The Kven language, also known as Kvennish, (suomi, kveenin kieli or recently proposed kainun kieli) is a Finno-Ugric language, spoken mostly by the Kven population in Northern Norway. From a linguistic point of view the Kven language is a mutually intelligible dialect of Finnish, but for political and historical reasons it received in 2005 status of a legal minority language in Norway, within the framework of the European Charter for Regional or Minority Languages.

PropertyValue
dbpedia-owl:Language/region
dbpedia-owl:Language/states
dbpedia-owl:region
dbpedia-owl:states
dbpprop:abstract
  • The Kven language, also known as Kvennish, (suomi, kveenin kieli or recently proposed kainun kieli) is a Finno-Ugric language, spoken mostly by the Kven population in Northern Norway. From a linguistic point of view the Kven language is a mutually intelligible dialect of Finnish, but for political and historical reasons it received in 2005 status of a legal minority language in Norway, within the framework of the European Charter for Regional or Minority Languages. From the linguistic point of view Kven belongs to the sub-dialect group of Ruija in the much larger dialect group of Peräpohjola dialects in the Western dialects of Finnish language.
  • La llengua kven (kveenin kieli, o com s'ha proposat recentment, kainun kieli) és una llengua ugrofinesa, parlada sobretot per la minoria kven del nord de Noruega. El 2005 el govern noruec va publicar un informe on s'estimava el nombre de parlants de kven d'entre 2000 i 8000 persones. Lingüísticament parlant, la llengua kven és un dialecte mútuament intel·ligible del finès, però per raons polítiques i històriques el govern noruec va concedir-li l'any 2005 l'estatus de llengua minoritària a Noruega en ratificar la Carta Europea de les Llengües Regionals o Minoritàries. Els parlants de les llengües kven, meänkieli, kareliana i finesa es poden entendre entre si sense massa dificultat.
  • El idioma Kven es hablado por unas 2000 y 8000 personas en Noruega. Se reconoce como una lengua de minoría oficial. Es una lengua Fino-Úrgica usada por la población Kven en el norte de Noruega, antes se consideraba como un dialecto de Fínico. Recibió su estatus de oficialidad en 2005 dentro del trato de idiomas de regiones y minoría de la Unión Europea. Es cercanamente relacionada con Meänkieli, Kareliano y Fínico.
  • Ruijan murteet ovat peräpohjalaismurteisiin kuuluvia suomen murteita, joita puhutaan Ruijassa. Murteista käytetään yhteisnimitystä kveenin kieli, jolla on ollut Norjassa virallisen vähemmistökielen asema vuodesta 2005 alkaen. Kveenin kielen kaavailtu ISO 639-3 -koodi on fkv. Kveenin kielen puhujia on 2000–8000, riippuen kriteeristä. Kveenin kielessä on runsaasti lainasanoja norjasta, esimerkiksi tyskäläinen tarkoittaa saksalaista. Norjalaiset ovat kutsuneet Norjassa puhuttua suomea nimellä kvænsk språk. Kveenin kielen tutkija Terje Aronsen katsoi vuonna 1984, että kveenien puhuma kieli ei ollut suomea. Tästä syystä hän nimesi kielen kväänin kieleksi eli kveeniksi. Asiaan kohdistui tuolloin kielen puhujien joukossa luja vastustus, koska useiden mielestä kveeni oli ollut haukkumasana. Ajan kuluessa nimitys on kuitenkin vakiintunut käyttöön. Teoriat kveenien ja historiallisten "kainulaisten" välisistä yhteyksistä ovat myös johtaneet "kainu"-nimen käyttöönottoon. Tätä nimeä käyttää muun muassa Ruijan Kaiku -lehti käyttää.. Toisaalta kveeni on hyväksytty kielen viralliseksi nimeksi kansainväliseen tiedesanastoon. Kveeni on säilyttänyt meänkielen tavoin murremaiset ominaisuutensa, jotka suomen kirjakielessä ovat hävinneet. Näissä kielissä on pohjana suomen kielen peräpohjalaiset murteet eli lapin murteet. Puhekieltä osaava suomen kielen taitaja ymmärtää kuitenkin helposti kumpaakin kieltä.
