Kashrut (also kashruth or kashrus, כַּשְׁרוּת) is the set of Jewish dietary laws. Food in accord with halakha (Jewish law) is termed kosher in English, from the Ashkenazi pronunciation of the Hebrew term kashér (כָּשֵׁר), meaning "fit" (in this context, fit for consumption by Jews according to traditional Jewish law), with the idea of "clean", "intact" and "spotless". Food that is not in accordance with Jewish law is called treif .

PropertyValue
dbpedia-owl:abstract
  • Kashrut (also kashruth or kashrus, כַּשְׁרוּת) is the set of Jewish dietary laws. Food in accord with halakha (Jewish law) is termed kosher in English, from the Ashkenazi pronunciation of the Hebrew term kashér (כָּשֵׁר), meaning "fit" (in this context, fit for consumption by Jews according to traditional Jewish law), with the idea of "clean", "intact" and "spotless". Food that is not in accordance with Jewish law is called treif . Many of the basic laws of kashrut are derived from the Torah's Books of Leviticus and Deuteronomy, with their details set down in the oral law that according to Jewish tradition was handed down by word of mouth down the generations from Moses and it was finally codified in the Mishnah which is the earliest portion of the Talmud. Later summaries of Halakhah such as the Shulhan Arukh, and elaborations by rabbinical authorities exist. The Torah does not state reasons for most kashrut laws. Many varied reasons have been suggested, including philosophical, practical and hygienic. The Guide for the Perplexed, by Maimonides, addresses this topic. The word kosher has become a part of English slang, a colloquialism meaning proper, legitimate, genuine, fair, or acceptable.
  • Die Jüdischen Speisegesetze sind religionsgesetzliche Vorschriften für die Zubereitung und den Genuss von Speisen und Getränken. Nach diesen Vorschriften werden Lebensmittel in solche eingeteilt, die für den Verzehr erlaubt und Lebensmittel, die für den Verzehr nicht erlaubt sind. Der heutige Umgang von Juden mit der Kaschrut ist sehr unterschiedlich und umfasst ein Spektrum von striktester Einhaltung durch orthodoxe Juden bis hin zu völliger Nichtbeachtung durch säkulare Juden. Die Jüdischen Speisegesetze haben ihr Fundament in der Tora, den fünf Büchern Moses, und wurden im rabbinischen Judentum weiterentwickelt und zu einer der Säulen der Halacha, der jüdischen Religionsgesetze. Folgende Aspekte sind für die Kaschrut grundlegend: 1. Die Unterscheidung von erlaubten und nicht erlaubten Tieren. 2. Das Verbot des Blutgenusses. 3. Die Trennung von „fleischig“ und „milchig“ . 4. Die „neutralen“ Lebensmittel.
  • El cashrut (del hebreo כַּשְׁרוּת, "correcto" o "apropiado"; aquello que cumple con los preceptos del cashrut es casher, כָּשֵׁר, conocido también por su pronunciación en yídish, kósher) es la parte de los preceptos de la religión judía que trata de lo que los practicantes pueden y no pueden ingerir, basado en los preceptos bíblicos del Plantilla:Biblia. Tales reglas, interpretadas y expandidas a lo largo de los siglos, determinan con precisión qué alimentos se consideran puros, es decir, cuáles cumplen con los preceptos de la religión y cuáles no son casher (estos últimos se llaman, en hebreo, trefá, טְרֵפָה). Usualmente se asocia la idea de cashrut con dos de las costumbres alimenticias de los judíos: la que establece que los cárnicos no deben ser consumidos al mismo tiempo que los lácteos; y la que prohíbe a los judíos comer carne porcina en cualquiera de sus formas. Esta idea de lo que es casher es sólo parcialmente correcta, pues el concepto en realidad es mucho más vasto y se extiende a prácticamente todos los alimentos y, ciertamente, a los mencionados anteriormente. La etiqueta casher (aunque es más frecuente la palabra kosher) que reciben ciertos productos alimenticios indica que dichos productos respetan los preceptos de la religión judía, y que por tanto se consideran puros y aptos para ser ingeridos por los practicantes de dicha religión.
