File:Ambox style. png This article may be confusing or unclear to readers. Please help clarify the article; suggestions may be found on the talk page. A hereditary monarchy is the most common style of monarchy and is the form that is used by almost all of the world's existing monarchies. Under a hereditary monarchy, all the monarchs come from the same family, and the crown is passed down from one member to another member of the family.

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • File:Ambox style. png This article may be confusing or unclear to readers. Please help clarify the article; suggestions may be found on the talk page. A hereditary monarchy is the most common style of monarchy and is the form that is used by almost all of the world's existing monarchies. Under a hereditary monarchy, all the monarchs come from the same family, and the crown is passed down from one member to another member of the family. The hereditary system has the advantages of stability, continuity and predictability, as well as the internal stabilizing factors of family affection and loyalty. For example, when the king or queen of a hereditary monarchy dies or abdicates, the crown is usually passed to the next generation, i. e, his or her child, typically in some order of seniority. When that child dies, the crown is in turn passed to his or her child, or, if no child exists, a sister, brother, niece, nephew, cousin, or other relative. Hereditary monarchies most usually arrange succession by a legislated, definite order of succession so that it is well-known beforehand who will be the next monarch. Nowadays, the typical order of succession in hereditary monarchies is based on some form of primogeniture, but there exist other methods such as seniority, tanistry and rotation, which were much more common in the past. Historically, there have been differences in systems of succession, mainly revolving around the question of whether succession is limited only to males, or if females are also eligible to succeed. Agnatic succession refers to systems where females are neither allowed to succeed nor to transmit the succession rights to their male descendants. An agnate is a kinsman with whom one has a common ancestor by descent in unbroken male line. Cognatic succession previously referred to any succession to the throne or other inheritance which allows both males and females to be heirs, although in modern usage it specifically refers to equal succession by seniority regardless of gender. Elective monarchy can practically function as a hereditary monarchy, for example in case of eligibility being limited to members of one family (or even further, if allowed by the rules of precedence in the election). This has happened historically, usually slowly, in many past elective monarchies. One method was for the incumbent monarch to have his chosen heir (son, daughter, brother, sister, or other relative) elected during the lifetime of the incumbent, while he was still able to wield his influence to direct the election to the desired result. Many late-medieval countries of Europe were officially elective monarchies, but the same family had held the throne already even centuries, and that hybrid situation should be described as pseudo-elective, virtually hereditary monarchies, the succession system being in slow transition. Most of those hybrid monarchies became officially hereditary in early modern age.
  • Eine Erbmonarchie ist eine Monarchie, bei der die Thronfolge erbrechtlich geregelt wird. Die Erblinie kann patrilinear, also vom Vater auf den Sohn organisiert sein, oder matrilinear durch eine Tochter vermittelt werden – wobei in diesen Fällen in der Regel die Krone vom Schwiegervater auf den Schwiegersohn übergeht (z. B. im ältesten chinesischen Kaisertum). Die strukturellen Konflikte zwischen Herrscher und Erben werden dadurch zu einem (typischerweise heftigen) familiären Vater-Sohn-Konflikt transformiert.. Eine weitere Erbregel bestimmt, welches von mehreren Kindern Erbe wird: Bei der Primogenitur, die in der Praxis viel häufiger ist, erbt das älteste Kind, bei der Ultimogenitur das jüngste. Am