| dbpedia-owl:abstract
|
- Der Irakkrieg war eine Invasion des Iraks durch die Streitkräfte der Vereinigten Staaten, der Streitkräfte des Vereinigten Königreichs und verbündeter Staaten in der sogenannten Koalition der Willigen im Jahr 2003. Des Weiteren stellt er den Gipfel und auch das Ende des Irak-Konflikts sowie der langjährigen Spannungen zwischen einem Teil der Vereinten Nationen und dem Irak dar. Gemäß der UN-Charta sind außer dem Recht zur Selbstverteidigung eines Staates bei einem Angriff durch einen anderen Staat militärische Maßnahmen nur im Falle eines Beschlusses durch den Sicherheitsrat als legitim anzusehen. Dieser Beschluss erfolgte nicht. Eine Verurteilung des Angriffs durch den Sicherheitsrat, welcher die USA und das Vereinigte Königreich als dessen ständige und somit vetoberechtigte Mitglieder hätten zustimmen müssen, kam nicht zustande. Die Koalition ordnete die Invasion als Präventivkrieg ein, den sie mit einer akuten Bedrohung seitens des Iraks rechtfertigte. Rechtswissenschaftler und Kritiker werten sie dagegen als Angriffskrieg. Der Irakkrieg wird in Abgrenzung zum Krieg im Irak von 1990/91 auch als Zweiter Irakkrieg oder unter Berücksichtigung des Ersten Golfkrieges zwischen dem Irak und dem Iran als Dritter Golfkrieg bezeichnet. Die Invasion begann am 20. März 2003 und endete im Mai desselben Jahres mit den jeweiligen Ankündigungen von George W. Bush. Als Symbol für den Regimewechsel wurden Statuen Saddam Husseins gestürzt und geschleift. Diese Ereignisse, so wurde später entdeckt, waren von den US Marines inszeniert. In Teilen des Landes brachen nach einer relativ ruhigen Phase heftige bürgerkriegsähnliche Zustände aus. Die irakische Bevölkerung wurde von Terroranschlägen, Kriegshandlungen und Gewaltkriminalität heimgesucht. Guerillas agierten gegen die Besatzungstruppen und die neu formierten irakischen Sicherheitskräfte. Die US-amerikanische Besatzungsmacht wurde auch drei Jahre nach Beginn der Invasion von der Mehrheit der Bevölkerung abgelehnt. Die Aufständischen sind in verschiedene Gruppierungen aufgeteilt und bekämpfen sich auch gegenseitig sowie auch Zivilisten anderer Konfession oder ethnischer Zugehörigkeit. Zu diesen Gruppen zählen ehemalige Mitglieder von Saddam Husseins Regime und Anhänger der irakischen Baath-Partei, sunnitische Araber und Nationalisten, Schiiten um den Geistlichen Muqtada as-Sadr und einheimische sowie zugewanderte islamistische Extremisten, die sich zum Teil dem Terrornetzwerk al-Qaida angeschlossen haben. Über die Anzahl der Opfer seit der Invasion gibt es verschiedene Einschätzungen, die erheblich voneinander abweichen. Zwischendurch konstatierte eine Analyse des US-Regionalkommandos für den Nahen Osten eine zunehmende Verschlechterung der Situation und prognostizierte unkontrollierbare Zustände im Land. Mittlerweile sanken die Opferzahlen und zivilgesellschaftliche Regungen gegen den Terrorismus wurden bemerkt. Vorlage:Siehe auch
- La Guerra de Irak, también conocida como Segunda Guerra del Golfo u Operación Libertad Iraquí en Estados Unidos, Operación Telic en el Reino Unido y, en otros ámbitos, ocupación de Irak, fue un conflicto que comenzó el 20 de marzo de 2003 y finalizó el 19 de agosto de 2010. Tras finalizar la guerra, se dio paso a una operación de entrenamiento de las tropas iraquíes para combatir la insurgencia y el terrorismo. Esta operación se dio a conocer como Operación Nuevo Amanecer, y representa la continuación de la guerra de Irak, que se inicia al organizar los Estados Unidos una coalición multinacional para la invasión de Irak, estando compuesta por unidades de las fuerzas armadas de los propios Estados Unidos, el Reino Unido y contingentes menores de Australia, España, Dinamarca, Polonia y otros Estados. La principal justificación para esta operación que ofrecieron el Presidente de los Estados Unidos, George W. Bush y sus aliados en la coalición, fue la falsa afirmación de que Irak poseía y estaba desarrollando armas de destrucción masiva (ADM), violando un convenio de 1991. Funcionarios de los Estados Unidos sostuvieron, de un modo interesado y tendencioso, que Irak representaba una inminente, urgente e inmediata amenaza a los Estados Unidos, a su pueblo y a sus aliados, así como a sus intereses. Se criticó ampliamente a los servicios de información, y los inspectores designados al efecto no encontraron pruebas de existieran las pretendidas armas de destrucción masiva. Después de la invasión, el Grupo de Investigación en Irak llegó a la conclusión de que Iraq había terminado sus programas