  • Košer on käsite, joka yhdistetään pääasiassa juutalaisten säädösten mukaan valmistettuun ja tarjottuun ruokaan. Myös muihin juutalaisen uskonnon esineisiin kuten Toorakääröön, mezuzaan, tefillineihin tai mikveen liittyy erityisiä košer-sääntöjä. Näitä säädöksiä kutsutaan yhteisellä nimellä kašrut.
  • Kasherut o Casherut (in ebraico כשרות, letteralmente adeguatezza) indica, nell'accezione comune, l'idoneità di un cibo ad essere consumato da un ebreo, in accordo alle regole alimentari della religione ebraica stabilite nella Torah, interpretate dall'esegesi nel Talmud e codificate nello Shulchan Aruch. Il cibo che risponde ai requisiti di casherut è definito kasher o casher (in ebraico כשר, letteralmente adatto). A causa della ricchezza delle leggi e della casistica corrispondente, per preparare un pasto Casher è necessaria una grande dimestichezza con le varie regole: è il motivo per il quale nei ristoranti Casher e negli stabilimenti industriali Casher si trova un sorvegliante (detto Mashghiach, משגיח) che ha il compito di vegliare al loro rispetto a garantire al consumatore la Casherut del cibo. Il cibo, per essere consumato secondo le regole alimentari ebraiche, deve soddisfare vari aspetti: La natura del cibo; La preparazione del cibo; Per i cibi di origine animale, le caratteristiche dell'animale stesso. Le limitazioni nell'uso di vegetali sono esplicitamente catalogate nella Torah ed accuratamente descritte nella letteratura Halachica. Alcune di esse sono limitate al raccolto della Terra d'Israele: per essere atto al consumo, deve essere sottoposto ad una serie di prelievi, denominati genericamente Terumot Vemaaserot; inoltre, il raccolto del settimo anno del ciclo sabbatico è soggetto ad ulteriori restrizioni. Altre limitazioni riguardano anche i prodotti coltivati all'infuori della Terra d'Israele: per esempio, il divieto di consumare i prodotti di determinati innesti, denominati Kilàyim. Il divieto di Orlà vieta i frutti prodotti dall'albero durante i primi tre anni (vigono regole speciali anche per il quarto anno). Una cura particolare viene portata all'eliminazione di vermi e altri intrusi dagli alimenti di origine vegetale. Vi sono regole strette per ciò che riguarda i cibi di origine animale. Queste sono riconducibili a regole di base, espressamente citate nella Torah, e regole derivanti dall'esegesi. Le regole indicate in seguito sono puramente esplicative, e non devono essere assunte come riferimento: la casistica è estremamente complessa e non sempre univoca. Spesso, anzi, comunità geograficamente separate hanno elaborato norme con sfumature diverse (si veda quanto detto a proposito dei pesci): in questo caso vige la regola di seguire l'usanza della comunità. Per riferimenti certi, si veda la bibliografia in calce.
  • カシュルート(Template:Rtl翻字併記)とは、ユダヤ教の食事規定のことで、ヘブライ語で「カーシェールな状態」を示す女性名詞。 カーシェール(Template:Rtl翻字併記、アシュケナジム式 イディッシュ語 《ラテン文字表記:Template:Lang》)は、「相応しい状態」を示す形容詞で、戒律であるミツワーに適正であることを示す(例:「カーシェールなメズーザーの文」)。食物に関してカーシェールと言えば、食事規定(カシュルート)で食べてよい食物のことを指す。コーシェール、コシェル、コーシェル、カシェルとも表記される。
  • Kasjroet is het geheel van spijswetten dat in het jodendom bepaalt of voedsel wel of niet door joden gegeten mag worden. Voedsel dat aan deze spijswetten voldoet, wordt in het Nederlands traditioneel kosjer of koosjer genoemd.
