Henry I the Fowler was the duke of Saxony from 912 and king of the Germans from 919 until his death. First of the Ottonian Dynasty of German kings and emperors, he is generally considered to be the founder and first king of the medieval German state, known until then as East Francia. An avid hunter, he obtained the epithet "the Fowler" because he was allegedly fixing his birding nets when messengers arrived to inform him that he was to be king.
| Property | Value |
| dbpedia-owl:thumbnail
| |
| dbpprop:_1
| |
| dbpprop:_10
|
- 10. Billung of the Franks
|
| dbpprop:_11
| |
| dbpprop:_12
| |
| dbpprop:_14
| |
| dbpprop:_15
| |
| dbpprop:_2
| |
| dbpprop:_3
| |
| dbpprop:_30
| |
| dbpprop:_31
| |
| dbpprop:_4
| |
| dbpprop:_5
| |
| dbpprop:_6
| |
| dbpprop:_7
| |
| dbpprop:abstract
|
- Henry I the Fowler was the duke of Saxony from 912 and king of the Germans from 919 until his death. First of the Ottonian Dynasty of German kings and emperors, he is generally considered to be the founder and first king of the medieval German state, known until then as East Francia. An avid hunter, he obtained the epithet "the Fowler" because he was allegedly fixing his birding nets when messengers arrived to inform him that he was to be king.
- Heinrich I. aus dem Geschlecht der Liudolfinger, nicht zeitgenössisch auch Heinrich der Vogeler, Heinrich der Burgenbauer oder Heinrich der Finkler genannt, war ab 912 Herzog der Sachsen und von 919 bis 936 König des Ostfrankenreichs.
- Enric I (Heinrich I), anomenat l'Ocellaire,. Rei d'Alemanya, rei de Lotaríngia. En 912 és nomenat duc de Saxònia, i en 919 succeeix a Conrad I com rei de la França oriental. En els seus vint-i-quatre anys de regnat, Enric va abordar amb èxit alguns dels problemes més apressants que sofria el regne, tals com la consolidació de la institució davant els grans i l'ampliació de zones d'influència, amb l'annexió de Lorena i la intervenció en Bohèmia. A més va dur a terme una important tasca d'impuls a la colonització, moviment conegut com Drang nach Osten que va afectar el nord i est del país i va permetre consolidar aquestes zones de població davant les incursions d'hongaresos, eslaus i suecs. Durant el seu regnat, es va produir un gran avenç en l'evangelització del regne de Bohèmia i en l'enfortiment de les estructures eclesiàstiques, reprenent la política carolíngia de suport a les comunitats monàstiques i valent-se de nombrosos homes de l'església en l'administració de l'estat. La fortificació dels castells del sud de Germània i la reorganització de la cavalleria pesada culminen la seva obra política i militar. La seva insistència en nomenar successor com a Rei d'Alemanya al seu fill Otó I el Gran, va evitar la divisió del regne després de la seva mort.
- Jindřich I. Ptáčník, německy: Heinrich der Finkler nebo Heinrich der Vogler, byl vévoda saský a král východofranský, zakladatel tzv. saské, resp. otonské dynastie králů a císařů Svaté říše římské, kterou znovu obnovil jeho syn Ota I. Veliký.
- Enrique I (Heinrich I), llamado el Pajarero. En 912 fue nombrado duque de Sajonia, y en 919 sucedió a Conrado I como rey de la Francia Orientalis.
- Henrik I Linnustaja (saks. Heinrich der Vogler, lat. Henricius Auceps; 876 – 2. kesäkuuta 936, Memleben) oli Saksin herttua vuodesta 912 ja Saksan kuningas vuodesta 919 aina kuolemaansa asti. Innokas metsästäjä Henrik oli korjaamassa linnunmetsästysverkkojaan saadessaan tiedon kuninkuudestaan ja sai siten lisänimen Linnustaja.
