Internalism and externalism are the names of two contrasting theories in several areas of philosophy. The distinction between internal and external entities arises in many areas of debate with similar but distinct meanings.

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • Internalism and externalism are the names of two contrasting theories in several areas of philosophy. The distinction between internal and external entities arises in many areas of debate with similar but distinct meanings.
  • El internalismo y el externalismo son dos posturas teóricas enfrentadas tanto en filosofía (filosofía moral y epistemología) como en biología teórica.
  • L’externalisme est une position épistémologique qui s'oppose à la position internaliste. Elle affirme la prééminence des facteurs externes dans la détermination de l'évolution et de l'élaboration de la Science. En épistémologie, l'opposition entre externalisme et internalisme revêt une importance capitale. On la retrouve dans de nombreux débats qui sont propres à cette discipline. Elle présente également un intérêt majeur pour la sociologie de la connaissance et la sociologie des sciences.
  • Contra o internalismo, o externalismo epistêmico defende que uma pessoa não precisa ser capaz de explicitar a justificação das suas crenças para ser considerada justificada. Basta que a crença tenha sido formada de um modo adequado (veja o confiabilismo, por exemplo). "Entendo o externalismo epistemológico como uma reivindicação acerca das condições que devem se dar para uma crença ser justificada ou ser contada como conhecimento, e primariamente o que o externalista nega é que a justificação ou conhecimento requeira que as razões da pessoa estejam acessíveis, ou que seja o caso que as condições justificando a crença sejam conhecidas pela pessoa. Como tal, o externalismo é uma reivindicação sobre as condições para o conhecimento ou justificação, não uma expressão de ceticismo sobre a possibilidade de se estar justificado. É uma condição mais fraca do que o requerimento internalista que o que quer que justifique uma crença deva ser conhecido pela pessoa, para ser o caso. [... ] o externalista insistirá que o importante é a confiabilidade. " (Richard Moran, "Replies to Heal, Reginster, Wilson, and Lear", Philosophy and Phenomenological Research, volume LXIX, número 2, setembro de 2004, páginas 455-472) É uma condição mais fraca porque dispensa a necessidade de que o sujeito da crença tenha qualquer tipo de acesso ao que justifica sua crença, algo tipicamente internalista. Assim, podemos ter crenças justificadas (e quiçá conhecimento) mesmo quando não dispomos de qualquer evidência em favor da crença.
  • Internalism och externalism är standardbegrepp inom filosofisk diskurs som blivit centrala inom flera viktiga diskussioner. Distinktionen återfinns i diverse områden och har snarlika, men inte identiska, betydelser. Internalism syftar inom moralfilosofin på teorin som innebär att värden per definition är sammankopplade med motivation. Man menar att det finns en intern förbindelse mellan övertygelsen "x är gott" och motivationen att handla i enlighet med x. Man förkastar alltså möjligheten att en person å ena sidan värderar en handling och är fullt kapabel att utföra den och å andra sidan inte bryr sig om att utföra den (även om det är möjligt att personen i slutändan inte handlar i enlighet med den). Externalism syftar inom moralfilosofin på teorin som innebär att det inte finns någon nödvändig koppling mellan värde och motivation. Det att man handlar i enlighet med ett värde kan exempelvis snarare bero på att man uppfostrats till att göra det som anses vara värdefullt. Inom kunskapsteorin har begreppsparet två olika betydelser vardera. Internalism vad gäller rättfärdigande av kunskap innebär att alla faktorer som krävs för att en trosuppfattning ska vara rättfärdigad måste vara kognitivt åtkomliga för subjektet, det vill säga interna. Externalism vad gäller rättfärdigande av kunskap innebär att åtminstone vissa av de faktorer som utgör rättfärdigandet av kunskapen är externa i förhållande till subjektets medvetande. Internalism vad gäller kunskap innebär att en rättfärdigad och sann trosföreställning räknas som kunskap endast om subjektet vet eller har en rättfärdigad tro att hennes trosföreställning är rättfärdigad. Även externalism vad gäller kunskap hävdar att en trosföreställning måste vara rättfärdigad för att utgöra kunskap, men skiljer sig från internalism på så sätt att subjektet inte behöver veta eller ha rättfärdigad tro om att den är rättfärdigad. Det går inte att inta båda ståndpunkterna internalism och externalism vad gäller rättfärdigande ensamt, eller vad gäller kunskap ensamt. Däremot är det inte direkt motsägelsefullt att försvara internalism vad gäller rättfärdigande och externalism vad gäller kunskap. Den vanligaste formen av externalism (i båda varianter) är reliabilism. Internalism och externalism figurerar även som begrepp inom bland annat medvetandefilosofin och semantiken.
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
rdfs:comment
  • Internalism and externalism are the names of two contrasting theories in several areas of philosophy. The distinction between internal and external entities arises in many areas of debate with similar but distinct meanings.
  • El internalismo y el externalismo son dos posturas teóricas enfrentadas tanto en filosofía (filosofía moral y epistemología) como en biología teórica.
  • L’externalisme est une position épistémologique qui s'oppose à la position internaliste. Elle affirme la prééminence des facteurs externes dans la détermination de l'évolution et de l'élaboration de la Science. En épistémologie, l'opposition entre externalisme et internalisme revêt une importance capitale. On la retrouve dans de nombreux débats qui sont propres à cette discipline.
  • Contra o internalismo, o externalismo epistêmico defende que uma pessoa não precisa ser capaz de explicitar a justificação das suas crenças para ser considerada justificada. Basta que a crença tenha sido formada de um modo adequado (veja o confiabilismo, por exemplo).
  • Internalism och externalism är standardbegrepp inom filosofisk diskurs som blivit centrala inom flera viktiga diskussioner. Distinktionen återfinns i diverse områden och har snarlika, men inte identiska, betydelser. Internalism syftar inom moralfilosofin på teorin som innebär att värden per definition är sammankopplade med motivation. Man menar att det finns en intern förbindelse mellan övertygelsen "x är gott" och motivationen att handla i enlighet med x.
rdfs:label
  • Internalism and externalism
  • Internalismo y externalismo
  • Internalismi ja eksternalismi
  • Externalisme
  • Externalismo (epistemologia)
  • Internalism och externalism
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpprop:redirect of