  • Kasjrut er jødiske spiseregler, og stammer fra Mosebøkene. De definerer mat som enten koscher eller treif (ødelagt, uren og derfor forbudt). Kun kjøtt fra «rene» dyr som har kløvede hover og tygger drøv er tillatt. Fisk må ha finner og skjell som lett kan fjernes. Fjærkre som tradisjonelt regnes som koscher er tillatt. Krypdyr og bevingede krypdyr er ikke koscher, samt noen deler av de koschere dyrene som inneholder noen typer fett som ikke er tillatt å spise. I tillegg er ikke-koscher vin og ost, samt egg og melk fra ikke koschere dyr forbudt. For at kjøttet skal kunne konsumeres må dyr og fjærkre slaktes etter jødisk lov, undersøkes for sykdom og deformasjoner, og tømmes for alt blod. Det er forbudt å blande kjøtt og melk, og det er en regel at et koscher hushold skal holde to sett med servise, bestikk og kjøkkenutstyr - ett for kjøtt og ett for melkeprodukter. Frukt og grønnsaker og produkter som kommer fra disse er verken kjøtt eller melk. De kalles parve og kan serveres enten med kjøtt eller med melk. Fisk, som også regnes som parve kan spises ved samme måltid som kjøtt, men fisk og kjøtt skal inntas adskilt. All ost som produseres med løype (f. eks. gulost, brunost og cottage cheese) kan ikke benyttes med mindre løypen er syntetisk og osten er produsert under streng rabbinsk overvåkning. På Pesach (jødisk påske) gjelder noen ekstra spiseregler da det er forbudt å bruke produkter som inneholder brød, deig eller andre gjær- eller surdeigsprodukter.
  • Koszerność, kaszrut (z hebr. כשרות, od כשר – dosł. właściwy) – pojęcie, odnoszące się do reguł obowiązujących w prawie żydowskim, określających rodzaje produktów dozwolonych do spożywania (pokarmy, napoje i leki) oraz warunki w jakich powinny być produkowane oraz spożywane. Niekiedy pojęcie koszerności rozciągnięte bywa także na sferę pozażywieniową i wówczas koszerność oznacza spełnienie określonych religijnie wymogów także w odniesieniu do innych niż spożywcze produktów i przedmiotów; tak np. teksty liturgiczne są koszerne jedynie wówczas, gdy nie ma w nich tzw. kleksów; dla zapewnienia koszerności mezuzy konieczne jest sporządzenie jej przez sofera, zaś aby talit (chusta modlitewna) był koszerny, nie może w nim brakować żadnego z cicitów (frędzli) itd. Zasady koszerności wywodzą się z Tory (Pięcioksięgu Mojżeszowego), zostały uściślone w Torze ustnej. Są one ściśle przestrzegane przez ortodoksyjnych żydów. Żydzi wyznający judaizm reformowany, konserwatywny i rekonstrukcjonistyczny odrzucają lub znacznie liberalizują przepisy halachy, w tym także dotyczące pokarmu. Nadzór nad przestrzeganiem koszerności w produkcji żywności jest zadaniem rabinów, którzy jednak często różnią się w interpretacjach, albo wydają rozbieżne orzeczenia dotyczące koszerności konkretnych produktów.
