| dbpprop:abstract
|
- Judith Butler is an American post-structuralist philosopher, who has contributed to the fields of feminism, queer theory, political philosophy, and ethics. She is the Maxine Elliot professor in the Departments of Rhetoric and Comparative Literature at the University of California, Berkeley. Butler received her Ph.D. in philosophy from Yale University in 1984, and her dissertation was subsequently published as Subjects of Desire: Hegelian Reflections in Twentieth-Century France. In the late-1980s, between different teaching/research appointments (such as at the Humanities Center at Johns Hopkins University), she was involved in "post-structuralist" efforts within Western feminist theory to question the "presuppositional terms" of feminism. Her most recent work focuses on Jewish philosophy, engaging in particular with "pre-Zionist criticisms of state violence."
- Judith Butler ist eine US-amerikanische Professorin für Rhetorik und vergleichende Literaturwissenschaft an der European Graduate School und an der University of California, Berkeley.
- Judith Butler és professora del departament de retòrica i literatura comparada de la universitat de Califòrnia, Berkeley. Butler es una destacada pensadora feminista i lesbiana. Una de les contribucions més destacades es la seva teoria sobre la performativitat del sexe i la sexualitat. Conegut és que el constructivisme ens parla de la construcció del gènere, o del que és el mateix, que els rols de gènere són fets socials i no rols naturals. Però Butler sobrepassa el gènere i afirma que el sexe i la sexualitat lluny d'ésser quelcom natural són, com el gènere, quelcom construït. Butler arriba a aquesta conclusió basant-se en les teories de Freud i Lacan. D'aquest últim treu el concepte d'aquelles posicions sexuals que suposen un trauma el ocupar-les. Davant la por a ocupar alguna d'aquestes, l'individu es col·loca en una heterosexualitat falogocèntrica, es a dir, una heterosexualitat regida per la normativa del imperialisme heterosexual masculí en la que assumir la sexualitat heterosexual implica assumir un sexe determinat. A més de Freud i Lacan, Butler té influencies de Foucault i Derrida. De Foucault extreu el concepte de poder sense subjecte i que es concretitza en el poder que té el discurs o el llenguatge per crear. Però aquests discurs es un discurs sense subjecte, on l'individu no té paraules pròpies, sinó que es el discurs mateix el que vehicula els valors i les normes, en aquests cas, del imperialisme heterosexual. D'en Derrida assumeix el concepte de deconstrucció que ella expressa com a resignificació del discurs, es a dir, el fet de resignificar les paraules. Un exemple d'aquesta resignificació es la paraula "queer" que passa de ser un insult a considerar-se l'expressió d'un moviment d'alliberament i dignitat homosexual.
- Judith Butler es una filósofa post-estructuralista y profesora del departamento de retórica y literatura comparada de la Universidad de California, Berkeley, que ha realizado importantes aportaciones en el campo del feminismo, la teoría Queer, la filosofía política y la ética. Autora de El Género en disputa. Feminismo y la subversión de la identidad (1990) y Cuerpos que importan. El límite discursivo del sexo (1993), ambos libros describen lo que hoy se conoce como Teoría Queer. Una de las contribuciones más destacadas de Butler es su teoría performativa del sexo y la sexualidad. Tradicionalmente, el constructivismo ya nos hablaba de la construcción del género, es decir, que las categorías femenino y masculino, o lo que es lo mismo, los roles de género son constructos sociales y no roles naturales. Pero Butler sobrepasa el género y afirma que el sexo y la sexualidad lejos de ser algo natural son, como el género, algo construido. Butler llega a esta conclusión basándose en las teorías de Foucault, Freud y sobre todo de Lacan. De este último parte al hablarnos de lo "forcluido", es decir, de aquellas posiciones sexuales que suponen un trauma el ocuparlas. Y ante el miedo a ocupar alguna de estas, el individuo se posiciona en una heterosexualidad falogocéntrica, es decir, una heterosexualidad regida por la normativa del imperialismo heterosexual masculino en la que asumir la sexualidad hetero implica asumir un sexo determinado. Aparte de El género en disputa y Cuerpos que importan, Judith Butler también es autora de otros títulos, entre ellos Mecanismos psíquicos del poder (1997), El grito de Antígona (2000), Contingencia, hegemonía, universalidad (2000, diálogo a tres bandas con Slavoj Zizek y Ernesto Laclau), La mujer y la transformación social (2003), Vida precaria (2004) y Deshacer el género (2004).