- Henri I de Saxe ou Henri I de Germanie, dit Henri I l'Oiseleur, parce que passionné de chasse au faucon, est né en 876 et mort le 2 juillet 936 à Memleben. Henri I est duc de Saxe depuis 912, roi de Francie Orientale de 919 à sa mort en 936. Henri I de Saxe se trouve donc être à l'origine des deux dynasties qui vont régner sur l'Allemagne et la France au cours d'une grande partie du IIe millénaire, puisqu'il est le père d'Otton I, premier empereur du Saint-Empire, et le grand-père d'Hugues Capet, fondateur de la dynastie capétienne. Il est le fondateur du Saint-Empire romain germanique.
- Fájl:Heinrich-der-finkler-darbringung-der-kaiserkrone. jpg Henrik megkapja a német koronát madarászás közben. (Hermann Vogel festménye 1900. körül) I. (Madarász) Henrik német király 919 – 936 között, szász herceg 912 – 936 között. A Szász dinasztia alapítója, maga a Liudolfing család sarja. Őt tekintik a német nemzeti királyság megalapítójának. Apja I. "Dicsőséges" Ottó szász herceg, anyja a Babenberger Hadwig.
- ハインリヒ1世(Heinrich I. , 876年 - 936年7月2日)は、ザクセン公(在位:912年 - 936年)および東フランク王(在位:919年 - 936年)。後世において一般にハインリヒ1世はザクセン朝ドイツ王国の初代国王と位置づけられる。それまでのフランク王国において行われてきた分割相続の慣例を廃し、世代を越えた永続的な国家領域を形成する基礎を築いた。また、マジャール人に対する防衛戦に成功し、北方のデーン人、東方の西スラブ人と戦い、王国領土を拡張させた。 ファイル:Heinrich-der-finkler-darbringung-der-kaiserkrone. jpg 「捕鳥王」の名の由来となった伝説の場面を描いた、ヘルマン・フォーゲル(1855-1921)の1900年の作品。左の人物がハインリヒで、中央の人物が王冠を捧げている。 狩猟を好み、王に選ばれたことを伝える使者が彼の元に到着したときにも野鳥を捕獲するために網で罠を仕掛けていた最中だったという伝承があり、そのため、ハインリヒ捕鳥王(ドイツ語:Heinrich der Vogler, Heinrich der Finkler, ラテン語:Henricius Auceps)とのあだ名がつけられた。狩猟王と訳されることもある。
- Hendrik I de Vogelaar, Duits: Heinrich der Vogler, van het Saksische Huis, was koning van Oost-Frankenrijk van 919 tot 936.
- Henrik I av Sachsen, også kalt Henrik I Fuglefangeren, tysk: Heinrich der Finkler eller Heinrich der Vogler, var konge av Tyskland i perioden 919–936. Enkelte kilder omtaler ham som keiser. Han var Sachsens første konge innen «det ottonske dynasti», da han var sønn til hertug Otto av Sachsen. Henrik var gift med Matilda av Ringelheim, datter av hertug Teodebert av Westfalen. Han ble konge etter sin onkel Konrad I etter at han på sin dødsseng overtalte han sin bror, markgreve Eberhard av Franken, om å tilby kronen til Henrik som var en av hans hovedmotstandere. Grunnen var at han så på Henrik som den eneste prinsen som var i stand til å holde kongedømmet sammen mot de interne stridighetene blant hertugene og mot de pågående invasjonene til madjarene. Eberhard og den øvrige frankiske adelen aksepterte Konrads råd, og Henrik ble valgt til konge som Henrik I i 919 ved Fritzlar. Henrik invaderte de nordiske områdene, hvor danskene hadde beseiret friserne og gjorde i følge munken og historikeren Widukind av Corvey i sin bok Rex gestae Saxonicae den danske konen til vasall under Henrik. Han inntok også områder som hadde tilhørt venderne etter at disse hadde angrepet Tyskland sammen med danskene. Videre erobret han Slesvig i 934. Han erobret videre hertugdømmet Bayern og kongedømmet Lorraine og ga disse som arveland til sine barn. Da han døde av slag i sitt palass i Memleben var alle de tyske stammene samlet til et rike og Henrik blir derfor ansett som den første tyske kongen og den som la grunnlaget for Det tysk-romerske riket. Dette ble fullført av hans sønn Otto.