  • Cashrut ou kashrut, também conhecido como kashruth ou kashrus na tradição asquenazita, é o termo que se refere às leis alimentares do judaísmo. A comida, de acordo com a halachá é chamada de kosher, do termo hebraico כשר (kashér), que significa "próprio" (neste caso, próprio para consumo pelos judeus, de acordo com a lei judaica). Os judeus que seguem o kashrut não podem consumir comida não-kosher, porém existem exceções quanto à utilização não-alimentícia de produtos não-kosher, como, por exemplo, numa injeção de insulina de origem porcina ministrada a um diabético. A comida que não estiver de acordo com a lei judaica é chamada de treif ou treyf. Num sentido mais técnico, treif significa "rasgado", "dilacerado" e se refere à carne que veio de qualquer animal que contenha algum defeito que o torne impróprio para o abatimento. Um animal que tenha morrido por qualquer meio que não o sacrifício ritual é chamado de neveila, que significa literalmente "coisa suja". Predefinição:Carece de fontes Muitas das leis básicas do cashrut derivaram de dois livros da Torá, o Levítico e o Deuteronômio, com a adição dos detalhes estabelecidos pela lei oral e codificadas pelo Shulkhan Arukh e pelas autoridades rabínicas posteriores. A Torá não afirma explicitamente o motivo da maioria das leis cashrut, e diversas razões foram apresentadas para estas leis, desde filosóficas e ritualísticas, até práticas e higiênicas. Por extensão, a palavra kosher passou a significar "legítimo", "aceitável", "genuíno" ou "autêntico", num sentido mais amplo. O islamismo também tem um sistema relacionado, embora diferente, chamado de halal, e os dois possuem um sistema comparável de sacrifício ritual. Entre os alimentos taref ou treif podemos citar: carne de porco, camarão, lagosta, todos os frutos do mar, peixes que não possuem escamas, carne com sangue, e qualquer alimento que misture carne com produtos de origem láctea, como manteiga, leite e queijo. Um judeu ortodoxo não consome queijo ate 6 horas depois de comer carne, por exemplo, visto que este é preparado com leite.
  • Кашру́т — термин в иудаизме, означающий дозволенность или пригодность чего-либо с точки зрения Галахи. В русском языке прилагательное «коше́рный» образовано от «ко́шер» — ашкеназского варианта произношения ивр. כָּשֵׁר‎; антоним — «трефно́й», от идиш טרײף трейф — букв. некошерный, в свою очередь восходит к ивр. טְרֵפָה‎, трефа́ — букв. «растерзанное». В последние годы и в особенности в израильских изданиях встречается также написание «кашерный».
  • Kosher betyder tillåtet, godkänt och används i detta syfte om både mat och rituella objekt. Om ett rituellt föremål är kosher kan det brukas; om maten är kosher får den ätas av rättrogna judar. Ett rituellt objekt som är behäftat med fel och inte får tas i bruk är posul. Mat som inte får ätas är treifa eller treif. Exempel på rituella föremål som är antigen kosher eller posul: en shofar; pergamentrullar som finns t ex i en sefer tora (rulle som består av moseböckerna) eller i tefillin (bönekapslar som innehåller pergamentrullar med text), en tallit (bönesjal) som är försedd med tzitzith (skådetrådar) (Om trådarna fattas eller går sönder finns det ett regelverk som anger hur många trådar som ska vara hela), en mikve (rituellt bad som finns i en naturflod eller är artificiellt och inomhus) med mera. Om det upptäcks ett kopieringsfel i en sefer torah, förklaras den som 'posul' och får inte användas för att läsa ifrån offentligt i synagogan tills felet har korrigerats. Kashruth (substantiv) anger regelverket för matregler, men språkbruket på svenska och i vissa delar av den anglosaxiska världen är att tillämpa ordet kosher som både adjektiv och substantiv. Mer korrekt är att säga "Jag talar om kashruth" (kosher matreglernas regelverk) och "Alla dessa fiskar är kosher". De grundläggande lagarna inom kashrut finns i Tredje Mosebok. Under en lång tid var det förbjudet att skriva ner den muntliga traditionen, eftersom den skriftliga toran och den skriftliga lagen inte fick ändras. Den muntliga traditionen anses vara äldre. När man var rädd att den muntliga toran skulle gå förlorad, fick den en skriftlig form i Mishna som utgör kärnan i Talmud. Även senare sammanfattningar av lag och praxis gjordes. Den mest kända av dessa är Josef Karos Shulhan Arukh (det dukade bordet). Karo var sefard, och Isserles i Polen bearbetade boken för att anpassa den också för ashkenaziska judar.
