista äänitettiin jo yhtyeen aikaisempaa levyä Abbey Road ennen, mutta koska silloin yhtyeen jäsenet olivat tyytymättömiä siihen se jäi hyllylle toistaiseksi. Abbey Road -levyn jälkeen tuottaja Phil Spector `uudelleen-tuotti´ levyn ja siitä tuli Beatlesin viimeinen julkaisu.
  • Let It Be er det trettende og siste albumet The Beatles utga. Utgivelsen fant sted 8. mai 1970 på gruppas egen Apple-etikett, etter at bandet i praksis var oppløst. Mesteparten av de innspillingene som til slutt utgjorde Let It Be fant sted i januar 1969, og de ble produsert av George Martin. Innspillingene fant altså sted før Abbey Road ble spilt inn, men ble ikke utgitt på plate før etter at Abbey Road var utgitt.
  • Let It Be - studyjny album The Beatles, trzynasty, ostatni w oficjalnej dyskografii grupy. Pierwsze sesje nagraniowe miały miejsce w styczniu 1969 r. , pod okiem producenta George'a Martina, jednak z powodu niezadowolenia muzyków z materiału, prace nad nim zostały odłożone o cały rok (w międzyczasie został wydany album Abbey Road), kiedy to produkcji podjął się Phil Spector.
  • För albumet av The Replacements, se Let It Be (musikalbum av The Replacements). Mall:Städa Mall:Album infobox Let It Be är dels en singel med The Beatles utgiven den 6 mars 1970, dels ett musikalbum med The Beatles, utgivet 8 maj 1970 på skivbolaget Apple Records. Let It Be var det sista Beatles-albumet som gavs ut (Abbey Road var det sista som spelades in), och är en av de mer kontroversiella Beatles-skivorna.
  • <dfn>Modèle:Lang</dfn> est le douzième et dernier album original publié par les Beatles, paru le Modèle:Date en Grande-Bretagne, et dix jours plus tard aux États-Unis. Au moment de sa sortie, le groupe est déjà officiellement séparé, depuis une annonce faite par Paul McCartney le Modèle:Nobr.
rdfs:label
  • Let It Be
  • Let It Be (Album)
  • Let It Be
  • Let It Be (álbum)
  • Let It Be (album)
  • Let It Be (album The Beatles)
  • レット・イット・ビー
  • Let It Be (album)
  • Let It Be (album)
  • Let It Be
  • Let It Be
  • Let It Be
  • Let It Be (альбом)
  • Let It Be
owl:sameAs
foaf:depiction
foaf:name
  • Let It Be
foaf:page
is dbpedia-owl:album of
is dbpedia-owl:previousWork of
is dbpedia-owl:subsequentWork of
is dbpedia-owl:wikiPageDisambiguates of
is dbpedia-owl:wikiPageRedirects of
is dbpprop:album of
is dbpprop:extra of
is dbpprop:fromAlbum of
is dbpprop:title of
is owl:sameAs of
is foaf:primaryTopic of