| dbpprop:abstract
|
- Latino sine flexione is an auxiliary language invented by the Italian mathematician Giuseppe Peano (1858 – 1932) in 1903. It is a simplified version of Latin, and retains its vocabulary. It was published in the journal Rivista di Matematica, vol. 8, number 3, pp. 74–83, in an article entitled De Latino Sine Flexione, Lingua Auxiliare Internationale, which explained the reason for its creation. The article argued that other auxiliary languages were unnecessary, since Latin was already established as the world’s international language. The article was written in classical Latin, but it gradually dropped its inflections until there were none. Originally, Latino sine flexione was sometimes known as Interlingua but should not be confused with the later, better known Interlingua presented by the International Auxiliary Language Association in 1951. After Interlingua was introduced, Latino sine flexione was sometimes called Interlingua de Peano to distinguish the two languages. Though Peano removed the inflections of Latin from nouns and adjectives, he did not entirely remove grammatical gender, permitting the option of a feminine ending for . The gender of animals is immutable. All forms of nouns end with a vowel and are taken from the ablative case, but as this was not listed in most Latin dictionaries, he gave the rule for its derivation from the genitive case. The plural is not required when not necessary, such as when a number has been specified, the plural can be read from the context, and so on. Verbs have few inflections of conjugation; tenses and moods are instead indicated by verb adjuncts. The result is a change to a positional language.
- Latino sine flexione (LsF) ist eine Welthilfssprache, die 1903 von dem italienischen Mathematiker Giuseppe Peano erfunden wurde.
- Latino sine flexione o Interlingua de Peano es una lengua auxiliar creada por el matemático italiano Giuseppe Peano en 1903. Es una versión simplificada de la gramática latina, conservando parte de vocabulario. Llamada interlingua hasta la aparición en 1951 de la lengua auxiliar del mismo nombre creado por la Asociación de la Lengua Auxiliar Internacional. El esbozo inicial fue publicado por Peano en Rivista di Matematica (1903, vol. 8, número 3, pp. 74-83) en un artículo titulado Latino sine Flexiones, Lingua Auxiliare Internationale. En dicho texto se explica la razón de su creación. El artículo argumenta que otras lenguas auxiliares eran innecesarias, que el latín ya esta establecido como la lengua internacional del mundo científico o gran parte de su léxico deriva de este. El artículo fue escrito en latín clásico, pero gradualmente avanza a lo largo del texto hasta finalizar sin flexiones, esto como una forma de mostrar la aplicabilidad de la idea. Una de las principales obras de Peano, Formulario Mathematico (primera edición 1895, 5ta y última edición 1908), fue escrito en latino sine flexione.
- Latino sine flexione on kansainväliseksi apukieleksi tarkoitettu keinotekoinen kieli, jonka loi matemaatikko Giuseppe Peano vuonna 1903. Se on yksinkertaistettu versio latinasta, joka kuitenkin on säilyttänyt sen sanaston. Peano kirjoitti artikkelissaan De Latino sine Flexione, Lingua Auxiliare Internationale, että kansainväliset apukielet ovat turhia, koska latina on jo saanut kansainvälisen apukielen aseman. Peano kirjoitti artikkelin perinteisellä latinalla, mutta edetessään kirjoittamisessa hän vaiheittaisesti jätti taivutuksen pois, kunnes artikkelin lopussa hän ei taivuttanut sanoja enää ollenkaan. Latino sine flexionea on kutsuttu interlinguaksi, mutta sitä ei pidä sekoittaa paljon kuuluisamman interlinguan kanssa. Isä meidän latino sine flexioneksi: Patre nostro, qui es in celos, que tuo nomine fi sanctificato. Que tuo regno adveni; que tuo voluntate es facto sicut in celo et in terra. Da hodie ad nos nostro pane quotidiano. Et remitte ad nos nostro debitos, sicut et nos remitte ad nostro debitores. Et non induce nos in tentatione, sed libera nos ab malo.
- Le Latino sine flexione (LsF) (le latin sans flexions) est une langue auxiliaire internationale inventée en 1903 par le mathématicien italien Giuseppe Peano. Il s'agit, comme le dit son nom, d'une forme du latin sans les complications de la déclinaison et de la conjugaison, le vocabulaire restant le même.
- A Latino sine flexione (Interlingua) egy teljesen latin alapú mesterséges, emberi kommunikációra kialakított minimumnyelv. Megalkotója az olasz matematikaprofesszor, Giuseppe Peano volt. Elve: „Vocabulario internationale ad maximo, et grammatica minimo”, azaz maximálisan nemzetközi szókincs, minimális nyelvtannal. Első kiadása 1903-ban a Revista di matematica hasábjain jelent meg. 1904-től 1915-ig több kiadásban megjelent egy 8 nyelvű (latin, angol, francia, német, spanyol, olasz, görög, szanszkrit) összehasonlító szótár is, mely közel 14 000 szót tartalmazott. A nyelvet az interlingvához hasonlóan prototípus-módszerrel alkotta meg. Mivel Peano elsősorban szaknyelvnek szánta, a nyelv szerkezete egyértelműen a logikára épül. Írásbeli, tudományos használata az 1960-as években szűnt meg. Az elnevezéssel kapcsolatoban némi zavart okoz, hogy eredetileg a Latino sine flexionét nevezték Interlinguának; ma azonban a Alexander Gode által, az IALA megbízásából 1951-re kidolgozott mesterséges nyelvet nevezik így. Az Occidentalt pedig olykor szokás Interlinguenek is nevezni.
