The House of Nemanjić was a medieval Serbian ruling dynasty. The "Stefan" dynasty - House of Nemanjić was named after Stefan Nemanja. It was descended from the cadet line of the House of Vojislavljević. The House of Nemanjić produced eleven Serbian monarchs between 1166 and 1371. After Stefan Nemanja had taken Stefan as his name, all the subsequent monarchs of the house used it as sort of title.

PropertyValue
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • The House of Nemanjić was a medieval Serbian ruling dynasty. The "Stefan" dynasty - House of Nemanjić was named after Stefan Nemanja. It was descended from the cadet line of the House of Vojislavljević. The House of Nemanjić produced eleven Serbian monarchs between 1166 and 1371. After Stefan Nemanja had taken Stefan as his name, all the subsequent monarchs of the house used it as sort of title. Soon it became inseparable from the monarchy, and all claimants denoted their royal pretensions by using the same name, in front of their original names. Rulers of this dynasty wore the titles Grand Princes of Rascia from 1166. After the crowning of Stefan the First in 1217, the full title of the dynasty was King of the land of Rascia, Doclea, Travunia, Dalmatia and Zachlumia, although a shorter version of the title was King of the Serbs. Following the elevation of members of the dynasty to the status of Emperors in 1346, the title became Tsar of All Serbs, Albanians, Greeks and Bulgarians. The family crest was a bicephalic argent eagle on a red shield, inherited from the Byzantine Paleologus dynasty. The House of Nemanjić ruled the Serb lands between c. 1166 and 1371. Compared with other dynasties of Serbian lands, which usually lost their position in much less than a century, the Nemanjićs were exceptionally mighty and well-sustained ruling dynasty, and its legacy is respected among Serbs.
  • Die Nemanjiden waren von 1167 bis 1371 die serbische Herrscherdynastie. Begründer war Stefan Nemanja (1185-1199). Anfänglich noch zwischen römisch-katholischem und orthodoxem Ritus schwankend, setzte sich mit Sava von Serbien die Orientierung nach Konstantinopel und der orthodoxe Ritus endgültig durch. Stefan Uroš II. Milutin (1282-1321) führte das byzantinische Hofzeremoniell ein. Unter Zar Stefan Uroš IV. Dušan (1332-1355) erlangte der mittelalterliche serbische Staat eine überragende Stellung in Südosteuropa. Sein Gesetzbuch von 1349 basiert auf griechischen Vorlagen. Als den Trägern der serbischen Kultur kommt den Nemanjiden eine überragende historische Bedeutung zu. Zahlreiche prächtige Mausoleen im byzantinischen und byzantinisch-romanischen Stil führten zur Herausbildung einer eigenen kirchlichen Architektur, der sich durch romanische und gotische Einflüsse von den byzantinischen Vorbildern deutlich unterscheidet. Mit der stärkeren Orientierung nach Osten erlebte die Palaiologische Renaissance unter Stefan Uroš II. Milutin ihren Höhepunkt in der Klosterkirche Gračanica. In der Nachfolge der Nemanjiden sahen sich auch die Dynastien der Lazarević und Branković, unter denen die Morava-Schule zur Blüte gelangte, die den Abschluss der mittelalterlichen serbischen Kunst bildet.
  • La Casa de Nemanjić va ser la dinastia real de la Sèrbia de l'Edat Mitjana. La dinastia va rebre el nom de Stefan Nemanja fundador de la mateixa i descendent de la Casa Vojisavljević . La dinastia va tenir onze monarques i va tenir continuitat en la Casa Lazarević i després en la Casa Branković la qual va governar Sèrbia entre els anys 1166 i 1371. Després de què Stefan Nemanja adoptés el nom d'Stefan tots els monarques següents van fer servir aquest nom com a títol. Molt aviat es va convertir en l'emblema de la monarquia i tots els seus pretendents mostraven les seves pretensions al tron posant-l'ho davant dels seus noms. Els Nemanjić van crear un estat ben organitzat i potent i van edificar moltes esglésies i monestirs i inclús van escriure moltes de les obres literaries més importants del seu temps. L'escud dels Nemanjić era l'àguila bicèfala blanca amb el fons vermell, heretat de la dinastia bizantina, els Paleòleg. Els monarques d'aquesta casa van portar el nom de Rascia des de 1166 i Sèrbia tenia el títol de Principat. Després de la coronació d'Stefan El Primercoronat al 1217, el títol complet era Rei de les terres Rascia, Dioclea, Travunia, Dalmàcia, y Zachumlia, tot i que la versió més curta va ser Rei dels Serbis. A l'any 1346 el títol del monarca serbi va passar a ser el de Tsar així que el titol complet va ser El Tsar de tots els serbis, albanesos, grecs i búlgars.
