PropertyValue
dbpprop:abstract
  • Ladino, Judenspanisch oder auch Spaniolisch (לאדינו/Ladino, ist die traditionelle romanische Sprache der sephardischen Juden. Daher wird sie manchmal auch sephardische Sprache genannt. „Ladino“ ist nicht mit der ladinischen Sprache zu verwechseln. Judenspanisch hat für die Sephardim die gleiche Funktion, wie Jiddisch für die Aschkenasim. Es sind die einzigen nicht-semitischen jüdischen Sprachen, die häufig in hebräischer Schrift geschrieben werden. Charakteristisches Merkmal des Judenspanischen gegenüber dem Spanischen ist die nicht durchgeführte kastilische Desonorisierung. In den 1990er-Jahren wurde Ladino noch von etwa 150.000 Menschen gesprochen, zwei Drittel davon in Israel. Alle Sprecher beherrschen zumindest eine weitere Sprache fließend. Die Sprache besitzt nirgendwo offiziellen Status. Es gibt Zeitungen, Magazine und Radioprogramme in der Sprache in Israel und der Türkei. Außerhalb Israels gibt es Sprecher vor allem in der Türkei und in Bulgarien, sowie vereinzelt in Griechenland, Bosnien und Herzegowina und Mazedonien. Ladino ist vor allem in Israel und in der Türkei vom Aussterben bedroht, da es dort von Ivrith beziehungsweise vom Türkischen verdrängt wird. Auch in anderen Ländern ist es sehr stark im Rückgang begriffen und dort fast ausgestorben.
  • El judeocastellà (ג'ודיאו-איספאנייול djudeo-espanyol) és una llengua romànica, derivada del castellà antic i amb influència de l'hebreu. Els parlants són gairebé exclusivament jueus sefardites, encara que històricament hi havia parlants asquenasites a Tessalònica i a Istanbul.
  • Ladino (לאדינו) je jazyk sefardských židů. Další názvy mohou být: djudezmo nebo lengua djudeo-espanyola.
  • El ladino o judeoespañol (Djudeo-Espanyol ג'ודיאו-איספאנייול) es la lengua que fue y es hablada por los sefardíes. Esta lengua, aunque es eminentemente derivada del castellano, es también una mezcla en diferentes proporciones de muchas de las lenguas habladas en la Península Ibérica (y las posesiones aragonesas del Mediterráneo) a la salida de los judíos a finales del siglo XV: catalán, gallego, aragonés, portugués, italiano e incluso provenzal. Como es propiamente una lengua judía, contiene una aportación de hebreo y, dependiendo de la zona donde se hable, se nota una fuerte influencia del turco y del griego, principalmente. Por último, el judeoespañol hablado por los sefardíes del siglo XX muestra también una rica importación de vocablos del francés, dada la fuerte influencia que tuvo la Alianza Israelita Universal en ciudades como Salónica y Estambul. Al nunca haber sido regulada esta lengua, es actualmente sujeto de muchas controversias, siendo el nombre quizás la más común. El nombre ladino surge de la costumbre rabínica de traducir las escrituras del hebreo original, al castellano, hablado por el común de los sefardíes. A esta acción se le llamaba fazer en latino, y con el paso del tiempo, las escrituras leídas o traducidas al castellano se decía que estaban en ladino. Sin embargo, los sefardíes, la mayoría de las veces se referían a su lengua como espanyol, o más comúnmente judezmo. El término de judeoespañol surge de la necesidad de diferenciarlo del español moderno, al ser una lengua que, aunque inteligible, es evidentemente distinta. Para el caso del Haquetía, se observa una muy fuerte influencia del árabe.
  • Ladino eli juutalaisespanja on kieli, jota Espanjasta muuttaneet juutalaiset käyttivät. Ladinoa ei pidä sekoittaa galloromaanisten kielten ryhmään kuuluvaan ladiniin. Kun espanjalaiset valloittivat takaisin koko Iberian niemimaan arabeilta 1400-luvun lopussa, he vaativat kaikkien arabien ja juutalaisten kääntyvän kristinuskoon tai lähtevän Espanjasta. Pois muuttaneet juutalaiset omaksuivat kielekseen 1400-luvun espanjan ja heprean sekoituksen, jota kirjoitettiin käyttäen heprean aakkostoa. Ladinolla on yhä noin 160 000 puhujaa. Kuuluisia ladinoa äidinkielenään puhuvia henkilöitä ovat pianisti Murray Perahia ja saksaksi elämäntyönsä tehnyt nobelistikirjailija Elias Canetti.
  • Le judéo-espagnol (judesmo en ladino, prononcer djudezmo, גודיאו-איספאנייול en hébreu, ou encore spanyolit, djudyo, tetuani ou haketiya selon les lieux), est une langue judéo-romane dérivée du vieux castillan (espagnol) et de l'hébreu. Elle est parlée aujourd'hui par un certain nombre de Juifs séfarades, les descendants des Juifs expulsés d'Espagne en 1492 par le décret de l'Alhambra, dans une aire géographique qui s'étend autour du bassin méditerranéen. Le judéo-espagnol ne doit pas être confondu avec le ladino, langue au vocabulaire castillan mais à la syntaxe hébraïque, inventée pour traduire les textes sacrés hébreux à l'intention des locuteurs de judéo-espagnol. Le linguiste Hayim Vidal Sephiha appelle le ladino judéo-espagnol calque car traduisant au mot à mot l'hébreu sans respecter la syntaxe espagnole, par opposition au judesmo, le judéo-espagnol vernaculaire.
  • A ladino (ladino, sefardí, djudeo-espanyol vagy djudezmo, zsidó-spanyol) nyelvváltozat, a kasztíliai spanyolnak a középkori Spanyolországból kiűzött zsidó családok által máig őrzött archaikus formája, amelyet Kis-Ázsiában, a Balkán-félszigeten, illetve Amerikában mintegy 110 000-en beszélnek, valamennyien kétnyelvűségben az adott ország nyelvével; egynyelvű anyanyelvi beszélői nincsenek. Héber és latin írást egyaránt használnak.