- Il Latino sine flexione è una lingua artificiale inventata nel 1903 dal matematico italiano Giuseppe Peano. Si tratta di una versione semplificata del latino classico, in cui tutte le difficoltà delle terminazioni (declinazioni) sono state soppresse. Questo progetto attirò l'attenzione, soprattutto grazie alla reputazione dell'autore, ma non conobbe mai un grande successo, e fu molto criticato. Nonostante ciò Peano pubblicò numerosi testi in questa lingua e la utilizzò per tenere le sue lezioni.
- 無活用ラテン語(Latino sine flexione,ラティーノ・スィネフレクスィオーネ)は数学者で知られるジュゼッペ・ペアノが1903年に考案した人工言語である。古典ラテン語から活用を除いた(語彙はそのまま)ものでペアノの論考「De Latino sine Flexione, Lingua Auxiliare Internationale」(国際補助語である無活用ラテン語について)で述べられている。この文章は古典ラテン語で書かれており文が進むにつれて活用形が減っていくという趣向を凝らしている。以前はこの無活用ラテン語を指してインターリングアといったが現在は別の人工言語をいう。
- Latino sine Flexione (Latijn zonder verbuigingen) is een internationale hulptaal, die in de jaren 1903-1904 door de Italiaanse wiskundige Giuseppe Peano werd ontwikkeld. Zoals de naam doet vermoeden is het een vereenvoudigde vorm van het Latijn, waarbij de woordenschat onveranderd wordt overnomen maar het gecompliceerde systeem van verbuigingen en vervoegingen achterwege blijft. Het resultaat is een zeer natuurlijk aandoende kunsttaal, die sterk doet denken aan het Italiaans. Peano rechtvaardigde de taal in zijn artikel "De Latina sine Flexione, Lingua Auxiliare Internationale". Hierin betoogde hij dat internationale hulptalen onnodig waren aangezien het Latijn reeds de rol van internationale taal vervulde. Het artikel zelf was geschreven in gewoon Klassiek Latijn, dat gaandeweg van zijn verbuigingen werd ontdaan tot er aan het einde Latino sine Flexione overbleef. Later werd de taal ook wel Interlingua de Peano of kortweg Interlingua genoemd, niet te verwarren met het Interlingua de I.A.L.A. , dat het Latino Sine Flexione later zou absorberen, en het Interlingue, dat voordien bekend was als Occidental.
- Latino Sine Flexione er et kunstig internasjonalt hjelpespråk som seinere blei omdøpt til Interlingua. Fordi det også finnes et annet kunstig språk med navnet Interlingua, skiller planspråklitteraturen dem ofte ved å føye til forkortelsene Interlingua/LSF og Interlingua/IALA.
- Latina sine flexione (łac. łacina bez fleksji; interlingua; nazwa oryginalna Latino sine Flexione) - sztuczny język opracowany w latach 1903-04 przez włoskiego matematyka Giuseppe Peano. Język powstał w oparciu o łacinę - Peano przyjął wyrazy z klasycznej łaciny i każdy wyraz, który istniał przynajmniej w dwóch językach pochodzenia łacińskiego, dzięki czemu nie musiał stosować form opisowych, które sprawiają kłopot w łacinie. Współcześnie używany w niektórych publikacjach międzynarodowych, m. in. przez astronomów.
- Latino sine flexione (ou interligua) é uma língua criada por Giuseppe Peano. Tem um vocabulário bastante simplificado, baseada no latim, francês, inglês e alemão. Em 1903 Peano propôs a interlingua como língua auxiliar internacional e em 1908 foi eleito presidente da "Academia pro interlingua" que transformou numa associação científica, tendo como órgão de expressão oficial a revista "Schola et Vita". Europeano. org Latino Sine Flexione
- Лати́но-си́не-флексио́не (Latino sine flexione — латынь без словоизменения) — международный искусственный язык на основе латинского языка, созданный итальянским математиком Джузеппе Пеано в 1903 году. После доработки в 1908 году стал называться интерлингва (не следует путать с другим искусственным языком с аналогичным названием — см. Интерлингва).
- Latino sine flexione, "Latin utan böjning", internationellt hjälpspråk skapat av italienaren Giuseppe Peano, numera knappast använt. Språket utnyttjar latinets ordförråd, men helt utan dess komplicerade böjningssystem. De flesta anhängare övergav språket till förmån för interlingua, när detta kom 1951.
- 拉丁国际语(Latino sine Flexione)是一个人造语言,於1903年由義大利數學家朱塞佩·皮亞諾所發明,是一種簡化的拉丁語。
|
| rdfs:comment
|
- Latino sine flexione is an auxiliary language invented by the Italian mathematician Giuseppe Peano (1858 – 1932) in 1903. It is a simplified version of Latin, and retains its vocabulary. It was published in the journal Rivista di Matematica, vol. 8, number 3, pp. 74–83, in an article entitled De Latino Sine Flexione, Lingua Auxiliare Internationale, which explained the reason for its creation.
