| dbpprop:abstract
|
- Jeanne II, Countess of Burgundy, also known as Jeanne de Bourgogne, Jeanne, Comtesse de Bourgogne and Joan, Countess Palatine of Burgundy, was the eldest daughter of Otto IV, Count of Burgundy and his wife Mahaut, Countess of Artois. She was married to Philippe, Count of Poitiers, the second son of King Philip IV, in 1307. Jeanne bore him at least seven children (see below), of whom only four daughters survived. In the beginning of 1314, Jeanne's sister Blanche and her sister-in-law Marguerite - were convicted of adultery with two knights, upon the testimony of their sister-in-law, Isabelle. Jeanne was thought to have known of the affairs, and was placed under house arrest at Dourdan as punishment. She continued to protest her innocence, as did her husband, who had refused to repudiate her, and by 1315 - through the influence of her mother and husband - her name had been cleared by the Paris Parlement, and she was allowed to return to court. With the death of her husband's nephew, John I of France, Philippe became Philip V of France; Jeanne became Queen Consort. She was crowned with her husband at Reims on 9 January 1317. Despite the embarrassment caused to the royal family by her involvement in the affairs and imprisonment of the royal Princesses, Jeanne and Philippe produced two more children; neither survived childhood. Her father, the Count of Burgundy, died in 1302, and his titles were inherited by his only legitimate son, Robert. Upon Robert's death in 1315, the County of Burgundy was inherited by Jeanne. In 1329, she inherited her mother's title of Countess of Artois. After her husband's death, Jeanne lived in her own domains. She died at Roye-en-Artois, on 21 January 1330, and was buried in Saint-Denis beside her husband. Her titles were inherited by her eldest daughter, also named Jeanne, who had married Eudes IV, Duke of Burgundy in 1318. With the elder Jeanne's death, the County and Duchy of Burgundy became united through this marriage. Jeanne left provision in her will for the founding of a college in Paris; it was named le collège de Bourgogne, "The Burgundy College."
- Johanna II. von Burgund im Artois war Herrin von Salins, Pfalzgräfin von Burgund von 1315 bis 1330 und (als Johanna I. ) Gräfin von Artois ab 1329. Durch ihre Heirat mit Philippe von Poitiers, dem späteren König Philipp V. war sie Gräfin von Poitiers ab 1307 und Königin von Frankreich von 1317 bis 1322.
- Joana I d'Artois i II de Borgonya, comtessa de Borgonya, comtessa d'Artois, i reina consort de França.
- Johana II. Burgundská byla francouzská a navarrská královna, hraběnka burgundská a z Artois, manželka francouzského krále Filipa V.
- Juana de Borgoña o Juana de Chalons, reina de Francia, esposa de Felipe V de Francia, Condesa Palatina de Borgoña Hija primogénita de Oton IV, conde palatino de Borgoña, y de Mahaut de Artois. Hermana de Blanca, esposa de Carlos de La Marche, futuro Carlos IV. En un principio se trata de unirla en matrimonio con el príncipe heredero de Francia y Navarra, Luis, pero este enlace no se llevó a cabo. Finalmente se convierte en Condesa de Poitiers por su matrimonio con Felipe, hijo segundo de Felipe el Hermoso. El enlace se lleva a cabo en la ciudad de Corbeil, en enero de 1307. Juana se tranformó en cómplice de los adulterios de su hermana y de su cuñada (Margarita, esposa de Luis de Navarra). Al contrario de éstas, a ella nunca se le pudo probar que también hubiera cometido adulterio. Sin embargo, fue acusada y encerrada en Dourdan en el año 1314, para luego ser liberada en 1315 bajo el reinado de su cuñado, ahora Luis X, lo que ocurrió exclusivamente debido a la influencia de su madre en la corte y la intervención de su marido, el cual en todo momento se rehusó a repudiarla. Poco después, la repentina muerte de su hermano menor, Roberto, de diecisiete años, la convertía en Condesa Palatina de Borgoña con el nombre de Juana II. En 1317 y tras la muerte del pequeño monarca Juan I, hijo de Luis X, su marido el conde de Poitiers se transforma en Felipe V de Francia, siendo ella coronada a su lado como reina de Francia el 9 de enero de 1317 en Reims. A la muerte de Felipe el Largo en 1322 la reina viuda se retiró a vivir en sus tierras del Condado de Borgoña, donde el 23 de octubre de 1329 se convertiría en Condesa del Artois con el nombre de Juana I, debido al fallecimiento de su madre, pero la muerte la alcanzaría a ella también un par de meses después, el 21 de enero de 1330, en la ciudad de Roye-en-Picardie. De los siete hijos que engendró solo cuatro mujeres pasarían la edad adulta y no pudieron convertirse en reinas por la Ley sálica Juana de Francia, casada con Eudes IV, Duque de Borgoña. Condesa de Borgoña como Juana III y del Artois como Juana II Margarita de Francia, casada con Luis I, Conde de Flandes. Condesa de Borgoña y Artois como Margarita I Isabel de Francia, casada con Guigues VIII, delfín de Viennois. Blanca de Francia, monja. Luis Felipe de Francia. Juana. Su herencia pasó a su hija mayor, Juana, quien era duquesa de Borgoña
- Jeanne II de Bourgogne ou Jeanne I d'Artois, comtesse de Bourgogne et d'Artois, elle devient reine de France de 1316 à 1322 en tant qu'épouse du roi Philippe V.