  • Il giudeo-spagnolo, detto anche judezmo o giudesmo, è la lingua parlata dai discendenti degli ebrei espulsi dalla Spagna nel 1492; essa è diffusa tra gli ebrei sefarditi nel bacino del Mediterraneo, nelle città dell'ex Impero Ottomano, ed in seguito alle emigrazioni dell'800 anche nelle Americhe. Il giudeo-spagnolo evolve a partire dallo spagnolo del XV secolo; in origine questa lingua fu scritta esclusivamente in caratteri ebraici, al pari delle altre lingue degli ebrei, ma nell'ultimo secolo le è stata adattata anche una grafia in caratteri latini. Tale grafia latina si basa su una translitterazione delle parole dall'alfabeto ebraico, sicché essa risulta visivamente molto distante dalla corrispondente grafia castigliana.
  • ジュデズモ語(Dzhudezmo)はイタリア・バルカン半島・中東などに住む、スペイン系ユダヤ教徒・セファルディムのスペイン語方言と位置づけられる言語。ユダヤ・スペイン語(judeoespañol)、ラディーノ語(ladino)とも言われる。 1492年、レコンキスタの結果グラナダが陥落し、イスラム教徒が追放されたが、イスラム教徒とキリスト教徒の仲立ち・潤滑油の役割を果たし、文明・文化の伝達役であったユダヤ教徒までもスペインから追放されることとなってしまった。この後、結果的にはスペイン経済の没落を生むことになった(同年ユダヤ教徒の末裔という説も一部にはあるクリストファー・コロンブスがアメリカ大陸を再発見している)。ユダヤ教徒はイタリア、バルカン半島、北アフリカなどに逃れたが、このスペイン語は15世紀末のスペイン語の特徴を一部そのまま残すといわれ、スペイン語史の研究上貴重な資料を残す。 イディッシュ語ほどユダヤ色は強くない。 なお、アメリカのピアニストマレイ・ペライアはギリシア系セファルディムの旧家の出。ニューヨークに生まれ育ったにもかかわらず、最初に覚えた言語はジュデズモだったという。
  • Jødespansk språk er en samleterm for språkformer av spansk med mer eller mindre påvirkning fra andre iberiske språk som portugisisk, asturiansk og katalansk som tradisjonelt blir brukt av sefardiske jøder i Nord-Afrika, på Balkan, i Tyrkia og i Israel. Jødespansk inneholder mange hebraiske og arameiske ord og en del arabiske ord. I østlig jødespansk — det vil si på Balkan, i Tyrkia og i Israel — er det i tillegg mange tyrkiske og greske lånord. Andre navn for jødepansk inkluderer djudíospanyol, djudezmo, spanyol, jaquitía/haketia og siden midten av 1900-tallet ofte også ladino — en term som tradisjonelt har en annen betydning. Språklige særtrekk for jødespansk varierer mye mellom de ulike dialektene, men blant de mest typiske kan nevnes: M for N i ord som muestro/nuestro («vår»); mueve/nueve («ni»). G for H i ord som agora («nå», sp. ahora). -U for -O i endelser: anyu/anyo («år», sp. año); 'sinku/sinko («fem», sp. cinco). Bevart stemt S mellom vokaler: kaza («hus», sp. casa). Jødespansk har tradisjonelt blitt skrevet med det hebraiske alfabetet, men fra først på 1900-tallet har det vært vanlig å skrive språket med det latinske alfabetet. Når jødespansk eller spansk brukes til ordrette oversettelser av liturgiske tekster fra hebraisk og arameisk, kaller en tradisjonelt resultatet ladino — s.d.
  • Ladino (לאדינו; zwany także dżudezmo, dżudio, spaniol, hakitia, judeo-hiszpański - גודיאו-איספאנייול) - jest językiem żydowskim, powstał jako dialekt języka hiszpańskiego po wygnaniu Żydów sefardyjskich z Półwyspu Iberyjskiego w latach 1492-1497; zapisywany obecnie głównie alfabetem łacińskim.
  • O judeu-espanhol ou ladino é uma língua semelhante ao castelhano. Estima-se que ainda é falado por cerca de 150 mil indivíduos em comunidades sefarditas em Israel, nos Balcãs, Oriente Próximo e norte de Marrocos; também é conhecida como espanhol sefardita e judeoespanhol. Língua extinta da Península Ibérica
  • Limba ladino este un grai castilian vechi vorbit vreme de peste un mileniu de evreii din Peninsula Iberică, şi cristalizat şi conservat de ei în ţările de exil unde au ajuns după izgonirea lor de către regii catolici în 1492 si 1498 . Este cunoscută şi ca limba iudeo-spaniolă sau judezmo. Între evrei care au locuit în Oran în Algeria a circulat o formă de ladino numită tetuani - (după oraşul Tetuan de unde provenea), iar în nordul Marocului o formă numită haketiye - influenţată de araba marocană. Cărturarul Haim Vidal Sephiha face distincţie între ladino si iudeo-spaniola. După el, ladino - aşa numita iudeo-spaniolă calchiată -este o formă a cărei sintaxă e foarte influenţată de cea ebraică şi a servit mai ales la traducerea textelor liturgice şi religioase. Ea a fost prezervată mai mult în comunităţile sefarde din Anglia,America de Nord şi Olanda care au trecut mai repede la folosirea curentă a limbilor ţărilor de adopţiune - engleza şi respectiv, olandeza. În schimb, iudeo-spaniola "vernaculară" este limba vorbită, cu sintaxă romanică ca şi cea a spaniolei, şi care vreme de secole a fost folosită în familie şi în cartier de evreii sefarzi din Balcani,Turcia,Palestina, Italia, şi de cei din Maroc, Algeria şi Egipt. Astăzi însă termenii de ladino si iudeo-spaniolă sunt in general consideraţi sinonimi. Vorbitorii de ladino - evreii spanioli şi portughezi se numesc evrei sefarzi sau s'faradim - dupa numele ebraic medieval al Spaniei - S'farad (ספרד). Limba ladino a fost vreme de cinci secole limba maternă a majorităţii evreilor din Turcia, Grecia, Macedonia, Bulgaria, Bosnia, de asemenea a unei părţi din evreii din Italia, Maroc, Egipt, Palestina, şi Siria. De asemenea, a fost intrebuinţată (cu rezervele menţionate de Vidal Saphiha) şi între evreii sefarzi din Anglia, Olanda, America de Nord, Caraibi (Curaçao, Trinidad, Porto Rico etc),Brazilia şi Mexic. În România evreii sefarzi au înfiinţat în secolul 15-16 primele comunităţi evreieşti, iar vechimea lor in ţară, apropierea limbii ladino de limba română şi numărul lor mai mic, a făcut ca ei să beneficieze mai curând de încetăţenirea individuală legiferată în România dupa independenţa la sfârşitul secolului al 19-lea. Circulaţia limbii ladino,(asemănător cu cea a limbii idiş, limba folosită în trecut de către milioane de evrei aşkenazi), a scăzut extrem de mult în urma pieirii multor comunităţi evreieşti (Grecia, Bosnia,Olanda) în Holocaust, a trecerii la uzul ebraicei moderne în Israel şi la cel al limbilor oficiale ale diverselor ţări ale Diasporei (engleza, turca,franceza etc) In Israel limba ladino este vorbită de circa 100,000 persoane -majoritatea - evrei originari din Bulgaria, Turcia,Grecia, şi de unii din evreii proveniţi din Maroc, Egipt, sau din comunităţile vechi sefarde din Ierusalim şi Galileea. In Turcia limba mai este vorbită de circa 8000 persoane, iar în Grecia de circa o mie. (Notă: Evreii de rit oriental,definiţi mai corect ca 'evrei orientali ' - ebr. mizrahim - din ţările arabe, inclusiv Yemen si Irak, cei din Iran, Caucaz,Asia centrală şi India sunt denumiţi şi ei în ultimul secol "sefarzi" în sensul larg, din cauza ritului lor liturgic asemănător sau identic cu cel al evreilor ieşiţi din Peninsula Iberică . În realitate, evreii sefarzi autentici sunt cei care în cursul veacurilor au fost vorbitori de limbă ladino sau iudeo-spaniolă.
