Kashrut (also kashruth or kashrus, כַּשְׁרוּת) is the set of Jewish dietary laws. Food in accord with halakha (Jewish law) is termed kosher in English, from the Ashkenazi pronunciation of the Hebrew term kashér (כָּשֵׁר), meaning "fit" (in this context, fit for consumption by Jews according to traditional Jewish law).

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • Kashrut (also kashruth or kashrus, כַּשְׁרוּת) is the set of Jewish dietary laws. Food in accord with halakha (Jewish law) is termed kosher in English, from the Ashkenazi pronunciation of the Hebrew term kashér (כָּשֵׁר), meaning "fit" (in this context, fit for consumption by Jews according to traditional Jewish law). Jews who keep kashrut may not consume non-kosher food, but there are no restrictions on non-dietary use of non-kosher products, for example, injection of insulin of porcine origin. Food that is not in accordance with Jewish law is called treif . In the technical sense, treif means "torn" and refers to meat which comes from an animal killed by another animal, killed with a dull knife (so that it felt pain) or having a defect that renders it unfit for slaughter. Many of the basic laws of kashrut are derived from the Torah's Books of Leviticus and Deuteronomy, with their details set down in the oral law and codified by the Shulchan Aruch and later rabbinical authorities. The Torah does not explicitly state the reason for most kashrut laws, and many varied reasons have been offered for these laws, ranging from philosophical and ritualistic, to practical and hygienic. Islam has a related but different system, named halal, and both systems have a comparable system of ritual slaughter. The Seventh-day Adventist Church, well known for their health message, expects adherence to the kosher laws, which they refer to as clean foods. Adventists believe that adherence to the laws is not only healthy, but also keeps the body, the metaphorical temple, clean. Many members practice vegetarianism and veganism. The word “kosher” also has become a part of English slang, a colloquialism, meaning proper, legitimate, genuine, fair or acceptable.
  • Die Jüdischen Speisegesetze,, sind Regelungen zur Zubereitung von Speisen, die im Tanach, der Hebräischen Bibel, danach im Talmud sowie im späteren rabbinischen Schrifttum festgelegt sind. Entsprechend findet man diese Regeln natürlich auch im Alten Testament der Christlichen Bibel. Die Kashrut beschreibt nicht nur, welche Lebensmittel ein gläubiger Jude als zum Verzehr geeignet betrachtet (etwa reine und unreine Tiere, wie im 3. Buch Mose beschrieben). Sehr detailliert wird auch auf Regeln der Zubereitung der Speisen sowie der Einrichtung von Küchen und der Handhabung von Utensilien, die mit Speisen in Berührung kommen, eingegangen. Die Jüdische Küche ist hauptsächlich durch diese Regeln bestimmt. Orthodoxe Juden ernähren sich ausschließlich von Lebensmitteln, die ihnen entsprechen.
  • Caixer (sovint citat com l'anglicisme Kosher), en hebreu : כָּשֵׁר, és un adjectiu que es refereix al conjunt de normes ortodoxes de caire dietètic dels jueus, la caixrut (כַּשְׁרוּת). Els jueus que segueixen les normes caixer no han de consumir productes que no siguin acceptats per aquesta normativa, però per exemple sí que poden acceptar les injeccions d'insulina que siguin d'origen porcí. Els aliments no acceptats per la norma caixer s'anomenen taref (טָרֵף). En sentit tècnic taref es refereix a un animal que ha estat mort per un altre animal, haver mort amb un ganivet esmussat (amb la qual cosa hauria mort amb dolor) o que tingui un defecte que l'impossibilita per a l'escorxador. Moltes de les normes caixer són derivades dels llibres del Levític i del Deuteronomi de la Torà, amb detalls de la llei oral i codificada posteriorment pels escrits del rabins. Com que la Torà no ho explicita, s'han proposat diversos motius per aquestes normes, des de les filosòfiques i rituals a les pràctiques i higièniques. L'Islam té unes normes dietètiques comparables, però diferents, que es recullen en el conjunt de normes anomenades halal i també té un sistema comparable de sacrifici d'animals. L'Església del Setè dia, s'adhereix al sistema caixer considerat com menjars nets.
