Lars Levi Læstadius was a Swedish Lutheran pastor of partly Sami ancestry. From the mid 1840s and onward he became the leader of the Laestadian movement. He was also an author, teetotaller and botanist.

PropertyValue
dbpedia-owl:Person/birthDate
  • 1800-10-01 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/birthPlace
dbpedia-owl:Person/deathDate
  • 1861-02-21 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/ethnicity
dbpedia-owl:Person/individualisedPnd
  • 118998676
dbpedia-owl:birthDate
  • 1800-10-01 (xsd:date)
dbpedia-owl:birthPlace
dbpedia-owl:deathDate
  • 1861-02-21 (xsd:date)
dbpedia-owl:ethnicity
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • Lars Levi Læstadius was a Swedish Lutheran pastor of partly Sami ancestry. From the mid 1840s and onward he became the leader of the Laestadian movement. He was also an author, teetotaller and botanist.
  • Lars Levi Læstadius war ein schwedischer Botaniker, Pfarrer und "Erweckungsprediger" in Lappland. Er gilt als „Apostel der Samen“. Sein offizielles botanisches Autorenkürzel lautet „Laest. “.
  • Lars Levi (Lauri Leevi) Laestadius oli ruotsalainen pappi, jonka mukaan on nimetty evankelis-luterilaisen kirkon herätysliike lestadiolaisuus. Hän valmistui ylioppilaaksi vuonna 1819 ja papiksi 1825. Avioliiton hän solmi vuonna 1827. Papin töiden lisäksi Laestadius oli kasvitieteilijä ja saamelaisten uskomusten tutkija. Hänen ruotsalaisuutensa ei estänyt häntä sijoittumista sadan suurimman suomalaisen joukkoon Suuret suomalaiset -äänestyksessä.
  • Lars Levi Læstadius est un pasteur luthérien suédois ayant en partie des origines lapones. A partir du milieu des années 1840, il devient le leader du mouvement læstadien. C'est également un écrivain, un et un botaniste. Læstadius naît près d'Arjeplog au nord de la Suède. Son père fait vivre sa famille grâce à la chasse, la pêche et la fabrication de goudron de bois. Bien qu'issu d'un milieu pauvre et grâce à l'aide d'un demi-frère pasteur à Kvikkjok, Lars Levi réussit à intégrer l'Université d'Uppsala en 1820 où il se révèle être un étudiant brillant. Tout en poursuivant ses études de théologie, il est nommé assistant au Département de Botanique, matière pour laquelle il montre un grand intérêt. Il est ordonné pasteur luthérien en 1825 par l'évêque de Härnösand, Erik Abraham Almquist. Il exerce son premier ministère dans la paroisse d'Arjeplog, comme missionnaire régional pour le District de Pite. De 1826 à 1849, il devient vicaire de la paroisse de Karesuando, puis de 1849 jusqu'à sa mort il sert enfin celle de Pajala. Avant de rejoindre Karesuando, il se marie avec Brita Cajsa Alstadius, femme lapone de la région. Ensemble ils élèvent douze enfants. En plus de ses charges paroissiales, il continue à s'intéresser à la botanique et écrit un grand nombre d'articles sur les plantes de sa région. Il participe en tant que botaniste à une expédition française en Laponie (1838-1840). Dans le cadre de cette même expédition, il écrit un long traité sur la mythologie same. Celui-ci n'est pas publié avec les autres comptes-rendus et pendant de nombreuses années on le considére comme perdu. La dernière partie de son manuscrit n'est redécouverte qu'en 2001. A l'époque où Læstadius arrive à Karesuando, la misère et l'alcoolisme y règnent largement. Bien que sa langue maternelle soit le suédois, Læstadius parle également le dialecte same de Lule. Après une année passée à Karesuando, il peut également s'exprimer en finnois et dans le dialecte same local. Il proclame généralement ses sermons en finnois, car c'est la langue la plus répandue dans la région, mais il lui arrive occasionnellement de prêcher en same ou en suédois. Après avoir parfait sa formation à Härnösand, il devient ensuite doyen à Pajala en 1849 et visiteur des paroisses de Laponie. Mais ses positions radicales quant à l'éthique chrétienne et à la morale, ses manière accusatrices vis à vis des paroissiens et de leurs pêchés rencontrent à Pajala une certaine résistance qui conduit l'évêque en 1853 à décider de la tenue de deux services religieux distincts : pour les Laestadiens et pour les autres. Le Læstadianisme devient alors un mouvement en soi, sans jamais cependant se séparer de l'église de Suède. Læstadius meurt en 1861. Johan Raatamaa lui succède comme leader du mouvement læstadien.