- Burgundi Johanna Franciaország királynéja, Burgundia és Artois grófnője, V. (Hosszú) Fülöp felesége, IV. Ottó burgundi gróf és Mahaut d’Artois leánya volt. Húga, Blanka, IV. (Szép) Károly felesége lett. 1307 januárjában házasodott össze Fülöp herceggel Corbeil városában. Az nevezetes 1314-es botrányban, melyben mind húgát, mind sógornőjét, Burgundi Margitot házasságtörésen érték, őt is elítélték – igaz, Johanna nem csalta meg a férjét, de asszisztált a másik két hercegné kalandjához. Ennek megfelelően enyhébb ítéletet kapott, így nem a zord normandiai Château-Gaillard-ban, hanem az Île-de-France-i Dourdanban börtönözték be. Még fogságban volt, amikor meghalt fivére, Róbert burgundi gróf, így 1315-ben II. Johanna néven a tartomány úrnője lett. Sógora, a botrányban kárvallott X. (Civakodó) Lajos megkegyelmezett neki, és visszatérhetett férje oldalára. Az utószülött I. János rövidke életét követően november 19-én lett Franciaország királynéja. 1317. január 9-én koronázták meg férjével együtt Reims-ben. Fülöp 1322-es halála után visszavonult. 1329-ben anyjától örökölte Artois-t, azonban már 1330 januárjában maga is elhalálozott. Saint-Denis-ben temették el férje mellé. Végakaratával alapította meg az ún. burgundi kollégiumot a párizsi egyetemen.
- ファイル:Joan II of Burgundy. jpg ジャンヌ・ド・ブルゴーニュ(Jeanne de Bourgogne, 1291年 - 1330年1月21日)は、フランス王フィリップ5世の王妃。父はブルゴーニュ伯オトン4世、母はアルトワ女伯マティルド。妹ブランシュは夫の弟シャルル4世の王妃。 1307年、フィリップ4世の次男ポワティエ伯フィリップ(後のフィリップ5世)と結婚。2人の間には1男4女が生まれた。 ジャンヌ(1308年 - 1349年) ブルゴーニュ女伯。ブルゴーニュ公ウード4世の妻。 マルグリット(1310年 - 1382年) ブルゴーニュ女伯。フランドル伯ルイ1世の妻。 イザベル(1312年 - 1348年) ヴィエノワ領主ギグ8世の妻。 ブランシュ(1313年 - 1358年) 未婚のまま死去。 フィリップ(1313年 - 1317年) 1314年、夫の妹イザベルの密告により、姦通の罪で王太子ルイ(後のルイ10世)妃マルグリット、妹ブランシュとともに捕らえられ、ジャンヌはドゥーダンへ幽閉された。ジャンヌは己の潔白を主張し続け、ジャンヌら姉妹の母マティルドの奔走も加わり、パリの法廷で彼女の無罪が宣言され、3人のうち彼女だけが許されて宮廷へ戻った。彼女だけが、夫との間に信頼関係が築かれていたためだともいえる。 幽閉による空白はあったものの、ジャンヌとフィリップにはその後1男1女が生まれたが、どちらも夭折した。 ルイ(1316年 - 1317年) 女子(1322年) 1302年に父オトンが死ぬと、爵位は幼い弟ロベールが継いだ。1315年にロベールが早世すると、オトンの子で最年長であったジャンヌが伯位を継承した。1329年には母の爵位も継いでブルゴーニュ伯兼アルトワ伯となった。 1322年に夫と死別後、ジャンヌは宮廷を出て自分の領地で暮らした。1330年にロワ=アン=アルトワで亡くなり、遺体はサン=ドニ大聖堂の夫の隣に葬られた。 パリの大学コレージュ・ド・ブルゴーニュはジャンヌにちなんで名付けられた。
- Johanna II van Bourgondië was, als echtgenote van Filips V van Frankrijk, koningin van Frankrijk. Johanna (Jeanne) was de oudste dochter van Otto IV, paltsgraaf van Bourgondië en van zijn Mahaut van Artesië. In januari 1307 trad zij in het huwelijk met de latere koning Filips de Lange, toen nog graaf van Poitiers, de tweede zoon van Filips IV van Frankrijk. Johanna werd moeder van: Jeanne III van Bourgondië (1308-1347) Margaretha van Frankrijk (1310-1382) Isabella (1312-1348), in 1323 gehuwd met dauphin Guigo VIII van Viennois met heer Jan III van Faucogney, Filips (1313-) Blanche (1313-1358) Lodewijk (1316-1317). In 1314 raakte zij, samen met haar zus Blanca (Blanche) en haar schoonzus