'Gaius Julius Caesar', (13 July 100 BC – 15 March 44 BC), was a Roman military and political leader. He played a critical role in the transformation of the Roman Republic into the Roman Empire. As a politician, Caesar made use of popularist tactics.

PropertyValue
dbpedia-owl:Person/activeYearsEndDate
  • -0044-03-15
dbpedia-owl:Person/activeYearsStartDate
  • -0044-03-15
dbpedia-owl:Person/birthDate
  • -0100-07-13
dbpedia-owl:Person/birthPlace
dbpedia-owl:Person/deathDate
  • -0044-03-15
dbpedia-owl:Person/deathPlace
dbpedia-owl:Person/father
dbpedia-owl:Person/individualisedPnd
  • 118518275
dbpedia-owl:Person/mother
dbpedia-owl:Person/title
  • Consul/Dictator of the Roman Republic
dbpedia-owl:activeYearsEndDate
  • -0044-03-15
dbpedia-owl:activeYearsStartDate
  • -0044-03-15
dbpedia-owl:birthDate
  • -0100-07-13
dbpedia-owl:birthPlace
dbpedia-owl:deathDate
  • -0044-03-15
dbpedia-owl:deathPlace
dbpedia-owl:father
dbpedia-owl:mother
dbpedia-owl:thumbnail
dbpedia-owl:title
  • Consul/Dictator of the Roman Republic
dbpprop:abstract
  • 'Gaius Julius Caesar', (13 July 100 BC – 15 March 44 BC), was a Roman military and political leader. He played a critical role in the transformation of the Roman Republic into the Roman Empire. As a politician, Caesar made use of popularist tactics. During the late 60s and into the 50s BC, he formed political alliances that led to the so-called "First Triumvirate," an arrangement with Marcus Licinius Crassus and Gnaeus Pompeius Magnus ("Pompey the Great") that was to dominate Roman politics for several years. Their factional attempts to amass power for themselves were opposed within the Roman Senate by the optimates, among them Marcus Porcius Cato and Marcus Calpurnius Bibulus, with the sometime support of Marcus Tullius Cicero. Caesar's conquest of Gaul extended the Roman world to the North Sea, and in 55 BC he also conducted the first Roman invasion of Britain. These achievements granted him unmatched military power and threatened to eclipse Pompey's, while the death of Crassus contributed to increasing political tensions between the two triumviral survivors. Political realignments in Rome finally led to a stand-off between Caesar and Pompey, the latter having taken up the cause of the Senate. With the order that sent his legions across the Rubicon, Caesar began a civil war in 49 BC from which he emerged as the unrivaled leader of the Roman world. After assuming control of government, he began extensive reforms of Roman society and government. He heavily centralised the bureaucracy of the Republic and was eventually proclaimed "dictator in perpetuity". A group of senators, led by Marcus Junius Brutus, assassinated the dictator on the Ides of March (15 March) 44 BC, hoping to restore the normal running of the Republic. However, the result was another Roman civil war, which ultimately led to the establishment of a permanent autocracy by Caesar's adopted heir, Gaius Octavianus. In 42 BC, two years after his assassination, the Senate officially sanctified Caesar as one of the Roman deities. Much of Caesar's life is known from his own Commentaries (Commentarii) on his military campaigns, and other contemporary sources such as the letters and speeches of his political rival Cicero, the historical writings of Sallust, and the poetry of Catullus. Many more details of his life are recorded by later historians, such as Appian, Suetonius, Plutarch, Cassius Dio and Strabo.
  • Gaius Iulius Caesar war ein römischer Staatsmann, Feldherr und Autor. Der patrizischen Familie der Julier entstammend, absolvierte er die Ämterlaufbahn und gelangte durch ein Bündnis mit dem reichen Marcus Licinius Crassus und dem erfolgreichen Militär Gnaeus Pompeius Magnus im Jahr 59 v. Chr. zum Konsulat. In den folgenden Jahren ging Caesar als Proconsul in die nördlichen Provinzen Illyrien und Gallia Cis- und Transalpina, von wo aus er in den Jahren 58–51 v. Chr. ganz Gallien bis zum Rhein eroberte. Im anschließenden römischen Bürgerkrieg (49–45 v. Chr. ), in dem er sich gegen seinen ehemaligen Verbündeten Pompeius und dessen Anhänger durchsetzte, führte er das Ende der Republik herbei, indem er sich zum Alleinherrscher ausrief. Nach seiner Ernennung zum Diktator auf Lebenszeit fiel er einem Attentat zum Opfer. Caesars Name wurde zum Bestandteil des Titels aller nachfolgenden Herrscher des römischen Kaiserreichs. In der römischen Spätantike und im Byzantinischen Reich bezeichnete der Titel „Caesar“ einen Mitherrscher oder Thronfolger. In den entlehnten Formen Kaiser und Zar wurde der Name später auch zum Titel der Herrscher des Heiligen Römischen, des Bulgarischen und des Russischen Reiches.