häufigsten ist in der Erbmonarchie die patrilineare Primogenitur. Dabei ist zu unterscheiden zwischen der rein männlichen Erbfolge nach dem so genannten „Salischen Gesetz“ (heute z. B. noch in Liechtenstein) und der abgemilderten Form, bei der die Söhne des Herrschers seinen Töchtern in der Erbfolge vorgehen, diese wiederum aber Vorrang vor fernerer (auch männlicher) Verwandtschaft genießen. Viele noch bestehende Erbmonarchien entfernen sich von diesen das Geschlecht berücksichtigenden Erbregeln. So haben beispielsweise Schweden 1980, Belgien 1991 und Dänemark 2009 die Erbfolge davon unabhängig gestaltet: Das älteste Kind, ungeachtet des Geschlechtes, besteigt den Thron. Trotz der auch durch die genetischen Zufälle des Erbgangs oft zweifelhaften Regentenqualität von Erbmonarchinnen und Erbmonarchen, die dazu führen kann, dass die tatsächliche Macht oder ihre Funktion durch offizielle oder inoffizielle Vertreter ausgeübt wird, wird die Erbmonarchie in traditionellen Gesellschaften gegenüber der Wahlmonarchie oft vorgezogen, weil – politologisch beurteilt – deren Legitimation höher eingeschätzt wird als die einer Wahl, die vielleicht sogar ohne gesellschaftlichen Konsens erfolgt, was zum Konflikt, etwa einen Bürgerkrieg führen kann. Dies erklärt auch die erbmonarchischen Züge mancher republikanischen Staatsform in traditionellen Gesellschaften des 21. Jahrhunderts, etwa Indiens, Sri Lankas, Nordkoreas oder Syriens. Doch kann (wie im Römischen Reich zur Zeit der „Adoptivkaiser“) auch eine Politik der Adoption die Führungsprobleme mit unfähigen Kronprinzen oder Kronprinzessinnen lindern, eine Regelung, die faktisch in vielen Republiken geübt wird. siehe auch: Geblütsrecht
  • La monarquia hereditària és la forma més comuna de monarquia. La corona es passa entre membres de la mateixa família o dinastia. Aquest sistema compta amb els avantatges de l'estabilitat, la continuïtat i la previsibilitat. Quan el rei o la reina mor o abdica, el poder passa a mans d'algú de la propera generació, usualment per ordre d'edat. Normalment l'ordre de successió es fixa mitjançant una llei específica. Prima l'edat, però en el passat es van emprar altres paràmetres com la rotació o el tanistry irlandès. Una qüestió específica és l'ordre dels homes i les dones. La llei sàlica, per exemple, fixa que tenen preferència els barons de la família, tot i que no exclou l'accés al tron de les dones, com sí passa en l'anomenada successió agnatícia. Per contra, la successió cognatícia no té en compte el sexe de l'hereu sinó només qui és el fill o la filla gran dels actuals reis. La monarquia hereditària pot ser electiva, en el sentit que es pot elegir monarca però només entre els membres de la família que compleixin determinats requisits. Aquest mètode, usual en el passat, solia consistir en què el rei elegia el seu successor ja en vida i influïa la voluntat de la cort, de manera que en morir aquests escollien el candidat desitjat. Aquest sistema va ser freqüent a l'Edat mitjana, si bé les regles de la majoria de països es van fixar a començament de l'Edat moderna per garantir una monarquia hereditària sòlida.
  • Periytyvä monarkia on monarkian yleisin muoto ja se on käytössä lähes kaikissa nykyisissä monarkioissa. Periytyvässä monarkiassa kaikki hallitsijat tulevat samasta perheestä ja valta siirtyy perheenjäseneltä toiselle. Periytyvän monarkian etuja ovat vakaus, jatkuvuus ja ennustettavuus. Se vaikuttaa yleensä rauhoittavasti perheen sisäiseen lojaaliuteen. Esimerkiksi kuninkaan tai kuningattaren kuollessa tai luopuessa kruunusta muusta syystä siirtyy valta seuraavalle sukupolvelle. Uusi hallitsija valitaan jonkin käytännön mukaisesti entisen hallitsijan lasten joukosta. Lapsen kuollessa valta siirtyy tämän lapselle tai jos lapsia ei ole, veljelle, sisarelle, veljenpojalle, serkulle tai muulle sukulaiselle. Perinnöllisissä monarkioissa kruununperintä säädetään yleensä lailla. Nykyisin yleisin valintatapa pohjautuu jollain tapaa esikoisuuteen, mutta aiemmin on käytetty myös muita valintaperusteita. Periytyvissä monarkioissa on ollut eroavaisuuksia sen suhteen ovatko tyttäret tasa-arvoisia poikien kanssa.
