| dbpprop:abstract
|
- In pectore (Latin for "in the breast/heart") is a term used in the Roman Catholic Church to refer to appointments to the College of Cardinals by the Pope when the name of the newly appointed cardinal is not publicly revealed (it is reserved by the Pope "in his bosom"). This right of the pope is rarely exercised, usually in circumstances where the pope wanted to make a statement for later historians about the honor due to a cleric, but did not want to endanger that same cleric in his present circumstances of persecution. Cardinals appointed in pectore are not necessarily informed of their status. Such an appointee cannot function as a cardinal until his appointment is publicly announced, but once announced he enjoys seniority in the College calculated from the time of his appointment rather than from the announcement of that fact. Popes may choose to keep cardinals' identities secret out of consideration for: The person's personal safety, when they live under regimes hostile to Catholicism, Christianity, or religion in general. The safety of the person's community, when it is feared that the public naming of a cardinal may lead to discrimination or hostility against Christians in general and/or Catholics in particular. In pectore cardinals are eligible to participate in papal conclaves only if they are publicly named by the Pope before his death. If he does not reveal their names, their cardinalate ceases upon the appointing pontiff's death. Three popes, Benedict XIV, Gregory XVI and Pius IX, were originally created as cardinals in pectore but all were published quite soon afterward. Among areas where it is believed that in pectore cardinals, whose names were not later revealed, were named include the People's Republic of China and, before the fall of the Soviet Union and collapse of the Iron Curtain, in central and Eastern Europe.
- Als Kardinal in pectore (v. lat. in pectore „in der Brust; im Herzen“, also „unter Geheimhaltung“) wird ein vom Papst gemäß can. 351 § 3 CIC ernannter Kardinal bezeichnet, dessen Name vom Papst nicht bekanntgegeben wird. Diese Vorgangsweise wird beispielsweise gewählt, wenn der Kandidat in der augenblicklichen politischen Situation seines Landes mit Repressalien zu rechnen hätte, wenn seine Ernennung bekannt werden würde. Da die Rechtskraft der Ernennung erst mit der Veröffentlichung eintritt, z. B. in einem Konsistorium das Ernennungsdekret präsentiert wird, hat der Kardinal in pectore weder die Privilegien noch die Rechte eines Kardinals. Der von einem Papst gemeinte Kardinal muss zumindest in einem authentischen schriftlichen Dokument aufgeführt sein – womöglich in dem geistigen Testament des verstorbenen Papstes. Dann wäre er nach dem Kirchenrecht mit sofortiger Wirkung im Kardinalskollegium aufgenommen. Das Kirchenrecht verlangt lediglich, dass der Name eines Kardinals öffentlich gemacht werden muss. Es wird nicht gefordert, dass dies mündlich zu geschehen hat. Sobald der Name bekannt ist, hat der neue Kardinal die gleichen Rechte und Pflichten wie die anderen Kardinäle.
- In pectore (del latín, 'en el pecho') es la expresión utilizada por la Iglesia Católica Romana para referirse a los nombramientos del Papa al Colegio de Cardenales, cuando el nombre del nuevo cardenal no es revelado públicamente (es guardado por el Papa «en su pecho»). Este derecho rara vez se ejerce, por lo general en circunstancias en las que el Papa desea dejar registro del honor del clérigo para los historiadores, pero no quiere poner en peligro al mismo clérigo en circunstancias de persecución.