- Judith Butler (s. 24. helmikuuta 1956) on yhdysvaltalainen filosofi ja feminismin teoreetikko. Hänen vaikutuksensa feminismin teoriaan on ollut huomattava. Butlerin kuuluisin teesi on, että sukupuoli ei ole olemista vaan tekemistä, se on performatiivi. Sitä tuotetaan sosiaalisissa käytännöissä, diskursseissa ja instituutioissa tiettyjä sääntöjä ja normeja toistamalla. Judith Butler syntyi juutalaiseen perheeseen. Hän väitteli tohtoriksi Yalen yliopistossa ja Hegelin filosofiasta ja toimii nykyään Kalifornian Berkeleyn retoriikan laitoksen professorina. Butler on kertonut olevansa lesbo ja feministi; hänen avoimuuttaan seksuaalisuudestaan voidaan pitää myös poliittisena valintana. Filosofian kentässä Butler määrittää kiinnostus poststrukturalisiseen filosofiaan, erityisesti ranskalaisiin nykyajattelijoihin, kuten Jacques Derridahan, Michel Foucault'hon, Luce Irigarayhin, Julia Kristevaan, Monique Wittigiin, Louis Althusseriin, sekä psykoanalyyttiseen teoriaan, kuten Sigmund Freudin, Jacques Lacanin ja Slavoj Žižekin kirjoituksiin. Suomessa Butlerista on kirjoittanut erityisesti filosofi Tuija Pulkkinen.
- Judith Butler est philosophe et féministe américaine.
- Judith Butler amerikai filozófus, a Berkeley Egyetem Retorika és Összehasonlító Irodalomtudomány Tanszékének professzora. Butler a kortárs feminista elmélet egyik kiemelkedő képviselője, a queerelmélet központi figurája. Munkássága a posztstrukturalista gondolati áramlathoz kapcsolódik, nagyban épít Michel Foucault írásaira. Műveinek egyik fő témája a feminista mozgalom előfeltevéseinek kritikája, a férfi-nő biologizáló ellentétpárral szemben a társadalmi nem performatív jellegét hangsúlyozza.
- Ha dato dei contribuiti nei campi del femminismo, della teoria queer, della filosofia politica e dell'etica. Attualmente è professore presso il Dipartimento di retorica e letterature comparate all'Università della California, Berkeley. Butler ha ottenuto il suo Ph.D. in filosofia all'università di Yale nel 1984 con una dissertazione su "Hegelian Reflections in XX Century France". Alla fine degli anni ottanta ha imboccato la corrente "post-strutturalista" attraverso le teorie femministe sulla questione dei "termini presupposizionali". Negli ultimi lavori ha focalizzato l'attenzione sulla filosofia ebraica, criticando particolarmente il sionismo.
- ファイル:Judith Butler. jpg ジュディス・バトラー ジュディス・バトラー（Judith P. Butler、1956年2月24日 - ）は、アメリカ合衆国のポスト構造主義思想家。現在、カリフォルニア大学バークレー校修辞学・比較文学科教授、同学科長。フェミニズム、クイア理論、政治哲学、倫理学の分野で広く活躍している。
- Judith Butler is een Amerikaans filosoof en feministe. Ze is hoogleraar retorica en vergelijkende literatuurwetenschap aan de universiteit Berkeley. Ze geldt als aanhangster van het deconstructivisme. Ze is bekend geworden met twee boeken over gender ("Gender trouble" en "Bodies that matter") en hoe onze (ideeën en gevoelens over) lichamen geregeerd worden door gender als maatschappij-ordenend principe. "Bodies that matter" wordt als een erg moeilijk boek gezien. De hoofdoorzaak hiervan is volgens Butler's critici haar extreem ondoorzichtige taalgebruik. Zelf beschouwt zij dit taalgebruik als noodzakelijk om uit te drukken wat zij te zeggen heeft. Kernidee is "performativiteit". Gender leer je door te 'doen' en door continue herhaling, hetgeen leidt tot imprinting. Hoe dit ook zorgt dat niet alle lichamen en genderexpressies tellen, legt Butler onder verwijzing naar onder meer psychoanalyse grondig uit. Een aantal hoofdstukken, aangevuld met materiaal uit andere boeken, is in Nederlandse vertaling samengebracht onder de titel "Genderturbulentie".