  • Nemanjić, en serbe cyrillique Немањића, est une dynastie serbe du Moyen Âge, originaire de la Zeta, et fondée par Stefan Nemanja, prince de Rascie à partir de 1166. Elle commença par régner sur la Rascie (l'un des nom sous lequel était connu la Serbie médiévale, l'autre étant aussi Servia), puis s'étendit progressivement, pour englober sous l'empereur Stefan Uroš IV Dušan le territoire actuel de la Serbie, du Monténégro, de l'Herzégovine, du Kosovo, de l'Albanie, de Macédoine et de la Grèce du nord. La dynastie des Nemanjić s'éteignit en 1377 avec Stefan X Uroš V, même si Tvrtko Ier Kotromanić, premier roi de Bosnie et des Serbes, comptait des Nemanjić parmi ses ascendants.
  • Fájl:Nemanja. jpg István Nemanja a Nemanjić-dinasztia és Szerbia alapítója A Nemanjićok egy középkori királyi dinasztia, mely a leghosszabb ideig ült Szerbia trónján. A dinasztia István Nemanja (Stefan Nemanja/Стефан Немања) szerb uralkodóról kapta a nevét, aki (férfiágon) a Vukanović, és (női ágon) a Vojislavljević szerb uralkodócsaládokkal állt rokonságban. Összesen tizenegy Nemanjić uralkodott, a trónt pedig a Lazarević, majd a Branković család örökölte egészen XVI. század első feléig, az ország török uralom alá kerüléséig.
  • Het Huis Nemanjić was een middeleeuwse dynastie die van 1167 tot 1371 over Servië heerste. De stichter van de dynastie is Stefan Nemanja, een afstammeling uit een jongere tak van het Huis Vojislavljević. Aanvankelijk zwenkte de dynastie nog tussen de katholieke en de orthodoxe Kerk, maar met Heilige SavaSava van Servië koos Servië uiteindelijk definitief voor Constantinopel. Stefan Uroš II Milutin voerde het Byzantijnse RijkByzantijnse hofceremoniëel in. Onder Stefan Uroš IV Dušan werd het middeleeuwse Servië de dominante macht op het Balkan (schiereiland)Balkan-schiereiland. Zijn wetboek, de Zakonik uit 1349, is gebaseerd op Griekse beginselen. De Nemanjić-dynastie had een grote invloed op de Servische kunst- en architectuurgeschiedenis. Talrijke mausolea, kerken en kloosters werden in Byzantijnse, Byzantijns-romaanse stijl gebouwd onder hun heerschappij. In 1371 ging de Servische heerschappij over op Lazar Hrebeljanović, de stichter van de Lazarevićdynastie.
  • Huset Nemanjić var en serbisk fyrstefamilie som utgikk av Huset Vukanović og kongedømmet Raška, men som skapte seg en egen dynastisk maktplattform som herskere av middelalderen Zeta - omtrent dagens Montenegro. Grunnleggeren, kong Stefan I Nemanja Vukanović av Raška, brakte det serbiske kongedømmet til et midlertidig høydepunkt. Han grunnla ikke bare Huset Nemanjić, men ble også opphøyet til ortodoks helgen. Han var en adelsmann fra Ribnica (Podgorica), og tillot opprettelsen av et underlagt, men enhetlig fyrstedømme Zeta som omfattet omtrent samme territorium som dagens Montenegro. I 1219 ble Stefan I's sønn Đorđe Nemanjić utropt til konge av Duklja-Zeta. Siden Zeta-herskerne også språklig og kulturelt var serbere, kan vi nå snakke om et tvillingkongedømme med sterk serbisk kulturell identitet. I denne perioden skjedde det spesielt stor klosterbygging med kongelig støtte. Dynastisk strid var derimot uløselig knyttet til høymiddelalderen, og under kong Stefan Uroš IV Dušan av Raška ble oppløsningstendensene i den serbiske staten så åpenbare, at Zeta etterhvert gled ut av Nemanjić'enes grep. Da Stefan Uroš IV Dušan døde i 1355 overtok en lokal, «montenegrinsk» høvdingefamilie - Huset Balšić - året etter å tilkjempe seg makten i Zeta under sin første konge Balša I