  • La monarchia ereditaria è la forma più comune di monarchia usata dalla maggior parte delle monarchie attualmente regnanti nel mondo. Nella monarchia ereditaria tutti i monarchi provengono dalla stessa famiglia, ed il potere è trasferito da un membro ad un altro della famiglia. Questo sistema ha il vantaggio di portare stabilità e continuità nell'opera del regnante, tanto quanto sono stabili i legami interni della famiglia. Per esempio, quando il re o la regina muore o abdica, la corona passa alla generazione successiva, ovvero ai figli, e dopo di loro ai nipoti, o in assenza, a fratelli, zii, cugini o altri parenti. L'ordine di successione è definito dalla legge, quello più frequente è basato sulla primogenitura, ma esistono anche altri metodi. Storicamente, ci sono state delle differenze nei sistemi di successione, la maggior parte delle quali intorno al dubbio se la successione sia solo limitata agli eredi maschi o se, invece, anche le femmine sono ammissibili al trono. La successione agnatizia si riferisce al sistema nel quale dove alle eredi femmine non è permesso né di regnare, né di trasmettere il diritto a succedere al proprio discendente maschio. Un agnato è un congiunto con cui si ha un ascendente comune in linea immediata maschile. Con successione cognatizia, anticamente, ci si riferiva ad un tipo di successione al trono od in un altro tipo di eredità, la quale permetta sia ai maschî sia alle femmine di essere eredi; questo sebbene, nell'uso moderno, il termine si riferisca ad una eguale successione basata sull'anzianità, senza riguardo per il sesso. Una monarchia elettiva può, in pratica, funzionare come una monarchia ereditaria, per esempio nel caso in cui l'eleggibilità sia limitata ai soli membri di una famiglia (o, a maggior ragione, se l'elezione è sottoposta alle regole di precedenza del maggiorasco). Ciò è accaduto, nella storia, di solito, lentamente, in molte monarchie elettive del passato. Secondo questo metodo, il Re, all'avvicinarsi della propria morte, ma quando ancora poteva esercitare la propria influenza per dirigere l'elezione al risultato voluto, avrebbe sottoposto al voto il proprio prescelto, cosicché egli risultasse eletto. Molte nazioni europee tardomedievali erano, ufficialmente, monarchie elettive, ma la medesima famiglia, spesso, aveva già mantenuto il trono per secoli. Questa situazione ibrida, descritta come monarchia pseudoelettiva o virtualmente ereditaria, era dovuta al fatto che il sistema della successione era in lenta transizione. Molte di queste monarchie ibride sono diventate ufficialmente ereditarie agli albori dell'era moderna.
  • 世襲君主制(せしゅうくんしゅせい)は、世界各地に現存するほぼすべての君主制において採用されている君主制の最も一般的な形式。
  • Monarchia dziedziczna - ustrój polityczny charkteryzujący się dziedziczeniem tronu z ojca na syna. Monarchią dziedziczną może być każda monarchia oprócz elekcyjnej.
  • Uma monarquia hereditária é o estilo mais comum de monarquia e é a forma de governo que é usada por quase todos os países onde existem monarquias. Sob uma monarquia hereditária, todos os monarcas vêm da mesma família e a coroa é passada de um membro para outro da família. O sistema hereditário tem a vantagem da estabilidade, da continuidade e da previsibilidade, como também os fatores estabilizadores internos do afeto familiar e lealdade. Por exemplo, quando o rei ou a rainha de uma monarquia hereditária morre ou abdica, a coroa geralmente é passada à próxima geração, ou seja, para seu filho ou filha, observando alguma ordem de antiguidade. Quando aquele filho ou filha morre, a coroa volta a ser passada para seu filho ou filha, ou, caso não exista, uma irmã, irmão, sobrinha, sobrinho, primos, ou um outro parente. Nas monarquias hereditárias é comum se estabelecer a ordem de sucessão definitiva através de uma legislação de maneira que fica-se sabendo com bastante antecedência quem será o próximo monarca. Hoje em dia, a típica ordem de sucessão nas monarquias hereditárias é baseada em alguma forma de primogenitura, mas também existem outros métodos como a "sucessão agnatícia" ou "patrilinear" (estabelece a sucessão localizando o descendente exclusivamente do sexo masculino), "tanistria" (o vice assume o lugar deixado pelo titular) e a "rotatividade", que foram muito mais comuns no passado. Historicamente, houve diferenças no sistema de sucessões, principalmente no que diz respeito se a sucessão estaria limitada apenas aos homens, ou se as mulheres também