  • Gai Juli Cèsar, (en llatí Gaius Iulius Caesar) més conegut com a Juli Cèsar va ser un general i polític romà que va crear els fonaments del futur sistema imperial romà al final de la República. Va vestir la toga, la corona i el ceptre d'un general triomfant i va utilitzar el títol d'imperator. Va ser cap de la religió de l'Estat (pontifex maximus), però sobretot tenia el comandament de tots els exèrcits, la qual cosa li proporcionava el control del poder.
  • Gaius Iulius Caesar byl římským vojevůdcem a politikem a jedním z nejmocnějších mužů antické historie. Sehrál klíčovou roli v procesu zániku římské republiky a její transformace v monarchii. Jako stoupenec politické frakce populárů vytvořil spolu s Marcem Liciniem Crassem a Gnaeem Pompeiem Magnem tzv. první triumvirát, který po několik let dominoval římské politice. Caesarovy výboje v Galii rozšířily římskou moc hluboko na sever. Caesar dále jako první Říman pronikl do Británie a za řeku Rýn. Rozpad triumvirátu po smrti Crassa přivedl Caesara do konfliktu s Pompeiem podporovaným římským senátem. Překročením řeky Rubikonu v roce 49 př. n. l. zahájil Caesar občanskou válku, na jejímž konci se stal jediným a nesporným vládcem celého římského státu. Po uchopení moci zahájil rozsáhlé reformy římské společnosti a vlády. Rovněž byl zvolen doživotním diktátorem. Tím však podnítil Marca Iunia Bruta a řadu dalších římských senátorů, aby ho o březnových idách roku 44 př. n. l. v senátu zavraždili. Strůjci tohoto činu doufali v obnovení republiky. Jejich akce ale vedla pouze k rozpoutání nového kola občanských válek, z něhož vyšel jako vítěz Caesarův adoptivní syn Octavianus, který poté nastolil římské císařství. V roce 42 př. n. l. byl Caesar římským senátem oficiálně prohlášen za jednoho z římských bohů. Mnoho z Caesarova života je nám známo z jeho vlastních Zápisků (Commentarii) z vojenských tažení. Mezi další soudobé prameny náleží také dochované dopisy a projevy Caesarova politického soupeře Cicerona, historické dílo Sallustia či Cattulovy básně. Další podrobnosti o Caesarově životě byly zachyceny pozdějšími historiky – Appiánem, Suetoniem, Plútarchem, Cassiem Dionem a Strabónem.
  • Cayo Julio César fue un líder militar y político de la era tardorrepublicana. Nacido en el seno de la gens Iulia, en una familia patricia de escasa fortuna, estuvo emparentado con algunos de los hombres más influyentes de su época, como su tío Cayo Mario, quien influiría de manera determinante en su carrera política. En 84 a. C. , a los 16 años, el popular Cinna lo nombro flamen dialis, cargo religioso del que fue relevado por Sila, con el cual tuvo conflictos a causa de su matrimonio con la hija de Cinna. Tras escapar de morir a manos de los sicarios del dictador, fue perdonado gracias a la intercesión de los parientes de su madre. Trasladado a Asia, combatió en la Tercera Guerra Mitridática como legatus de Marco Minucio Termo. Volvió a Roma a la muerte de Sila en 78 a. C. , ejerciendo por un tiempo la abogacía. En 73 a. C. sucedió a su tío Cayo Aurelio Cotta como pontífice, y pronto entró en relación con los cónsules Pompeyo y Craso, cuya amicitia le permitiría lanzar su propia carrera política. En 70 a. C. César sirvió como cuestor en la provincia de Hispania y como edil curul en Roma. Durante el desempeño de esa magistratura ofreció unos espectáculos que fueron recordados durante mucho tiempo por el pueblo. En 63 a. C. fue elegido praetor urbanus al obtener más votos que el resto de candidatos a la pretura. Ese mismo año murió Quinto Cecilio Metelo Pío, Pontifex Maximus designado durante la dictadura de Sila, y, en las elecciones celebradas con objeto de sustituirle, venció César. Al término de su pretura sirvió como propretor en Hispania, donde lideró una breve campaña contra los lusitanos. En 59 a. C. fue elegido cónsul gracias al apoyo de sus dos aliados políticos, Pompeyo y Craso, los hombres con los que César formó el llamado Primer Triunvirato. Su colega durante el consulado, Bíbulo, se retiró a fin de entorpecer la labor de César que, sin embargo, logró sacar adelante una serie de medidas legales, entre las que destaca una ley agraria que regulaba el reparto de tierras entre los soldados veteranos. Tras su consulado fue designado procónsul de