  • Dynastia Nemaniczów (serbski - Немањићи, Nemanjići) - serbska dynastia panująca w Serbii i jej terytoriach zależnych od ok. 1166 do 1371. Nazwa dynastii pochodzi od nazwiska jej założycieli, Stefana Nemanii. Dynastia jest jedną z bocznych gałęzi innej dynastii serbskiej, panującej w XI wieku, Vojislavljeviczów. Z dynastii Nemaniczów pochodzi jedenastu serbskich monarchów. Po tym, jak Stefan Nemania wybrał imię Stefan, wszyscy jego potomkowie brali to samo imię jako jeden z członów swojego tytułu. Stało się to później przyczyną konfliktów, gdyż fałszywi pretendenci do tronu żywili pretensje co do panowania w Serbii wybierając sobie również imię Stefan. Władcy z dynastii Nemaniczów nosili tytuł Wielkiego Księcia Raszki (od 1166). Po koronacji Stefana I pełny tytuł brzmiał: Król Raszki, Duklji, Travunii, Dalmacji i Zachlumii, z reguły jednak tytułowano się w sposób skrócony - Król Serbów. Po wprowadzeniu caratu w 1346 włądcy z dynastii Nemaniczów zaczęli używać tytułu Car Wszystkich Serbów, Albańczyków, Greków i Bułgarów.
  • Неманичи — средневековая сербская династия. Файл:Neman-stem. jpg Герб рода Неманичи
  • Huset Nemanjić var en serbisk adelsfamilj som regerade som kungar och tsarer i Serbien under medeltiden. Ätten grundades av Stefan Nemanja, som var en ättling till Vojislavljević ätten. Ätten producerade elva serbiska regenter mellan 1166 och 1371. Efter att Stefan Nemanja antagit namnet Stefan, som betyder "krönt" på grekiska, använde alla efterföljande monarker av denna ätt dess namn som en titel. Den blev snabbt oskiljbar från monarkin och även andra ätter som gjorde anspråk på den serbiska tronen antog titeln före sitt namn. Nemanjić ättens vapensköld bestod av en vit, dubbelörn på en röd bakgrund och ligger till grunden för Serbiens statsvapen idag. Stefan Nemanjas tredje son, Rastko Nemanjić, kom även att spela en avgörande roll i Serbiens historia då han blev Serbiens förste ärkebiskop. Rastko Nemanjić är mera känd under sitt helgona namn, sankt Sava. Nemanjić-ätten regerade i Serbien mellan 1166-1371 och under dess tid nådde Serbien höjden som stormakt och inom dess gränser omfattade stora delar av Balkanhalvön.
  • 尼曼雅王朝(塞尔维亚语:Немањићи)中世紀時统治塞爾維亞的一个王朝。王朝得名于其始祖斯特凡·尼曼雅一世的名字。 在独立的塞尔维亚王国成立前,尼曼雅家族的统治者是塞尔维亚的地方王公(茹潘),承认拜占廷帝国的宗主权。 在斯特凡·尼曼雅一世之后的所有尼曼雅王朝君主名字前都附有“斯特凡”(Стефан),这已经变成一个头衔式的音节,而非君主本人的名字。
dbpprop:cadetBranches
  • House of Miroslav (House of Nikolić)
dbpprop:coatOfArms
dbpprop:country
dbpprop:currentHead
  • extinct
dbpprop:dissolution
  • 1371 (xsd:integer)
dbpprop:estate
  • of Rascia, Doclea (Zeta), Travunia, Dalmatia and Zachlumia
dbpprop:finalRuler
dbpprop:founder
dbpprop:foundingYear
  • 1166 (xsd:integer)
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:nationality
dbpprop:parentHouse
dbpprop:reference
dbpprop:surname
  • House of Nemanja
dbpprop:titles
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdf:type
rdfs:comment
  • The House of Nemanjić was a medieval Serbian ruling dynasty. The "Stefan" dynasty - House of Nemanjić was named after Stefan Nemanja. It was descended from the cadet line of the House of Vojislavljević. The House of Nemanjić produced eleven Serbian monarchs between 1166 and 1371. After Stefan Nemanja had taken Stefan as his name, all the subsequent monarchs of the house used it as sort of title.