  • Kašrut je soubor stravovacích zvyků v judaismu. Jedná se o celou sestavu pravidel pro rituální čistotu jídla židovské kuchyně. Název kašrut je etymologicky odvozen od slova כשר, kašer, což doslova znamená vhodný, přeneseně pak rituálně čistý. Košer se obecně používá ve vztahu ke gastronomii, v širším slova smyslu ale označuje v judaismu vše, co je povolené, vhodné nebo správné („košer“ tak mohou být i tfilin nebo Sefer Tora). Vhodnost pokrmů a nápojů určuje Tóra, která je normativním zdrojem židovského náboženského práva. Jedním z názorů je i ten, že kašrut je vyvozen z hygienických norem a z empirických zkušeností života na poušti. Tóra stanovuje druhy zvířat, která jsou povolena k jídlu i která jsou zakázána. Předpisy nastavené Tórou byly nadále rozpracovány a vyloženy v halachických dílech
  • El cashrut (del hebreo כַּשְׁרוּת, "correcto" o "apropiado"; aquello que cumple con los preceptos del cashrut es casher, כָּשֵׁר, conocido también por su pronunciación en yídish, kósher) es la parte de los preceptos de la religión judía que trata de lo que los practicantes pueden y no pueden ingerir, basado en los preceptos bíblicos del Levítico 11. Tales reglas, interpretadas y expandidas a lo largo de los siglos, determinan con precisión qué alimentos se consideran puros, es decir, cuáles cumplen con los preceptos de la religión y cuáles no son casher (éstos últimos se llaman, en hebreo, trefá, טְרֵפָה). Usualmente se asocia la idea de cashrut con dos de las costumbres alimenticias de los judíos: la que establece que los cárnicos no deben ser consumidos al mismo tiempo que los lácteos; y la que prohíbe a los judíos comer carne porcina en cualquiera de sus formas. Esta idea de lo que es casher es sólo parcialmente correcta, pues el concepto en realidad es mucho más vasto y se extiende a prácticamente todos los alimentos y, ciertamente, a los mencionados anteriormente. La etiqueta casher (aunque es más frecuente la palabra kosher) que reciben ciertos productos alimenticios indica que dichos productos respetan los preceptos de la religión judía, y que por tanto se consideran puros y aptos para ser ingeridos por los practicantes de dicha religión.
  • Košer tai kosher tarkoittaa hepreaksi kelvollinen, puhdas ja se yhdistetään pääasiassa juutalaisten säädösten mukaan valmistettuun ja tarjottuun ruokaan. Myös muihin juutalaisen uskonnon esineisiin kuten Toorakääröön, mezuzaan, tefillineihin tai mikveen liittyy erityisiä košer-sääntöjä. Näitä säädöksiä kutsutaan yhteisellä nimellä kašrut.
  • La cacherouth, plus exactement cacherouth de la table et des aliments est le terme désignant le code alimentaire du [[judaïsme, et l'un de ses principaux fondements. Il s'agit d'un corpus de [[halakha|lois permettant de déterminer si un aliment est ou non permis à la consommation, en fonction de sa provenance et de sa préparation. Les aliments en conformité à ces lois sont dits [[wikt:kacher|kascher, c'est-à-dire « convenables » ou « aptes » à la consommation. La Bible hébraïque interdit formellement aux Juifs de consommer des aliments impropres. Par contre l'utilisation de produits non-kasher dans un but non-alimentaire, par exemple l'utilisation de [[cornées ou d'[[insuline porcines, est tout-à-fait autorisé. L'[[antonyme de kascher est taref (prononciation [[yiddishe treïf), bien que ce terme ne désigne à l'origine que la chair d'un animal ayant été « déchirée », soit au sens propre, soit parce que l'animal n'a pas été [[shehita|abattu selon le rite de la shehita. Par extension, taref désigne désormais tout aliment non kascher. La cacherouth concerne essentiellement, encore que non exclusivement, les aliments d'origine animale, et implique le respect d'un [[shehita|rite d'abattage. Ce rite est évoqué dans le [[Lévitique et le [[Deutéronome, mais sans y être décrit. De même, la plupart des lois sur lesquelles se fonde la [[Halakha (loi religieuse juive) se trouvent dans le [[Livre du Lévitique, mais avec pas ou peu de détails. Les modalités pratiques ont été longtemps orales, avant d'être couchées au début de l'[[ère chrétienne par écrit dans la [[Mishna et le [[Talmud, puis codifiées de façon plus fines dans le [[Choulhan Aroukh et par les autorités rabbiniques ultérieures.