  • Сефардский язык (еврейско-испанский, ладино, джудекко, спаньоль, жудезмо, хебронео) — язык сефардов, один из еврейских языков. Относится к иберо-романской подгруппе романских языков. Сефардский язык является фактически продолжением ранне-еврейско-кастильского диалекта, включившего в себя носителей и черты остальных еврейских иберо-романских диалектов. Он использует собственную систему орфографии. Начало образования этой разновидности испанского языка связано с изгнанием из Испании в 1492 году евреев, расселившихся главным образом на территории Османской империи, в Северной Африке, затем в Португалии, Италии, Греции, Румынии, Палестине и др. Пребывая в условиях иноязычного окружения и не имея статуса официального языка, он до сих пор сохраняет черты (главным образом в фонетике) испанского языка конца XV в. Функционирует как бытовой язык, проявляющий признаки вымирания. Распространён в Израиле, отдельных районах Турции, Греции, Югославии, Румынии, Болгарии. Число говорящих составляет около 100 тыс. человек. Диалектное членение связано со странами обитания носителей. Основные диалектные варианты — турецкий, румынский, югославский. В 1996 году Кнессет принял закон о создании Национального управления по охране культурного наследия на сефардском языке.
  • Ladino, även kallat sefardisk spanska, är ett ibero-romanskt språk som härstammar från de olika former av spanska som talades av den judiska befolkning som förvisades ur Spanien 1492. På grund av diasporan spred sig språket och anammade flera ord från bland annat arabiska, turkiska, franska och diverse slaviska språk. I dag finns den ladinotalande befolkningen, sefardiska judar, i såväl östra som södra medelhavsområdet med en koncentration i Turkiet och Israel. I likhet med jiddisch skriver man språket med antingen hebreisk eller latinsk skrift. Den största koncentrationen av ladinotalande (mer än 50 000 personer) fanns före Förintelsen i den grekiska staden Thessaloniki. Idag behärskas ladino av ungefär 700.000 människor i Israel, Turkiet, USA och Argentina, varav ungefär 200.000 använder språket regelbundet.
  • Yahudi İspanyolcası, ya da Ladino; Hint Avrupa dil grubuna bağlı Latin kökenli dillerden olan Standart İspanyolcanın, Museviler tarafından konuşulan, tarihi bir varyantıdır. Esasen, temel yapısı 15. yy İspanyolcasını yansıtmaktadır. Ve de zamanla, Türkçe'den, Fransızca'dan, İbranice'den, Yunanca'dan, Arapça'dan, bazı balkan dillerinden ve de diğer iberik dillerden bir çok sözcüğü bünyesine katarak zenginleşmiştir. Yahudi İspanyolcasını, yaklaşık 100.000 ila 200.000 kişinin konuştuğu düşünülmekle beraber tam sayısı bilinememektedir. Bunun sebebi, bu tarihi varyantın bugün yok olma tehlikesiyle karşı karşıya olması, konuşanlarını genellikle 65 yaşının üstündekilerin oluşturması ve genç kuşaklara artık aktarılmaması, hiç bir ülkede resmi statüsünün bulunmamasıdır ve ayrıca modern İspanyolca tarafından asimile edilmesi. Başta İsrail ve Türkiye olmak üzere birçok ülkede konuşulmaktadır.
  • 國際舞蹈運動總會(International DanceSport Federation)(舊稱)創立於1957年。是世界性舞蹈運動的組織。
  • 拉迪諾語(Ladino Language)屬於羅曼語族,主要源自於Old Castilian 及希伯來語。拉迪諾語對西班牙語的關係就相當於意第緒語對德語。說這種語言的人幾乎都是塞法迪猶太人,居住在(或來自於)比如塞薩洛尼基和伊斯坦堡一帶。就像舊西班牙語,拉迪諾語保留著上顎音/ʃ/和/ʒ/,這兩個音在現代西班牙語中都已轉變成[x]。但與舊西班牙語不同的是,拉迪諾語接受了一個希伯來語的/x/音。在某些地方,也發展出獨特的拉迪諾語用法,比如muestro for nuestro (our)。拉迪諾語的結構在語言學上和西班牙語相關,可是加上許多來自希伯來語、葡萄牙語、法語、土耳其語、希臘語以及南斯拉夫語的詞彙,端看操這種語言的人居住在哪裡。
  • Ladino, Judenspanisch oder auch Spaniolisch (לאדינו/Ladino, ist die traditionelle romanische Sprache der sephardischen Juden. Daher wird sie manchmal auch sephardische Sprache genannt. „Ladino“ ist nicht mit der ladinischen Sprache zu verwechseln. Judenspanisch hat für die Sephardim die gleiche Funktion, wie Jiddisch für die Aschkenasim. Es sind die einzigen nicht-semitischen jüdischen Sprachen, die häufig in hebräischer Schrift geschrieben werden. Charakteristisches Merkmal des Judenspanischen gegenüber dem Spanischen ist die nicht durchgeführte kastilische Desonorisierung. In den 1990er-Jahren wurde Ladino noch von etwa 150.000 Menschen gesprochen, zwei Drittel davon in Israel. Alle Sprecher beherrschen zumindest eine weitere Sprache fließend. Die Sprache besitzt nirgendwo offiziellen Status. Es gibt Zeitungen, Magazine und Radioprogramme in der Sprache in Israel und der Türkei. Außerhalb Israels gibt es Sprecher vor allem in der Türkei und in Bulgarien, sowie vereinzelt in Griechenland, Bosnien und Herzegowina und Mazedonien. Ladino ist vor allem in Israel und in der Türkei vom Aussterben bedroht, da es dort von Ivrith beziehungsweise vom Türkischen verdrängt wird. Auch in anderen Ländern ist es sehr stark im Rückgang begriffen und dort fast ausgestorben.