- In pectore (lat. "rinnassa", merkityksessä "salaisesti") on katolisessa kirkossa käytössä oleva kirkko-oikeudellinen termi, joka viittaa paaville kanonisessa laissa (can 351 § 3 CIC) annettuun oikeuteen nimittää kardinaali, jonka nimeä hän ei anna julkisuuteen. Paavi siis kertoo nimittäneensä kardinaalin, mutta hänen henkilöllisyytensä pidetään salassa. Teoriassa sen tuntevat vain paavi ja Jumala. Edes kardinaaliksi nimitetylle itselleen ei ole tarpeen kertoa nimityksestä, vaikka näin ilmeisesti yleensä tehdäänkin. Koska kardinaalina toimiminen edellyttää, että nimitys on julkinen, ei kardinaalilla in pectore ole kardinaalin oikeuksia ja etuoikeuksia, ellei hänen nimeään ole julkistettu joko suullisesti (esimerkiksi konsistoriumissa) tai kirjallisesti (esimerkiksi paavin hengellisessä testamentissa). Kun salaisen kardinaalin nimi julkistetaan, hänen katsotaan kuitenkin toimineen kardinaalina jo nimityshetkestä saakka. Mikäli paavi kuolee julkistamatta kardinaalin in pectore nimeä, nimitys raukeaa. Paavi voi päättää pitää kardinaalinimityksen salaisena, mikäli: hän pelkää nimityksen johtavan kardinaaliksi nimitetyn hengen, terveyden tai vapauden vaarantumiseen tai hän arvelee nimityksen johtavan alueen kristittyjen tai katolilaisten syrjintään tai vainoon. Kummassakin tapauksessa kyse on alueista, jotka ovat vihamielisiä katolilaisuudelle tai kristinuskolle yleensä tai kielteisiä uskonnollisuudelle sinänsä. Kardinaaleja in pectore arvellaan nimitetyn Kiinan kansantasavallan, Neuvostoliiton ja entisten Itä-Euroopan kansandemokratioiden alueelle. Paavi Johannes Paavali II nimitti hallituskaudellaan neljä kardinaalia in pectore, joista kolmen henkilöllisyys on sittemmin kerrottu julkisuuteen: Ignatius Kung Pin-Mei, Shanghain piispa Kiinassa - tehtiin kardinaaliksi 1979, julkistettiin 1991, kuoli 2000. Marian Jaworski, Lvovin arkkipiispa Ukrainassa - tehtiin kardinaaliksi 1998, julkistettiin 2001. Janis Pujats, Riian piispa, Latviassa - tehtiin kardinaaliksi 1998, julkistettiin 2001. Neljäs kardinaali in pectore tehtiin 2003. Johannes Paavali II ei paljastanut hänen henkilöllisyyttään ennen kuolemaansa, ei liioin kuolemansa jälkeen julkaistussa hengellisessä testamentissaan, joten hänen kardinaalinarvonsa raukesi paavin kuolemassa. Useat epäilevät tämän salaisen kardinaalin olleen paavin pitkäaikaisen hyvän ystävän ja yksityissihteerin, arkkipiispa Stanisław Dziwiszin, jonka Benedictus XVI kuitenkin teki kardinaaliksi 22. helmikuuta 2006. Helmikuussa 2005 arveltiin, että tämä salainen kardinaali olisi saattanut olla myös Joseph Werth, saksalaissyntyinen Novosibirskin arkkipiispa Venäjällä. Kolmas esiin tullut mahdollinen salainen kardinaali on paavillinen seremoniamestari, arkkipiispa Piero Marini. Edellisen kerran kardinaalien in pectore henkilöllisyys jäi salaiseksi vuonna 1963, jolloin paavi Johannes XXIII kuoli julkistamatta kolmea salaista kardinaalia, jotka hän oli nimittänyt 1960. On kuitenkin arveltu heidän olleen Prahan arkkipiispan Josef Beranin (1888-1969), romanilaisen Cluj-Gherian piispan Iuliu Hossun (1885-1970) ja ukrainalaisen Lvovin suurarkkipiispan Jossyf Slipyjin (1892-1984). Johannes XXIII:n seuraaja Paavali VI ilmoitti Iuliu Hossun kuoleman jälkeen nimittäneensä tämän kardinaaliksi in pectore.
- La locuzione latina In pectore, tradotta letteralmente, significa nel petto, nel [segreto del] cuore. L'espressione è nata come termine "curiale" per indicare un cardinale, che il papa annuncia di avere creato, ma di cui si riserva di rendere noto il nome; successivamente, traslando il significato, passa ad indicare una cosa che si tiene nascosta, che non si rivela o una designazione non ancora ufficiale ad un incarico.