Margaretha, betrokken bij een schandaal rond allerlei seksuele uitspattingen (het zgn. schandaal van de Tour de Nesle) en viel in ongenade. Zij werd openbaar vernederd (kaalgeschoren) en naar Pontoise gevoerd waar zij gedwongen werd de gruwelijke terechtstelling bij te wonen van de gebroeders d'Aulnay, de hoofverdachten in deze zaak. Daarna werd zij opgesloten in het kasteel van Dourdan, maar na enkele tijd weer vrijgelaten op verzoek van haar echtgenoot, die beweerde over de bewijzen voor haar onschuld te beschikken. Er wordt wel eens beweerd dat Filips niet anders kon dan haar vrijspreken, omdat hij anders het Franche-Comté, dat hij als bruidsschat had meegekregen, dreigde te verliezen. Johanna werd gravin van Bourgondië in opvolging van haar vader en gravin van Artesië in opvolging van haar moeder. Na het overlijden van Filips' broer Lodewijk X van Frankrijk en van diens postume zoontje Jan I van Frankrijk werden zij, door de toepassing van de Salische wet, samen gekroond te Reims. Doordat Johanna haar echtgenoot enkel vijf dochters schonk en de enige zoon als kind overleed, werd zijn opvolging, door de toepassing van dezelfde Salische wet die hem op de troon had gebracht, problematisch. Filips V overleed op 3 januari 1322 en werd opgevolgd door zijn jongere broer Karel IV van Frankrijk, de laatste uit het Huis Capet. Johanna overleefde haar echtgenoot nog acht jaar. Op 39-jarige leeftijd werd zij het slachtoffer van de pest en overleed op 21 januari 1330. Zij werd bijgezet in de koninklijke begraafplaats te Saint-Denis.
- Joanna II Burgundzka fr. Jeanne de Bourgogne - królowa Francji jako żona Filipa V Długiego. Najstarsze dziecko Otona IV - hrabiego Burgundii i Mahaut d'Artois - hrabiny d'Artois. Jej młodszą siostrą była królowa Blanka Burgundzka, a młodszym bratem hrabia Robert. Joanna w styczniu 1307, w Corbeil poślubiła Filipa Długiego - drugiego syna króla Filipa IV Pięknego i królowej Joanny I z Nawarry. W 1314, na skutek skandalu w wieży Nesle (jej siostra - Blanka Burgundzka i jej kuzynka Małgorzata Burgundzka zostały skazane za wiarołomstwo na uwięzienie w Château-Gaillard), Joanna została skazana na uwięzienie w zamku Dourdan. Joanna pozostała wierna swojemu mężowi, ale pomagała siostrze i kuzynce, organizując ich schadzki. Została uwolniona kilka miesięcy później dzięki wstawiennictwu królowej Klemencji Węgierskiej i przywrócona do łask. W 1315 zmarł jej zaledwie 15-letni brat i Joanna została hrabiną Burgundii jako Joanna II. W listopadzie 1316, po śmierci małego króla - Jana I Pogrobowca, została królową Francji. Razem ze swoim mężem została koronowana w Reims, 9 stycznia 1317. W 1329, po śmierci swojej matki została również hrabiną d'Artois. Sama zmarła w wieku 39 lat w Roye-en-Artois. Została pochowana w bazylice Saint-Denis. W swoim testamencie ufundowała w Paryżu, collège de Bourgogne.