  • Kveens is een Finoegrische taal gesproken door de Kvenen, een Fins-etnische minderheid in noord-Noorwegen. Volgens cijfers van de Noorse overheid ligt het aantal sprekers tussen de 2000 en 8000. Verreweg de meeste sprekers bevinden zich in de noordelijke provincies Finnmark en Troms. De taal is nauw verwant aan het Fins, Meänkieli en Karelisch, vooral aan het Meänkieli, dat gesproken wordt door de Finse minderheid in Noord-Zweden. Sprekers van het Fins, Meänkieli, Karelisch en Kveens kunnen elkaar onderling verstaan. Kveens werd lange tijd gezien als een dialect van het Fins maar is nu erkend als aparte taal. Sommige Kveens-sprekers noemen hun taal niet Kveens maar Fins, en spreken ook een Kveens dat meer op standaard-Fins lijkt. De Kveense taal bevat veel Noorse leenwoorden, zoals tyskäläinen, afgeleid het Noorse woord tysk voor "Duits". De taal bevat ook Finse woorden die in het standaard-Fins zelf niet meer in gebruik zijn. De taal werd lange tijd actief onderdrukt door de Noorse overheid, die tussen ca. 1850 en 1950 een "vernoorsings"-assimilatiepolitiek voerde. Het gebruik van Kveens in scholen en officiële instanties was verboden, en Kveense plaatsnamen werden vervangen door Noorse namen. In 2005 werd de taal officieel erkend als minderheidstaal door de Noorse overheid in het kader van het Europees Handvest voor regionale talen of talen van minderheden. Vanaf 2006 is het mogelijk Kveens te studeren aan de universiteit van Tromsø.
  • Kvensk språk er et språk som tales i deler av Finnmark fylke av etterkommere av finskspråklige mennesker som kom til Nord-Troms og Finnmark fra grensedalen mellom Sverige og Finland, Tornedalen, og fra Nord-Finland. Disse menneskene og deres etterkommere blir ofte kalt kvener. Språket er basert på finsk, men har en rekke norske lånord. Kvensk tales særlig i Porsanger i Finnmark, mens det i Varanger i Finnmark er vanlig blant kvenene å kalle språket for finsk. Det kvenske språket i Porsanger har stor likhet med tornedalsfinsk (meänkieli), særlig på svensk side. I Troms er det også en del kvener, og siden forbindelsen til Tornedalen her har vært bedre enn i Porsanger, er også språket mer orientert mot standardfinsk. Det er uenighet om språkets navn blant kvenene. De kvener som er etterkommere etter den første vandringen fra Tornedalsområdet i Finland og Sverige til Vest-Finnmark fra midten av 1700-tallet er mer tilbøyelige til å omtale språket som kvensk, mens de som er etterkommere etter den nyere innvandringen på midten av 1800-tallet, da grensene mot Finland var fastsatt, er mer tilbyelige til å kalle språket for finsk. Deres språk er da også en del nærmere dagens standardfinsk i Finland enn f. eks. det kvenske språket i Porsanger. Det er forholdsvis nytt at kvener insisterer på å kalle språket for kvensk, og dette har en sterk etnopolitisk side. De siste tiårene har det blitt stadig mer viktig for miljøet rundt Norske kveners forbund å markere forskjell fra standardfinsk språk og kultur, og se mot Tornedalen for å finne de angivelige kvenske røttene. Et kart fra 1200-tallet forteller at Kvenland (Kainun maa) lå på begge sider av Tornedalen, ned mot Bottenviken. Kvensk har i dag status som et eget språk i Norge i hht regjeringens vedtak den 26. april 2005, og kvenene er en av de nasjonale minoritetene i landet, sammen med jøder, tatere og sigøynere. Samene er kategorisert som urfolk, og har et sterkere vern av språk og kultur enn de nasjonale minoritetene.
  • É uma língua falada pelos Kven, povo do Norte da Noruega. Pertence ao ramo das línguas uralo-altaicas. Ethnologue
  • Kvänska är ett finsk-ugriskt språk som talas i Nordnorge inom den befolkningsgrupp som kallas för kväner av norrmännen. Språkvarianten är en dialekt av finskan, och har ömsesidig begriplighet med denna. Av historiska och politiska skäl erkände dock Norges riksdag dialekten som ett minoritetsspråk år 2005 i enlighet med Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. Lingvistiskt sett utgör kvänskan dialektgruppen Ruija (Finnmark) som ingår i den större dialektgruppen Peräpohjola-dialekter, vilken i sin tur är en västfinsk dialektgrupp. Antalet talare uppskattas till mellan 2 000 - 8 000. Den första universitetskursen i kvänska hölls vid Tromsö universitet 2006. Samma år började man att beteckna språket med termen kainun kieli på kvänska. Den kvänsktalande befolkningen har en egen tidning där man skriver på norska, finska och numera även på kvänska: Ruijan Kaiku. Korta radioinslag på kvänska förekommer under bestämda tider. En förening som främjar kvänskt språk och kultur har funnits sedan 1980-talet. Kvänskans situation kan sägas vara analog med tornedalsfinskans (meänkieli) situation i Tornedalen.