- In pectore is een term die binnen de Katholieke Kerk wordt gebruikt, wanneer een paus een kardinaalsbenoeming uitvoert, maar de naam van de kandidaat (nog) niet wereldkundig maakt. Redenen voor het (nog) niet openbaar maken van de nieuwe kardinaal zijn meestal te vinden binnen de politieke sfeer: De veiligheid voor de benoemde persoon kan niet gegarandeerd worden (of is niet gegarandeerd), doordat het een aanstelling betreft in een gebied, waar men vijandig staat ten opzichte van het katholieke geloof. De veiligheid van inwoners van zijn aartsbisdom wordt bedreigd of kan worden bedreigd door de benoeming van een kerkelijk leider in dat gebied. Kardinalen in pectore hebben niet dezelfde rechten als publiek gemaakte kardinalen. Zo kunnen zij niet deelnemen aan een conclaaf, tenzij hun naam alsnog vlak voor de dood van de paus bekend gemaakt wordt. De pausen Benedictus XIV, Gregorius XVI en Pius IX werden aanvankelijk als kardinalen in pectore benoemd. Enkele perioden waarin benoemingen in pectore plaatsvonden waren o.a. tijdens de Franse Revolutie, 18e eeuw tijdens de Spaanse Burgeroorlog (1936-1939) tijdens de Koude Oorlog in Oost-Europa (2e helft 20e eeuw) Onder paus Johannes Paulus II werden 4 kardinalen in pectore benoemd, waarvan er 3 publiekelijk bekend werden gemaakt:
- In pectore er en betegnelse som brukes i Den katolske kirke om kardinaler som er utnevnt i hemmelighet. Deres identitet er normalt bare kjent for paven, som utnevner dem, og eventuelt for dem selv. Ifølge katolsk doktrine er deres status også kjent for Gud. I moderne tid er årsakene til at kardinaler utnevnes i hemmelighet, som regel: For deres egen sikkerhet, når de lever under regimer hvor katolikker, kristne generelt eller religiøse personer i allmennhet er forfulgt. For andre kristnes sikkerhet, dersom utnevnelsen av en kardinal fra et spesielt land kan føre til økt diskrimininering mot eller forfølgelse av katolikker eller kristne generelt. Før midten av 1900-tallet var det imidlertid som regel andre grunner som lå bak, for eksempel at en kardinalsverdighet ikke ville være rimelig i den stilling vedkommende innehadde i øyeblikket, og en påtenkt forfremmelse måtte tilrettelegges. At paven da ikke rett og slett ventet til alle brikker var falt på plass og vedkommende var i sin nye stilling, har med presedensrekkefølge i kardinalskollegiet å gjøre. I tillegg er det noen utnevnelser som blir gjort in pectore fordi man venter på en lokal bekreftelse av en annen tittel; dette gjelder spesielt kardinaler fra de orientalske katolske kirker, hvor særkirken skal få anledning til å annonsere sine utnevnelser først. Normalt venter man til dette er ferdig, men dersom et konsistorium er planlagt til en dato rett før annonseringen kan paven utnevne personen i hemmelighet. Det vil da ofte være slik at hemmeligheten kun bevares i perioden mellom annonseringen av de nye kardinalene og selve konsistoriet. En kardinal som er utnevnt in pectore er avhengig av at paven avslører navnet før sin død for at han skal kunne delta i et pavevalg. Ved annonseringen vil det bli spesifisert når han ble utnevnt, og ansienniteten regnes fra den datoen, og ikke fra annonseringsdatoen. Dersom paven død før annonseringen mister personen sin status som kardinal. I enkelte tilfeller vil han ikke selv vite om det; f. eks. fikk Ignatius Kung Pin-Mei vite om utnevnelsen først etter ni år.