para desarrollar dichas armas, en 1991 y no había ninguna en el momento de la invasión, pero que tenían la intención (?) de reanudar la producción siempre y cuando se levantaran las sanciones. Algunos funcionarios de los Estados Unidos alegaron que Saddam Husein y Al Qaeda habían estado cooperando, pero no hay pruebas de que exista una relación de colaboración. Otras razones para la invasión por parte de los funcionarios incluían las preocupaciones sobre el apoyo financiero de Irak para las familias de terroristas suicidas palestinos, violaciones de los derechos humanos por parte del gobierno iraquí, propagación de la democracia, las reservas de petróleo de Iraq, aunque este último ha sido negado por otros funcionarios. La invasión llevó a la rápida derrota de las fuerzas iraquíes, el derrocamiento del Presidente Sadam Husein, su captura en diciembre de 2003 y su ejecución en diciembre de 2006. La coalición dirigida por los Estados Unidos en el Irak ocupado trató de establecer un nuevo gobierno democrático. Sin embargo, poco después de la invasión inicial, la violencia contra las fuerzas de la coalición y entre los diversos grupos étnicos dio lugar a una guerra asimétrica con la insurgencia iraquí, la guerra civil entre sunitas y chiitas iraquíes, y las operaciones de Al-Qaeda en Iraq. Las estimaciones del número de personas muertas fluctúan entre más de 150.000 a más de 1 millón de personas, según fuentes. El costo financiero de la guerra ha sido estimado en más de £ 4.500 millones ($ 9.000 millones) para el Reino Unido, y más de $ 845.000 millones a los Estados Unidos, con el coste total para la economía de este último estimada en $ 3 a 5 billones. Algunas de las naciones que integraron la coalición comenzaron a retirar sus fuerzas como consecuencia de una opinión pública desfavorable y al progresivo aumento de efectivos iraquíes para asumir la responsabilidad de la seguridad.
- The Iraq War or War in Iraq, also referred to in the United States as the Second Gulf War or Operation Iraqi Freedom, began on March 20, 2003 with the invasion of Iraq by the United States under the administration of President George W. Bush and the United Kingdom under Prime Minister Tony Blair. Prior to the invasion, the governments of the United States and the United Kingdom asserted that the possibility of Iraq employing weapons of mass destruction (WMD) threatened their security and that of their coalition/regional allies. In 2002, the United Nations Security Council passed Resolution 1441 which called for Iraq to completely cooperate with UN weapon inspectors to verify that it was not in possession of weapons of mass destruction and cruise missiles. The United Nations Monitoring, Verification and Inspection Commission (UNMOVIC) was given access by Iraq under provisions of the UN resolution but found no evidence of weapons of mass destruction. Additional months of inspection to conclusively verify Iraq's compliance with the UN disarmament requirements were not undertaken. Head weapons inspector Hans Blix advised the UN Security Council that while Iraq's cooperation was "active", it was not "unconditional" and not "immediate". Iraq's declarations with regards to weapons of mass destruction could not be verified at the time, but unresolved tasks concerning Iraq's disarmment could be completed in "not years, not weeks, but months". Following the invasion, the U.S. -led Iraq Survey Group concluded that Iraq had ended its nuclear, chemical, and biological programs in 1991 and had no active programs at the time of the invasion but that Iraq intended to resume production once sanctions were lifted. Although some degraded remnants of misplaced or abandoned chemical weapons from before 1991 were found, they were not the weapons which had been the main argument to justify the invasion. Some U.S. officials also accused Iraqi President Saddam Hussein of harboring and supporting al-Qaeda, but no evidence of a meaningful connection was ever found. Other reasons for the invasion given by the governments of the attacking countries included Iraq's financial support for the families of Palestinian suicide bombers, Iraqi government human rights abuse, and an effort to spread democracy to the country. The invasion of Iraq led to an occupation and the eventual capture of President Saddam, who was later tried in an Iraqi court of law and executed by the new Iraqi government. Violence against coalition forces and among various sectarian groups soon led to the Iraqi insurgency, strife between many Sunni and Shia Iraqi