las provincias de Galia Transalpina, Iliria y Galia Cisalpina; esta última tras la muerte de su gobernador, Céler. Su gobierno estuvo caracterizado por una política muy agresiva en la que sometió a la práctica totalidad de pueblos celtas en varias campañas. Este conflicto, conocido como la Guerra de las Galias, finalizó cuando el general republicano venció en la Batalla de Alesia a los últimos focos de oposición, liderados por un jefe arverno llamado Vercingétorix. Sus conquistas extendieron el dominio romano sobre los territorios que hoy integran Francia, Bélgica, Holanda y parte de Alemania. Fue el primer general romano en penetrar en los inexplorados territorios de Britania y Germania. Mientras César terminaba de organizar la estructura administrativa de la nueva provincia que había anexionado a la República, sus enemigos políticos trataban en Roma de despojarle de su ejército y cargo utilizando el Senado, en el que eran mayoría. César, a sabiendas de que si entraba en la capital sería juzgado y exiliado, intentó presentarse al consulado in absentia, a lo que la mayoría de los senadores se negaron. Este y otros factores le impulsaron a desafiar las órdenes senatoriales y protagonizar el famoso cruce del Rubicón, donde al parecer pronunció la inmortal frase "Alea iacta est" (la suerte está echada) iniciando así un conflicto conocido como la Segunda Guerra Civil de la República de Roma, en el que se enfrentó a los optimates, que estaban liderados por su viejo aliado, Pompeyo. Su victoria, basada en las derrotas que infligió a los conservadores en Farsalia, Tapso y Munda, le hizo el amo de la República. El hecho de que estuviera en guerra con la mitad del mundo romano no evitó que se enfrentara a Farnaces II en Zela y a los enemigos de Cleopatra VII en Alejandría. A su regreso a Roma se hizo nombrar cónsul y dictator perpetuus —dictador vitalicio— e inició una serie de reformas económicas, urbanísticas y administrativas. A pesar de que bajo su gobierno la República experimentó un breve periodo de gran prosperidad, algunos senadores vieron a César como un tirano que ambicionaba restaurar la monarquía. Con el objeto de eliminar la amenaza que suponía el dictador, un grupo de senadores formado por algunos de sus hombres de confianza como Bruto y Casio y antiguos lugartenientes como Trebonio y Décimo Bruto, urdieron una conspiración con el fin de eliminarlo. Dicho complot culminó cuando, en las idus de marzo, los conspiradores asesinaron a César en el Senado. Su muerte provocó el estallido de otra guerra civil, en la que los partidarios del régimen de César; Antonio, Octavio y Lépido, derrotaron en la doble Batalla de Filipos a sus asesinos, liderados por Bruto y Casio. Al término del conflicto, Octavio, Antonio y Lépido formaron el Segundo Triunvirato y se repartieron los territorios de la República, aunque, una vez apartado Lépido, finalmente volverían a enfrentarse en Actium, donde Octavio, heredero de César, venció a Marco Antonio. Al margen de su carrera política y militar, César destacó como orador y escritor. Redactó, al menos, un tratado acerca de astronomía, otro acerca de la religión republicana romana, y un estudio sobre el latín, ninguno de los cuales ha sobrevivido hasta nuestros días. Las únicas obras que se conservan son sus Comentarios de la Guerra de las Galias y sus Comentarios de la Guerra Civil. Se conoce el desarrollo de su carrera como militar y gran parte de su vida a través de sus propias obras y de los escritos de autores como Suetonio, Plutarco, Veleyo Patérculo o Eutropio.
  • Julius Caesar oli roomalainen valtiomies, sotilas ja kirjailija. Hän valloitti Gallian Rooman valtakunnalle ja oli ensimmäinen roomalainen, joka yritti valloittaa Britannian. Caesar aloitti ja voitti kansalaissodan, jonka jälkeen hänestä tuli valtakunnan kiistaton johtaja. Caesar julistettiin elinikäiseksi diktaattoriksi. Tyytymättömät aristokraatit murhasivat Caesarin tasavallan nimissä Rooman senaatin istunnossa vuonna 44 eaa. Caesarin adoptoimasta Octavianuksesta tuli ensimmäinen Rooman keisari. Arvonimi keisari on johdettu Caesarin nimestä.
  • Jules César est un général, homme politique et écrivain romain, né à Rome le 12 ou le 13 juillet 100 av. J. -C. et mort le 15 mars 44 av. J. -C.