- In pectore. Stosowane w zwrocie Kardynał in pectore używanego na określenie kardynała, którego mianuje papież, jednak z ważnych powodów nie ujawnia jego nazwiska i zachowuje je "w sercu". Nominacje in pectore następcy św. Piotra stosowali zwykle w przypadku, gdy kraj, w którym przebywa nominowany prześladuje wyznawców Kościoła katolickiego. W ten sposób papież unika dalszego wzmagania napięcia z tym krajem i nie wystawia wyróżnionej osoby na ryzyko prześladowań. Zdarza się, że o nominacji in pectore nie wie nawet kardynał, którego ona dotyczy. Do chwili upublicznienia przez papieża nazwiska nominowanej osoby, nie może ona otrzymać purpurowego kardynalskiego biretu i uczestniczyć w Kolegiach Kardynalskich. W testamencie papieża Jana Pawła II nie został wymieniony kardynał in pectore. W ciągu ponad 26 lat pontyfikatu Jan Paweł II mianował 4 kardynałów in pectore. Nazwiska trzech - Mariana Jaworskiego ze Lwowa, Jānisa Pujatsa z Rygi oraz Vincentasa Sladkevičiusa z Kowna - ujawnił. Imię czwartego zabrał do grobu. Po śmierci Jana Pawła II spekulowano w Rzymie, czy był nim któryś z duchownych chińskich. Imię kardynała może ujawnić tylko sam papież lub ktoś wykonujący pozostawione przez niego stosowne instrukcje.
- In pectore, literalmente "do peito", é um termo latino empregado para designar um cardeal que o Papa nomeou e cujo nome não tornou público.
- In pectore (latinescul "în piept") este un termen folosit de Biserica Catolică pentru a defini posibilitatea ca papa să aleagă cardinali secreţi, al căror nume nu este dezvăluit şi a căror identitate este cunoscută doar de papă şi de către Dumnezeu. Cardinalii numiţi in pectore nu este obligatoriu să ştie că au fost numiţi. Papii pot alege ca identitatea cardinalilor să fie menţinută secretă din mai multe motive: Păstrarea siguranţei persoanei alese, atunci când trăiesc în regimuri ostile catolicismului sau religiei în general. Siguranţa comunităţii, cînd există temerea că o astfel de nominalizare publică să sporească posibile atitudini de discriminare sau ostilitate îndreptate împotriva creştinilor în general sau a catolicilor în mod special. Episcopul Iuliu Hossu, a fost numit episcop in pectore la 28 aprilie 1969 de către Papa Paul al VI-lea pentru că datorită regimului din acea vreme o astfel de titulatură i-ar fi făcut rău. Papa a dezvăluit faptul că a fost creat cardinal la scurt timp după decesul său la 5 martie 1973.
- In pectore (итал. in petto — в душе) — латинское выражение, переводимое буквально как «в груди», «в сердце», «в тайне». Выражение появилось в 1536 году в качестве термина Римской курии для того, чтобы обозначить кардинала, которого Папа назначил своим секретным решением. Если Папа об этом не сообщил до своей смерти Консистории, то такое назначение считается недействительным.
- In pectore, latin ’i bröstet’, ’i hjärtat’, är en term som används när en påve utnämner kardinaler. Vissa omständigheter i den nyutnämnde kardinalens hemland kan föranleda påven att bevara dennes namn in pectore, d.v.s. i hemlighet, på grund av att ett offentliggörande skulle kunna leda till förföljelser av den enskilde kardinalen eller av kristna eller på annat sätt skada Kyrkan. Johannes Paulus II utnämnde sammanlagt fyra kardinaler in pectore, varav en aldrig kom att offentliggöras. Ignatius Kung Pin-Mei (1901-2000) från Kina utnämndes 1979 och offentliggjordes 1991. Marian Jaworski (född 1926) från Ukraina utnämndes 1998 och offentliggjordes 2001. Jānis Pujāts (född 1930) från Lettland utnämndes 1998 och offentliggjordes 2001. Vid konsistoriet den 21 oktober 2003 utnämndes en kardinal in pectore, men Johannes Paulus II dog (2 april 2005) utan att avslöja dennes identitet. Dock spekulerades i att den berörde kunde ha varit Stanisław Dziwisz.
|
| rdfs:comment
|
- In pectore (Latin for "in the breast/heart") is a term used in the Roman Catholic Church to refer to appointments to the College of Cardinals by the Pope when the name of the newly appointed cardinal is not publicly revealed (it is reserved by the Pope "in his bosom").