groups, and the emergence of a new faction of al-Qaeda in Iraq. In 2008, the UNHCR reported an estimate of 4.7 million refugees (~16% of the population) with 2 million abroad (a number close to CIA projections) and 2.7 million internally displaced people. In 2007, Iraq's anti-corruption board reported that 35% of Iraqi children, or about five million children, were orphans. The Red Cross stated in March 2008 that Iraq's humanitarian situation remained among the most critical in the world, with millions of Iraqis forced to rely on insufficient and poor-quality water sources. In June 2008, U.S. Department of Defense officials claimed security and economic indicators began to show signs of improvement in what they hailed as significant and fragile gains. In 2007, Iraq was second on the Failed States Index; though its ranking has steadily improved since then, moving to fifth on the 2008 list, sixth in 2009, and seventh in 2010. As public opinion favoring troop withdrawals increased and as Iraqi forces began to take responsibility for security, member nations of the Coalition withdrew their forces. In late 2008, the U.S. and Iraqi governments approved a Status of Forces Agreement effective through January 1, 2012. The Iraqi Parliament also ratified a Strategic Framework Agreement with the U.S. , aimed at ensuring cooperation in constitutional rights, threat deterrence, education, energy development, and other areas. In late February 2009, newly elected U.S. President Barack Obama announced an 18-month withdrawal window for combat forces, with approximately 50,000 troops remaining in the country "to advise and train Iraqi security forces and to provide intelligence and surveillance". General Ray Odierno, the top U.S. military commander in Iraq, said he believes all U.S. troops will be out of the country by the end of 2011, while UK forces ended combat operations on April 30, 2009. Iraqi Prime Minister Nouri al-Maliki has said he supports the accelerated pullout of U.S. forces. In a speech at the Oval Office on 31 August 2010 Obama declared "the American combat mission in Iraq has ended. Operation Iraqi Freedom is over, and the Iraqi people now have lead responsibility for the security of their country. " Beginning September 1, 2010, the American operational name for its involvement in Iraq changed from "Operation Iraqi Freedom" to "Operation New Dawn. " The remaining 50,000 U.S. troops are now designated as "advise and assist brigades" assigned to non-combat operations while retaining the ability to revert to combat operations as necessary. Two combat aviation brigades also remain in Iraq. According to the Associated Press, however, "combat in Iraq is not over," and "U.S. troops remain involved in combat operations alongside Iraqi forces, although U.S. officials say the American combat mission has formally ended."
- Irakin sota oli konflikti Irakissa, jossa kansainvälinen Yhdysvaltain ja Britannian johtama liittouma syrjäytti Saddam Husseinin hallinnon vuonna 2003. Tämän jälkeen konflikti on jatkunut liittoumaa vastaan sissisodan muodossa sekä osin sisällissotana. Yhdysvaltojen taisteluoperaatiot päättyivät virallisesti elokuussa 2010. Eräiden arvioiden mukaan selkkaus on nykyisellään myös Irakin etnisten ja uskonnollisten ryhmien välinen sisällissota. Vuoden 2003 valloituksen ja sitä seuraavan Saddam Husseinin hallinnon kaatamisen suorittivat halukkaiden koalitio, jota johtivat Yhdysvallat ja Britannia. Liittoumaan osallistui 49 maata, joista sotilasoperaatioihin kuusi maata. Pohjoisessa taisteluun liittyi myös yli 50 000 Irakin kurdia. 1. toukokuuta 2003 Yhdysvaltain presidentti George W. Bush julisti suuret taistelut päättyneiksi, minkä ymmärrettiin tarkoittavan sodan päättymistä ja miehitysvallan alkamista. L. Paul Bremer luovutti hallinnon Yhdysvaltain tukemalle Irakin väliaikaiselle hallitukselle 28. kesäkuuta 2004. Malline:Lähde Yhdysvaltojen ja muiden koalitioon kuuluvien maiden sotilaita oli kuitenkin edelleen maassa ja ne olivat aktiivisesti osallisina konfliktissa. Keväällä 2007 Yhdysvallat sijoitti Irakiin noin 30 000 sotilasta erityisesti Bagdadiin. Syksyllä 2007 Yhdysvallat alkoi kotiuttaa keväällä lähettämiänsä lisäjoukkoja. Lokakuussa 2008 Iltalehti uutisoi, että Irakin sota oli tullut maksamaan Yhdysvalloille siihen mennessä yli biljoona dollaria (n. 820 miljardia euroa). Arviot sodan kokonaiskustannuksista vaihtelevät 1-3 biljoonan dollarin välillä. Elokuussa 2010 presidentti Barack Obama ilmoitti operaation olevan ohi. Yhdysvaltojen sotilaat palasivat kotimaahansa.