  • Fájl:Larslevilaestadius. jpg Lars Levi Laestadius Lars Levi Laestadius svédországi botanikus, evangélikus lelkész. A róla elnevezett laestadiánus mozgalom vezetője. Laestadius a svédországi Lappföldön született, Arjeplog mellett. Apja féltestvére Kvikkjokkban volt lelkész, az ő segítségével tudott Lars Levi bejutni az Uppsalai Egyetemre 1820-ban, ahol kitűnő tanulónak bizonyult. Botanikát és teológiát tanult. 1825-ben szentelték fel evangélikus lelkésznek. Első szolgálati helye Arjeplog volt, majd 1826 és 1849 között segédlelkész volt Karesuandóban, majd 1849-től haláláig Pajalában szolgált. Mielőtt Karesuandóba költözött volna, elvett egy helyi számi nőt, Brita Cajsa Alstadiust, és közösen neveltek fel később 12 gyereket. Négy fajt neveztek el róla: Salix laestadiana Carex laestadii Papaver laestadianum Arnica alpina laest.
  • Lars Levi Læstadius è stato un pastore luterano svedese di origini sami. a partire degli anni '40 del 1800 diventà il leader del Læstadianesimo, movimento religioso da esso stesso fondato. È stato anche scrittore e botanico. Durante le sue spedizioni approfondì la conoscenza delle specie botaniche della Svezia e della Lapponia, descrivendo accuratemente numerose specie, alcune delle quali da lui stesso traggono il nome: Salix laestadiana Carex laestadii Papaver laestadianum
  • Lars Levi Læstadius was een Zweedse Lutherse dominee, die de grondlegger was van het Laestadianisme. Hij werd wel de Apostel der Saami genoemd. Læstadius was tevens botanicus.
  • Lars Levi Læstadius var en svensk prest og botaniker, som mest av alt er kjent for å ha startet den kristne bevegelsen læstadianismen.
  • Lars Levi Læstadius, szwedzko-lapoński pastor luterański, założyciel religijnego ruchu odrodzeniowego laestadianizmu, botanik, pisarz i propagator abstynencji. Lars Laestadius urodził się w szwedzkiej Laponii, w ubogiej rodzinie myśliwego i rybaka. Dzięki wsparciu ze strony pastora-przyrodniego brata ojca, Lars mógł w 1820 rozpocząć studia na uniwersytecie w Uppsali, które ukończył jako wyróżniający się student. Został asystentem na wydziale botaniki i jednocześnie studiował teologię. W 1825 został ordynowany jako pastor. Podjął pracę w parafii w rodzinnej miejscowości Arjeplog i rozpoczął działalność misyjną wśród miejscowych Lapończyków w Norrbotten, którą prowadził do końca życia. W 1826 ożenił się z Laponką- Britą Cajsą Alstadius z którą miał dwanaścioro dzieci. Laestadius biegle znał 3 języki lapońskie: język północnolapoński, pite i lule, a także język fiński. Napisał opracowanie o mitologii lapońskiej, pisał także liczne artykuły naukowe z dziedziny botaniki. W latach 1838-40 był botanikiem francuskiej wyprawy badawczej do Laponii. Jako botanik zdobył międzynarodowe uznanie: był członkiem szkockich i szwedzkich towarzystw botanicznych. Jego nazwiskiem nazwano 4 rośliny: Salix laestadiana Carex laestadii Papaver laestadianum Arnica alpina laestadiana W czasie pracy misyjnej zetknął się z rozpowszechnionym w Skandynawii problemem alkoholizmu i postanowił, że walka z tym nałogiem będzie celem jego życia. W 1844 spotkał Laponkę - Millę Clementsdotter z Föllinge, która należała do religijnego ruchu odrodzeniowego pod silnym wpływem pietyzmu oraz teologii braci morawskich. Opowiadała Laestadiusowi o swoich doświadczeniach duchowych i wkrótce doszedł on do wniosku, że wiara tej kobiety jest "prawdziwym i żywym chrześcijaństwem". Uznał, że znajduje się w "stanie łaski" i otrzymał od Boga przebaczenie grzechów. Zaczął głosić natchnione kazania i wkrótce przyciągnął rzesze zwolenników. W 1849 mianowano Laestadiusa diakonem Pajali i inspektorem wszystkich parafii lapońskich. Wykorzystał tę funkcję do szerzenia własnego ruchu religijnego (znanego pod nazwą "laestadianizmu"), który szybko dotarł do Norwegii i Finlandii. Laestadianizm charakteryzował się rygoryzmem moralnym, bezwarunkową abstynencją, odrzucaniem współczesnych ideologii i nowoczesnych wynalazków technicznych; propagował powrót do "pierwotnego chrześcijaństwa". Laestadius zmarł na zapalenie płuc.