- Judith Butler er en amerikansk sosiolog, filosof og kjønnsforsker. Hun er professor i retorikk og sammenlignende litteraturvitenskap ved European Graduate School og University of California, Berkeley.
- Judith Butler – profesor literatury porównawczej i retoryki University of California w amerykańskim Berkeley, zajmuje się teoriami władzy, seksualności, tożsamości i płci. Jej najbardziej znaną książką jest wydana w 1990 roku Gender Trouble: Feminism and The Subversion of Identity, która zapoczątkowała queer theory. Butler jako lesbijka, słynąca z przekonań feministycznych, zaprezentowała w niej miażdżącą krytykę wszelkich tożsamości płciowych i seksualnych, które uważa się za naturalne czy normalne. Punktem wyjścia dla Judith Butler jest krytyka feminizmu jako ruchu, który próbował ściśle samookreślać się przez wyznaczanie granic własnego głosu. Feministki, definiując się w sposób ograniczający (poprzez klasę, przynależność kulturową itd. ) automatycznie wykluczały inne kobiety, które nie realizowały pewnego wprost lub pośrednio zakładanego wzorca (na przykład białe heteroseksualne kobiety wykluczały kobiety homoseksualne czarne itp.). Butler dopatrywała się w tym niepokojącego echa znanych w tradycyjnym społeczeństwie twardych podziałów na płeć (męską i żeńską), które wyznaczały hierarchię. Wniosek z tego płynął taki, że feminizm zamiast podkreślając indywidualizm i otwierać – unifikował i zamykał. Butler, radykalizując opozycję między płcią kulturową a płcią biologiczną, stwierdziła, że płeć to konstrukcja, której nie należy traktować wiążąco, ale którą należy rozpatrywać z perspektywy danego czasu i historii. Badaczka zdaje się mówić, że naszą gender definiuje nie to, czym jesteśmy, ale raczej to, co robimy, jak się zachowujemy, co – w sposób performatywny – chcemy pokazać innym.
- Judith Butler é uma filósofa pós-estruturalista estadunidense, que contribuiu para os campos do feminismo, Teoria Queer, filosofia política e ética. Ela é professora da cátedra Maxine Elliot no Departamento de Retórica e Literatura Comparada da University of California em Berkeley. Butler obteve seu Ph.D. em filosofia da Yale University em 1984, e sua dissertação foi subseqüentemente publicada como Subjects of Desire: Hegelian Reflections in Twentieth-Century France. Em fins da década de 1980, entre diversas designações de ensino e pesquisa (tais como no Centro de Humanidades na Johns Hopkins University), ela envolveu-se nos esforços "pós-estruturalistas" da teoria feminista ocidental em questionar os "termos pressuposicionais" do feminismo. Seus trabalhos mais recentes enfocam a filosofia judaica, engajando-se em particular nas "críticas pré-sionistas da violência estatal."
- Judith Butler (n. 24 februarie 1956) este o filozofă post-structuralistă din Statele Unite care a contribuit semnificativ spre teoria feministă, teoria queer şi filozofia politică. Butler şi-a primit doctoratul în filozofie de la Universitatea Yale în 1984.