- La guerra d'Iraq, o seconda guerra del Golfo, è stato un conflitto iniziato il 20 marzo 2003 con l'invasione dell'Iraq da parte di una coalizione formata principalmente da Stati Uniti d'America, Gran Bretagna, Polonia e Australia con contributi minori da parte di altri stati, tra cui l'Italia. Esso è stato preceduto da una lunga ostilità armata sostenuta da 35 Stati (USA in primis) sotto l'egida dell'ONU. La seconda guerra del Golfo iniziò con l'invasione statunitense dell'Iraq, avente come obiettivo principale la deposizione di Saddam, considerato un pericolo per la sicurezza internazionale, soprattutto per il suo presunto appoggio al terrorismo islamico. Le truppe della coalizione prevalsero facilmente sull'esercito iracheno, tanto che il 1º maggio 2003 il presidente statunitense Bush proclamò concluse le operazioni militari su larga scala. Tuttavia, nonostante numerosi Paesi si siano uniti alla coalizione inviando contingenti militari, il conflitto proseguì. Esso si è trasformato in una guerra civile che vede da una parte le forze internazionali e il nuovo governo iracheno (e le milizie curde e sciite che lo appoggiano) e dall'altra un movimento di resistenza forte soprattutto nelle province centrali a prevalenza sunnita, di cui fanno parte blocchi disparati che vanno da ex-membri del partito Baʿth e dell'esercito, a gruppi religiosi, etnici o tribali e a gruppi apertamente terroristici legati ad al-Qāʿida. Dopo un drammatico incremento della violenza fra l'inizio del 2006 e la metà del 2007, durante il quale le tattiche di guerriglia e terrorismo adottate dalla resistenza hanno spinto sempre più nel caos buona parte dell'Iraq, negli ultimi mesi si è assistito ad un leggero miglioramento della situazione militare, per via dell'incremento delle truppe USA e della capacità del nuovo comandante americano di spezzare l'unità della resistenza sunnita attraverso alleanze con le sue componenti "tribali". Tuttavia lo stesso comando americano ammette che queste misure non sono sostenibili nel lungo periodo. I tentativi di porre fine allo scontro attraverso un processo politico non hanno avuto esito: dopo la vittoria alle urne, sciiti e curdi hanno persino esacerbato il conflitto introducendo nella nuova costituzione misure contrarie agli interessi sunniti. I governi che si sono succeduti sono deboli ed incapaci di controllare persino i propri sostenitori: gli scontri armati fra milizie "filo-governative" (come a Bassora, teatro di uno scontro fra fazioni sciite, o a Kirkuk, contesa fra Sciiti e Curdi) sono frequenti. Questi scontri e quelli con la resistenza sono accompagnati da episodi di pulizia etnica, che hanno spinto alcuni milioni di iracheni a fuggire dalle proprie case. Recentemente la situazione irachena è stata resa ancora più intricata da alcune incursioni turche nel nord del Paese, giustificate dall'asilo offerto dai Curdi iracheni a membri di organizzazioni che sarebbero responsabili di atti terroristici in Turchia. I costi umani della guerra in corso non sono chiari: l'unico numero noto con una certa precisione è quello delle perdite della coalizione (4.188 morti ed oltre 28.000 feriti fino al 1º dicembre 2007), mentre per le perdite irachene si va dai circa 30.000 morti cui ha accennato il presidente Bush in un discorso del dicembre 2005, ai circa 650.000 stimati in uno studio apparso nell'ottobre 2006 sulla rivista medica Lancet. L'Iraq è tuttora un paese fortemente destabilizzato, scosso da attentati e insurrezioni; oltre al nuovo esercito iracheno, permangono numerose truppe pacificatrici straniere; le truppe di guerra sono state ritirate dal nuovo presidente americano Barack Obama il 31 agosto 2010: il loro compito è stato dichiarato concluso e l'intervento bellico statunitense formalmente terminato. Dopo avere pagato "un prezzo enorme", ha detto Barack Obama, occorre adesso "voltare pagina", lasciare "la gestione della sicurezza totalmente in mano agli iracheni".