- Henryk I Ptasznik (niem. Heinrich der Vogler) – książę Saksonii 912–936, król Niemiec 919–936; z saskiej dynastii Ludolfingów. Przydomek "Ptasznik" zawdzięczał zamiłowaniu do polowań z ptakami drapieżnymi. Po śmierci ojca Ottona I Znakomitego w 912 r. został księciem Saksonii mimo sprzeciwu króla Konrada I. Ten sam władca widząc niebezpieczeństwo rozpadu królestwa na państwa plemienne, desygnował na następcę najpotężniejszego ze swych przeciwników i w 919 r. Henryk wyniesiony został na tron niemiecki przez możnowładców Frankonii i Saksonii. Następnie hołd złożył mu książę Szwabii Burchard II, a w 921 r. zmusił do podporządkowania władcę Bawarii, Arnulfa. W 925 r. odzyskał Lotaryngię, a jej władca, książę Gizelbert, już jako lennik niemiecki ożenił się z córką Henryka, Gerbergą w 928 r. Po uporządkowaniu spraw wewnątrzniemieckich dalsze działania militarne i polityczne Henryka Ptasznika ukierunkowane były na zabezpieczenie interesów dynastii i Saksonii oraz zabezpieczenie granic królestwa na północy i wschodzie. W celu powstrzymania nieustannych najazdów Węgrów król zmuszony był do zawarcia z nimi rozejmu w 924 r. i płacenia trybutu. Okres pokoju Henryk wykorzystał na wzmocnienie sieci grodów obronnych i utworzenie jazdy, koniecznej w walce z koczownikami. Już z nową armią podbił Słowian połabskich (czeski książę [[Wacław I Święty|Wacław) od 929 roku płacił trybut): Hawelan i Dalemińców, a 15 marca 933 r. , pokonał Węgrów w bitwie nad rzeką Unstrutą w Turyngii, co ostatecznie zakończyło najazdy Madziarów. Zwycięstwo to miało znaczenie moralne wykraczające poza jego wagę militarną: umocniło panowanie Henryka I i jego rodu, a także zbliżyło do siebie przedstawicieli różnych plemion niemieckich, walczących ręka w rękę przeciw wspólnym wrogom. Na północy walki z Duńczykami i sprzymierzonymi z nimi Wieletami zakończyły się m. in. przyłączeniem w 934 r. Szlezwiku. Już w 929 r. swoim następcą ogłosił najstarszego syna Ottona. Był jedynym władcą, który zrezygnował z kościelnej ceremonii koronacji królewskiej, ale prawdopodobnie pod koniec życia planował wyprawę po koronę cesarską do Rzymu. Zasługą Henryka I Ptasznika było zapobieżenie rozpadowi państwa na księstwa plemienne i konsolidacja wewnętrzna królestwa. Jego panowanie zapoczątkowało okres świetności Niemiec pod rządami saskiej dynastii Ottonów.
- Henrique I da Germânia "o Passarinheiro" em Alemão (Heinrich der Finkler ou Heinrich der Vogler - Henricius Auceps, em latim) foi duque da Saxônia a partir de 912 d.C. e rei dos germanos (chamado Henrique I da Germânia) de 919 até a sua morte, em 936. Primeiro da dinastia otoniana de reis e imperadores germanos, é considerado o fundador e primeiro rei do império alemão medieval, até então conhecido como Frância Oriental. Recebeu o epíteto "passarinheiro" porque teria recebido a notícia de sua eleição como rei no momento em que consertava as suas redes de passarinhagem. Sucedeu-o no trono seu filho Otão I da Germânia.