  • Fájl:Hw-caesar. jpg Julius Caesar Caius Iulius Caesar római hadvezér és politikus. Fontos szerepet játszott a köztársaság felszámolásában és a császárság intézményének létrehozásában. Elfoglalta Galliát, és elsőként vezetett hadjáratot Britanniába – mindkettőt saját kezdeményezésre. Minden idők egyik legnagyobb hadvezére (stratégája) volt és nagyszerű politikus is (mindkettő alatt leginkább az értendő, hogy fantasztikusan tudott bánni az emberekkel). Jelentősége az ókor történetében Nagy Sándoréval vetekedik. Kiépülő egyeduralma a királyságot (egyszemélyi uralmat) átoknak tekintő Rómában hamar komoly ellenérzésekkel találkozott. Polgárháború bontakozott ki ellene, amit megnyert, és az így létrejött birodalom vitathatatlan urává lett. Mélyreható reformokba kezdett. Élethossziglani diktátorrá nyilvánította magát, és erőteljesen központosította a köztársaság kései éveiben szétzilálódott közigazgatási rendszert. Mondhatni mindent sikerült megnyernie, csak polgártársait nem: Róma nem tolerálta őt. Az egyre hangosabb zúgolódást és a diktatúrát látva Marcus Brutus és több szenátor összeesküdött, és meggyilkolták Caesart, abban a reményben, hogy sikerül megmenteniük a köztársaságot. A merénylet után azonban polgárháború tört ki Caesar hívei és a köztársaságiak között.
  • Ebbe un ruolo cruciale nella transizione del sistema di governo dalla forma repubblicana a quella imperiale. Fu dictator di Roma alla fine del 49 a.C. , nel 47 a.C. , nel 46 a.C. con carica decennale e dal 44 a.C. come dittatore perpetuo. Fu ritenuto da alcuni degli storici a lui contemporanei il primo imperatore di Roma.
  • ガイウス・ユリウス・カエサル(古典ラテン語:Gaius Julius Caesar, 紀元前100年頃7月13日 - 紀元前44年3月15日)は、共和政末期の政治家、軍人であり、文筆家。 三頭政治と内乱を経て終身独裁官となり、のちの帝政の基礎を築いた。「来た、見た、勝った」「賽は投げられた」「ブルータス、お前もか」などの引用句でも知られる。
  • Gaius Julius Caesar was een Romeins politicus. Hij wordt meestal kortweg Julius Caesar of Caesar genoemd en wordt gezien als een van de machtigste mannen van zijn tijd. Hij had jarenlang de politieke macht te Rome.
  • Gaius Julius Cæsar (på klassisk latin skrevet GAIVS IVLIVS CAESAR, klassisk latinsk uttale /kajsar/) var en romersk militær leder, forfatter og diktator. Han la grunnen for opprettelsen av keiserdømmet. Selv var han dog ikke keiser i Roma, men hadde sine embeteter innenfor rammen av republikken. Med hans erobring av Gallia i det moderne Frankrike og Belgia nådde den romerske republikken frem til Atlanterhavskysten, noe som har satt spor frem til moderne tid. Hans verk om kampanjen De Bello Gallico (gallerkrigen) som på grunn av sitt stilrene språk fortsatt er standard pensum for begynnerkurs i latin. Etter at han selv utnevnte seg som diktator på livstid, gjennomførte han flere politiske og sosiale reformer, men hans planer ble avbrutt da han ble myrdet av en gruppe senatorer under ledelse av Brutus og Cassius i 44 f. Kr. Mye om hans liv er kjent, både fra hans egne verker og fra senere historikere som Appian, Sveton, Plutark og Cassius Dio. Julius Cæsar regnes for å være en viktig historisk person, og mye har vært sagt og skrevet om ham gjennom tidene. En kjent skjønnlitterær skildring finner man i William Shakespeare's skuespill Julius Cæsar.
  • Gaius Iulius Caesar, Gajusz Juliusz Cezar, Cezar, ur. 12 lipca 100 p.n.e. (13 lipca 102 r. p.n.e. – koncepcja Mommsena i Diona) w Rzymie, zm. 15 marca 44 p.n.e. w Rzymie – rzymski polityk, wódz, dyktator i pisarz. Jeden z członków stronnictwa popularów, spowinowacony z Cynną i Mariuszem. Po ich śmierci piastował kolejno urzędy kwestora, edyla, pretora, konsula i dyktatora. Sławę zdobył dzięki namiestnictwu w Galii i dzięki pomocy swych żołnierzy udało się mu pokonać opozycję, skupioną wokół senatu i Pompejusza – tzw. optymatów, aby następnie, po wieloletnich walkach, przejąć pełnię władzy w Rzymie. Zamordowany w dniu id marcowych przez senatorów pod przywództwem Marka Brutusa oraz Gajusza Kasjusza. Przed śmiercią adoptował Oktawiana Augusta (wtedy jeszcze Gaiusa Octaviusa), wyznaczając go na swego spadkobiercę.