- De Irakoorlog was een door de Verenigde Staten en het Verenigd Koninkrijk in maart 2003 ingezette oorlog tegen en in Irak, waarbij ook andere landen troepen leverden. De oorlog kan worden onderverdeeld in twee fases. De eerste fase was de invasie waarbij een multinationale troepenmacht, de zogenoemde Coalition of the Willing, het bewind van Saddam Hoessein verdreef. Deze fase duurde van 20 maart 2003 tot 1 mei 2003. Het doel van de coalitie was naar eigen zeggen het ten val brengen van het regime van Saddam Hoessein, dat de Iraakse bevolking zou onderdrukken, het internationale terrorisme zou ondersteunen en massavernietigingswapens zou hebben ontwikkeld, bezitten en hebben ingezet. Tot op heden zijn dergelijke wapens niet gevonden, noch is de connectie met Al Qaida aangetoond. De daaropvolgende fase, die nog altijd voortduurt, bestaat uit een programma van nation building, de opbouw van een nieuw Irak door de coalitiemacht. Deze fase wordt echter geplaagd door grootschalige opstanden, die zo ernstig zijn dat gesproken wordt van een burgeroorlog.
- Krigen i Irak, også kalt Den andre gulfkrigen eller Operation Iraqi Freedom, var en krig som begynte 20. mars 2003, da styrker fra en amerikansk-ledet koalisjon invaderte Irak, og sluttet offisielt 31. august 2010 da president Barack Obama erklærte at krigen var over. Krigen kan også sees på som fortsettelsen av Gulfkrigen av 1991, med en lavintensiv krig hvor USA og Storbritannia angrep Irak i perioden mellom de to krigene. Krigen var meget omstridt i store deler av verden og etterhvert mistet den også mye av støtten blant amerikanerne. I 2010 uttalte USAs forsvarsminister Robert Gates at «forutsetningen som rettferdiggjorde krigen, viste seg å være ugyldig». Krigshandlingene startet etter at en 48-timersfrist gitt av USAs president George W. Bush utløp; den krevde at Iraks president Saddam Hussein og hans to sønner, Uday og Qusay, skulle forlate Irak. Det irakiske parlamentet, som var utpekt av Saddam Hussein, avviste enstemmig USAs ultimatum. 250 000 amerikanske soldater, med støtte fra omkring 45 000 britiske, 2 000 australske og 200 polske soldater, gikk inn i Irak primært fra Kuwait. I nord deltok rundt 50 000 kurdiske soldater med luftstøtte fra koalisjonen. Selve invasjonen gikk greit for koalisjonsstyrkene. I løpet av 28 dager hadde de kontroll over de største byene, og rivingen av Saddamstatuen i Bagdad symboliserte at hans regime var historie. 1. mai 2003 landet George Bush på et hangarskip i Persiabukten og erklærte at hoveddelen av de militære operasjonene var avsluttet. Det skulle vise seg at Bush sin erklæring var vel optimistisk. Irregulære styrker fortsatte kampen mot koalisjonen som ikke har kunnet begrense styrkene. Pr. 2007 ser det ikke ut som det finnes en klar avslutning på konflikten. Kampene står nå både mellom koalisjonsstyrkene og irakiske opprørere, og mellom ulike grupper innen det irakiske samfunnet. Befolkningen har blitt påført store lidelser, og millioner er på flukt internt og til utlandet. Det planlagte angrepet på Irak førte vinteren 2003 til enorme protestdemonstrasjoner i store deler av verden http://www. dagbladet. no/nyheter/2003/02/15/361642. html http://www. dagbladet. no/nyheter/2003/02/16/361665. html http://www. dagbladet. no/nyheter/2003/02/16/361659. html. Ulike meningsmålinger i februar 2003 viste en massiv mostand mot å angripe Irak i de aller fleste land verden over http://www. vg. no/pub/vgart. hbs?artid=6965. I Norge svarte 90 prosent at de var imot krig uten FNs godkjennelse i en meningsmåling utført av Opinion i februar http://www. dagbladet. no/nyheter/2003/01/24/359612. html.