  • Kóser héber szó (כָּ‏‏שֵׁר, szefárd kiejtéssel kásér, askenázival kóser), ami azt jelenti magyarul, hogy alkalmas, tetsző, megfelelő. Valamely dolog rituális alkalmasságát jelző szó a zsidó vallásban és szokásrendszerben. A zsidó közéletben minden rendben levő, helyes dologra használatos. Az élelmiszerek esetében, ami nem megfelelő az a teréfá (טְרֵפָה, ebből jön a tréfli), ami megfelelő az a kóser. Tárgyak esetében a pászúl (פָּסוּל) az alkalmatlan, hasznavehetetlen és a kóser az alkalmas. A kóser szót a tiszta anyagokból készült dolgokra is használják. Illetve az adott dolog megbízhatóságát, kiváló minőségét, elsőrangúságát is jelenti.
  • Casherut (in ebraico כשרות, letteralmente adeguatezza) indica, nell'accezione comune, l'idoneità di un cibo ad essere consumato da un ebreo, in accordo alle regole alimentari della religione ebraica stabilite nella Torah, interpretate dall'esegesi nel Talmud e codificate nello Shulchan Aruch. Il cibo che risponde ai requisiti di casherut è definito casher (in ebraico כשר, letteralmente adatto). A causa della ricchezza delle leggi e della casistica corrispondente, per preparare un pasto Casher è necessaria una grande dimestichezza con le varie regole: è il motivo per il quale nei ristoranti Casher e negli stabilimenti industriali Casher si trova un sorvegliante (detto Shomèr o Mashghìach) che ha il compito di vegliare al loro rispetto a garantire al consumatore la Casherut del cibo. Il cibo, per essere consumato secondo le regole alimentari ebraiche, deve soddisfare vari aspetti : La natura del cibo; La preparazione del cibo; Per i cibi di origine animale, le caratteristiche dell'animale stesso. Le limitazioni nell'uso di vegetali sono esplicitamente catalogate nella Torah ed accuratamente descritte nella letteratura Halachica. Alcune di esse sono limitate al raccolto della Terra d'Israele: per essere atto al consumo, deve essere sottoposto ad una serie di prelievi, denominati genericamente Terumot Vemaaserot; inoltre, il raccolto del settimo anno del ciclo sabbatico è soggetto ad ulteriori restrizioni. Altre limitazioni riguardano anche i prodotti coltivati all'infuori della Terra d'Israele: per esempio, il divieto di consumare i prodotti di determinati innesti, denominati Kilàyim. Il divieto di Orlà vieta i frutti prodotti dall'albero durante i primi tre anni (vigono regole speciali anche per il quarto anno). Una cura particolare viene portata all'eliminazione di vermi e altri intrusi dagli alimenti di origine vegetale. Vi sono regole strette per ciò che riguarda i cibi di origine animale. Queste sono riconducibili a regole di base, espressamente citate nella Torah, e regole derivanti dall'esegesi. Le regole indicate in seguito sono puramente esplicative, e non devono essere assunte come riferimento: la casistica è estremamente complessa e non sempre univoca. Spesso, anzi, comunità geograficamente separate hanno elaborato norme con sfumature diverse (si veda quanto detto a proposito dei pesci): in questo caso vige la regola di seguire l'usanza della comunità. Per riferimenti certi, si veda la bibliografia in calce.
  • カシュルート(Kashrut, Kashruth כַּשְׁרוּת)とは、ユダヤ教の食事規定のことで、ヘブライ語で「カーシェールな状態」を示す女性名詞。 カーシェール(כָּשֵׁר, Kasher, アシュケナジム式(イディッシュ語) Kosher)は、「相応しい状態」を示す形容詞で、カシュルートで食べてよい食物のこと。コーシェール、コシェル、コーシェル、カシェルとも。 カーシェールは戒律であるミツワーに適正であることを示すので、カーシェールなメズーザーの文など、様々に広く使われる。
  • Kasjroet is het geheel van spijswetten dat in het jodendom bepaalt of voedsel wel of niet door joden gegeten mag worden. Voedsel dat aan deze spijswetten voldoet, wordt in het Nederlands traditioneel kosjer of koosjer genoemd.