- Henric I Păsărarul, duce al Saxoniei din 912 şi rege al Germaniei din 919, primul reprezentant al dinastiei de Saxonia. Fiul al lui Otto I duce de Saxonia, Henric s-a născut la Memleben. În 906 a luat-o de soţie pe Hatheburg, fata lui Erwin conte de Merseburg, de care a divorţat in 909 deoarece ea se călugărise după moartea primului ei soţ, iar căsătoria era considerată ilegitimă. Din acest mariaj a avut un fiu pe nume Thankmar. În acelaşi an s-a căsătorit cu Matilda de Ringelheim, fiica lui Dietrich, conte de Westfalia. De la ea a avut un fiu, Otto şi doua fete, Hedwige şi Gerberga. Henric a devenit duce de Saxonia la moartea tatălui său in 912. El s-a aflat in conflict cu regele Conrad I între anii 912 - 915 pentru stăpanirea Thuringiei. Cu toate acestea, Conrad, l-a numit de pe patul de moarte în 918, pe Henric drept succesorul său la tron. Îl considera pe acest aprig dusman al lui drept singurul om capabil să ţină în mană regatul Germaniei în faţa răscoalelor marilor feudali precum şi in faţa năvălirii triburilor maghiare. Alegerea sa a fost comfirmată in mai 919 de către nobilii saxoni şi franconi dar respinsă de şvabi, iar bavarezii au ales în locul său un alt rege. Henric s-a razboit cu ei timp de doi ani până când i-a îngenuncheat. Cu toate acestea ducii şi-au pastrat o relativă independenţă, mai cu seamă ducele de Bavaria, datorită faptului că Henric era silit în acelaşi timp să ţină piept şi invaziilor maghiare. Presiunea acestora era atât de puternică încât Henric şi-a dat seama că nu-i va putea răzbi pe calea armelor. Prin urmare, în 924 el acceptă in schimbul unui armistiţiu sa le plătească maghiarilor tribut timp de nouă ani (924 - 933). Regele a acceptat această umilinţă pentru a avea timp sa-şi fortifice regatul. În acest timp el a construit o serie de centre fortificate (burguri) împrejmuite de ziduri şi canale la care localnicii lucrau în permanenţă şi organizat o nouă cavalerie de elită dotată cu armuri grele şi antrenată în luptele cu diferite triburi slave. Astfel, cu ajutorul noii sale armate, Henric a cucerit Hevelii şi Daleminzi în 928 şi a suprimat o revoltă în Boemia în 929. Când s-a terminat armistiţiul în 933, regele a refuzat sa le mai plătească tribut maghiarilor şi s-a pregatit de război. La 15 martie 933 Henric a reputat o mare victorie asupra maghiarilor în bătălia de la Riade. După această înfrângere, triburile maghiare n-au mai năvălit în regatul Germaniei cât a mai domnit Henric. Ultima lui campanie a avut loc în 934 când a invadat Danemarca ocupând Schleswigul şi încorporându-l în regatul său. Regele a murit în vara lui 936 la castelul din Memleben lăsând fiului sau Otto un regat unit şi puternic sub domnia căruia va lua naştere Sfântul Imperiu Roman.
- Ге́нрих I Птицелов — герцог Саксонии, король Восточно-Франкского королевства, сын Оттона I Сиятельного, герцога Саксонии и Гедвиги фон Бабенберг. Похоронен в Кведлинбурге.
- Henrik I av Sachsen (Henrik I Fågelfängaren), född 876, död 2 juli 936, var kung av Tyskland 919–936. Ibland omnämns han som kejsare. Henrik Fågelfängaren var Sachsens förste kung av den "Ottonska dynastin". Han var son till hertig Otto. Henrik var gift med Matilda av Sachsen, dotter till hertig Teodebert av Sachsen. Henrik invaderade nordiska områden, där danskarna hade besegrat friserna, och Widukind av Corvey skriver i sin Rex gestae Saxonicae att den danske kungen var vasall under Henrik, som också införlivade områden som tillhört venderna, som tillsammans med danskarna attackerat Tyskland. Han erövrade också hertigdömet Bayern och kungadömet Lothringen. Dessa ärvdes av hans söner.
