| dbpedia-owl:abstract
|
- Ituräa bezeichnete in der Antike eine Landschaft im Norden Palästinas. Sie umfasste den Libanon, den Antilibanon und die zwischen diesen liegende Ebene von Massyas mit der Stadt Chalkis. Benannt ist die Landschaft nach dem Stamm der Ituräer, einem arabischen Nomadenvolk, das mit dem in Vorlage:B und Vorlage:B erwähnten Volk der Jetur identifiziert wird. Die Römer kannten die Ituräer als räuberisches Volk. Ihre Krieger waren aber als Bogenschützen geschätzt.
- Iturea is the Greek name of a region in the Levant during the Late Hellenistic and early Roman periods. It is mentioned only once in the Christian Bible, while in historical sources the name of the people, the Itureans, occurs. The latter are first mentioned by Eupolemus – as one of the tribes conquered by David – and subsequently by Strabo, Pliny the Elder, Josephus, and others, and they designate Itureans as an Ismaelite people. They were known to the Romans as a predatory people, and were appreciated by them for their great skill in archery. A southern branch of the Itureans occupied the area around Galilee but were conquered by the Hasmonean king Alexander Jannaeus and forcefully converted to Judaism. Many Christian theologians, among them Eusebius, taking into consideration the above-cited passage of Luke, place Iturea near Trachonitis; but this seems contrary to all the historical sources. According to Josephus, the Iturean kingdom lay north of Galilee, and in 105 BCE Aristobulus I, having defeated the Itureans, annexed a part of their country to Israel, imposing Judaism upon the inhabitants. Strabo (xvi. 2, § 10, p. 753) includes the land of the Itureans in the kingdom of Ptolemy, son of Mennaeus (Mennæus), whose residence was at Chalcis(?) and who reigned 85-40 BCE. Ptolemy was succeeded by his son Lysanias, called by Dio Cassius (xlix. 32) "king of the Itureans. " About 23 BCE Iturea with the adjacent provinces fell into the hands of a chief named Zenodorus (Josephus, l.c. xv. 10, § 1; idem, B. J. i. 20, § 4). Three years later, at the death of Zenodorus, Augustus gave Iturea to Herod the Great, who in turn bequeathed it to his son Philip (Josephus, Ant. xv. 10, § 3). That Iturea was in the region of Mount Lebanon is confirmed by an inscription of about the year 6 CE (Ephemeris Epigraphica, 1881, pp. 537–542), in which Q. Æmilius Secundus relates that he was sent by Quirinius against the Itureans in Mount Lebanon. In 38 Caligula gave Iturea to a certain Soemus, who is called by Dio Cassius (lix. 12) and by Tacitus (Annals, xii. 23) "king of the Itureans. " After the death of Soemus his kingdom was incorporated into the province of Syria (Tacitus, l.c.). After this incorporation the Itureans furnished soldiers for the Roman army; and the designations "Ala I. Augusta Ituræorum" and "Cohors I. Augusta Ituræorum" are met with in the inscriptions (Ephemeris Epigraphica, 1884, p. 194).
- Iturea è il nome greco della provincia derivato dal nome biblico Jetur, che rappresentava un figlio di Ismaele della Genesi. Il nome della regione è menzionato solo una volta nella Bibbia, mentre tra i contemporanei il nome del popolo degli Iturei è tradotto in greco: Ἰτουραῖοι.
- Iturea er det greske og latinske navnet for en region i Israels land under hasmoneerne, Huset Herodes, og romersk tid.