  • El judeocastellà (ג'ודיאו-איספאנייול djudeo-espanyol) és una llengua romànica, derivada del castellà antic i amb influència de l'hebreu. Els parlants són gairebé exclusivament jueus sefardites, encara que històricament hi havia parlants asquenasites a Tessalònica i a Istanbul.
  • Ladino (לאדינו) je jazyk sefardských židů. Další názvy mohou být: djudezmo nebo lengua djudeo-espanyola.
  • El ladino o judeoespañol (Djudeo-Espanyol ג'ודיאו-איספאנייול) es la lengua que fue y es hablada por los sefardíes. Esta lengua, aunque es eminentemente derivada del castellano, es también una mezcla en diferentes proporciones de muchas de las lenguas habladas en la Península Ibérica (y las posesiones aragonesas del Mediterráneo) a la salida de los judíos a finales del siglo XV: catalán, gallego, aragonés, portugués, italiano e incluso provenzal. Como es propiamente una lengua judía, contiene una aportación de hebreo y, dependiendo de la zona donde se hable, se nota una fuerte influencia del turco y del griego, principalmente. Por último, el judeoespañol hablado por los sefardíes del siglo XX muestra también una rica importación de vocablos del francés, dada la fuerte influencia que tuvo la Alianza Israelita Universal en ciudades como Salónica y Estambul. Al nunca haber sido regulada esta lengua, es actualmente sujeto de muchas controversias, siendo el nombre quizás la más común. El nombre ladino surge de la costumbre rabínica de traducir las escrituras del hebreo original, al castellano, hablado por el común de los sefardíes. A esta acción se le llamaba fazer en latino, y con el paso del tiempo, las escrituras leídas o traducidas al castellano se decía que estaban en ladino. Sin embargo, los sefardíes, la mayoría de las veces se referían a su lengua como espanyol, o más comúnmente judezmo. El término de judeoespañol surge de la necesidad de diferenciarlo del español moderno, al ser una lengua que, aunque inteligible, es evidentemente distinta. Para el caso del Haquetía, se observa una muy fuerte influencia del árabe.
  • Ladino eli juutalaisespanja on kieli, jota Espanjasta muuttaneet juutalaiset käyttivät. Ladinoa ei pidä sekoittaa galloromaanisten kielten ryhmään kuuluvaan ladiniin. Kun espanjalaiset valloittivat takaisin koko Iberian niemimaan arabeilta 1400-luvun lopussa, he vaativat kaikkien arabien ja juutalaisten kääntyvän kristinuskoon tai lähtevän Espanjasta. Pois muuttaneet juutalaiset omaksuivat kielekseen 1400-luvun espanjan ja heprean sekoituksen, jota kirjoitettiin käyttäen heprean aakkostoa. Ladinolla on yhä noin 160 000 puhujaa. Kuuluisia ladinoa äidinkielenään puhuvia henkilöitä ovat pianisti Murray Perahia ja saksaksi elämäntyönsä tehnyt nobelistikirjailija Elias Canetti.
  • Le judéo-espagnol (judesmo en ladino, prononcer djudezmo, גודיאו-איספאנייול en hébreu, ou encore spanyolit, djudyo, tetuani ou haketiya selon les lieux), est une langue judéo-romane dérivée du vieux castillan (espagnol) et de l'hébreu. Elle est parlée aujourd'hui par un certain nombre de Juifs séfarades, les descendants des Juifs expulsés d'Espagne en 1492 par le décret de l'Alhambra, dans une aire géographique qui s'étend autour du bassin méditerranéen. Le judéo-espagnol ne doit pas être confondu avec le ladino, langue au vocabulaire castillan mais à la syntaxe hébraïque, inventée pour traduire les textes sacrés hébreux à l'intention des locuteurs de judéo-espagnol. Le linguiste Hayim Vidal Sephiha appelle le ladino judéo-espagnol calque car traduisant au mot à mot l'hébreu sans respecter la syntaxe espagnole, par opposition au judesmo, le judéo-espagnol vernaculaire.
  • A ladino (ladino, sefardí, djudeo-espanyol vagy djudezmo, zsidó-spanyol) nyelvváltozat, a kasztíliai spanyolnak a középkori Spanyolországból kiűzött zsidó családok által máig őrzött archaikus formája, amelyet Kis-Ázsiában, a Balkán-félszigeten, illetve Amerikában mintegy 110 000-en beszélnek, valamennyien kétnyelvűségben az adott ország nyelvével; egynyelvű anyanyelvi beszélői nincsenek. Héber és latin írást egyaránt használnak.
  • Il giudeo-spagnolo, detto anche judezmo o giudesmo, è la lingua parlata dai discendenti degli ebrei espulsi dalla Spagna nel 1492; essa è diffusa tra gli ebrei sefarditi nel bacino del Mediterraneo, nelle città dell'ex Impero Ottomano, ed in seguito alle emigrazioni dell'800 anche nelle Americhe. Il giudeo-spagnolo evolve a partire dallo spagnolo del XV secolo; in origine questa lingua fu scritta esclusivamente in caratteri ebraici, al pari delle altre lingue degli ebrei, ma nell'ultimo secolo le è stata adattata anche una grafia in caratteri latini. Tale grafia latina si basa su una translitterazione delle parole dall'alfabeto ebraico, sicché essa risulta visivamente molto distante dalla corrispondente grafia castigliana.