  • 符合教規的食物(猶太教)(Template:Lang-he,Template:Lang-en(簡稱Kosher),在当代中国犹太社团中普遍音意译为“洁食”)是符合猶太教教規的食材,含「潔淨、完整、無暇」之意。相關規定除了限制了可食動物的種類外,其屠宰及烹調方式亦受影響。與伊斯蘭教的清真食物相似。
  • La cacherout est le code alimentaire prescrit aux enfants d'Israël dans la Bible hébraïque. Elle constitue l'un des principaux fondements de la Loi, de la pensée et de la culture juive. Elle regroupe d'une part l'ensemble des critères désignant un aliment (animal ou végétal) comme permissible ou non à la consommation et, d'autre part, l'ensemble des lois permettant de les préparer ou de les rendre propres à la consommation. Les aliments en conformité avec ces lois sont dits kascher, « aptes » ou « convenables » à la consommation.
dbpedia-owl:wikiPageExternalLink
dcterms:subject
rdfs:comment
  • Košer on käsite, joka yhdistetään pääasiassa juutalaisten säädösten mukaan valmistettuun ja tarjottuun ruokaan. Myös muihin juutalaisen uskonnon esineisiin kuten Toorakääröön, mezuzaan, tefillineihin tai mikveen liittyy erityisiä košer-sääntöjä. Näitä säädöksiä kutsutaan yhteisellä nimellä kašrut.
  • カシュルート(Template:Rtl翻字併記)とは、ユダヤ教の食事規定のことで、ヘブライ語で「カーシェールな状態」を示す女性名詞。 カーシェール(Template:Rtl翻字併記、アシュケナジム式 イディッシュ語 《ラテン文字表記:Template:Lang》)は、「相応しい状態」を示す形容詞で、戒律であるミツワーに適正であることを示す(例:「カーシェールなメズーザーの文」)。食物に関してカーシェールと言えば、食事規定(カシュルート)で食べてよい食物のことを指す。コーシェール、コシェル、コーシェル、カシェルとも表記される。
  • Kasjroet is het geheel van spijswetten dat in het jodendom bepaalt of voedsel wel of niet door joden gegeten mag worden. Voedsel dat aan deze spijswetten voldoet, wordt in het Nederlands traditioneel kosjer of koosjer genoemd.
  • Кашру́т — термин в иудаизме, означающий дозволенность или пригодность чего-либо с точки зрения Галахи. В русском языке прилагательное «коше́рный» образовано от «ко́шер» — ашкеназского варианта произношения ивр. כָּשֵׁר‎; антоним — «трефно́й», от идиш טרײף трейф — букв. некошерный, в свою очередь восходит к ивр. טְרֵפָה‎, трефа́ — букв. «растерзанное». В последние годы и в особенности в израильских изданиях встречается также написание «кашерный».
  • 符合教規的食物(猶太教)(Template:Lang-he,Template:Lang-en(簡稱Kosher),在当代中国犹太社团中普遍音意译为“洁食”)是符合猶太教教規的食材,含「潔淨、完整、無暇」之意。相關規定除了限制了可食動物的種類外,其屠宰及烹調方式亦受影響。與伊斯蘭教的清真食物相似。
  • Die Jüdischen Speisegesetze sind religionsgesetzliche Vorschriften für die Zubereitung und den Genuss von Speisen und Getränken. Nach diesen Vorschriften werden Lebensmittel in solche eingeteilt, die für den Verzehr erlaubt und Lebensmittel, die für den Verzehr nicht erlaubt sind. Der heutige Umgang von Juden mit der Kaschrut ist sehr unterschiedlich und umfasst ein Spektrum von striktester Einhaltung durch orthodoxe Juden bis hin zu völliger Nichtbeachtung durch säkulare Juden.
  • Kashrut (also kashruth or kashrus, כַּשְׁרוּת) is the set of Jewish dietary laws. Food in accord with halakha (Jewish law) is termed kosher in English, from the Ashkenazi pronunciation of the Hebrew term kashér (כָּשֵׁר), meaning "fit" (in this context, fit for consumption by Jews according to traditional Jewish law), with the idea of "clean", "intact" and "spotless". Food that is not in accordance with Jewish law is called treif .