- A Guerra do Iraque também referida como Ocupação do Iraque ou Segunda Guerra do Golfo, ou Terceira Guerra do Golfo ou ainda como Operação Liberdade do Iraque, foi um conflito que começou a 20 de Março de 2003 com a invasão do Iraque, por uma coalizão militar multinacional liderada pelos Estados Unidos, e foi encerrado a 18 de Agosto de 2010. O principal motivo para a guerra oferecido pelo ex-presidente norte-americano George W. Bush, pelo ex-primeiro-ministro britânico Tony Blair, e os seus apoiantes foi de que o Iraque estava desenvolvendo armas de destruição maciça. Estas armas, argumentava-se, ameaçavam a segurança mundial. No discurso do estado da União de 2003, Bush defendeu que os Estados Unidos não poderiam esperar até que a ameaça do líder iraquiano Saddam Hussein se tornasse eminente. Para justificar a guerra, alguns responsáveis norte-americanos referiram também que havia indicações de que existia uma ligação entre Saddam Hussein e a Al-Qaeda. Apesar disso não foram encontradas provas de nenhuma ligação substâncial à Al-Qaeda. A guerra começou a 20 de Março de 2003, quando forças largamente americanas e britânicas, apoiadas por pequenos contingentes da Austrália, da Dinamarca e da Polônia invadiram o Iraque. A invasão levou pouco tempo até à derrota e à fuga de Saddam Hussein. A coligação liderada pelos Estados Unidos ocupou o Iraque e tentou estabelecer um governo democrático; no entanto falhou na tentativa de restaurar a ordem no Iraque. A instabilidade levou a um conflito assimétrico com a insurgência iraquiana, guerra civil entre muitos iraquianos sunitas e xiitas e as operações da Al-Qaeda no Iraque. Como resultado do seu fracasso em restaurar a ordem, um número crescente de países retiraram as suas tropas do Iraque. As causas e consequências da guerra mantêm-se controversas.
- Иракская война — военный конфликт, начавшийся с вторжения сил США и их союзников в Ирак, с целью свержения режима Саддама Хусейна.
- Denna artikel handlar om det krig som började 2003. Se även Kuwaitkriget. Mall:Slagfakta Irakkriget (officiellt kallat Operation Iraqi Freedom av koalitionen) är en pågående militär kampanj i Irak, som började i och med invasionen av Irak den 20 mars 2003, vilken genomfördes av en koalition av länder där Storbritanniens och framförallt USAs insatser var mest omfattande. Bakgrunden till kriget var att USA hävdade att Saddam Husseins Irak utgjorde en fara och de uppmanade FN att avrusta landet. Kravet stöddes av den brittiska underrättelsetjänsten medan Ryssland, Frankrike och Tyskland motsatte sig detta krav. Meningsskiljaktigheterna resulterade i en diplomatisk kris och FN skickade vapeninspektörer till Irak. Några spår efter massförstörelsevapen hittades dock inte. USA beslutade sig då för att skapa en koalition och genomföra en invasion utan FN:s samtycke. Tre veckor efter invasionen den 9 april 2003 hade Iraks huvudstad Bagdad intagits och Saddam Husseins regim störtats. Stridigheter kom dock att fortsätta med grupperingar som motsatte sig den nyinrättade samhällsordningen. År 2008 hade koalitionen fortfarande kvar merparten av de utländska trupperna i landet. Kriget slutade officiellt den 1 maj 2003 men då stridigheterna fortgick ansågs kriget fortfarande pågå. Den 19 augusti 2010 lämnade de sista utländska stridande trupperna Irak. 50 000 soldater stannar dock för rådgivning och utbildning av irakiska militärer i en fas kallad "Operation New Dawn" (operation ny gryning).