- Als Kardinal in pectore (v. lat. in pectore „in der Brust; im Herzen“, also „unter Geheimhaltung“) wird ein vom Papst gemäß can. 351 § 3 CIC ernannter Kardinal bezeichnet, dessen Name vom Papst nicht bekanntgegeben wird. Diese Vorgangsweise wird beispielsweise gewählt, wenn der Kandidat in der augenblicklichen politischen Situation seines Landes mit Repressalien zu rechnen hätte, wenn seine Ernennung bekannt werden würde.
- In pectore (del latín, 'en el pecho') es la expresión utilizada por la Iglesia Católica Romana para referirse a los nombramientos del Papa al Colegio de Cardenales, cuando el nombre del nuevo cardenal no es revelado públicamente (es guardado por el Papa «en su pecho»).
- In pectore (lat. "rinnassa", merkityksessä "salaisesti") on katolisessa kirkossa käytössä oleva kirkko-oikeudellinen termi, joka viittaa paaville kanonisessa laissa (can 351 § 3 CIC) annettuun oikeuteen nimittää kardinaali, jonka nimeä hän ei anna julkisuuteen. Paavi siis kertoo nimittäneensä kardinaalin, mutta hänen henkilöllisyytensä pidetään salassa. Teoriassa sen tuntevat vain paavi ja Jumala.
- La locuzione latina In pectore, tradotta letteralmente, significa nel petto, nel [segreto del] cuore. L'espressione è nata come termine "curiale" per indicare un cardinale, che il papa annuncia di avere creato, ma di cui si riserva di rendere noto il nome; successivamente, traslando il significato, passa ad indicare una cosa che si tiene nascosta, che non si rivela o una designazione non ancora ufficiale ad un incarico.
- In pectore is een term die binnen de Katholieke Kerk wordt gebruikt, wanneer een paus een kardinaalsbenoeming uitvoert, maar de naam van de kandidaat (nog) niet wereldkundig maakt.
- In pectore er en betegnelse som brukes i Den katolske kirke om kardinaler som er utnevnt i hemmelighet. Deres identitet er normalt bare kjent for paven, som utnevner dem, og eventuelt for dem selv. Ifølge katolsk doktrine er deres status også kjent for Gud. I moderne tid er årsakene til at kardinaler utnevnes i hemmelighet, som regel: For deres egen sikkerhet, når de lever under regimer hvor katolikker, kristne generelt eller religiøse personer i allmennhet er forfulgt.
- In pectore. Stosowane w zwrocie Kardynał in pectore używanego na określenie kardynała, którego mianuje papież, jednak z ważnych powodów nie ujawnia jego nazwiska i zachowuje je "w sercu". Nominacje in pectore następcy św. Piotra stosowali zwykle w przypadku, gdy kraj, w którym przebywa nominowany prześladuje wyznawców Kościoła katolickiego. W ten sposób papież unika dalszego wzmagania napięcia z tym krajem i nie wystawia wyróżnionej osoby na ryzyko prześladowań.
- In pectore, literalmente "do peito", é um termo latino empregado para designar um cardeal que o Papa nomeou e cujo nome não tornou público.
- In pectore (latinescul "în piept") este un termen folosit de Biserica Catolică pentru a defini posibilitatea ca papa să aleagă cardinali secreţi, al căror nume nu este dezvăluit şi a căror identitate este cunoscută doar de papă şi de către Dumnezeu. Cardinalii numiţi in pectore nu este obligatoriu să ştie că au fost numiţi.
- In pectore (итал. in petto — в душе) — латинское выражение, переводимое буквально как «в груди», «в сердце», «в тайне». Выражение появилось в 1536 году в качестве термина Римской курии для того, чтобы обозначить кардинала, которого Папа назначил своим секретным решением.
- In pectore, latin ’i bröstet’, ’i hjärtat’, är en term som används när en påve utnämner kardinaler. Vissa omständigheter i den nyutnämnde kardinalens hemland kan föranleda påven att bevara dennes namn in pectore, d.v.s. i hemlighet, på grund av att ett offentliggörande skulle kunna leda till förföljelser av den enskilde kardinalen eller av kristna eller på annat sätt skada Kyrkan.
|