  • ジュデズモ語(Dzhudezmo)はイタリア・バルカン半島・中東などに住む、スペイン系ユダヤ教徒・セファルディムのスペイン語方言と位置づけられる言語。ユダヤ・スペイン語(judeoespañol)、ラディーノ語(ladino)とも言われる。 1492年、レコンキスタの結果グラナダが陥落し、イスラム教徒が追放されたが、イスラム教徒とキリスト教徒の仲立ち・潤滑油の役割を果たし、文明・文化の伝達役であったユダヤ教徒までもスペインから追放されることとなってしまった。この後、結果的にはスペイン経済の没落を生むことになった(同年ユダヤ教徒の末裔という説も一部にはあるクリストファー・コロンブスがアメリカ大陸を再発見している)。ユダヤ教徒はイタリア、バルカン半島、北アフリカなどに逃れたが、このスペイン語は15世紀末のスペイン語の特徴を一部そのまま残すといわれ、スペイン語史の研究上貴重な資料を残す。 イディッシュ語ほどユダヤ色は強くない。 なお、アメリカのピアニストマレイ・ペライアはギリシア系セファルディムの旧家の出。ニューヨークに生まれ育ったにもかかわらず、最初に覚えた言語はジュデズモだったという。
  • Jødespansk språk er en samleterm for språkformer av spansk med mer eller mindre påvirkning fra andre iberiske språk som portugisisk, asturiansk og katalansk som tradisjonelt blir brukt av sefardiske jøder i Nord-Afrika, på Balkan, i Tyrkia og i Israel. Jødespansk inneholder mange hebraiske og arameiske ord og en del arabiske ord. I østlig jødespansk — det vil si på Balkan, i Tyrkia og i Israel — er det i tillegg mange tyrkiske og greske lånord. Andre navn for jødepansk inkluderer djudíospanyol, djudezmo, spanyol, jaquitía/haketia og siden midten av 1900-tallet ofte også ladino — en term som tradisjonelt har en annen betydning. Språklige særtrekk for jødespansk varierer mye mellom de ulike dialektene, men blant de mest typiske kan nevnes: M for N i ord som muestro/nuestro («vår»); mueve/nueve («ni»). G for H i ord som agora («nå», sp. ahora). -U for -O i endelser: anyu/anyo («år», sp. año); 'sinku/sinko («fem», sp. cinco). Bevart stemt S mellom vokaler: kaza («hus», sp. casa). Jødespansk har tradisjonelt blitt skrevet med det hebraiske alfabetet, men fra først på 1900-tallet har det vært vanlig å skrive språket med det latinske alfabetet. Når jødespansk eller spansk brukes til ordrette oversettelser av liturgiske tekster fra hebraisk og arameisk, kaller en tradisjonelt resultatet ladino — s.d.
  • Ladino (לאדינו; zwany także dżudezmo, dżudio, spaniol, hakitia, judeo-hiszpański - גודיאו-איספאנייול) - jest językiem żydowskim, powstał jako dialekt języka hiszpańskiego po wygnaniu Żydów sefardyjskich z Półwyspu Iberyjskiego w latach 1492-1497; zapisywany obecnie głównie alfabetem łacińskim.
  • O judeu-espanhol ou ladino é uma língua semelhante ao castelhano. Estima-se que ainda é falado por cerca de 150 mil indivíduos em comunidades sefarditas em Israel, nos Balcãs, Oriente Próximo e norte de Marrocos; também é conhecida como espanhol sefardita e judeoespanhol. Língua extinta da Península Ibérica
  • Limba ladino este un grai castilian vechi vorbit vreme de peste un mileniu de evreii din Peninsula Iberică, şi cristalizat şi conservat de ei în ţările de exil unde au ajuns după izgonirea lor de către regii catolici în 1492 si 1498 . Este cunoscută şi ca limba iudeo-spaniolă sau judezmo. Între evrei care au locuit în Oran în Algeria a circulat o formă de ladino numită tetuani - (după oraşul Tetuan de unde provenea), iar în nordul Marocului o formă numită haketiye - influenţată de araba marocană. Cărturarul Haim Vidal Sephiha face distincţie între ladino si iudeo-spaniola. După el, ladino - aşa numita iudeo-spaniolă calchiată -este o formă a cărei sintaxă e foarte influenţată de cea ebraică şi a servit mai ales la traducerea textelor liturgice şi religioase. Ea a fost prezervată mai mult în comunităţile sefarde din Anglia,America de Nord şi Olanda care au trecut mai repede la folosirea curentă a limbilor ţărilor de adopţiune - engleza şi respectiv, olandeza. În schimb, iudeo-spaniola "vernaculară" este limba vorbită, cu sintaxă romanică ca şi cea a spaniolei, şi care vreme de secole a fost folosită în familie şi în cartier de evreii sefarzi din Balcani,Turcia,Palestina, Italia, şi de cei din Maroc, Algeria şi Egipt. Astăzi însă termenii de ladino si iudeo-spaniolă sunt in general consideraţi sinonimi. Vorbitorii de ladino - evreii spanioli şi portughezi se numesc evrei sefarzi sau s'faradim - dupa numele ebraic medieval al Spaniei - S'farad (ספרד). Limba ladino a fost vreme de cinci secole limba maternă a majorităţii evreilor din Turcia, Grecia, Macedonia, Bulgaria, Bosnia, de asemenea a unei părţi din evreii din Italia, Maroc, Egipt, Palestina, şi Siria. De asemenea, a fost intrebuinţată (cu rezervele menţionate de Vidal Saphiha) şi între evreii sefarzi din Anglia, Olanda, America de Nord, Caraibi (Curaçao, Trinidad, Porto Rico etc),Brazilia şi Mexic. În România evreii sefarzi au înfiinţat în secolul 15-16 primele comunităţi evreieşti, iar vechimea lor in ţară, apropierea limbii ladino de limba română şi numărul lor mai mic, a făcut ca ei să beneficieze mai curând de încetăţenirea individuală legiferată în România dupa independenţa la sfârşitul secolului al 19-lea. Circulaţia limbii ladino,(asemănător cu cea a limbii idiş, limba folosită în trecut de către milioane de evrei aşkenazi), a scăzut extrem de mult în urma pieirii multor comunităţi evreieşti (Grecia, Bosnia,Olanda) în Holocaust, a trecerii la uzul ebraicei moderne în Israel şi la cel al limbilor oficiale ale diverselor ţări ale Diasporei (engleza, turca,franceza etc) In Israel limba ladino este vorbită de circa 100,000 persoane -majoritatea - evrei originari din Bulgaria, Turcia,Grecia, şi de unii din evreii proveniţi din Maroc, Egipt, sau din comunităţile vechi sefarde din Ierusalim şi Galileea. In Turcia limba mai este vorbită de circa 8000 persoane, iar în Grecia de circa o mie. (Notă: Evreii de rit oriental,definiţi mai corect ca 'evrei orientali ' - ebr. mizrahim - din ţările arabe, inclusiv Yemen si Irak, cei din Iran, Caucaz,Asia centrală şi India sunt denumiţi şi ei în ultimul secol "sefarzi" în sensul larg, din cauza ritului lor liturgic asemănător sau identic cu cel al evreilor ieşiţi din Peninsula Iberică . În realitate, evreii sefarzi autentici sunt cei care în cursul veacurilor au fost vorbitori de limbă ladino sau iudeo-spaniolă.