- 亨利一世(捕鸟者)(Heinrich I der Vogler,约876年-936年7月2日),德意志国王(919年—936年在位),萨克森王朝创立者。原为萨克森公爵(912年起),传其得知当选公爵时正在捕鸟,故得外号捕鸟者。亨利在法兰克尼亚公爵康拉德一世做德意志国王时经常发动叛乱。915年,亨利曾击败康拉德一世。然而康拉德一世却宽容地推荐亨利为王位继承者。作为妥协,亨利一世在成为国王后允许康拉德的弟弟、法兰克尼亚公爵埃贝哈德完全自治,以换取他不对王位做任何要求。 亨利一世在加冕时拒绝举行涂油礼或诸如此类的任何宗教仪式。因而在宗教意义上,亨利不是一位合法的国王。所以亨利一世的另一个外号叫“无柄之剑”。 亨利一世当政时期的特点是,一些部落公国的势力上升,它们以承认亨利一世为条件获得了种种特权,尤其是巴伐利亚和士瓦本公国。亨利一世主要依靠自己的领地进行统治。为抵御马扎尔人的入侵,亨利在萨克森东部兴建了许多城堡,组建骑兵。但亨利一世与匈牙利人的战斗并非总能取得胜利,就在924年他还不得不向匈牙利人求和并缴纳贡金。925年,亨利把洛林并入德意志王国。 亨利一世为最早侵袭斯拉夫人的日耳曼君主。他于928年渡过易北河,攻占了斯拉夫人的要塞勃兰尼贝尔。此地后来发展为勃兰登堡。 933年,亨利一世在图林根的里阿德附近击败了匈牙利人,打破了匈牙利人不可战胜的神话,并暂时阻止了他们对德国的侵袭。
|
| dbpprop:after
| |
| dbpprop:border
| |
| dbpprop:boxstyle
|
- background-color: 9fe;
- background-color: bfc;
- background-color: fcc;
- background-color: fb9;
- background-color: ffc;
- padding-top: 0; padding-bottom: 0;
|
| dbpprop:relatedInstance
| |
| dbpprop:rows
| |
| dbpprop:sHouProperty
| |
| dbpprop:style
|
- font-size: 100%; line-height: 110%;
|
| dbpprop:wikiPageUsesTemplate
| |
| rdfs:comment
|
- Henry I the Fowler was the duke of Saxony from 912 and king of the Germans from 919 until his death. First of the Ottonian Dynasty of German kings and emperors, he is generally considered to be the founder and first king of the medieval German state, known until then as East Francia. An avid hunter, he obtained the epithet "the Fowler" because he was allegedly fixing his birding nets when messengers arrived to inform him that he was to be king.
- Heinrich I. aus dem Geschlecht der Liudolfinger, nicht zeitgenössisch auch Heinrich der Vogeler, Heinrich der Burgenbauer oder Heinrich der Finkler genannt, war ab 912 Herzog der Sachsen und von 919 bis 936 König des Ostfrankenreichs.
- Enric I (Heinrich I), anomenat l'Ocellaire,. Rei d'Alemanya, rei de Lotaríngia. En 912 és nomenat duc de Saxònia, i en 919 succeeix a Conrad I com rei de la França oriental. En els seus vint-i-quatre anys de regnat, Enric va abordar amb èxit alguns dels problemes més apressants que sofria el regne, tals com la consolidació de la institució davant els grans i l'ampliació de zones d'influència, amb l'annexió de Lorena i la intervenció en Bohèmia.
- Jindřich I. Ptáčník, německy: Heinrich der Finkler nebo Heinrich der Vogler, byl vévoda saský a král východofranský, zakladatel tzv. saské, resp. otonské dynastie králů a císařů Svaté říše římské, kterou znovu obnovil jeho syn Ota I. Veliký.
- Enrique I (Heinrich I), llamado el Pajarero. En 912 fue nombrado duque de Sajonia, y en 919 sucedió a Conrado I como rey de la Francia Orientalis.
- Henrik I Linnustaja (saks. Heinrich der Vogler, lat. Henricius Auceps; 876 – 2. kesäkuuta 936, Memleben) oli Saksin herttua vuodesta 912 ja Saksan kuningas vuodesta 919 aina kuolemaansa asti. Innokas metsästäjä Henrik oli korjaamassa linnunmetsästysverkkojaan saadessaan tiedon kuninkuudestaan ja sai siten lisänimen Linnustaja.
- Henri I de Saxe ou Henri I de Germanie, dit Henri I l'Oiseleur, parce que passionné de chasse au faucon, est né en 876 et mort le 2 juillet 936 à Memleben. Henri I est duc de Saxe depuis 912, roi de Francie Orientale de 919 à sa mort en 936.
- Fájl:Heinrich-der-finkler-darbringung-der-kaiserkrone. jpg Henrik megkapja a német koronát madarászás közben. (Hermann Vogel festménye 1900. körül) I. (Madarász) Henrik német király 919 – 936 között, szász herceg 912 – 936 között. A Szász dinasztia alapítója, maga a Liudolfing család sarja. Őt tekintik a német nemzeti királyság megalapítójának. Apja I. "Dicsőséges" Ottó szász herceg, anyja a Babenberger Hadwig.