teriam este direito. A sucessão agnatícia refere-se a sistemas onde não era permitido às mulheres suceder ou transmitir direitos aos seus descendentes do sexo masculino. Um agnado é um parente com quem a pessoa tem um antepassado comum através da descendência na linha masculina direta. A sucessão cognata previamente atribuída a qualquer sucessão ao trono ou outra herança que permitem aos dois sexos serem os herdeiros, embora em uso moderno se refere especificamente para igualar a sucessão por antiguidade. A monarquia eletiva pode funcionar praticamente como uma monarquia hereditária, por exemplo, no caso de elegibilidade ser limitada a membros de uma mesma família (ou até mesmo mais adiante, se permitido pelas regras de precedência na eleição). Isto aconteceu historicamente, de maneira gradual, em muitas monarquias eletivas do passado. Um método era para o monarca encarregado ter o seu herdeiro escolhido (filho, filha, irmão, irmã, ou outro parente) eleito durante a vida do titular, enquanto ele ainda fosse capaz de através de sua influência direcionar a eleição para o resultado desejado. Muitos países da Europa durante a baixa Idade Média eram monarquias oficialmente eletivas, mas a mesma família já vinha mantendo o mesmo trono há séculos e aquela situação híbrida podia ser descrita como pseudo-eletiva, virtualmente monarquias hereditárias, o sistema de sucessão se encontrava em transição lenta. Muitas daquelas monarquias híbridas tornaram-se oficialmente hereditárias no início da Idade Moderna. Monarquia Monarquia absoluta Monarquia eletiva Monarquia Constitucional francesa Monarquia constitucional União pessoal
  • Arvmonarki är den vanligaste formen av monarki där titeln går i arv inom en familj eller släkt. Det är den form som används av nästan alla existerande monarkier i världen. Den andra typen av monarki är valmonarki, som i praktiken kan fungera som arvmonarki då möjligheten att bli vald begränsas till en familj. I en arvmonarki kommer alla monarkerna från samma familj och kronan lämnas vidare från en familjemedlem till nästa. Systemet har flera fördelar, såsom stabilitet, kontinuitet och förutsägbarhet och även faktorer som familjeband och lojalitet gör monarkin tryggare och mer stabil. När drottningen eller kungen i en monarki dör eller abdikerar är den vanligaste successionsordningen att en son eller dotter ur nästa generation ärver kronan. När det barnet dör ärvs kronan av dennes barn eller, om barn saknas, av en syster, bror, syskonbarn, kusin eller annan släkting. De flesta arvmonarkier har en lagstadgad successionsordning så att det är väl känt vem som kommer bli nästa monark. Tronföljdsordningar baseras numera på någon variant av förstfödslorätt men andra metoder var tidigare vanliga, såsom senioritet (varmed tronen i första hand ärvs av regentens äldsta syskon framför den egna avkomman – först när en generation är förbrukad tas den nästa i bruk), tanisteri (varmed en arvtagare utses inom den förnämsta aristokratin under regentens livstid; ibland av denne själv) och rotation, där tronen växlar mellan olika familjer eller mellan olika personer. Under historiens gång har det funnits olika former av succession, där skillnaderna framför allt har gällt huruvida successionen endast gäller män eller om kvinnor också kan vara efterträdare. Enligt agnatisk tronföljd kan kvinnor inte ärva kronan och de kan inte heller föra arvsrätten vidare till sina manliga barn. En agnat är en släkting som delar en gemensam förfader genom en obruten, direkt, manlig linje. Kognatisk tronföljd betydde förr vilken tronföljdsordning som helst som medgav både manliga och kvinnliga tronföljare, men i dagens språkbruk betyder det tronföljd genom senioritet utan hänsyn till kön. En valmonarki kan i praktiken fungera som en arvmonarki, till exempel om de valbara endast tillhör en viss familj. En metod var att den sittande monarken såg till att valet skedde medan han levde och kunde använda sitt inflytande. På så sätt kunde han styra valet så att den nye monarken blev den arvinge han hade utsett (en son, dotter, bror, syster eller annan släkting). Många senmedeltida länder i Europa var officiellt valmonarkier, men redan då med samma familj på tronen under århundraden. Denna hybrid kan beskrivas som pseudovalmonarkier och de var i praktiken arvmonarkier med successionsordningen i långsam förändring. De flesta av dessa hybridmonarkier blev officiellt arvmonarkier efter medeltidens slut.