  • Kasjrut er jødiske spiseregler, og stammer fra Mosebøkene. De definerer mat som enten koscher eller treif (ødelagt, uren og derfor forbudt). Kun kjøtt fra «rene» dyr som har kløvede hover og tygger drøv er tillatt. Fisk må ha finner og skjell som lett kan fjernes. Fjærkre som tradisjonelt regnes som koscher er tillatt. Krypdyr og bevingede krypdyr er ikke koscher, samt noen deler av de koschere dyrene som inneholder noen typer fett som ikke er tillatt å spise. I tillegg er ikke-koscher vin og ost, samt egg og melk fra ikke koschere dyr forbudt. For at kjøttet skal kunne konsumeres må dyr og fjærkre slaktes etter jødisk lov, undersøkes for sykdom og deformasjoner, og tømmes for alt blod. Det er forbudt å blande kjøtt og melk, og det er en regel at et koscher hushold skal holde to sett med servise, bestikk og kjøkkenutstyr - ett for kjøtt og ett for melkeprodukter. Frukt og grønnsaker og produkter som kommer fra disse er verken kjøtt eller melk. De kalles parve og kan serveres enten med kjøtt eller med melk. Fisk, som også regnes som parve kan spises ved samme måltid som kjøtt, men fisk og kjøtt skal inntas adskilt. All ost som produseres med løype (f. eks. gulost, brunost og cottage cheese) kan ikke benyttes med mindre løypen er syntetisk og osten er produsert under streng rabbinsk overvåkning. På Pesach (jødisk påske) gjelder noen ekstra spiseregler da det er forbudt å bruke produkter som inneholder brød, deig eller andre gjær- eller surdeigsprodukter.
  • Koszerność, kaszrut (z hebr. כשרות, od כשר - dosł. właściwy) - pojęcie, odnoszące się do reguł obowiązujących w prawie żydowskim, określających rodzaje produktów dozwolonych do spożywania (pokarmy, napoje i leki) oraz warunki w jakich powinny być produkowane oraz spożywane. Niekiedy pojęcie koszerności rozciągnięte bywa także na sferę pozażywieniową i wówczas koszerność oznacza spełnienie określonych religijnie wymogów także w odniesieniu do innych niż spożywcze produktów i przedmiotów; tak np. teksty liturgiczne są koszerne jedynie wówczas, gdy nie ma w nich tzw. kleksów; dla zapewnienia koszerności mezuzy konieczne jest sporządzenie jej przez sofera, zaś aby talit (chusta modlitewna) był koszerny, nie może w nim brakować żadnego z cicitów (frędzli) itd. Zasady koszerności wywodzą się z Tory (Pięcioksięgu Mojżeszowego), zostały uściślone w Torze ustnej. Są one ściśle przestrzegane przez ortodoksyjnych żydów. Żydzi wyznający judaizm reformowany, konserwatywny i rekonstrukcjonistyczny odrzucają lub znacznie liberalizują przepisy halachy, w tym także dotyczące pokarmu. Nadzór nad przestrzeganiem koszerności w produkcji żywności jest zadaniem rabinów, którzy jednak często różnią się w interpretacjach, albo wydają rozbieżne orzeczenia dotyczące koszerności konkretnych produktów.
  • Cashrut ou kashrut, também conhecido como kashruth ou kashrus na tradição asquenazita, é o termo que se refere às leis alimentares do judaísmo. A comida, de acordo com a halachá é chamada de kosher, do termo hebraico כשר (kashér), que significa "próprio" (neste caso, próprio para consumo pelos judeus, de acordo com a lei judaica). Os judeus que seguem o kashrut não podem consumir comida não-kosher, porém existem exceções quanto à utilização não-alimentícia de produtos não-kosher, como, por exemplo, numa injeção de insulina de origem porcina ministrada a um diabético. A comida que não estiver de acordo com a lei judaica é chamada de treif ou treyf. Num sentido mais técnico, treif significa "rasgado", e se refere à carne que veio de qualquer animal que contenha algum defeito que o torne impróprio para o abatimento. Um animal que tenha morrido por qualquer meio que não o sacrifício ritual é chamado de neveila, que significa literalmente "coisa suja". Muitas das leis básicas do cashrut derivaram de dois livros da Torá, o Levítico e o Deuteronômio, com a adição dos detalhes estabelecidos pela lei oral e codificadas pelo Shulkhan Arukh e pelas autoridades rabínicas posteriores. A Torá não afirma explicitamente o motivo da maioria das leis cashrut, e diversas razões foram apresentadas para estas leis, desde filosóficas e ritualísticas, até práticas e higiênicas. Por extensão, a palavra kosher passou a significar "legítimo", "aceitável", "genuíno" ou "autêntico", num sentido mais amplo. O islamismo também tem um sistema relacionado, embora diferente, chamado de halal, e os dois possuem um sistema comparável de sacrifício ritual. Entre os alimentos taref ou treif podemos citar: carne de porco, camarão, lagosta, todos os frutos do mar, peixes que não possuem escamas, carne com sangue, e qualquer alimento que misture carne e leite. Um judeu ortodoxo não consome queijo ate 6 horas depois de comer carne, por exemplo, visto que este é preparado com leite.