- Itureen var under de hasmoneiska, herodianska och romerska perioderna en region i Israel. Dess närmare läge är omtvistat, och det nämns bara en gång i Bibeln, medan folkslagets namn, itureer (grekiska Ἰτουραῖοι eller Ἰτυραῖοι) påträffas i historiska källor. De sistnämnda nämns först av Eupolemus som en av de stammar som erövrades av David, och därefter av Strabon, Plinius den äldre, Josefus, med flera, vilka anser itureerna som ett arabiskt (nabateiskt) folkslag. De var kända för romarna som ett rovgirigt folk, och uppskattades av dem för sin stora skicklighet i bågskytte. Itureerna erövrades av den hasmoneiska kungen Alexander Jannaeus och tvingades konvertera till judendomen. Många kristna teologer, bland dem Eusebius, placerar med beaktande av den ovannämnda passagen i Lukas Itureen nära Trachonitis, men detta verkar strida mot alla historiska källor. Enligt Josefus låg det itureiska riket norr om Galileen, och 105 f. Kr. annekterade Aristobulus I, efter att ha besegrat itureerna, en del av landet till Judeen, och påtvingade invånarna judendom. Strabon anser att itureernas landområde ingår i Ptolemaios, son till Mennaeus rike, vars hov låg i Chalkis (?) och som regerade 85 - 40 f Kr. Ptolemaios efterträddes av sin son Lysanias, som av Dio Cassius kallas "Kung över itureerna". Omkring 23 f. Kr. föll Itureen med angränsande provinser i händerna på en hövding vid namn Zenodorus. Tre år senare, efter Zenodorus död, gav Augustus Itureen till Herodes den Store, som i sin tur testamenterade det till sin son Philip. Att Itureen låg i närheten av berget Libanon bekräftas av en inskrift från omkring år 6 e. Kr. där Q. Aemilius Secundus berättar att han sände Quirinius till itureerna vid berget Libanon. År 38 gav Caligula Itureen till en viss Soemus, som av Dio Cassius och Tacitus kallas "Kung över itureerna". Efter Soemus död år 49 införlivades hans rike med provinsen Syrien. Efter detta införlivande bistod itureerna den romerska armén med soldater, och beteckningar som "Ala I. Augusta Ituræorum" och "Cohors I. Augusta Ituræorum" nämns i inskrifter.
- Итурея — историческая область на юге современного Ливана к северо-востоку от Галилеи. Упомянута в Библии, как территория которой управлял сын Ирода Филипп. В древности Итурею населяли кочевые арабские племена. Они были покорены иудейским царем Александром Янаем и обращены в иудаизм.
- L'Iturée est le nom grec d'une région de limitrophe de la Palestine pendant les périodes hasmonéeenne, hérodienne et romaine, au Liban et dans l'Anti-Liban, autour de la plaine de la Bekaa.
|
| rdfs:comment
|
- Ituräa bezeichnete in der Antike eine Landschaft im Norden Palästinas. Sie umfasste den Libanon, den Antilibanon und die zwischen diesen liegende Ebene von Massyas mit der Stadt Chalkis. Benannt ist die Landschaft nach dem Stamm der Ituräer, einem arabischen Nomadenvolk, das mit dem in Vorlage:B und Vorlage:B erwähnten Volk der Jetur identifiziert wird. Die Römer kannten die Ituräer als räuberisches Volk. Ihre Krieger waren aber als Bogenschützen geschätzt.
- Iturea è il nome greco della provincia derivato dal nome biblico Jetur, che rappresentava un figlio di Ismaele della Genesi. Il nome della regione è menzionato solo una volta nella Bibbia, mentre tra i contemporanei il nome del popolo degli Iturei è tradotto in greco: Ἰτουραῖοι.
- Iturea er det greske og latinske navnet for en region i Israels land under hasmoneerne, Huset Herodes, og romersk tid.
- Итурея — историческая область на юге современного Ливана к северо-востоку от Галилеи. Упомянута в Библии, как территория которой управлял сын Ирода Филипп. В древности Итурею населяли кочевые арабские племена. Они были покорены иудейским царем Александром Янаем и обращены в иудаизм.
- Iturea is the Greek name of a region in the Levant during the Late Hellenistic and early Roman periods. It is mentioned only once in the Christian Bible, while in historical sources the name of the people, the Itureans, occurs. The latter are first mentioned by Eupolemus – as one of the tribes conquered by David – and subsequently by Strabo, Pliny the Elder, Josephus, and others, and they designate Itureans as an Ismaelite people.
- Itureen var under de hasmoneiska, herodianska och romerska perioderna en region i Israel. Dess närmare läge är omtvistat, och det nämns bara en gång i Bibeln, medan folkslagets namn, itureer (grekiska Ἰτουραῖοι eller Ἰτυραῖοι) påträffas i historiska källor. De sistnämnda nämns först av Eupolemus som en av de stammar som erövrades av David, och därefter av Strabon, Plinius den äldre, Josefus, med flera, vilka anser itureerna som ett arabiskt (nabateiskt) folkslag.
- L'Iturée est le nom grec d'une région de limitrophe de la Palestine pendant les périodes hasmonéeenne, hérodienne et romaine, au Liban et dans l'Anti-Liban, autour de la plaine de la Bekaa.
|