  • Caio Júlio César, foi um líder militar e político romano. Desempenhou um papel crítico na transformação da República Romana no Império Romano. As suas conquistas na Gália estenderam o domínio romano até o oceano Atlântico: um feito de consequências dramáticas na história da Europa. No fim da vida, lutou numa guerra civil com a facção conservadora do senado romano, cujo líder era Pompeu. Depois da derrota dos optimates, tornou-se ditador (no conceito romano do termo) vitalício e iniciou uma série de reformas administrativas e econômicas em Roma. O seu assassinato nos idos de Março de 44 a.C. por um grupo de senadores travou o seu trabalho e abriu caminho a uma instabilidade política que viria a culminar no fim da República e início do Império Romano. Os feitos militares de César são conhecidos através do seu próprio punho e de relatos de autores como Suetónio e Plutarco.
  • Gaius Iulius Cezar a fost un lider politic şi militar roman şi una dintre cele mai influente personalităţi din istorie. Rolul său a fost esenţial în transformarea Romei din Republică în Imperiul Roman. Cucerirea Galiei, regizată de Cezar, a extins lumea romană până la Oceanul Atlantic, introducând influenţe romane în ceea ce avea să devină mai târziu Franţa, fapt ale cărei consecinţe se simt chiar şi astăzi. În anul 55 î. Hr. Cezar a lansat prima invazie romană în Marea Britanie. Cezar a ieşit învingător într-un război civil, devenind astfel conducător indiscutabil al lumii romane, şi a iniţiat o vastă acţiune de reformare a societăţii romane şi a guvernului acesteia. El a fost proclamat dictator pe viaţă şi a centralizat puternic deja şovăitorul guvern al Republicii slăbite. Prietenul lui Cezar, Marcus Brutus, complotează pentru a îl asasina, în speranţa de a salva Republica. Dramatica asasinare din Idele lui Martie a fost catalizatorul unui al doilea război civil, între Cezari şi Republicani. Acest conflict s-a încheiat cu victoria Cezarilor în Bătălia de la Philippi şi stabilirea formală a unui al Doilea Triumvirat, în care Octavian, Antoniu şi Lepidus împărţeau controlul asupra Romei. Tensiunile iscate între Octavian şi Antoniu au condus la un nou război civil, culminând cu înfrângerea lui Antoniu în Bătălia de la Actium. Octavian ajunge astfel liderul indiscutabil al lumii romane. Această perioadă de războaie civile a transformat Republica Romană în Imperiul Roman, cu nepotul de bunic, în acelaşi timp şi fiu adoptiv al lui Cezar, Octavian, cunoscut mai târziu ca Cezar August, instalându-se ca primul împărat. Campaniile militare ale lui Cezar sunt cunoscute în detaliu din prisma propriilor sale notări: Commentarii de Bello Gallico, şi multe detalii ale vieţii sale sunt înregistrate mai târziu de către istorici precum Suetonius, Plutarh şi Cassius Dio.
  • Гай Ю́лий Це́зарь (— Император Гай Юлий Цезарь) — древнеримский государственный и политический деятель, полководец, писатель. Своим завоеванием Галлии Цезарь расширил римскую державу до берегов северной Атлантики и подчинил римскому влиянию территорию современной Франции, а также начал вторжение на Британские острова. Деятельность Цезаря коренным образом изменила культурный и политический облик Западной Европы и оставила неизгладимый след в жизни следующих поколений европейцев. Гай Юлий Цезарь, обладая блестящими способностями военного стратега и тактика, одержал победу в сражениях гражданской войны и стал единовластным повелителем Pax Romana. Наряду с Гнеем Помпеем он начал реформирование римского общества и государства, которое уже после его смерти привело к установлению Римской империи. Цезарь хотел централизировать управление республикой. Злые языки поговаривали, что он стремится к царской власти. Однако Цезарь, памятуя о неудачной практике правления первых семи царей (из-за них римляне на дух не переносили монархию), пошёл другим путём: стал пожизненным диктатором. Он настаивал на том, чтобы его называли просто — Цезарь. Его убийство привело к возобновлению гражданских войн, закату Римской республики и зарождению Империи, которую возглавил усыновлённый им Октавиан Август. Позже многие монархи хотели связать себя с легендарным Цезарем. Так произошли нем. Kaiser, а также русское понятие «царь», являющееся термином, родственным слову «Цезарь».