  • Сефардский язык (еврейско-испанский, ладино, джудекко, спаньоль, жудезмо, хебронео) — язык сефардов, один из еврейских языков. Относится к иберо-романской подгруппе романских языков. Сефардский язык является фактически продолжением ранне-еврейско-кастильского диалекта, включившего в себя носителей и черты остальных еврейских иберо-романских диалектов. Он использует собственную систему орфографии. Начало образования этой разновидности испанского языка связано с изгнанием из Испании в 1492 году евреев, расселившихся главным образом на территории Османской империи, в Северной Африке, затем в Португалии, Италии, Греции, Румынии, Палестине и др. Пребывая в условиях иноязычного окружения и не имея статуса официального языка, он до сих пор сохраняет черты (главным образом в фонетике) испанского языка конца XV в. Функционирует как бытовой язык, проявляющий признаки вымирания. Распространён в Израиле, отдельных районах Турции, Греции, Югославии, Румынии, Болгарии. Число говорящих составляет около 100 тыс. человек. Диалектное членение связано со странами обитания носителей. Основные диалектные варианты — турецкий, румынский, югославский. В 1996 году Кнессет принял закон о создании Национального управления по охране культурного наследия на сефардском языке.
  • Ladino, även kallat sefardisk spanska, är ett ibero-romanskt språk som härstammar från de olika former av spanska som talades av den judiska befolkning som förvisades ur Spanien 1492. På grund av diasporan spred sig språket och anammade flera ord från bland annat arabiska, turkiska, franska och diverse slaviska språk. I dag finns den ladinotalande befolkningen, sefardiska judar, i såväl östra som södra medelhavsområdet med en koncentration i Turkiet och Israel. I likhet med jiddisch skriver man språket med antingen hebreisk eller latinsk skrift. Den största koncentrationen av ladinotalande (mer än 50 000 personer) fanns före Förintelsen i den grekiska staden Thessaloniki. Idag behärskas ladino av ungefär 700.000 människor i Israel, Turkiet, USA och Argentina, varav ungefär 200.000 använder språket regelbundet.
  • Yahudi İspanyolcası, ya da Ladino; Hint Avrupa dil grubuna bağlı Latin kökenli dillerden olan Standart İspanyolcanın, Museviler tarafından konuşulan, tarihi bir varyantıdır. Esasen, temel yapısı 15. yy İspanyolcasını yansıtmaktadır. Ve de zamanla, Türkçe'den, Fransızca'dan, İbranice'den, Yunanca'dan, Arapça'dan, bazı balkan dillerinden ve de diğer iberik dillerden bir çok sözcüğü bünyesine katarak zenginleşmiştir. Yahudi İspanyolcasını, yaklaşık 100.000 ila 200.000 kişinin konuştuğu düşünülmekle beraber tam sayısı bilinememektedir. Bunun sebebi, bu tarihi varyantın bugün yok olma tehlikesiyle karşı karşıya olması, konuşanlarını genellikle 65 yaşının üstündekilerin oluşturması ve genç kuşaklara artık aktarılmaması, hiç bir ülkede resmi statüsünün bulunmamasıdır ve ayrıca modern İspanyolca tarafından asimile edilmesi. Başta İsrail ve Türkiye olmak üzere birçok ülkede konuşulmaktadır.
  • 國際舞蹈運動總會(International DanceSport Federation)(舊稱)創立於1957年。是世界性舞蹈運動的組織。
  • 拉迪諾語(Ladino Language)屬於羅曼語族,主要源自於Old Castilian 及希伯來語。拉迪諾語對西班牙語的關係就相當於意第緒語對德語。說這種語言的人幾乎都是塞法迪猶太人,居住在(或來自於)比如塞薩洛尼基和伊斯坦堡一帶。就像舊西班牙語,拉迪諾語保留著上顎音/ʃ/和/ʒ/,這兩個音在現代西班牙語中都已轉變成[x]。但與舊西班牙語不同的是,拉迪諾語接受了一個希伯來語的/x/音。在某些地方,也發展出獨特的拉迪諾語用法,比如muestro for nuestro (our)。拉迪諾語的結構在語言學上和西班牙語相關,可是加上許多來自希伯來語、葡萄牙語、法語、土耳其語、希臘語以及南斯拉夫語的詞彙,端看操這種語言的人居住在哪裡。
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:redirect
dbpprop:wordnet_type
rdf:type
rdfs:comment
  • Ladino, Judenspanisch oder auch Spaniolisch (לאדינו/Ladino, ist die traditionelle romanische Sprache der sephardischen Juden. Daher wird sie manchmal auch sephardische Sprache genannt. „Ladino“ ist nicht mit der ladinischen Sprache zu verwechseln. Judenspanisch hat für die Sephardim die gleiche Funktion, wie Jiddisch für die Aschkenasim. Es sind die einzigen nicht-semitischen jüdischen Sprachen, die häufig in hebräischer Schrift geschrieben werden.
  • El judeocastellà (ג'ודיאו-איספאנייול djudeo-espanyol) és una llengua romànica, derivada del castellà antic i amb influència de l'hebreu. Els parlants són gairebé exclusivament jueus sefardites, encara que històricament hi havia parlants asquenasites a Tessalònica i a Istanbul.
  • Ladino (לאדינו) je jazyk sefardských židů. Další názvy mohou být: djudezmo nebo lengua djudeo-espanyola.
  • El ladino o judeoespañol (Djudeo-Espanyol ג'ודיאו-איספאנייול) es la lengua que fue y es hablada por los sefardíes. Esta lengua, aunque es eminentemente derivada del castellano, es también una mezcla en diferentes proporciones de muchas de las lenguas habladas en la Península Ibérica (y las posesiones aragonesas del Mediterráneo) a la salida de los judíos a finales del siglo XV: catalán, gallego, aragonés, portugués, italiano e incluso provenzal.