- Judith Butler, född 24 februari 1956, professor i retorik och litteraturvetenskap vid University of California i Berkeley. Butler utgår från att människans sexualitet är konstituerad av språket. Hon menar även att kön blir konstituerat genom samma process. Judith Butler argumenterar för att vår kännedom om våra egna och andras kroppar inte är naturlig eller kommer av sig själv, utan måste läras in. Det är psykosociala normer som materialiserar "kvinnor" eller "män". Med Butlers terminologi har vårt tvåkönssystem sin grund i en heterosexuell melankoli som omöjliggör gränsöverskridande identifikationer. Grunden i Butlers teori bygger på att olikheter mellan könen inte bör hänföras till det biologiska könet (eg. könsorganen) utan istället till det socialt konstruerade könet dvs. genus. Genus är således att betrakta som en social kategori påtvingad en könad kropp. Butler nöjer sig dock inte med det utan menar att själva den dikotomi som uppstår mellan kön och genus i sig är att betrakta som problematisk och den förutsätter att kroppen finns innan den får sin könsbestämda betydelse. Detta medför ett antagande om att verkligheten skapas diskursivt, dvs. genom specifika sätt att tala om, uppfatta och konstruera den sociala världen. Diskursen fungerar som normerande social praktik och verkar genom det tänkande subjektets talhandlingar. Sålunda uppfattas även det biologiska könet genom en samhällelig diskurs, vilket medför att det biologiska könet snarare bör betrakta som lika kulturellt konstruerat som genus, då kön alltid redan är genus. Utifrån detta finns det således ingen anledning att separera på kön och genus eftersom genus refererar och förhåller sig till ett redan existerande genussystem, inte ett ”underliggande” kön. Butler lyckas därmed upphäva distinktionen mellan natur och kultur respektive kropp och identitet. Det biologiska könet blir relevant genom genusfunktionen och genus är den faktor genom vilken förtrycket verkar på människan. Om genus inte är knutet till kön, blir genus ett slags handling som kan sprida sig över de gränserna som påläggs könens skenbart binära karaktär. Könstillhörighet är således inte en effekt av någon inre kärna, utan istället något som endast finns genom repetetiva och konstituerande handlingar, så kallade performativ. Könstillhörighet och sexualitet konstitueras alltså genom uttalandet och upprepandet av vissa ord och handlingar. Performativitet bör inte sammanblandas med det engelska ordet performance, som snarare antyder ett medvetet handlande subjekt bakom handlingen. Den genusbestämda kroppen har alltså inte någon annan ontologisk status än de handlingar som bildar dess verklighet. Kön skapas således genom att handlingar föregår handlande subjekt. Själva genusagerandet är ett offentligt agerande som kräver upprepning för att uppfattas som stabilt över tid. Genuseffekten är det rutinartade sätt på vilket kroppsliga gester, rörelser och stilar av olika slag ger illusion av ett bestående genusbestämt själv. Butler menar dock att i stället för att se dessa handlingar som ett resultat av vår könsidentitet bör vår könsidentitet ses som ett resultat av våra handlingar. Alltså vår identitet som man eller kvinna skapas performativt dvs. av de handlingar som vi utför. Dessa handlingar tenderar dock att tolkas som beroende av en könslig, inre kärna, snarare än något yttre och könskategorierna påförs därmed essentiella (biologiska) skillnader. Illusionen av en inre genuskärna innefattar synen på handlingarna som ett uttryck för att en individ är en kvinna, istället för att det är det som skapar en kvinna. Denna illusion (föreställningar) (re)produceras diskursivt för att reglera sexualiteten inom den obligatoriska heterosexualiteten, dvs. den samhälleligt dominerande idén att den könsbestämda kroppen måste anta ett med det biologiska könet sammanhängande genus, sexuellt begär och sexuell praktik. Detta system av tvingande kopplingar refererar Butler till som den heterosexuella matrisen. Genom denna matris, som kräver en genusordning med två identifierbara kön, blir kroppar begripliga dvs. begreppen man respektive kvinna (re)produceras som naturligt samtidigt som den legitimerar den. Eftersom det inte finns något ”sant” inre är frigörelse inte möjligt, utan möjligheten finns i systemförskjutningar, att kategorierna blir mindre tvingande vilket sker när vi citerar (härmar) på fel vis, dvs. subversiva kroppsakter. Butler ses även som en av de första teoretiker som lanserade queerteorin. Hennes teoribildning hör hemma i den poststrukturalistiska feminismen med influenser från bl. a. Michel Foucault, Sigmund Freud, Jacques Lacan, Louis Althusser, Monique Wittig och Julia Kristeva. Hennes bidrag brukar sammanfattas med att hon genom en ny definition av kön och begär, ogiltigförklarade den tidigare feministiska uppdelningen mellan kön (eng. 