  • Gaius Julius Caesar, född 13 juli 100 f. Kr. i stadsdelen Subura i Rom, död 15 mars 44 f. Kr. i Rom, var en romersk militär och statsman, som kom att spela en betydande roll då den romerska republiken omformades till det romerska kejsardömet. Han är även benämnd Julius, Gaius Julius, Gaius Caesar och Divus Julius. Hans namn har givit upphov till ordet kejsare och dess motsvarighet på många språk, liksom till månaden juli. Julius Caesar gjorde en enastående karriär som romersk politiker. Han blev utnämnd till folktribun tidigt, men hans första betydande och allmänt erkända titel imperator tilldelades honom år 60 f. Kr. och han innehade sedan en rad konsulskap. Därtill var han ståthållare i Sydgallien. Han adopterade släktingen Octavianus, den blivande Augustus som var Roms första kejsare. Idus martiae, det vill säga den 15 mars, år 44 f. Kr. mördades Caesar vid Pompejus teater i Rom. Han fick motta 23 dolkstygn av de sammansvurna, bland vilka hans förtrogne Marcus Brutus befann sig. Tillsammans med Kleopatra fick Caesar sonen Caesarion Ptolemaios. Namnet Caesarion fick pojken av sin far, och namnet Ptolemaios fick han från Cleopatras yngre bror som härskat i Egypten och dött under de stridigheter som uppstod då Cleopatra tog makten med hjälp av Julius.
  • Jül Sezar, 13 Temmuz M. Ö. 100
  • Ю́лій Це́зар (лат. Imperator Gaius Iulius Caesar — Імператор Гай Юлій Цезар) — давньоримський державний і політичний діяч, полководець, письменник. Діяльність Цезаря докорінно змінила культурний і політичний вигляд Західної Європи і залишила визначний слід в житті наступних поколінь європейців.
  • 盖乌斯·尤利乌斯·恺撒¹(拉丁文:Gaius Julius Caesar²,前102年7月13日—前44年3月15日),或稱恺撒大帝,罗马共和国末期杰出的军事统帅、政治家。 恺撒出身贵族,历任财务官、祭司长、大法官、执政官、监察官、独裁官等职。前60年与庞培、克拉苏秘密结成前三头同盟,随后出任高卢总督,花了八年時間征服了高卢全境(大约是现在的法国),还袭击了日耳曼和不列颠。西元前49年,他率军佔领罗马,打败庞培,集大权于一身,实行独裁统治。制定了《儒略历》。 前44年,恺撒遭以布鲁图所领导的元老院成员暗杀身亡。恺撒身后,其甥孫及養子屋大维击败安东尼开创罗马帝国并成为第一位帝国皇帝。
dbpprop:alternativeNames
  • Julius Caesar
dbpprop:belowstyle
  • background: ddf;
dbpprop:birthPlace
dbpprop:caption
  • Bust of Julius Caesar
dbpprop:consort
dbpprop:convertProperty
  • km
  • mi
  • 0 (xsd:integer)
  • 40 (xsd:integer)
dbpprop:data
dbpprop:dateOfBirth
  • 13 July 100 BC or 102 BC
  • July 12, 100 BC
dbpprop:dateOfDeath
  • 15 March 44 BC
  • March 15, 44 BC
dbpprop:deathPlace
dbpprop:father
dbpprop:fullName
  • Gaius Julius Caesar
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:header
  • These articles cover the ''' Ancient Roman''' Comitium of the ''' Republican''' era
dbpprop:id
  • Julius+Caesar
dbpprop:ipaEnProperty
  • ˈɡaɪ.əs ˈdʒuːli.əs ˈsiːzər
dbpprop:issue
  • Julia Caesaris 85/84–54 BC
    Caesarion 47–30 BC
    Augustus 63 BC–AD 14 (grand-nephew, posthumously adopted as Caesar's son in 44 BC)
dbpprop:label
dbpprop:mother
dbpprop:name
  • Caesar, Gaius Julius
  • Gaius Julius Caesar
  • Julius Caesar
dbpprop:pdflinkProperty
dbpprop:reference
dbpprop:reign
  • October 49 BC – 15 March 44 BC (as dictator and/or consul)
dbpprop:relatedInstance
dbpprop:royalHouse
dbpprop:shortDescription
  • Roman dictator
dbpprop:spokenWikipedia3Property
  • Jcaesar-pt1.ogg
  • Jcaesar-pt2.ogg
  • Jcaesar-pt3.ogg
  • 2007-01-10 (xsd:date)
dbpprop:title
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
rdf:type
rdfs:comment
  • 'Gaius Julius Caesar', (13 July 100 BC – 15 March 44 BC), was a Roman military and political leader. He played a critical role in the transformation of the Roman Republic into the Roman Empire. As a politician, Caesar made use of popularist tactics.