dbpprop:agency
dbpprop:fam
dbpprop:familycolor
  • Uralic
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:iso
  • fi
  • fin
  • fkv
dbpprop:name
  • Kven
dbpprop:nation
  • Norway (recognized minority language)
dbpprop:reference
dbpprop:region
dbpprop:speakers
  • 2000-8000 (2005 census)
dbpprop:states
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
rdf:type
rdfs:comment
  • The Kven language, also known as Kvennish, (suomi, kveenin kieli or recently proposed kainun kieli) is a Finno-Ugric language, spoken mostly by the Kven population in Northern Norway. From a linguistic point of view the Kven language is a mutually intelligible dialect of Finnish, but for political and historical reasons it received in 2005 status of a legal minority language in Norway, within the framework of the European Charter for Regional or Minority Languages.
  • La llengua kven (kveenin kieli, o com s'ha proposat recentment, kainun kieli) és una llengua ugrofinesa, parlada sobretot per la minoria kven del nord de Noruega. El 2005 el govern noruec va publicar un informe on s'estimava el nombre de parlants de kven d'entre 2000 i 8000 persones.
  • El idioma Kven es hablado por unas 2000 y 8000 personas en Noruega. Se reconoce como una lengua de minoría oficial. Es una lengua Fino-Úrgica usada por la población Kven en el norte de Noruega, antes se consideraba como un dialecto de Fínico. Recibió su estatus de oficialidad en 2005 dentro del trato de idiomas de regiones y minoría de la Unión Europea. Es cercanamente relacionada con Meänkieli, Kareliano y Fínico.
  • Ruijan murteet ovat peräpohjalaismurteisiin kuuluvia suomen murteita, joita puhutaan Ruijassa. Murteista käytetään yhteisnimitystä kveenin kieli, jolla on ollut Norjassa virallisen vähemmistökielen asema vuodesta 2005 alkaen. Kveenin kielen kaavailtu ISO 639-3 -koodi on fkv. Kveenin kielen puhujia on 2000–8000, riippuen kriteeristä. Kveenin kielessä on runsaasti lainasanoja norjasta, esimerkiksi tyskäläinen tarkoittaa saksalaista.
  • Kveens is een Finoegrische taal gesproken door de Kvenen, een Fins-etnische minderheid in noord-Noorwegen. Volgens cijfers van de Noorse overheid ligt het aantal sprekers tussen de 2000 en 8000. Verreweg de meeste sprekers bevinden zich in de noordelijke provincies Finnmark en Troms. De taal is nauw verwant aan het Fins, Meänkieli en Karelisch, vooral aan het Meänkieli, dat gesproken wordt door de Finse minderheid in Noord-Zweden.
  • Kvensk språk er et språk som tales i deler av Finnmark fylke av etterkommere av finskspråklige mennesker som kom til Nord-Troms og Finnmark fra grensedalen mellom Sverige og Finland, Tornedalen, og fra Nord-Finland. Disse menneskene og deres etterkommere blir ofte kalt kvener. Språket er basert på finsk, men har en rekke norske lånord. Kvensk tales særlig i Porsanger i Finnmark, mens det i Varanger i Finnmark er vanlig blant kvenene å kalle språket for finsk.
  • É uma língua falada pelos Kven, povo do Norte da Noruega. Pertence ao ramo das línguas uralo-altaicas. Ethnologue
  • Kvänska är ett finsk-ugriskt språk som talas i Nordnorge inom den befolkningsgrupp som kallas för kväner av norrmännen. Språkvarianten är en dialekt av finskan, och har ömsesidig begriplighet med denna. Av historiska och politiska skäl erkände dock Norges riksdag dialekten som ett minoritetsspråk år 2005 i enlighet med Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
rdfs:label
  • Kven language
  • Kven
  • Kven
  • Ruijan murteet
  • Kveens
  • Kvensk
  • Kven
  • Kvänska
owl:sameAs
skos:subject
foaf:name
  • Kven
foaf:page
is dbpprop:footnote of
is dbpprop:langs of
is dbpprop:language of
is dbpprop:official of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of