- ハインリヒ1世(Heinrich I.
- Hendrik I de Vogelaar, Duits: Heinrich der Vogler, van het Saksische Huis, was koning van Oost-Frankenrijk van 919 tot 936.
- Henrik I av Sachsen, også kalt Henrik I Fuglefangeren, tysk: Heinrich der Finkler eller Heinrich der Vogler, var konge av Tyskland i perioden 919–936. Enkelte kilder omtaler ham som keiser. Han var Sachsens første konge innen «det ottonske dynasti», da han var sønn til hertug Otto av Sachsen. Henrik var gift med Matilda av Ringelheim, datter av hertug Teodebert av Westfalen.
- Henryk I Ptasznik (niem. Heinrich der Vogler) – książę Saksonii 912–936, król Niemiec 919–936; z saskiej dynastii Ludolfingów. Przydomek "Ptasznik" zawdzięczał zamiłowaniu do polowań z ptakami drapieżnymi. Po śmierci ojca Ottona I Znakomitego w 912 r. został księciem Saksonii mimo sprzeciwu króla Konrada I. Ten sam władca widząc niebezpieczeństwo rozpadu królestwa na państwa plemienne, desygnował na następcę najpotężniejszego ze swych przeciwników i w 919 r.
- Henrique I da Germânia "o Passarinheiro" em Alemão (Heinrich der Finkler ou Heinrich der Vogler - Henricius Auceps, em latim) foi duque da Saxônia a partir de 912 d.C. e rei dos germanos (chamado Henrique I da Germânia) de 919 até a sua morte, em 936. Primeiro da dinastia otoniana de reis e imperadores germanos, é considerado o fundador e primeiro rei do império alemão medieval, até então conhecido como Frância Oriental.
- Henric I Păsărarul, duce al Saxoniei din 912 şi rege al Germaniei din 919, primul reprezentant al dinastiei de Saxonia. Fiul al lui Otto I duce de Saxonia, Henric s-a născut la Memleben. În 906 a luat-o de soţie pe Hatheburg, fata lui Erwin conte de Merseburg, de care a divorţat in 909 deoarece ea se călugărise după moartea primului ei soţ, iar căsătoria era considerată ilegitimă. Din acest mariaj a avut un fiu pe nume Thankmar.
- Ге́нрих I Птицелов — герцог Саксонии, король Восточно-Франкского королевства, сын Оттона I Сиятельного, герцога Саксонии и Гедвиги фон Бабенберг. Похоронен в Кведлинбурге.
- Henrik I av Sachsen (Henrik I Fågelfängaren), född 876, död 2 juli 936, var kung av Tyskland 919–936. Ibland omnämns han som kejsare. Henrik Fågelfängaren var Sachsens förste kung av den "Ottonska dynastin". Han var son till hertig Otto. Henrik var gift med Matilda av Sachsen, dotter till hertig Teodebert av Sachsen.
|
| rdfs:label
|
- Henry the Fowler
- Heinrich I. (Ostfrankenreich)
- Enric I d'Alemanya
- Jindřich I. Ptáčník
- Enrique I el Pajarero
- Henrik I Linnustaja
- Henri Ier de Germanie
- I. Henrik német király
- Enrico I di Sassonia
- ハインリヒ1世 (ドイツ王)
- Hendrik de Vogelaar
- Henrik I av Sachsen
- Henryk I Ptasznik
- Henrique I da Germânia
- Henric I al Germaniei
- Генрих I Птицелов
- Henrik I av Sachsen
- 亨利一世 (德意志)
|
| owl:sameAs
| |
| skos:subject
| |
| foaf:depiction
| |
| foaf:page
| |
| is dbpedia-owl:MilitaryConflict/commander
of | |
| is dbpedia-owl:commander
of | |
| is dbpprop:_10
of | |
| is dbpprop:_18
of | |
| is dbpprop:_6
of | |
| is dbpprop:after
of | |
| is dbpprop:commander
of | |
| is dbpprop:redirect
of | |