  • Gaius Iulius Caesar war ein römischer Staatsmann, Feldherr und Autor. Der patrizischen Familie der Julier entstammend, absolvierte er die Ämterlaufbahn und gelangte durch ein Bündnis mit dem reichen Marcus Licinius Crassus und dem erfolgreichen Militär Gnaeus Pompeius Magnus im Jahr 59 v. Chr. zum Konsulat. In den folgenden Jahren ging Caesar als Proconsul in die nördlichen Provinzen Illyrien und Gallia Cis- und Transalpina, von wo aus er in den Jahren 58–51 v. Chr.
  • Gai Juli Cèsar, (en llatí Gaius Iulius Caesar) més conegut com a Juli Cèsar va ser un general i polític romà que va crear els fonaments del futur sistema imperial romà al final de la República. Va vestir la toga, la corona i el ceptre d'un general triomfant i va utilitzar el títol d'imperator. Va ser cap de la religió de l'Estat (pontifex maximus), però sobretot tenia el comandament de tots els exèrcits, la qual cosa li proporcionava el control del poder.
  • Gaius Iulius Caesar byl římským vojevůdcem a politikem a jedním z nejmocnějších mužů antické historie. Sehrál klíčovou roli v procesu zániku římské republiky a její transformace v monarchii. Jako stoupenec politické frakce populárů vytvořil spolu s Marcem Liciniem Crassem a Gnaeem Pompeiem Magnem tzv. první triumvirát, který po několik let dominoval římské politice. Caesarovy výboje v Galii rozšířily římskou moc hluboko na sever.
  • Cayo Julio César fue un líder militar y político de la era tardorrepublicana. Nacido en el seno de la gens Iulia, en una familia patricia de escasa fortuna, estuvo emparentado con algunos de los hombres más influyentes de su época, como su tío Cayo Mario, quien influiría de manera determinante en su carrera política. En 84 a. C.
  • Julius Caesar oli roomalainen valtiomies, sotilas ja kirjailija. Hän valloitti Gallian Rooman valtakunnalle ja oli ensimmäinen roomalainen, joka yritti valloittaa Britannian. Caesar aloitti ja voitti kansalaissodan, jonka jälkeen hänestä tuli valtakunnan kiistaton johtaja. Caesar julistettiin elinikäiseksi diktaattoriksi. Tyytymättömät aristokraatit murhasivat Caesarin tasavallan nimissä Rooman senaatin istunnossa vuonna 44 eaa.
  • Jules César est un général, homme politique et écrivain romain, né à Rome le 12 ou le 13 juillet 100 av. J. -C. et mort le 15 mars 44 av. J. -C.
  • Fájl:Hw-caesar. jpg Julius Caesar Caius Iulius Caesar római hadvezér és politikus. Fontos szerepet játszott a köztársaság felszámolásában és a császárság intézményének létrehozásában. Elfoglalta Galliát, és elsőként vezetett hadjáratot Britanniába – mindkettőt saját kezdeményezésre. Minden idők egyik legnagyobb hadvezére (stratégája) volt és nagyszerű politikus is (mindkettő alatt leginkább az értendő, hogy fantasztikusan tudott bánni az emberekkel).
  • Ebbe un ruolo cruciale nella transizione del sistema di governo dalla forma repubblicana a quella imperiale. Fu dictator di Roma alla fine del 49 a.C. , nel 47 a.C. , nel 46 a.C. con carica decennale e dal 44 a.C. come dittatore perpetuo. Fu ritenuto da alcuni degli storici a lui contemporanei il primo imperatore di Roma.
  • ガイウス・ユリウス・カエサル(古典ラテン語:Gaius Julius Caesar, 紀元前100年頃7月13日 - 紀元前44年3月15日)は、共和政末期の政治家、軍人であり、文筆家。 三頭政治と内乱を経て終身独裁官となり、のちの帝政の基礎を築いた。「来た、見た、勝った」「賽は投げられた」「ブルータス、お前もか」などの引用句でも知られる。
  • Gaius Julius Caesar was een Romeins politicus. Hij wordt meestal kortweg Julius Caesar of Caesar genoemd en wordt gezien als een van de machtigste mannen van zijn tijd. Hij had jarenlang de politieke macht te Rome.
  • Gaius Julius Cæsar (på klassisk latin skrevet GAIVS IVLIVS CAESAR, klassisk latinsk uttale /kajsar/) var en romersk militær leder, forfatter og diktator. Han la grunnen for opprettelsen av keiserdømmet. Selv var han dog ikke keiser i Roma, men hadde sine embeteter innenfor rammen av republikken. Med hans erobring av Gallia i det moderne Frankrike og Belgia nådde den romerske republikken frem til Atlanterhavskysten, noe som har satt spor frem til moderne tid.