'sex') och genus (eng. 'gender'). Istället menade hon att 'gender' i sig implicerar en könstillhörighet och ett heterosexuellt begär. Hennes fokus ligger på vilka kroppar, begär och liv som genom diskursiva uteslutningsprocesser görs omöjliga genom den hegemoniska definition av kön som hon kallar för den heterosexuella matrisen. Butlers senare verk är till viss del orienterade mot världspolitik och USA:s roll i densamma. I det sammanhanget har hon, såsom i Precarious Life - the powers of mourning and violence, alltmer använt sig av Emmanuel Levinas' teorier kring den Andres ansikte. Att annat tema är en mer precis utredning av den filosofiska definitionen av subjektet och dess tillblivelse, såsom i Giving an account of oneself (2005). Butler har blivit en av queerfeminismens viktigaste teoretiker, och på svenska har hennes teorier blivit skrivna om av Tiina Rosenberg i bland annat Queerfeministisk agenda.
- Judith Butler post-yapısalcı ünlü Amerikalı düşünür. Feminizm, eşcinsellik kuramı, politik felsefe ve etik konularında çalışmalar yapmaktadır. Kaliforniya Üniversitesi, Berkeley'de Retorik ve Karşılaştırmalı Edebiyat Bölümünde profesör. Butler felsefe doktorasını Yale Üniversitesi'nden 1984 yılında aldı ve akabinde tezi Arzu Özneleri: Yirminci Yüzyıl Fransa'sında Hegelci Yansımalar adıyla basıldı. 1980'lerin sonuna doğru, farklı öğretim/araştırma merkezleri arasında (en dikkate değer olanı Johns Hopkins University - Humanities Center, İnsanbilimleri Merkezi), feminizmin "önkabullenilmiş terimlerini" sorgulamak için Batılı feminist teorinin içinde "post-yapısalcı" çalışmalarda bulundu.
|
| rdfs:comment
|
- Judith Butler is an American post-structuralist philosopher, who has contributed to the fields of feminism, queer theory, political philosophy, and ethics. She is the Maxine Elliot professor in the Departments of Rhetoric and Comparative Literature at the University of California, Berkeley. Butler received her Ph.D. in philosophy from Yale University in 1984, and her dissertation was subsequently published as Subjects of Desire: Hegelian Reflections in Twentieth-Century France.
- Judith Butler ist eine US-amerikanische Professorin für Rhetorik und vergleichende Literaturwissenschaft an der European Graduate School und an der University of California, Berkeley.
- Judith Butler és professora del departament de retòrica i literatura comparada de la universitat de Califòrnia, Berkeley. Butler es una destacada pensadora feminista i lesbiana. Una de les contribucions més destacades es la seva teoria sobre la performativitat del sexe i la sexualitat. Conegut és que el constructivisme ens parla de la construcció del gènere, o del que és el mateix, que els rols de gènere són fets socials i no rols naturals.
- Judith Butler es una filósofa post-estructuralista y profesora del departamento de retórica y literatura comparada de la Universidad de California, Berkeley, que ha realizado importantes aportaciones en el campo del feminismo, la teoría Queer, la filosofía política y la ética. Autora de El Género en disputa. Feminismo y la subversión de la identidad (1990) y Cuerpos que importan. El límite discursivo del sexo (1993), ambos libros describen lo que hoy se conoce como Teoría Queer.
- Judith Butler (s. 24. helmikuuta 1956) on yhdysvaltalainen filosofi ja feminismin teoreetikko. Hänen vaikutuksensa feminismin teoriaan on ollut huomattava. Butlerin kuuluisin teesi on, että sukupuoli ei ole olemista vaan tekemistä, se on performatiivi. Sitä tuotetaan sosiaalisissa käytännöissä, diskursseissa ja instituutioissa tiettyjä sääntöjä ja normeja toistamalla. Judith Butler syntyi juutalaiseen perheeseen.