  • Die Nemanjiden waren von 1167 bis 1371 die serbische Herrscherdynastie. Begründer war Stefan Nemanja (1185-1199). Anfänglich noch zwischen römisch-katholischem und orthodoxem Ritus schwankend, setzte sich mit Sava von Serbien die Orientierung nach Konstantinopel und der orthodoxe Ritus endgültig durch. Stefan Uroš II. Milutin (1282-1321) führte das byzantinische Hofzeremoniell ein. Unter Zar Stefan Uroš IV.
  • La Casa de Nemanjić va ser la dinastia real de la Sèrbia de l'Edat Mitjana. La dinastia va rebre el nom de Stefan Nemanja fundador de la mateixa i descendent de la Casa Vojisavljević . La dinastia va tenir onze monarques i va tenir continuitat en la Casa Lazarević i després en la Casa Branković la qual va governar Sèrbia entre els anys 1166 i 1371. Després de què Stefan Nemanja adoptés el nom d'Stefan tots els monarques següents van fer servir aquest nom com a títol.
  • Nemanjić, en serbe cyrillique Немањића, est une dynastie serbe du Moyen Âge, originaire de la Zeta, et fondée par Stefan Nemanja, prince de Rascie à partir de 1166.
  • Fájl:Nemanja. jpg István Nemanja a Nemanjić-dinasztia és Szerbia alapítója A Nemanjićok egy középkori királyi dinasztia, mely a leghosszabb ideig ült Szerbia trónján. A dinasztia István Nemanja (Stefan Nemanja/Стефан Немања) szerb uralkodóról kapta a nevét, aki (férfiágon) a Vukanović, és (női ágon) a Vojislavljević szerb uralkodócsaládokkal állt rokonságban.
  • Het Huis Nemanjić was een middeleeuwse dynastie die van 1167 tot 1371 over Servië heerste. De stichter van de dynastie is Stefan Nemanja, een afstammeling uit een jongere tak van het Huis Vojislavljević. Aanvankelijk zwenkte de dynastie nog tussen de katholieke en de orthodoxe Kerk, maar met Heilige SavaSava van Servië koos Servië uiteindelijk definitief voor Constantinopel. Stefan Uroš II Milutin voerde het Byzantijnse RijkByzantijnse hofceremoniëel in.
  • Huset Nemanjić var en serbisk fyrstefamilie som utgikk av Huset Vukanović og kongedømmet Raška, men som skapte seg en egen dynastisk maktplattform som herskere av middelalderen Zeta - omtrent dagens Montenegro. Grunnleggeren, kong Stefan I Nemanja Vukanović av Raška, brakte det serbiske kongedømmet til et midlertidig høydepunkt. Han grunnla ikke bare Huset Nemanjić, men ble også opphøyet til ortodoks helgen.
  • Dynastia Nemaniczów (serbski - Немањићи, Nemanjići) - serbska dynastia panująca w Serbii i jej terytoriach zależnych od ok. 1166 do 1371. Nazwa dynastii pochodzi od nazwiska jej założycieli, Stefana Nemanii. Dynastia jest jedną z bocznych gałęzi innej dynastii serbskiej, panującej w XI wieku, Vojislavljeviczów. Z dynastii Nemaniczów pochodzi jedenastu serbskich monarchów.
  • Неманичи — средневековая сербская династия. Файл:Neman-stem. jpg Герб рода Неманичи
  • Huset Nemanjić var en serbisk adelsfamilj som regerade som kungar och tsarer i Serbien under medeltiden. Ätten grundades av Stefan Nemanja, som var en ättling till Vojislavljević ätten. Ätten producerade elva serbiska regenter mellan 1166 och 1371. Efter att Stefan Nemanja antagit namnet Stefan, som betyder "krönt" på grekiska, använde alla efterföljande monarker av denna ätt dess namn som en titel.
rdfs:label
  • House of Nemanjić
  • Nemanjiden
  • Casa de Nemanjić
  • Nemanjić
  • Nemanjić-dinasztia
  • Nemanjić
  • Huset Nemanjić
  • Nemanicze
  • Неманичи
  • Huset Nemanjić
  • 尼曼雅王朝
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:page
is dbpprop:cadetBranches of
is dbpprop:house of
is dbpprop:parentHouse of
is dbpprop:redirect of
is dbpprop:royalHouse of
is dbpprop:sHouProperty of
is dbpprop:surname of
is owl:sameAs of