- Latino sine flexione (LsF) ist eine Welthilfssprache, die 1903 von dem italienischen Mathematiker Giuseppe Peano erfunden wurde.
- Latino sine flexione o Interlingua de Peano es una lengua auxiliar creada por el matemático italiano Giuseppe Peano en 1903. Es una versión simplificada de la gramática latina, conservando parte de vocabulario. Llamada interlingua hasta la aparición en 1951 de la lengua auxiliar del mismo nombre creado por la Asociación de la Lengua Auxiliar Internacional. El esbozo inicial fue publicado por Peano en Rivista di Matematica (1903, vol. 8, número 3, pp.
- Latino sine flexione on kansainväliseksi apukieleksi tarkoitettu keinotekoinen kieli, jonka loi matemaatikko Giuseppe Peano vuonna 1903. Se on yksinkertaistettu versio latinasta, joka kuitenkin on säilyttänyt sen sanaston. Peano kirjoitti artikkelissaan De Latino sine Flexione, Lingua Auxiliare Internationale, että kansainväliset apukielet ovat turhia, koska latina on jo saanut kansainvälisen apukielen aseman.
- Le Latino sine flexione (LsF) (le latin sans flexions) est une langue auxiliaire internationale inventée en 1903 par le mathématicien italien Giuseppe Peano. Il s'agit, comme le dit son nom, d'une forme du latin sans les complications de la déclinaison et de la conjugaison, le vocabulaire restant le même.
- A Latino sine flexione (Interlingua) egy teljesen latin alapú mesterséges, emberi kommunikációra kialakított minimumnyelv. Megalkotója az olasz matematikaprofesszor, Giuseppe Peano volt. Elve: „Vocabulario internationale ad maximo, et grammatica minimo”, azaz maximálisan nemzetközi szókincs, minimális nyelvtannal. Első kiadása 1903-ban a Revista di matematica hasábjain jelent meg.
- Il Latino sine flexione è una lingua artificiale inventata nel 1903 dal matematico italiano Giuseppe Peano. Si tratta di una versione semplificata del latino classico, in cui tutte le difficoltà delle terminazioni (declinazioni) sono state soppresse. Questo progetto attirò l'attenzione, soprattutto grazie alla reputazione dell'autore, ma non conobbe mai un grande successo, e fu molto criticato.
- Latino sine Flexione (Latijn zonder verbuigingen) is een internationale hulptaal, die in de jaren 1903-1904 door de Italiaanse wiskundige Giuseppe Peano werd ontwikkeld. Zoals de naam doet vermoeden is het een vereenvoudigde vorm van het Latijn, waarbij de woordenschat onveranderd wordt overnomen maar het gecompliceerde systeem van verbuigingen en vervoegingen achterwege blijft. Het resultaat is een zeer natuurlijk aandoende kunsttaal, die sterk doet denken aan het Italiaans.
- Latino Sine Flexione er et kunstig internasjonalt hjelpespråk som seinere blei omdøpt til Interlingua. Fordi det også finnes et annet kunstig språk med navnet Interlingua, skiller planspråklitteraturen dem ofte ved å føye til forkortelsene Interlingua/LSF og Interlingua/IALA.
- Latina sine flexione (łac. łacina bez fleksji; interlingua; nazwa oryginalna Latino sine Flexione) - sztuczny język opracowany w latach 1903-04 przez włoskiego matematyka Giuseppe Peano. Język powstał w oparciu o łacinę - Peano przyjął wyrazy z klasycznej łaciny i każdy wyraz, który istniał przynajmniej w dwóch językach pochodzenia łacińskiego, dzięki czemu nie musiał stosować form opisowych, które sprawiają kłopot w łacinie.
- Latino sine flexione (ou interligua) é uma língua criada por Giuseppe Peano. Tem um vocabulário bastante simplificado, baseada no latim, francês, inglês e alemão. Em 1903 Peano propôs a interlingua como língua auxiliar internacional e em 1908 foi eleito presidente da "Academia pro interlingua" que transformou numa associação científica, tendo como órgão de expressão oficial a revista "Schola et Vita". Europeano. org Latino Sine Flexione
- Лати́но-си́не-флексио́не (Latino sine flexione — латынь без словоизменения) — международный искусственный язык на основе латинского языка, созданный итальянским математиком Джузеппе Пеано в 1903 году.
- Latino sine flexione, "Latin utan böjning", internationellt hjälpspråk skapat av italienaren Giuseppe Peano, numera knappast använt. Språket utnyttjar latinets ordförråd, men helt utan dess komplicerade böjningssystem. De flesta anhängare övergav språket till förmån för interlingua, när detta kom 1951.
- 拉丁国际语(Latino sine Flexione)是一个人造语言,於1903年由義大利數學家朱塞佩·皮亞諾所發明,是一種簡化的拉丁語。
|