  • Irsî monarşi, kalıtsal monarşi ya da hanedanlık sistemi, monarşi yönetim sisteminin en yaygın olan ve günümüzde süregelen monarşilerin çoğunun kullandığı yöntemidir. Irsî monarşi yönetimi altında tüm hükümdarlar aynı aileden gelir ve hükümdarlık ailenin bir üyesinden diğer üyesine veraset yoluyla geçer. Hanedanlık sisteminin avantajları istikrar, süreklilik ve önceden kestirilebilirlik ile birlikte aile içi şefkatin dengeleyici unsuru ve sadakattir. Örneğin bir ırsî monarşinin başındaki kral ya da kraliçe ölür ya da tahtan feragat ederse taç genellikle bir sonraki nesle, yani kral ya da kraliçenin belirli bir sıra gözetilerek çocuğuna geçer. O çocuk da ölürse taç bu sefer onun çocuğuna, eğer çocuğu yoksa da kardeş, yeğen, kuzen ya da diğer bir akrabasına geçer. Irsî monarşilerde çoğunlukla tahta çıkma sırası konmuş belirli kurallara göre belirlenir ve böylece çok önceden tahta kimin çıkacağı bilinir. Günümüzde tahta geçme sırası tipik olarak en büyük çocuktadır ancak babayanlı soydan gelene, seçilmiş olan başka bir veliahta ya da dönerek seçilen bir veliahta geçme gibi geçmişte daha çok kullanılan başka yöntemler de bulunur. Tarihsel olarak tahta geçme sistemlerinde özellikle bu hakkın yalnız erkek çocuklarda mı olduğu ya da kız çocukların da bu hakka sahip olup olmadığı sorunu üzerinde yoğunlaşan farklılıklar olmuştur. Babayanlı tahta geçiş sisteminde kadınların ne tahta çıkmasına ne de soyundan gelen erkeklere tahta geçiş hakkını bırakmasına izin verilir. Babayanlı bir akraba babasoyundan doğrudan ortak bir atası olan kişidir. Diğer bir tahta çıkma sisteminde ise hem erkek hem de kadınlar varis olabiliyor ve cinsiyete bakmadan yaşça büyüklüğe göre tahta çıkılmasına olanak sağlıyor. Seçimli monarşi de eğer seçime girme hakkı yalnızca bir aileye verilirse ırsî monarşi gibi olabilir. Tarihte buna rastlanmıştır. Burada kullanılan yöntemlerden birisi, hükümdar hâlâ hayatta iken nüfuzunu kullanarak bir akrabasını seçtirmesiydi. Avrupa’da Orta Çağın son dönemlerinde ülkelerin çoğu resmî olarak seçimli monarşiydi ancak hükümdarlık yüzyıllar boyu aynı ailede kaldığından ötürü bu karışık durum yavaş yavaş ırsî monarşiye doğru dönüşmekteydi. Günümüzde bu monarşilerin çoğu resmî olarak da ırsî monarşi hâline gelmiştir.
  • 世袭君主制,是君主制政体的最常见形式。世界上大多数现存及曾经存在的君主制国家采用这种政体。与其相对的制度是选举君主制。 在世袭君主制制度中,所有君主来自于同一个家族,王位在家族内部从一个成员传给另一个成员(通常是父传子,也有可能是兄传弟、叔传侄等等)。世袭系统有政权稳定、延续性好和可预测的优点,这来源于家族成员之间的忠诚和亲和力。 举例来说,当一位世袭君主去世或退位后,王位通常会传给下一代的直系血亲,如他或她的孩子,而且往往是较年长者。当这个孩子死了,王位将再传给他的孩子;如果此人绝嗣,则会传给他的兄弟、姐妹、侄子或其他亲属。为了维持这种体系,世袭君主制常常需要以法律形式制定一个明确的继承顺序,以决定一位君主去世之后,谁有最优先的权利成为下一位君主。现代的世袭君主制国家所采用的继承顺序通常基于长子继承权,但也存在着其他的继承体系,如最年长男性亲属继承、在世君主指定继承和交替继承,这些体系在以前的君主制政体中应用得更为普遍。 历史上存在过多种继承体系,它们的区别主要集中在女性是否可以拥有继承权。在父系继承制中,继承权由男性独占,女性没有权利继承,而且她们的男性后代也无权继承。把这种制度体现得最为典型的是古法兰克人的萨利克法典。但萨利克法典的本意并非剥夺妇女的继承权,而是避免土地由于妇女结婚落入村社之外。与之相对的,有些继承体系就允许女性成为继承人。 需要特别指出的是,有些选举君主制实际上是世袭君主制,例如所有候选人只能来自一个家族时。这在许多古代国家中出现过,常常是由真正的选举君主制转化而来的。一种常见的情形是,君主在自己尚在位时就利用权力和影响使其亲属(如儿子)被“提前”选举为下一任君主。另一种情况是,某个家族历史上有多位成员被选为君主,逐渐积聚了强大的势力,以致他们最后可以垄断王位(因为没有人敢于选举该家族之外的人)。 在中世纪晚期的欧洲,许多国家在名义上是选举君主制,然而该国的王位实际已由一个家族把持了数世纪之久。这种情况可以称为“伪选举君主制”,它只在官方上有一个选举的形式,而在本质上王位是世袭的。在步入近代之后,这些“伪选举君主制”的国家大多数变成了真正的世袭君主制。
dbpprop:hasPhotoCollection
rdfs:comment
  • File:Ambox style. png This article may be confusing or unclear to readers. Please help clarify the article; suggestions may be found on the talk page. A hereditary monarchy is the most common style of monarchy and is the form that is used by almost all of the world's existing monarchies. Under a hereditary monarchy, all the monarchs come from the same family, and the crown is passed down from one member to another member of the family.