  • El cashrut (del hebreo כַּשְׁרוּת, "correcto" o "apropiado"; aquello que cumple con los preceptos del cashrut es casher, כָּשֵׁר, conocido también por su pronunciación en yídish, kósher) es la parte de los preceptos de la religión judía que trata de lo que los practicantes pueden y no pueden ingerir, basado en los preceptos bíblicos del Plantilla:Biblia.
  • Kasherut o Casherut (in ebraico כשרות, letteralmente adeguatezza) indica, nell'accezione comune, l'idoneità di un cibo ad essere consumato da un ebreo, in accordo alle regole alimentari della religione ebraica stabilite nella Torah, interpretate dall'esegesi nel Talmud e codificate nello Shulchan Aruch. Il cibo che risponde ai requisiti di casherut è definito kasher o casher (in ebraico כשר, letteralmente adatto).
  • Kasjrut er jødiske spiseregler, og stammer fra Mosebøkene. De definerer mat som enten koscher eller treif (ødelagt, uren og derfor forbudt). Kun kjøtt fra «rene» dyr som har kløvede hover og tygger drøv er tillatt. Fisk må ha finner og skjell som lett kan fjernes. Fjærkre som tradisjonelt regnes som koscher er tillatt. Krypdyr og bevingede krypdyr er ikke koscher, samt noen deler av de koschere dyrene som inneholder noen typer fett som ikke er tillatt å spise.
  • Koszerność, kaszrut (z hebr. כשרות, od כשר – dosł. właściwy) – pojęcie, odnoszące się do reguł obowiązujących w prawie żydowskim, określających rodzaje produktów dozwolonych do spożywania (pokarmy, napoje i leki) oraz warunki w jakich powinny być produkowane oraz spożywane. Niekiedy pojęcie koszerności rozciągnięte bywa także na sferę pozażywieniową i wówczas koszerność oznacza spełnienie określonych religijnie wymogów także w odniesieniu do innych niż spożywcze produktów i przedmiotów; tak np.
  • Cashrut ou kashrut, também conhecido como kashruth ou kashrus na tradição asquenazita, é o termo que se refere às leis alimentares do judaísmo. A comida, de acordo com a halachá é chamada de kosher, do termo hebraico כשר (kashér), que significa "próprio" (neste caso, próprio para consumo pelos judeus, de acordo com a lei judaica).
  • Kosher betyder tillåtet, godkänt och används i detta syfte om både mat och rituella objekt. Om ett rituellt föremål är kosher kan det brukas; om maten är kosher får den ätas av rättrogna judar. Ett rituellt objekt som är behäftat med fel och inte får tas i bruk är posul. Mat som inte får ätas är treifa eller treif.
  • La cacherout est le code alimentaire prescrit aux enfants d'Israël dans la Bible hébraïque. Elle constitue l'un des principaux fondements de la Loi, de la pensée et de la culture juive. Elle regroupe d'une part l'ensemble des critères désignant un aliment (animal ou végétal) comme permissible ou non à la consommation et, d'autre part, l'ensemble des lois permettant de les préparer ou de les rendre propres à la consommation.
rdfs:label
  • Kashrut
  • Jüdische Speisegesetze
  • Cashrut
  • Košer
  • Cacherout
  • Casherut
  • カシュルート
  • Kasjroet
  • Kasjrut
  • Koszerność
  • Cashrut
  • Кашрут
  • Kosher
  • 符合教規的食物 (猶太教)
owl:sameAs
foaf:page
is dbpedia-owl:industry of
is dbpedia-owl:producer of
is dbpedia-owl:product of
is dbpedia-owl:wikiPageDisambiguates of
is dbpedia-owl:wikiPageRedirects of
is dbpprop:foodType of
is dbpprop:genre of
is dbpprop:industry of
is dbpprop:producer of
is owl:sameAs of
is foaf:primaryTopic of