| dbpedia-owl:abstract
|
- Abdecker, im oberdeutschen Sprachraum Wasenmeister, war jahrhundertelang eine Berufsbezeichnung für Personen, die in einem bestimmten Bezirk für die Tierkörperverwertung zuständig waren. Ihr Arbeitsplatz, meist auch Wohnstelle, war die Abdeckerei oder Wasenmeisterei. In der Schweiz und in Liechtenstein ist die Berufsbezeichnung „Wasenmeister“ für die mit der Kadaverbeseitigung befassten Ämter oder Personen bis ins 21. Jahrhundert gebräuchlich. Die Aufgaben des Abdeckers oder Wasenmeisters wurden bis in das späte 19. Jahrhundert in sogenannten Wasenordnungen oder Wasenmeisterordnungen festgelegt.
- A knacker is a person in the trade of rendering animals that are unfit for human consumption, such as horses that can no longer work. This leads to the slang expression "knackered" meaning very tired, or "ready for the knacker’s yard", where old horses are slaughtered and made into dog food and glue. A knacker's yard or knackery is different from a slaughterhouse, where animals are slaughtered for human consumption. However, in modern usage - espeically in Ireland, the word has come to describe both those of an Irish Traveller background, as well as those from lower-class backgrounds who tend to engage in anti-social behaviour. In this sense, the usage of the work knacker is akin to the usage of the term chav in the United Kingdom.
- En nattmann (tidligere betegnelse også rakker), var en person som utførte arbeid med tømming av utedoer og latriner i bymessige strøk. Han kastrerte hester, tok seg av bortkjøring og nedgraving av kadavere av selvdøde dyr og feide piper. Rakkeren var også hundefanger. Nattmannen kjørte omkring med hest og nattmannssluffe for å gjøre jobben sin. Navnet kommer av at enkelte av disse arbeidsoppgavene gjerne ble utført om natten eller svært tidlig om morgenen for at innbyggerne skulle bli minst mulig sjenert, bl. a. av lukt. Nattmannen hadde gjerne avtale med en gårdbruker i området om levering og/eller deponering av avfallet. Avfallet kunne også inkludere vanlig husholdningsavfall. Navn som f. eks Nattmannsbekken tyder imidlertid på at også andre former for deponering var i vanlig bruk. Frem til 1871 ble avfallet fra deler av Oslo tømt på den såkalte «Natmandshaugen», der Stensparken og Fagerborg kirke ligger i dag. Nattmannen fikk også oppgaver som assistent for bøddelen eller skarpretteren i forbindelse med henrettelser og andre avstraffelser. Når dødsdømte skulle miste hodet, ble de kjørt til retterstedet i rakkerens åpne kjerre. Etter en halshogging var det rakkeren som fikk i oppgave å sette det avhogde hodet på stake. Og det var han som måtte grave ned det maltrakterte liket på retterstedet. Arbeidet ble regnet som skittent, og statusen til en nattmann var svært lav. Nattmannen og alt hans vesen og familiens eventuelle rakkerunger, var foraktet av alt og alle; folk regnet dem som urene, og de utgjorde 1700-tallets urbane pariakaste. Betegnelsen rakker anses å komme fra tysk «Racker».
- Rackaren var bödelns dräng. Han ställde avrättningsplatsen i ordning inför förrättningen, plockade ner de döda som hängts och steglats och grävde ner dem i galgbacken, begravde självmördare i skogen, och om brottet ansågs mer skamligt kunde han även utdela vissa kroppsstraff (vilket annars en profoss gjorde). Rackaren användes även för att slakta och flå hästar samt avliva katter och hundar (därav uttrycket flåbuse). Att rackaren fick slå ihjäl (slakta) hästar hänger samman med att hästen i förkristen tid var helig, något som levt kvar så till vida att ingen slaktare ville åta sig detta arbete. En slaktad häst begravdes eller fick bli liggande eftersom ingen vågade äta köttet. Rackaren var ofta också den som körde bort stadens avfall på nätterna. Därav ett annat av rackarens många öknamn: nattman, som syftade på tidpunkten då avfallshanteringen skulle utföras. Enligt en kunglig förordning av den 7/11 1760 skulle rackare ha betalt efter en viss taxa till exempel halshuggning 5 daler och "handens avhuggande" 2 daler. Enligt en förordning från 1729 skulle rackaren begravas som "ärelös" på en plats norr om kyrkan. Tilläggas kan att uttrycket, "ska vi ta en rackare" i sammanhanget en snaps kommer sig av att då hästslaktaren kom på besök och skulle ha sin slaktarsup serverades denne i ett speciellt spetsglas på ben och fot. Detta glas var enbart till för rackaren som ansågs för att vara oren och ingen annan drack av det glaset. I Norrland förekom beteckningen sockenlapp. I södra Sverige kallades rackaren för det mesta för nattman. Bland hans arbetsuppgifter fanns tömning av latriner och att forsla bort och gräva ner kadaver. Ibland tjänstgjorde han som sotare. Yrket, som alltid haft mycket låg status, försvann med dödsstraffets avskaffande och förbättrade rutiner för sanitetshållning i städerna, men orden rackare och rackarunge lever kvar idag som ett skämtsamt och ej nedsättande tillmäle. Även byracka, rackarunge och rackartyg kan härledas till rackare.
- L'équarrissage est l'activité de service public d'intérêt sanitaire, consistant à récupérer et à traiter : les charognes d'animaux morts dans les élevages; des éléments de cadavres ou d'animaux (« pièce anatomique ») issus de soins vétérinaires ou d'accidents de la route.
|
| rdfs:comment
|
- Abdecker, im oberdeutschen Sprachraum Wasenmeister, war jahrhundertelang eine Berufsbezeichnung für Personen, die in einem bestimmten Bezirk für die Tierkörperverwertung zuständig waren. Ihr Arbeitsplatz, meist auch Wohnstelle, war die Abdeckerei oder Wasenmeisterei. In der Schweiz und in Liechtenstein ist die Berufsbezeichnung „Wasenmeister“ für die mit der Kadaverbeseitigung befassten Ämter oder Personen bis ins 21. Jahrhundert gebräuchlich.
- A knacker is a person in the trade of rendering animals that are unfit for human consumption, such as horses that can no longer work. This leads to the slang expression "knackered" meaning very tired, or "ready for the knacker’s yard", where old horses are slaughtered and made into dog food and glue. A knacker's yard or knackery is different from a slaughterhouse, where animals are slaughtered for human consumption.
- En nattmann (tidligere betegnelse også rakker), var en person som utførte arbeid med tømming av utedoer og latriner i bymessige strøk. Han kastrerte hester, tok seg av bortkjøring og nedgraving av kadavere av selvdøde dyr og feide piper. Rakkeren var også hundefanger. Nattmannen kjørte omkring med hest og nattmannssluffe for å gjøre jobben sin.
- Rackaren var bödelns dräng. Han ställde avrättningsplatsen i ordning inför förrättningen, plockade ner de döda som hängts och steglats och grävde ner dem i galgbacken, begravde självmördare i skogen, och om brottet ansågs mer skamligt kunde han även utdela vissa kroppsstraff (vilket annars en profoss gjorde). Rackaren användes även för att slakta och flå hästar samt avliva katter och hundar (därav uttrycket flåbuse).
- L'équarrissage est l'activité de service public d'intérêt sanitaire, consistant à récupérer et à traiter : les charognes d'animaux morts dans les élevages; des éléments de cadavres ou d'animaux (« pièce anatomique ») issus de soins vétérinaires ou d'accidents de la route.
|