  • Eine Erbmonarchie ist eine Monarchie, bei der die Thronfolge erbrechtlich geregelt wird. Die Erblinie kann patrilinear, also vom Vater auf den Sohn organisiert sein, oder matrilinear durch eine Tochter vermittelt werden – wobei in diesen Fällen in der Regel die Krone vom Schwiegervater auf den Schwiegersohn übergeht (z. B. im ältesten chinesischen Kaisertum).
  • La monarquia hereditària és la forma més comuna de monarquia. La corona es passa entre membres de la mateixa família o dinastia. Aquest sistema compta amb els avantatges de l'estabilitat, la continuïtat i la previsibilitat. Quan el rei o la reina mor o abdica, el poder passa a mans d'algú de la propera generació, usualment per ordre d'edat. Normalment l'ordre de successió es fixa mitjançant una llei específica.
  • Periytyvä monarkia on monarkian yleisin muoto ja se on käytössä lähes kaikissa nykyisissä monarkioissa. Periytyvässä monarkiassa kaikki hallitsijat tulevat samasta perheestä ja valta siirtyy perheenjäseneltä toiselle. Periytyvän monarkian etuja ovat vakaus, jatkuvuus ja ennustettavuus. Se vaikuttaa yleensä rauhoittavasti perheen sisäiseen lojaaliuteen. Esimerkiksi kuninkaan tai kuningattaren kuollessa tai luopuessa kruunusta muusta syystä siirtyy valta seuraavalle sukupolvelle.
  • La monarchia ereditaria è la forma più comune di monarchia usata dalla maggior parte delle monarchie attualmente regnanti nel mondo. Nella monarchia ereditaria tutti i monarchi provengono dalla stessa famiglia, ed il potere è trasferito da un membro ad un altro della famiglia. Questo sistema ha il vantaggio di portare stabilità e continuità nell'opera del regnante, tanto quanto sono stabili i legami interni della famiglia.
  • 世襲君主制(せしゅうくんしゅせい)は、世界各地に現存するほぼすべての君主制において採用されている君主制の最も一般的な形式。
  • Monarchia dziedziczna - ustrój polityczny charkteryzujący się dziedziczeniem tronu z ojca na syna. Monarchią dziedziczną może być każda monarchia oprócz elekcyjnej.
  • Uma monarquia hereditária é o estilo mais comum de monarquia e é a forma de governo que é usada por quase todos os países onde existem monarquias. Sob uma monarquia hereditária, todos os monarcas vêm da mesma família e a coroa é passada de um membro para outro da família. O sistema hereditário tem a vantagem da estabilidade, da continuidade e da previsibilidade, como também os fatores estabilizadores internos do afeto familiar e lealdade.
  • Arvmonarki är den vanligaste formen av monarki där titeln går i arv inom en familj eller släkt. Det är den form som används av nästan alla existerande monarkier i världen. Den andra typen av monarki är valmonarki, som i praktiken kan fungera som arvmonarki då möjligheten att bli vald begränsas till en familj. I en arvmonarki kommer alla monarkerna från samma familj och kronan lämnas vidare från en familjemedlem till nästa.
  • Irsî monarşi, kalıtsal monarşi ya da hanedanlık sistemi, monarşi yönetim sisteminin en yaygın olan ve günümüzde süregelen monarşilerin çoğunun kullandığı yöntemidir. Irsî monarşi yönetimi altında tüm hükümdarlar aynı aileden gelir ve hükümdarlık ailenin bir üyesinden diğer üyesine veraset yoluyla geçer. Hanedanlık sisteminin avantajları istikrar, süreklilik ve önceden kestirilebilirlik ile birlikte aile içi şefkatin dengeleyici unsuru ve sadakattir.
rdfs:label
  • Hereditary monarchy
  • Erbmonarchie
  • Monarquia hereditària
  • Periytyvä monarkia
  • Monarchia ereditaria
  • 世襲君主制
  • Monarchia dziedziczna
  • Monarquia hereditária
  • Arvmonarki
  • Irsî monarşi
  • 世袭君主制
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpedia-owl:Country/governmentType of
is dbpedia-owl:governmentType of
is dbpprop:event of
is dbpprop:governmentType of
is dbpprop:redirect of