  • Ansamblul regulilor alimentaţiei rituale sau alimentaţia rituală evreiască poartă în ebraică numele de „kaşrut” sau în ortografie internaţională "kashrut" כשרות (în pronunţia aşkenazită "kashrus"). Cuvântul ebraic „kashér” כשר înseamnă „pregătit după ritual” şi, în cazul mâncării, garantat de a fi conform unor standarde de legi religioase evreieşti, unele extrem de detaliate şi dificile pentru cei care nu sunt familiarizaţi cu ele. Forma cuşer sau, după altă transcripţie, "kusher", reprezintă pronunţarea ebraică aşkenazită obişnuită la evreii din România şi în graiul limbii idiş vorbit în România a cuvântului ebraic כשר kashér. Evreii sefarzi îl cunosc pretutindeni, inclusiv în România, în pronunţarea ebraică standard - kaşer sau kasher. Majoritatea evreilor in lume nu mai respectă strict regulile alimentaţiei rituale „cuşer”, în ziua de azi. Totuşi, alături de evreii practicanţi ai religiei iudaice, evreii tradiţionalişti şi mulţi din evreii laici, de pildă aproape două treimi din cei care locuiesc în Statul Israel, provenind atât din familii originare din Europa de est, din Balcani, din America, cât şi din ţările arabe şi obişnuiţi cu aceasta din casa părintească, preferă să urmeze încă, cel puţin în parte, regulile de bază ale alimentaţiei rituale din casa părintească. Unele probleme în aplicarea alimentaţiei rituale au putut fi generate de abordarea şi interpretarea regulilor de către diferitele şcoli de rabini ortodocşi, aşkenazit sau sefard. O mare parte din evreii care au trecut prin Holocaust, sau, care au trăit în perioade grele din timpul regimului comunist au avut mari greutăţi de "a ţine" regulile mâncării cuşer chiar dacă au vrut: în cazul celor deţinuţi în ghetouri sau lagăre ar fi fost fericiţi să aibă destulă mâncare ca să supravieţuiască. În timpul unor perioade de represiune sau de ignorare a nevoilor religioase, de pildă, în timpul serviciului militar în diferite ţări. după emancipare, o parte din evrei au fost expuşi la necesitatea sau obligaţia de a se adapta la alimentaţia existentă. Totusi, evreii religioşi au căutat în orice situaţie să nu încalce regulile alimentaţiei kasher, care fac parte integrantă, esenţială, de nedespărţit, din identitatea şi credinţa lor. Alimentaţia kasher poate fi certificată sau necertificată. Certificarea se face de către rabini şi tribunale religioase autorizate. În statul Israel alimentaţia în armată, în instituţiile statului inclusiv şcoli şi spitale de stat, trebuie să fie kasher. Unele grupuri de evrei foarte religioşi nu se mulţumesc cu stricteţea alimentaţiei rituale obişnuite, ca cea autorizată în Israel de rabinatul statului, al armatei sau de alţi rabini ai iudaismului ortodox oficial. Ei consumă numai produse alimentare autorizate sub numele de „glatt kasher” sau kasher pentru „observanţii cei mai stricţi” (kasher le'mehadrim) si recunosc numai certificatele acordate de aşa numitul tribunal religios de justiţie „Badatz”- vezi de pildă:Certificare kosher badatz sau de rabini ultraortodocşi în care au încredere. Din contră, unii evrei laici sau tradiţionalişti, obişnuiţi cu alimentaţia evreiască tradiţională, ca şi unii evrei din curentele iudaice reformiste - conservativ şi reformat, se mulţumesc cu declaraţii formale sau certificări neoficiale, de exemplu, ale unor supraveghetori de kashrut neautorizaţi de forurile iudaice ortodoxe. Kosher Certification http://www. badatz. org
  • Кашру́т — термин в иудаизме, означающий дозволенность или пригодность чего-либо с точки зрения Галахи. В русском языке прилагательное «коше́рный» образовано от «ко́шер» — ашкеназского варианта произношения ивр. כָּשֵׁר‎; антоним — «трефно́й», от идиш טרײף трейф — букв. некошерный, в свою очередь восходит к ивр. טְרֵפָה‎, трефа́ — букв. `растерзанное`. В последние годы и в особенности в израильских изданиях встречается также написание «кашерный».