  • Ladino eli juutalaisespanja on kieli, jota Espanjasta muuttaneet juutalaiset käyttivät. Ladinoa ei pidä sekoittaa galloromaanisten kielten ryhmään kuuluvaan ladiniin. Kun espanjalaiset valloittivat takaisin koko Iberian niemimaan arabeilta 1400-luvun lopussa, he vaativat kaikkien arabien ja juutalaisten kääntyvän kristinuskoon tai lähtevän Espanjasta.
  • Le judéo-espagnol (judesmo en ladino, prononcer djudezmo, גודיאו-איספאנייול en hébreu, ou encore spanyolit, djudyo, tetuani ou haketiya selon les lieux), est une langue judéo-romane dérivée du vieux castillan (espagnol) et de l'hébreu. Elle est parlée aujourd'hui par un certain nombre de Juifs séfarades, les descendants des Juifs expulsés d'Espagne en 1492 par le décret de l'Alhambra, dans une aire géographique qui s'étend autour du bassin méditerranéen.
  • A ladino (ladino, sefardí, djudeo-espanyol vagy djudezmo, zsidó-spanyol) nyelvváltozat, a kasztíliai spanyolnak a középkori Spanyolországból kiűzött zsidó családok által máig őrzött archaikus formája, amelyet Kis-Ázsiában, a Balkán-félszigeten, illetve Amerikában mintegy 110 000-en beszélnek, valamennyien kétnyelvűségben az adott ország nyelvével; egynyelvű anyanyelvi beszélői nincsenek. Héber és latin írást egyaránt használnak.
  • Il giudeo-spagnolo, detto anche judezmo o giudesmo, è la lingua parlata dai discendenti degli ebrei espulsi dalla Spagna nel 1492; essa è diffusa tra gli ebrei sefarditi nel bacino del Mediterraneo, nelle città dell'ex Impero Ottomano, ed in seguito alle emigrazioni dell'800 anche nelle Americhe.
  • Jødespansk språk er en samleterm for språkformer av spansk med mer eller mindre påvirkning fra andre iberiske språk som portugisisk, asturiansk og katalansk som tradisjonelt blir brukt av sefardiske jøder i Nord-Afrika, på Balkan, i Tyrkia og i Israel. Jødespansk inneholder mange hebraiske og arameiske ord og en del arabiske ord. I østlig jødespansk — det vil si på Balkan, i Tyrkia og i Israel — er det i tillegg mange tyrkiske og greske lånord.
  • Ladino (לאדינו; zwany także dżudezmo, dżudio, spaniol, hakitia, judeo-hiszpański - גודיאו-איספאנייול) - jest językiem żydowskim, powstał jako dialekt języka hiszpańskiego po wygnaniu Żydów sefardyjskich z Półwyspu Iberyjskiego w latach 1492-1497; zapisywany obecnie głównie alfabetem łacińskim.
  • O judeu-espanhol ou ladino é uma língua semelhante ao castelhano. Estima-se que ainda é falado por cerca de 150 mil indivíduos em comunidades sefarditas em Israel, nos Balcãs, Oriente Próximo e norte de Marrocos; também é conhecida como espanhol sefardita e judeoespanhol. Língua extinta da Península Ibérica
  • Limba ladino este un grai castilian vechi vorbit vreme de peste un mileniu de evreii din Peninsula Iberică, şi cristalizat şi conservat de ei în ţările de exil unde au ajuns după izgonirea lor de către regii catolici în 1492 si 1498 . Este cunoscută şi ca limba iudeo-spaniolă sau judezmo.
  • Сефардский язык (еврейско-испанский, ладино, джудекко, спаньоль, жудезмо, хебронео) — язык сефардов, один из еврейских языков. Относится к иберо-романской подгруппе романских языков.
  • Ladino, även kallat sefardisk spanska, är ett ibero-romanskt språk som härstammar från de olika former av spanska som talades av den judiska befolkning som förvisades ur Spanien 1492. På grund av diasporan spred sig språket och anammade flera ord från bland annat arabiska, turkiska, franska och diverse slaviska språk. I dag finns den ladinotalande befolkningen, sefardiska judar, i såväl östra som södra medelhavsområdet med en koncentration i Turkiet och Israel.
  • Yahudi İspanyolcası, ya da Ladino; Hint Avrupa dil grubuna bağlı Latin kökenli dillerden olan Standart İspanyolcanın, Museviler tarafından konuşulan, tarihi bir varyantıdır. Esasen, temel yapısı 15. yy İspanyolcasını yansıtmaktadır. Ve de zamanla, Türkçe'den, Fransızca'dan, İbranice'den, Yunanca'dan, Arapça'dan, bazı balkan dillerinden ve de diğer iberik dillerden bir çok sözcüğü bünyesine katarak zenginleşmiştir.
  • 國際舞蹈運動總會(International DanceSport Federation)(舊稱)創立於1957年。是世界性舞蹈運動的組織。
  • Ladino, Judenspanisch oder auch Spaniolisch (לאדינו/Ladino, ist die traditionelle romanische Sprache der sephardischen Juden. Daher wird sie manchmal auch sephardische Sprache genannt. „Ladino“ ist nicht mit der ladinischen Sprache zu verwechseln. Judenspanisch hat für die Sephardim die gleiche Funktion, wie Jiddisch für die Aschkenasim. Es sind die einzigen nicht-semitischen jüdischen Sprachen, die häufig in hebräischer Schrift geschrieben werden.
  • El judeocastellà (ג'ודיאו-איספאנייול djudeo-espanyol) és una llengua romànica, derivada del castellà antic i amb influència de l'hebreu. Els parlants són gairebé exclusivament jueus sefardites, encara que històricament hi havia parlants asquenasites a Tessalònica i a Istanbul.
  • Ladino (לאדינו) je jazyk sefardských židů. Další názvy mohou být: djudezmo nebo lengua djudeo-espanyola.
  • El ladino o judeoespañol (Djudeo-Espanyol ג'ודיאו-איספאנייול) es la lengua que fue y es hablada por los sefardíes. Esta lengua, aunque es eminentemente derivada del castellano, es también una mezcla en diferentes proporciones de muchas de las lenguas habladas en la Península Ibérica (y las posesiones aragonesas del Mediterráneo) a la salida de los judíos a finales del siglo XV: catalán, gallego, aragonés, portugués, italiano e incluso provenzal.