  • Lars Levi Læstadius foi um pastor luterano, escritor e botânico sueco, com ancestrais samis.
  • Ларс Ле́ви Леста́диус (швед. Lars Levi Læstadius) — шведский ботаник и выдающийся проповедник, основатель одного из пиетистских направлений в лютеранстве. В настоящее время его последователи именуются лестадианами.
  • Lars Levi Læstadius, född 10 januari 1800 i byn Jäkkvik väster om Arjeplog, död 21 februari 1861 i Kengis i Tornedalen i Norrbotten, var en svensk präst, väckelseledare och författare, som blev känd som grundare av læstadianismen. Utöver sin religiösa verksamhet var Læstadius verksam i nykterhetsrörelsen och som botaniker. Han var bror till prästen Petrus Læstadius och farfars far till teatermannen Lars-Levi Læstadius. Laestadius började gymnasiet i Härnösand den 6 augusti 1816. Han gifte sig den 1 april 1817 med Brita Catarina Alstadius. De fick småningom 15 barn, varav 12 nådde vuxen ålder. Han tog examen vid Uppsala universitet 1820 och blev 25 år gammal prästvigd 1825 av biskopen i Härnösand, Erik Abraham Almqvist. Samme biskop rekommenderade honom till tjänsten som kyrkoherde i Karesuando, en tjänst han tillträdde 1 maj 1826. I Karesuando rådde en utbredd misär och alkoholmissbruk. Det var nu Laestadius inledde sin kamp mot alkoholen. Denna kamp fick stor betydelse för levnadsförhållandena i Norrbotten och förödande alkoholskador ersattes hos många av helnykterhet. Laestadius insats blev på så sätt avgörande såväl religiöst som när det gäller den samiska folkgruppens överlevnad. Laestadius modersmål var svenska, men han talade även pitesamiska. Efter endast ett år i Karesuando talade han flytande finska, meänkieli och samtliga traktens samiska dialekter. Eftersom meänkieli var det största språket predikade han för det mesta på just meänkieli eller finska, men även svenska och samiska predikokoncept i original finns bevarade. Omkring 1833 ådrog sig Laestadius en åkomma, som läkarna först trodde var lungpest. Han överlevde dock och kunde återhämta sig helt. Laestadius sökte kyrkoherdeämbetet i Pajala, men för att få anställning i där var han tvungen att komplettera sin examen inför konsistoriet (domkapitlet) i Härnösand. År 1849 utnämndes han till prost i Pajala samt visitor över församlingarna i Lappmarkerna. 1853 bestämde biskop Israel Bergman att det varje söndag skulle hållas två gudstjänster i Pajala (något som sedan kom att genomföras i många norrbottniska församlingar), en för laestadianer och en för andra. I och med detta kan man säga att laestadianismen uppstår som särskild riktning inom de nordiska kyrkorna på Nordkalotten. Laestadius avled 1861 och efterträddes som ledare för laestadianismen av sin närmaste man Johan Raattamaa.
dbpprop:birthDate
dbpprop:birthPlace
dbpprop:botanistProperty
  • Laest.
  • Læstadius, Lars Levi
dbpprop:caption
dbpprop:deathDate
dbpprop:ethnicity
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:imageSize
  • 200px
dbpprop:name
  • Awards
  • Lars Levi Læstadius
dbpprop:occupation
  • Church Minister, Botanist, Expedition member.
dbpprop:reference
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdf:type
rdfs:comment
  • Lars Levi Læstadius was a Swedish Lutheran pastor of partly Sami ancestry. From the mid 1840s and onward he became the leader of the Laestadian movement. He was also an author, teetotaller and botanist.
  • Lars Levi Læstadius war ein schwedischer Botaniker, Pfarrer und "Erweckungsprediger" in Lappland. Er gilt als „Apostel der Samen“. Sein offizielles botanisches Autorenkürzel lautet „Laest. “.