  • Kosher betyder tillåtet, godkänt och används i detta syfte om både mat och rituella objekt. Om ett rituellt föremål är kosher kan det brukas; om maten är kosher får den ätas av rättrogna judar. Ett rituellt objekt som är behäftat med fel och inte får tas i bruk är posul. Mat som inte får ätas är treifa. Exempel på rituella föremål som är antigen kosher eller posul: ett vädurhorn, shofar; pergamentrullar som t ex en sefer tora (rulle som består av moseböckerna) en mikve (rituellt bad som finns i en naturflod eller är artificiellt och inomhus), tefillin (bönekapslar som innehåller pergamentrullar med text), bönesjal, tallith med mera. Rejv är inte kosher. Kashruth (substantiv) anger regelverket för matregler, men språkbruket på svenska och i vissa delar av den anglosaxiska världen är att tillämpa ordet kosher som både adjektiv och substantiv. Mer korrekt är att säga "Jag talar om kashruth" (kosher matreglernas regelverk) och "Alla dessa fiskar är kosher" De grundläggande lagarna inom kashrut finns i Tredje Mosebok. Under en lång tid var det förbjudet att skriva ner den muntliga traditionen, eftersom den skriftliga toran och den skriftliga lagen inte fick ändras. Den muntliga traditionen anses vara äldre. När man var rädd att den muntliga toran skulle gå förlorad, fick den en skriftlig form i Mishna som utgör kärnan i Talmud. Åven senare sammanfattningar av lag och praxis gjordes. Den mest kända av dessa är Josef Karos Shulhan Arukh (det dukade bordet). Karo var sefard, och Isserles i Polen bearbetade boken för att anpassa den också för ashkenaziska judar.
  • Kaşer, Musevilik dinine göre; yenilmesi ve kullanılmasında dinen bir sakınca bulunmayan helal ürünledir. Bunları belirleyen kurallara ise Kaşerut ya da Kaşrut kuralları adı verilir. Musevilik dinine göre; yenilmesi serbest olan ve haram olan hayvanların listesi Tevrat'ta verilmiştir. Buna göre: Karada yaşayanlardan geviş getiren ve çift tırnaklı olan hayvanların yenmesi serbest bu özelliği taşımayanlar ise yasaktır, bunlara ek olarak tavşan ve deve eti yasaktır. Her türlü böcek, sürüngen ve kemirgenin yenilmesi yasaktır. Kuşlardan Tevrat'ta ismi geçen 20 kuş dışında kalanların yenilmesi yasaktır. Balıklardan pullu ve yüzgeçli olanlar dışında kalanların, kabuklu hayvanların (Midye, İstiridye) ve Ahtapot, Kalamar, Istakoz, Karides, Kerevit, Yengeç, Deniz Kestanesinin yenilmesi yasaktır. Yenilmesi yasak olan hayvanlardan çıkan yumurta, süt gibi her türlü ürünün (Bal hariç) yenmesi yasaktır. Yenilmesi serbest olan hayvanların kesiminin Şehita adı verilen özel bir kesim tekniği ile bu işin eğitimini almış ve anatomi bilgisi olan Şohet adında yetkili tarafından yapılması gereklidir. Şehita eğitimini almamış kişi tarafından veya şehita kurallarına uyulmadan yapılmış kesim hayvanın etini trefa (mundar) hale getirir.
  • Коше́рний (від гебр. כשר, придатний) — термін, що позначає відповідність їжі іудейським релігійним настановам щодо її приготування, тобто відповідає вимогам кашруту. Бере початок від настанов Бога юдеям в Торі. Згідно з нормами іудаїзму, євреям можна споживати м'ясо тільки жуйних тварин, які мають ратиці (подвійні копита), тобто корів, овець, кіз тощо, але не свиней. Серед морепродуктів дозволена тільки риба і тільки така, що має луску і плавці. Молюсків, креветок тощо вживати заборонено. Важливим обмеженням є заборона на одночасне споживання м'яса чи птиці разом з молочними продуктами, або приготування м'ясної їжі з їх застосуванням. Зокрема, молоко можна пити тільки через шість годин після вживання м’яса; треба мати окремий посуд для м'яса і для молочних продуктів. Існують також спеціальні, досить складні правила, яких треба дотримуватися при виробництві продуктів, за виконанням котрих зазвичай наглядає спеціальний рабинський суд.