  • Gaius Iulius Caesar, Gajusz Juliusz Cezar, Cezar, ur. 12 lipca 100 p.n.e. (13 lipca 102 r. p.n.e. – koncepcja Mommsena i Diona) w Rzymie, zm. 15 marca 44 p.n.e. w Rzymie – rzymski polityk, wódz, dyktator i pisarz. Jeden z członków stronnictwa popularów, spowinowacony z Cynną i Mariuszem. Po ich śmierci piastował kolejno urzędy kwestora, edyla, pretora, konsula i dyktatora.
  • Caio Júlio César, foi um líder militar e político romano. Desempenhou um papel crítico na transformação da República Romana no Império Romano. As suas conquistas na Gália estenderam o domínio romano até o oceano Atlântico: um feito de consequências dramáticas na história da Europa. No fim da vida, lutou numa guerra civil com a facção conservadora do senado romano, cujo líder era Pompeu.
  • Gaius Iulius Cezar a fost un lider politic şi militar roman şi una dintre cele mai influente personalităţi din istorie. Rolul său a fost esenţial în transformarea Romei din Republică în Imperiul Roman. Cucerirea Galiei, regizată de Cezar, a extins lumea romană până la Oceanul Atlantic, introducând influenţe romane în ceea ce avea să devină mai târziu Franţa, fapt ale cărei consecinţe se simt chiar şi astăzi. În anul 55 î. Hr.
  • Гай Ю́лий Це́зарь (— Император Гай Юлий Цезарь) — древнеримский государственный и политический деятель, полководец, писатель.
  • Gaius Julius Caesar, född 13 juli 100 f. Kr. i stadsdelen Subura i Rom, död 15 mars 44 f. Kr. i Rom, var en romersk militär och statsman, som kom att spela en betydande roll då den romerska republiken omformades till det romerska kejsardömet. Han är även benämnd Julius, Gaius Julius, Gaius Caesar och Divus Julius. Hans namn har givit upphov till ordet kejsare och dess motsvarighet på många språk, liksom till månaden juli.
  • Jül Sezar, 13 Temmuz M. Ö. 100
  • Ю́лій Це́зар (лат. Imperator Gaius Iulius Caesar — Імператор Гай Юлій Цезар) — давньоримський державний і політичний діяч, полководець, письменник.
rdfs:label
  • Julius Caesar
  • Gaius Iulius Caesar
  • Juli Cèsar
  • Julius Caesar
  • Julio César
  • Julius Caesar
  • Jules César
  • Caius Iulius Caesar
  • Gaio Giulio Cesare
  • ガイウス・ユリウス・カエサル
  • Julius Caesar
  • Julius Cæsar
  • Gajusz Juliusz Cezar
  • Júlio César
  • Iulius Cezar
  • Гай Юлий Цезарь
  • Julius Caesar
  • Jül Sezar
  • Гай Юлій Цезар
  • 恺撒
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:givenname
  • Gaius Julius
  • Gaius Julius
foaf:name
  • Gaius Julius Caesar
  • Gaius Julius Caesar
foaf:page
foaf:surname
  • Caesar
  • Caesar
is dbpedia-owl:Book/subject of
is dbpedia-owl:Film/starring of
is dbpedia-owl:MilitaryConflict/commander of
is dbpedia-owl:MilitaryConflict/partOf of
is dbpedia-owl:MilitaryPerson/allegiance of
is dbpedia-owl:MilitaryUnit/notableCommander of
is dbpedia-owl:MilitaryUnit/patron of
is dbpedia-owl:Person/father of
is dbpedia-owl:Person/predecessor of
is dbpedia-owl:Person/spouse of
is dbpedia-owl:Work/author of
is dbpedia-owl:allegiance of
is dbpedia-owl:author of
is dbpedia-owl:commander of
is dbpedia-owl:father of
is dbpedia-owl:notableCommander of
is dbpedia-owl:partOf of
is dbpedia-owl:patron of
is dbpedia-owl:predecessor of
is dbpedia-owl:spouse of
is dbpedia-owl:starring of
is dbpedia-owl:subject of
is dbpprop:after of
is dbpprop:aliases of
is dbpprop:allegiance of
is dbpprop:author of
is dbpprop:before of
is dbpprop:builder of
is dbpprop:commander of
is dbpprop:consort of
is dbpprop:data of
is dbpprop:disambiguates of
is dbpprop:eponym of
is dbpprop:father of
is dbpprop:gjc of
is dbpprop:header of
is dbpprop:julius of
is dbpprop:notableCommanders of
is dbpprop:partof of
is dbpprop:patron of
is dbpprop:predecessor of
is dbpprop:redirect of
is dbpprop:starring of
is dbpprop:subject of
is dbpprop:successor of
is dbpprop:wikiArticles of
is dbpprop:years of
is owl:sameAs of