  • Lars Levi (Lauri Leevi) Laestadius oli ruotsalainen pappi, jonka mukaan on nimetty evankelis-luterilaisen kirkon herätysliike lestadiolaisuus. Hän valmistui ylioppilaaksi vuonna 1819 ja papiksi 1825. Avioliiton hän solmi vuonna 1827. Papin töiden lisäksi Laestadius oli kasvitieteilijä ja saamelaisten uskomusten tutkija. Hänen ruotsalaisuutensa ei estänyt häntä sijoittumista sadan suurimman suomalaisen joukkoon Suuret suomalaiset -äänestyksessä.
  • Lars Levi Læstadius est un pasteur luthérien suédois ayant en partie des origines lapones. A partir du milieu des années 1840, il devient le leader du mouvement læstadien. C'est également un écrivain, un et un botaniste. Læstadius naît près d'Arjeplog au nord de la Suède. Son père fait vivre sa famille grâce à la chasse, la pêche et la fabrication de goudron de bois.
  • Fájl:Larslevilaestadius. jpg Lars Levi Laestadius Lars Levi Laestadius svédországi botanikus, evangélikus lelkész. A róla elnevezett laestadiánus mozgalom vezetője. Laestadius a svédországi Lappföldön született, Arjeplog mellett. Apja féltestvére Kvikkjokkban volt lelkész, az ő segítségével tudott Lars Levi bejutni az Uppsalai Egyetemre 1820-ban, ahol kitűnő tanulónak bizonyult. Botanikát és teológiát tanult. 1825-ben szentelték fel evangélikus lelkésznek.
  • Lars Levi Læstadius è stato un pastore luterano svedese di origini sami. a partire degli anni '40 del 1800 diventà il leader del Læstadianesimo, movimento religioso da esso stesso fondato. È stato anche scrittore e botanico. Durante le sue spedizioni approfondì la conoscenza delle specie botaniche della Svezia e della Lapponia, descrivendo accuratemente numerose specie, alcune delle quali da lui stesso traggono il nome: Salix laestadiana Carex laestadii Papaver laestadianum
  • Lars Levi Læstadius was een Zweedse Lutherse dominee, die de grondlegger was van het Laestadianisme. Hij werd wel de Apostel der Saami genoemd. Læstadius was tevens botanicus.
  • Lars Levi Læstadius var en svensk prest og botaniker, som mest av alt er kjent for å ha startet den kristne bevegelsen læstadianismen.
  • Lars Levi Læstadius, szwedzko-lapoński pastor luterański, założyciel religijnego ruchu odrodzeniowego laestadianizmu, botanik, pisarz i propagator abstynencji. Lars Laestadius urodził się w szwedzkiej Laponii, w ubogiej rodzinie myśliwego i rybaka. Dzięki wsparciu ze strony pastora-przyrodniego brata ojca, Lars mógł w 1820 rozpocząć studia na uniwersytecie w Uppsali, które ukończył jako wyróżniający się student.
  • Lars Levi Læstadius foi um pastor luterano, escritor e botânico sueco, com ancestrais samis.
  • Ларс Ле́ви Леста́диус (швед. Lars Levi Læstadius) — шведский ботаник и выдающийся проповедник, основатель одного из пиетистских направлений в лютеранстве. В настоящее время его последователи именуются лестадианами.
  • Lars Levi Læstadius, född 10 januari 1800 i byn Jäkkvik väster om Arjeplog, död 21 februari 1861 i Kengis i Tornedalen i Norrbotten, var en svensk präst, väckelseledare och författare, som blev känd som grundare av læstadianismen. Utöver sin religiösa verksamhet var Læstadius verksam i nykterhetsrörelsen och som botaniker. Han var bror till prästen Petrus Læstadius och farfars far till teatermannen Lars-Levi Læstadius.
rdfs:label
  • Lars Levi Læstadius
  • Lars Levi Læstadius
  • Lars Levi Laestadius
  • Lars Levi Læstadius
  • Lars Levi Laestadius
  • Lars Levi Læstadius
  • Lars Levi Læstadius
  • Lars Levi Læstadius
  • Lars Levi Laestadius
  • Lars Levi Læstadius
  • Лестадиус, Ларс Леви
  • Lars Levi Læstadius
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:name
  • Awards
  • Lars Levi Læstadius
foaf:page
is dbpprop:caption of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of