  • 符合教規的食物(猶太教)(希伯来语:כָּשֵׁר‎,英文:Kosher,在当代中国犹太社团中普遍音意译为“洁食”)是符合猶太教教規的食材。相關規定除了限制了可食動物的種類外,其屠宰及烹調方式亦受影響。與伊斯蘭教的清真食物相似。
dbpprop:bibleverseProperty
  • 11:3-8
  • 11:9-12
  • 12:15
  • 12:21
  • 17:10
  • Deuteronomy
  • Exodus
  • Leviticus
dbpprop:harvnbProperty
  • Macht
  • 1953 (xsd:integer)
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
dbpprop:relatedInstance
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdf:type
rdfs:comment
  • Kashrut (also kashruth or kashrus, כַּשְׁרוּת) is the set of Jewish dietary laws. Food in accord with halakha (Jewish law) is termed kosher in English, from the Ashkenazi pronunciation of the Hebrew term kashér (כָּשֵׁר), meaning "fit" (in this context, fit for consumption by Jews according to traditional Jewish law).
  • Die Jüdischen Speisegesetze,, sind Regelungen zur Zubereitung von Speisen, die im Tanach, der Hebräischen Bibel, danach im Talmud sowie im späteren rabbinischen Schrifttum festgelegt sind. Entsprechend findet man diese Regeln natürlich auch im Alten Testament der Christlichen Bibel. Die Kashrut beschreibt nicht nur, welche Lebensmittel ein gläubiger Jude als zum Verzehr geeignet betrachtet (etwa reine und unreine Tiere, wie im 3. Buch Mose beschrieben).
  • Caixer (sovint citat com l'anglicisme Kosher), en hebreu : כָּשֵׁר, és un adjectiu que es refereix al conjunt de normes ortodoxes de caire dietètic dels jueus, la caixrut (כַּשְׁרוּת). Els jueus que segueixen les normes caixer no han de consumir productes que no siguin acceptats per aquesta normativa, però per exemple sí que poden acceptar les injeccions d'insulina que siguin d'origen porcí. Els aliments no acceptats per la norma caixer s'anomenen taref (טָרֵף).
  • Kašrut je soubor stravovacích zvyků v judaismu. Jedná se o celou sestavu pravidel pro rituální čistotu jídla židovské kuchyně. Název kašrut je etymologicky odvozen od slova כשר, kašer, což doslova znamená vhodný, přeneseně pak rituálně čistý. Košer se obecně používá ve vztahu ke gastronomii, v širším slova smyslu ale označuje v judaismu vše, co je povolené, vhodné nebo správné („košer“ tak mohou být i tfilin nebo Sefer Tora).
  • El cashrut (del hebreo כַּשְׁרוּת, "correcto" o "apropiado"; aquello que cumple con los preceptos del cashrut es casher, כָּשֵׁר, conocido también por su pronunciación en yídish, kósher) es la parte de los preceptos de la religión judía que trata de lo que los practicantes pueden y no pueden ingerir, basado en los preceptos bíblicos del Levítico 11.
  • Košer tai kosher tarkoittaa hepreaksi kelvollinen, puhdas ja se yhdistetään pääasiassa juutalaisten säädösten mukaan valmistettuun ja tarjottuun ruokaan. Myös muihin juutalaisen uskonnon esineisiin kuten Toorakääröön, mezuzaan, tefillineihin tai mikveen liittyy erityisiä košer-sääntöjä. Näitä säädöksiä kutsutaan yhteisellä nimellä kašrut.
  • La cacherouth, plus exactement cacherouth de la table et des aliments est le terme désignant le code alimentaire du [[judaïsme, et l'un de ses principaux fondements. Il s'agit d'un corpus de [[halakha|lois permettant de déterminer si un aliment est ou non permis à la consommation, en fonction de sa provenance et de sa préparation. Les aliments en conformité à ces lois sont dits [[wikt:kacher|kascher, c'est-à-dire « convenables » ou « aptes » à la consommation.
  • Kóser héber szó (כָּ‏‏שֵׁר, szefárd kiejtéssel kásér, askenázival kóser), ami azt jelenti magyarul, hogy alkalmas, tetsző, megfelelő. Valamely dolog rituális alkalmasságát jelző szó a zsidó vallásban és szokásrendszerben. A zsidó közéletben minden rendben levő, helyes dologra használatos. Az élelmiszerek esetében, ami nem megfelelő az a teréfá (טְרֵפָה, ebből jön a tréfli), ami megfelelő az a kóser.