- Joana II da Borgonha foi condessa da Borgonha e de Artois por direito próprio, e condessa de Poitiers, rainha consorte de França e rainha consorte de Navarra através do seu casamento com Filipe V de França. Depois da invasão da Flandres em 1305, o rei Filipe IV de França concedeu Béthune, a primeira cidade a render-se, a Matilde, condessa de Artois e viúva de Otão IV, conde palatino da Borgonha. Para garantir a fidelidade desta, foi organizado o casamento das suas duas filhas, Joana e Branca, com os príncipes Filipe e Carlos, respectivamente, filhos do rei francês. O matrimônio de Filipe com Joana ocorreu em Corbeil, em 1307. Em Abril de 1314, uma visita da sua cunhada Isabel de França despoletou o escândalo da Torre de Nesle: a sua irmã Branca da Borgonha, esposa do príncipe Carlos de França, e Margarida da Borgonha, esposa do príncipe Luís de França, foram acusadas de adultério. Joana da Borgonha, amiga íntima das duas, foi inocentada das acusações de adultério mas, envolvida no caso por ter cohecimento e guardado segredo das infidelidades das outras princesas, foi encarcerada na fortaleza de Dourdan. No mesmo ano Filipe IV morreu e foi sucedido por Luís X. Por influência da sua mãe, no ano seguinte Joana foi libertada e voltou à corte, após ser absolvida pelo parlamento. Pouco depois o seu irmão Roberto, herdeiro de Otão IV e conde da Borgonha, morreu. O título passou para a agora intitulada condessa Joana II da Borgonha. Filipe o Alto, como esposo, assumiu esse título jure uxoris (por direito de casamento), depois de já ser conde de Poitou por direito próprio, título oferecido em apanágio pelo seu pai. Em Novembro de 1316, com a morte de João I o Póstumo, Filipe subiu ao trono e Joana tornou-se rainha da França. Ambos foram coroados em Reims a 9 de Janeiro de 1317. Dois anos depois, Joana pediu ao esposo em 1319 que lhe oferecesse a célebre Torre de Nesle, tendo vendido o edifício em benefício do Colégio da Borgonha, que fundou em testamento, em 1330, para a Universidade de Paris. Depois de seis anos de reinado, Filipe morreu de disenteria e febre na noite de 2 para 3 de Janeiro de 1322, sendo sucedido pelo seu irmão Carlos IV por não deixar um herdeiro varão, segundo a lei sálica. Em 1329 morreu a sua mãe, Matilde de Artois, tendo Joana, como primogénita, herdado o seu condado. Joana morreu aos 39 anos de idade, em Roye-en-Artois, no Artois, a 21 de Janeiro de 1330. Foi sepultada em Saint-Denis, juntamente com o seu esposo. A sua filha Joana III da Borgonha sucedeu-a nos condados de Artois e Borgonha. Pelo seu casamento com Odo IV, duque da Borgonha, uniam-se assim as casas condal e ducal da Borgonha.
- Жа́нна I — старшая дочь графини Маго Артуа и Оттона IV, пфальцграфа Бургундии. В 1315 году унаследовала от брата графство Бургундское, в 1329 году, после смерти матери, была провозглашена графиней Артуа. Умерла по пути в своё графство. Была выдана замуж за будущего короля Филиппа V Длинного, имела от него трёх дочерей и сына Людовика, умершего в младенчестве. Все владения графини Жанны унаследовала её старшая дочь Жанна II.
- Johanna II av Burgund, född 15 januari 1292, död 21 januari 1330, fransk drottning, gift med Filip V av Frankrike, och själv fransk vasallmonark som grevinna av Burgund. Dotter till Otto IV av Burgund och Mahaut av Artois. 1314 dömdes hennes syster Blanche av Burgund och svägerska Marguerite för otrohet, och hon sattes i husarrest, anklagad för att ha känt till saken, men maken och modern stod på hennes sida (maken vägrade förskuta henne), fick henne frikänd 1315. Samma år blev hon regerande grevinna av Burgund efter sin bror. 1316 blev hon drottning. 1329 blev hon regerande grevinna av Artois efter modern. Som änka 1322 bosatte hon sig i sina egna förläningar. Vid hennes död ärvdes hennes troner av hennes dotter, som förenade grevedömet Burgund och hertigdömet Burgund genom sitt äktenskap. Hon grundade även ett universitet i Paris genom sitt testamente.
|
| rdfs:comment
|
- Jeanne II, Countess of Burgundy, also known as Jeanne de Bourgogne, Jeanne, Comtesse de Bourgogne and Joan, Countess Palatine of Burgundy, was the eldest daughter of Otto IV, Count of Burgundy and his wife Mahaut, Countess of Artois. She was married to Philippe, Count of Poitiers, the second son of King Philip IV, in 1307. Jeanne bore him at least seven children (see below), of whom only four daughters survived.