- Judith Butler est philosophe et féministe américaine.
- Judith Butler amerikai filozófus, a Berkeley Egyetem Retorika és Összehasonlító Irodalomtudomány Tanszékének professzora. Butler a kortárs feminista elmélet egyik kiemelkedő képviselője, a queerelmélet központi figurája. Munkássága a posztstrukturalista gondolati áramlathoz kapcsolódik, nagyban épít Michel Foucault írásaira.
- Ha dato dei contribuiti nei campi del femminismo, della teoria queer, della filosofia politica e dell'etica. Attualmente è professore presso il Dipartimento di retorica e letterature comparate all'Università della California, Berkeley. Butler ha ottenuto il suo Ph.D. in filosofia all'università di Yale nel 1984 con una dissertazione su "Hegelian Reflections in XX Century France".
- ファイル:Judith Butler. jpg ジュディス・バトラー ジュディス・バトラー（Judith P. Butler、1956年2月24日 - ）は、アメリカ合衆国のポスト構造主義思想家。現在、カリフォルニア大学バークレー校修辞学・比較文学科教授、同学科長。フェミニズム、クイア理論、政治哲学、倫理学の分野で広く活躍している。
- Judith Butler is een Amerikaans filosoof en feministe. Ze is hoogleraar retorica en vergelijkende literatuurwetenschap aan de universiteit Berkeley. Ze geldt als aanhangster van het deconstructivisme. Ze is bekend geworden met twee boeken over gender ("Gender trouble" en "Bodies that matter") en hoe onze (ideeën en gevoelens over) lichamen geregeerd worden door gender als maatschappij-ordenend principe. "Bodies that matter" wordt als een erg moeilijk boek gezien.
- Judith Butler er en amerikansk sosiolog, filosof og kjønnsforsker. Hun er professor i retorikk og sammenlignende litteraturvitenskap ved European Graduate School og University of California, Berkeley.
- Judith Butler – profesor literatury porównawczej i retoryki University of California w amerykańskim Berkeley, zajmuje się teoriami władzy, seksualności, tożsamości i płci. Jej najbardziej znaną książką jest wydana w 1990 roku Gender Trouble: Feminism and The Subversion of Identity, która zapoczątkowała queer theory.
- Judith Butler é uma filósofa pós-estruturalista estadunidense, que contribuiu para os campos do feminismo, Teoria Queer, filosofia política e ética. Ela é professora da cátedra Maxine Elliot no Departamento de Retórica e Literatura Comparada da University of California em Berkeley. Butler obteve seu Ph.D. em filosofia da Yale University em 1984, e sua dissertação foi subseqüentemente publicada como Subjects of Desire: Hegelian Reflections in Twentieth-Century France.
- Judith Butler (n. 24 februarie 1956) este o filozofă post-structuralistă din Statele Unite care a contribuit semnificativ spre teoria feministă, teoria queer şi filozofia politică. Butler şi-a primit doctoratul în filozofie de la Universitatea Yale în 1984.
- Judith Butler, född 24 februari 1956, professor i retorik och litteraturvetenskap vid University of California i Berkeley. Butler utgår från att människans sexualitet är konstituerad av språket. Hon menar även att kön blir konstituerat genom samma process. Judith Butler argumenterar för att vår kännedom om våra egna och andras kroppar inte är naturlig eller kommer av sig själv, utan måste läras in. Det är psykosociala normer som materialiserar "kvinnor" eller "män".
- Judith Butler post-yapısalcı ünlü Amerikalı düşünür. Feminizm, eşcinsellik kuramı, politik felsefe ve etik konularında çalışmalar yapmaktadır. Kaliforniya Üniversitesi, Berkeley'de Retorik ve Karşılaştırmalı Edebiyat Bölümünde profesör. Butler felsefe doktorasını Yale Üniversitesi'nden 1984 yılında aldı ve akabinde tezi Arzu Özneleri: Yirminci Yüzyıl Fransa'sında Hegelci Yansımalar adıyla basıldı.
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