  • Casherut (in ebraico כשרות, letteralmente adeguatezza) indica, nell'accezione comune, l'idoneità di un cibo ad essere consumato da un ebreo, in accordo alle regole alimentari della religione ebraica stabilite nella Torah, interpretate dall'esegesi nel Talmud e codificate nello Shulchan Aruch. Il cibo che risponde ai requisiti di casherut è definito casher (in ebraico כשר, letteralmente adatto).
  • Kasjroet is het geheel van spijswetten dat in het jodendom bepaalt of voedsel wel of niet door joden gegeten mag worden. Voedsel dat aan deze spijswetten voldoet, wordt in het Nederlands traditioneel kosjer of koosjer genoemd.
  • Kasjrut er jødiske spiseregler, og stammer fra Mosebøkene. De definerer mat som enten koscher eller treif (ødelagt, uren og derfor forbudt). Kun kjøtt fra «rene» dyr som har kløvede hover og tygger drøv er tillatt. Fisk må ha finner og skjell som lett kan fjernes. Fjærkre som tradisjonelt regnes som koscher er tillatt. Krypdyr og bevingede krypdyr er ikke koscher, samt noen deler av de koschere dyrene som inneholder noen typer fett som ikke er tillatt å spise.
  • Koszerność, kaszrut (z hebr. כשרות, od כשר - dosł. właściwy) - pojęcie, odnoszące się do reguł obowiązujących w prawie żydowskim, określających rodzaje produktów dozwolonych do spożywania (pokarmy, napoje i leki) oraz warunki w jakich powinny być produkowane oraz spożywane.
  • Cashrut ou kashrut, também conhecido como kashruth ou kashrus na tradição asquenazita, é o termo que se refere às leis alimentares do judaísmo. A comida, de acordo com a halachá é chamada de kosher, do termo hebraico כשר (kashér), que significa "próprio" (neste caso, próprio para consumo pelos judeus, de acordo com a lei judaica).
  • Ansamblul regulilor alimentaţiei rituale sau alimentaţia rituală evreiască poartă în ebraică numele de „kaşrut” sau în ortografie internaţională "kashrut" כשרות (în pronunţia aşkenazită "kashrus"). Cuvântul ebraic „kashér” כשר înseamnă „pregătit după ritual” şi, în cazul mâncării, garantat de a fi conform unor standarde de legi religioase evreieşti, unele extrem de detaliate şi dificile pentru cei care nu sunt familiarizaţi cu ele.
  • Кашру́т — термин в иудаизме, означающий дозволенность или пригодность чего-либо с точки зрения Галахи. В русском языке прилагательное «коше́рный» образовано от «ко́шер» — ашкеназского варианта произношения ивр.
  • Kosher betyder tillåtet, godkänt och används i detta syfte om både mat och rituella objekt. Om ett rituellt föremål är kosher kan det brukas; om maten är kosher får den ätas av rättrogna judar. Ett rituellt objekt som är behäftat med fel och inte får tas i bruk är posul. Mat som inte får ätas är treifa.
  • Kaşer, Musevilik dinine göre; yenilmesi ve kullanılmasında dinen bir sakınca bulunmayan helal ürünledir. Bunları belirleyen kurallara ise Kaşerut ya da Kaşrut kuralları adı verilir. Musevilik dinine göre; yenilmesi serbest olan ve haram olan hayvanların listesi Tevrat'ta verilmiştir. Buna göre: Karada yaşayanlardan geviş getiren ve çift tırnaklı olan hayvanların yenmesi serbest bu özelliği taşımayanlar ise yasaktır, bunlara ek olarak tavşan ve deve eti yasaktır.
  • Коше́рний (від гебр. כשר, придатний) — термін, що позначає відповідність їжі іудейським релігійним настановам щодо її приготування, тобто відповідає вимогам кашруту. Бере початок від настанов Бога юдеям в Торі.
  • 符合教規的食物(猶太教)(希伯来语:כָּשֵׁר‎,英文:Kosher,在当代中国犹太社团中普遍音意译为“洁食”)是符合猶太教教規的食材。相關規定除了限制了可食動物的種類外,其屠宰及烹調方式亦受影響。與伊斯蘭教的清真食物相似。
rdfs:label
  • Kashrut
  • Jüdische Speisegesetze
  • Caixer (judaisme)
  • Kašrut
  • Cashrut
  • Košer
  • Cacherouth
  • Kóser
  • Casherut
  • カシュルート
  • Kasjroet
  • Kasjrut
  • Koszerność
  • Cashrut
  • Kaşrut
  • Кашрут
  • Kosher
  • Kaşer
  • Кошерний
  • 符合教規的食物 (猶太教)
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpprop:foodType of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of