- Johanna II. von Burgund im Artois war Herrin von Salins, Pfalzgräfin von Burgund von 1315 bis 1330 und (als Johanna I. ) Gräfin von Artois ab 1329. Durch ihre Heirat mit Philippe von Poitiers, dem späteren König Philipp V. war sie Gräfin von Poitiers ab 1307 und Königin von Frankreich von 1317 bis 1322.
- Joana I d'Artois i II de Borgonya, comtessa de Borgonya, comtessa d'Artois, i reina consort de França.
- Johana II. Burgundská byla francouzská a navarrská královna, hraběnka burgundská a z Artois, manželka francouzského krále Filipa V.
- Juana de Borgoña o Juana de Chalons, reina de Francia, esposa de Felipe V de Francia, Condesa Palatina de Borgoña Hija primogénita de Oton IV, conde palatino de Borgoña, y de Mahaut de Artois. Hermana de Blanca, esposa de Carlos de La Marche, futuro Carlos IV. En un principio se trata de unirla en matrimonio con el príncipe heredero de Francia y Navarra, Luis, pero este enlace no se llevó a cabo.
- Jeanne II de Bourgogne ou Jeanne I d'Artois, comtesse de Bourgogne et d'Artois, elle devient reine de France de 1316 à 1322 en tant qu'épouse du roi Philippe V.
- Burgundi Johanna Franciaország királynéja, Burgundia és Artois grófnője, V. (Hosszú) Fülöp felesége, IV. Ottó burgundi gróf és Mahaut d’Artois leánya volt. Húga, Blanka, IV. (Szép) Károly felesége lett. 1307 januárjában házasodott össze Fülöp herceggel Corbeil városában.
- ファイル:Joan II of Burgundy.
- Johanna II van Bourgondië was, als echtgenote van Filips V van Frankrijk, koningin van Frankrijk. Johanna (Jeanne) was de oudste dochter van Otto IV, paltsgraaf van Bourgondië en van zijn Mahaut van Artesië. In januari 1307 trad zij in het huwelijk met de latere koning Filips de Lange, toen nog graaf van Poitiers, de tweede zoon van Filips IV van Frankrijk.
- Joanna II Burgundzka fr. Jeanne de Bourgogne - królowa Francji jako żona Filipa V Długiego. Najstarsze dziecko Otona IV - hrabiego Burgundii i Mahaut d'Artois - hrabiny d'Artois. Jej młodszą siostrą była królowa Blanka Burgundzka, a młodszym bratem hrabia Robert. Joanna w styczniu 1307, w Corbeil poślubiła Filipa Długiego - drugiego syna króla Filipa IV Pięknego i królowej Joanny I z Nawarry.
- Joana II da Borgonha foi condessa da Borgonha e de Artois por direito próprio, e condessa de Poitiers, rainha consorte de França e rainha consorte de Navarra através do seu casamento com Filipe V de França. Depois da invasão da Flandres em 1305, o rei Filipe IV de França concedeu Béthune, a primeira cidade a render-se, a Matilde, condessa de Artois e viúva de Otão IV, conde palatino da Borgonha.
- Жа́нна I — старшая дочь графини Маго Артуа и Оттона IV, пфальцграфа Бургундии. В 1315 году унаследовала от брата графство Бургундское, в 1329 году, после смерти матери, была провозглашена графиней Артуа. Умерла по пути в своё графство.
- Johanna II av Burgund, född 15 januari 1292, död 21 januari 1330, fransk drottning, gift med Filip V av Frankrike, och själv fransk vasallmonark som grevinna av Burgund. Dotter till Otto IV av Burgund och Mahaut av Artois. 1314 dömdes hennes syster Blanche av Burgund och svägerska Marguerite för otrohet, och hon sattes i husarrest, anklagad för att ha känt till saken, men maken och modern stod på hennes sida (maken vägrade förskuta henne), fick henne frikänd 1315.
|