- 伊拉克战争(Template:Kj)是以美国军队和英国军队为主的联合部队正式宣布对伊拉克开战开始的。澳大利亚军队和波兰军队也参与了此次联合军事行动。军事行动是在美国总统乔治·W·布什对伊拉克总统萨达姆·侯赛因所发出的要求他和他的儿子在48小时内离开伊拉克的最后通牒到期后开始的。 联合部队是由12万人的美军部队、4万5千人的英军部队、2千多人的澳军部队和200人的波军部队所组成的,除此之外还有大约5万人的伊拉克反叛军。他们是通过驻扎在科威特的美军基地正式对伊发动军事打击的。 美国第3步兵师从科威特西北方向的沙漠向巴格达挺进,伴随他们作战的还有美国第101空中突击师和第82空降师的若干部队。在另一个方向,伊拉克东南部方向,美国海军陆战队第一远征部队和英国远征军(包含第四和第七装甲旅组成的第一装甲师以及若干海军陆战队)则发动了钳形攻势以打开伊拉克的海运通道。在战争进行了两周后,美军又在伊拉克北部山区投入了173空降旅以及特种部队,并和该地的库尔德反叛军结成同盟,美国预期中的准备在北方投入的第4步兵师则由于土耳其议会的反对而未能在该地参加战斗。 经过两个星期的激战,英军首先控制了伊拉克南部的石油重镇、伊拉克第二大城市巴斯拉。在伊拉克全境都出现了断水和停电等人道主义危机。国际多个人道组织向伊拉克运输救援物资。这些援助物资大多都从联军所控制的烏姆蓋薩爾进入伊拉克,还有部分则从科威特进入伊拉克。 战争爆发大约三个星期之后,美军顺利进入巴格达市区,途中并没有遇到任何顽强抵抗。伊拉克官员则突然消失,去向不明,大批伊拉克军队向美军投降。之后巴格达和巴斯拉等伊拉克城市纷纷陷入无政府状态,巴格达市内发生频繁的抢掠事件,巴格达博物馆遭到洗劫,上万件珍贵文物失踪。有伊拉克民众批评美军,并没有努力维持巴格达的市内安全。
- La guerre d'Irak, parfois connue sous le nom de troisième guerre du Golfe, a débuté le Modèle:Date avec l'invasion de l'Irak par la coalition menée par les États-Unis contre le parti Baas de Saddam Hussein. Le président George W. Bush a officiellement déclaré son achèvement le Modèle:Date, sous la bannière Mission accomplie. L'invasion a conduit à la défaite rapide de l'armée irakienne, et à la capture et l'exécution de Saddam Hussein. La coalition et l'Irak occupé ont tenté d'établir un nouveau gouvernement. Toutefois, la violence contre les forces de la coalition a rapidement conduit à une guerre asymétrique entre les insurgés, l'armée américaine et le nouveau gouvernement irakien. En Modèle:Date, Iraq Body Count, qui fonde son analyse sur des données publiées dans les médias, estime que à civils irakiens sont morts dans les violences, constituées essentiellement d'attentats, et au moins civils irakiens auraient été blessésModèle:Référence nécessaire, auxquels il faut ajouter morts et blessés dans les rangs américains (morts pour l'ensemble des troupes de la coalition et plus de blessés), les morts des sociétés militaires privées, et parmi les combattants irakiens. La guerre a provoqué l’exode d’au moins deux millions d’Irakiens, réfugiés à l’étranger depuis 2003 (principalement en Syrie et en Jordanie, mais également en Europe et aux États-Unis). L'organisation National Priorities Project estime à plus de 788 milliards de dollars le coût de la guerre. La guerre d'Irak est la seconde guerre après celle d’Afghanistan caractérisée par la doctrine Bush de « guerre préventive » et concernant ce que certains appellent le « nouvel empire américain ». Cette guerre intervient dans la Global War On Terrorism (GWOT) que George W. Bush a déclarée en réponse aux attentats du 11 septembre 2001.
|