  • Ladino eli juutalaisespanja on kieli, jota Espanjasta muuttaneet juutalaiset käyttivät. Ladinoa ei pidä sekoittaa galloromaanisten kielten ryhmään kuuluvaan ladiniin. Kun espanjalaiset valloittivat takaisin koko Iberian niemimaan arabeilta 1400-luvun lopussa, he vaativat kaikkien arabien ja juutalaisten kääntyvän kristinuskoon tai lähtevän Espanjasta.
  • Le judéo-espagnol (judesmo en ladino, prononcer djudezmo, גודיאו-איספאנייול en hébreu, ou encore spanyolit, djudyo, tetuani ou haketiya selon les lieux), est une langue judéo-romane dérivée du vieux castillan (espagnol) et de l'hébreu. Elle est parlée aujourd'hui par un certain nombre de Juifs séfarades, les descendants des Juifs expulsés d'Espagne en 1492 par le décret de l'Alhambra, dans une aire géographique qui s'étend autour du bassin méditerranéen.
  • A ladino (ladino, sefardí, djudeo-espanyol vagy djudezmo, zsidó-spanyol) nyelvváltozat, a kasztíliai spanyolnak a középkori Spanyolországból kiűzött zsidó családok által máig őrzött archaikus formája, amelyet Kis-Ázsiában, a Balkán-félszigeten, illetve Amerikában mintegy 110 000-en beszélnek, valamennyien kétnyelvűségben az adott ország nyelvével; egynyelvű anyanyelvi beszélői nincsenek. Héber és latin írást egyaránt használnak.
  • Il giudeo-spagnolo, detto anche judezmo o giudesmo, è la lingua parlata dai discendenti degli ebrei espulsi dalla Spagna nel 1492; essa è diffusa tra gli ebrei sefarditi nel bacino del Mediterraneo, nelle città dell'ex Impero Ottomano, ed in seguito alle emigrazioni dell'800 anche nelle Americhe.
  • Jødespansk språk er en samleterm for språkformer av spansk med mer eller mindre påvirkning fra andre iberiske språk som portugisisk, asturiansk og katalansk som tradisjonelt blir brukt av sefardiske jøder i Nord-Afrika, på Balkan, i Tyrkia og i Israel. Jødespansk inneholder mange hebraiske og arameiske ord og en del arabiske ord. I østlig jødespansk — det vil si på Balkan, i Tyrkia og i Israel — er det i tillegg mange tyrkiske og greske lånord.
  • Ladino (לאדינו; zwany także dżudezmo, dżudio, spaniol, hakitia, judeo-hiszpański - גודיאו-איספאנייול) - jest językiem żydowskim, powstał jako dialekt języka hiszpańskiego po wygnaniu Żydów sefardyjskich z Półwyspu Iberyjskiego w latach 1492-1497; zapisywany obecnie głównie alfabetem łacińskim.
  • O judeu-espanhol ou ladino é uma língua semelhante ao castelhano. Estima-se que ainda é falado por cerca de 150 mil indivíduos em comunidades sefarditas em Israel, nos Balcãs, Oriente Próximo e norte de Marrocos; também é conhecida como espanhol sefardita e judeoespanhol. Língua extinta da Península Ibérica
  • Limba ladino este un grai castilian vechi vorbit vreme de peste un mileniu de evreii din Peninsula Iberică, şi cristalizat şi conservat de ei în ţările de exil unde au ajuns după izgonirea lor de către regii catolici în 1492 si 1498 . Este cunoscută şi ca limba iudeo-spaniolă sau judezmo.
  • Сефардский язык (еврейско-испанский, ладино, джудекко, спаньоль, жудезмо, хебронео) — язык сефардов, один из еврейских языков. Относится к иберо-романской подгруппе романских языков.
  • Ladino, även kallat sefardisk spanska, är ett ibero-romanskt språk som härstammar från de olika former av spanska som talades av den judiska befolkning som förvisades ur Spanien 1492. På grund av diasporan spred sig språket och anammade flera ord från bland annat arabiska, turkiska, franska och diverse slaviska språk. I dag finns den ladinotalande befolkningen, sefardiska judar, i såväl östra som södra medelhavsområdet med en koncentration i Turkiet och Israel.
  • Yahudi İspanyolcası, ya da Ladino; Hint Avrupa dil grubuna bağlı Latin kökenli dillerden olan Standart İspanyolcanın, Museviler tarafından konuşulan, tarihi bir varyantıdır. Esasen, temel yapısı 15. yy İspanyolcasını yansıtmaktadır. Ve de zamanla, Türkçe'den, Fransızca'dan, İbranice'den, Yunanca'dan, Arapça'dan, bazı balkan dillerinden ve de diğer iberik dillerden bir çok sözcüğü bünyesine katarak zenginleşmiştir.
  • 國際舞蹈運動總會(International DanceSport Federation)(舊稱)創立於1957年。是世界性舞蹈運動的組織。
rdfs:label
  • Ladino (Sprache)
  • Judeocastellà
  • Ladino
  • Idioma judeoespañol
  • Ladino
  • Judéo-espagnol
  • Ladino nyelv
  • Lingua giudeo-spagnola
  • ジュデズモ語
  • Jødespansk
  • Ladino (dialekt judeo-hiszpański)
  • Judeu-espanhol
  • Limba ladino
  • Сефардский язык
  • Ladino
  • Yahudi İspanyolcası
  • 國際舞蹈運動總會
  • 拉迪諾語
  • Ladino (Sprache)
  • Judeocastellà
  • Ladino
  • Idioma judeoespañol
  • Ladino
  • Judéo-espagnol
  • Ladino nyelv
  • Lingua giudeo-spagnola
  • ジュデズモ語
  • Jødespansk
  • Ladino (dialekt judeo-hiszpański)
  • Judeu-espanhol
  • Limba ladino
  • Сефардский язык
  • Ladino
  • Yahudi İspanyolcası
  • 國際舞蹈運動總會
  • 拉迪諾語
owl:sameAs
is dbpedia-owl:Work/language of
is dbpedia-owl:language of
is dbpprop:commonLanguages of
is dbpprop:langs of
is dbpprop:language of
is dbpprop:languages of
is dbpprop:spoken of
is owl:sameAs of