| dbpprop:abstract
|
- The Goidelic languages form one of the two branches of the Insular Celtic languages, the other consisting of the Brythonic languages. They historically formed a dialect continuum stretching from the south of Ireland, through the Isle of Man, to the north of Scotland. There are three modern Goidelic languages, Irish (Gaeilge), Scottish Gaelic (Gàidhlig), and Manx (Gaelg). These all descended from Primitive Irish through Old Irish and Modern Irish. The Goidelic branch is also known as Q-Celtic, because Proto-Celtic *kʷ was retained in this branch (later losing its labialisation to become plain), as opposed to the Brythonic branch, where *kʷ became [p]. This sound change is also found in Gaulish, so Brythonic and Gaulish are collectively known as "P-Celtic". In Celtiberian *kʷ is also retained, so the term "Q-Celtic" can be equally applied to it as well, although it is not a Goidelic language, just as Gaulish is not Brythonic. Early Modern Irish was used as a literary language in Ireland until the 17th century, and its equivalent, Classical Gaelic was used as a literary language in Scotland until the 18th century. Later orthographic divergence has resulted in standardised pluricentric diasystems. Manx orthography, based on English and Welsh, was introduced in 1610 but was never widely used. Goidelic is one of the two major divisions of modern-day Insular Celtic languages. The other is the Brythonic languages, which are spoken in Wales, Cornwall and Brittany.
- Die goidelischen Sprachen, auch als gälische oder, etwas ungenau, q-keltische Sprachen bezeichnet, stellen einen Zweig der keltischen Sprachen dar. Zu ihnen gehören folgende Sprachen: Irisch (Gaeilge) Schottisch-Gälisch (Gàidhlig) dessen Neuschottländer Dialekt, das Kanadisch-Gälisch Manx (Gaelg) Verwirrenderweise werden alle drei Sprachen meistens nur als „Gälisch“ bezeichnet.
- El goidèlic, conegut també com a gaèlic, o Q-celta, és una de les dues branques majors en què es divideixen avui les llengües celtes (l'altra es el britònic). El goidèlic o gaèlic és originari d'Irlanda. En el segle VI es va estendre a Escòcia, d'on va desplaçar les parles britòniques originàries. Antigament, les llengües goidèliques eren força esteses en la part més occidental de l'Europa cèltica, incloent-hi probablement Galícia. Se n'han conservat tres representants en temps moderns: El gaèlic irlandès (Gaeilge) és cooficial a Irlanda, i parlat sobretot a la part oest del país. El gaèlic escocès (Gàidhlig) sobreviu a la part nord-occidental d'Escòcia, incloent-hi algunes de les illes Hèbrides. També hi ha encara parlants a Nova Escòcia, al Canadà. El gaèlic manx (Gaelg) es parlava a l'illa de Man. Es va originar incialment a partir del gaèlic escocès, amb aportacions nòrdiques. El 1974 se'n van extingir els últims parlants però en van sobreviure un grup molt reduït de persones que l'havien apresa com a segona llengua i que proven de potenciar-la en front de l'anglès tot i ser la seva llengua materna. El shelta, tot i ser confós molt sovint amb una llengua goidèlica, no és més que un criptolecte basat en l'irlandès i l'anglès amb una sintaxi principalment anglesa.
- El grupo de lenguas goidélicas son una subfamilia de las lenguas celtas que, descendiendo del Proto Celta, son una de las ramas de las lenguas indoeuropeas. En la subfamilia goidélica se incluyen el irlandés, el gaélico escocés y el gaélico manés. Otras lenguas célticas vivas, tales como el galés, el córnico y el bretón no son consideradas goidélicas. Por goidélico generalmente se entiende, especialmente en situaciones informales o círculos no técnicos, los idiomas o un idioma celta. Esto es, como se ha visto, incorrecto. Los idiomas goidélicos (también llamados "gaélicos") han sido históricamente parte de un continuo lingüístico hablado desde el sur de Irlanda a través de la Isla de Man hasta el norte de Escocia. Se le agrega -erróneamente- el "Shelta", que es un dialecto producto de una mezcla entre el géelico irlandés y el inglés, con una sintaxis primariamente inglesa. Una forma moderna de este grupo, conocida como "gaélico clásico", fue utilizada como lenguaje literario en Irlanda hasta el siglo XVII y en Escocia hasta el XVIII. Diferencias de ortografía entre estas dos formas se deben a reformas ortográficas más recientes, lo que ha dado como resultado estandarizaciones pluricéntricas complejas. La ortografía usada en el manés está basada en el inglés y el galés y fue introducida en 1610 por el obispo galés John Phillips.
- Les langues gaéliques forment une famille de langues celtiques, distincte du groupe des langues brittoniques. Elles comprennent : l’irlandais (ainsi que le vieil irlandais), l’écossais, le mannois, dialecte de l'île de Man. Le nom gaélique désigne communément l’ensemble de ces langues. On voit parfois mentionner le shelta comme une langue gaélique, ce qui est impropre : bien que, lexicalement, cette langue s’approche du gaélique irlandais, il s’agit, grammaticalement et syntaxiquement, d’une langue germanique (apparentée à l’anglais). On peut donc la classer comme une langue germanique, à fort apport lexical gaélique.
- A gael nyelvek (avagy goidel kelta nyelvek, q-kelta nyelvek) csoportja az úgynevezett szigeti kelta nyelvek két fő csoportjának egyike (a másik a brit). Három gael nyelvet ismerünk: az írt, a skótot és a manxot, mindhárom a középír leszármazottja. Különös hajtása a gael nyelveknek az óírből kölcsönzött szókinccsel angol nyelvtani alapokon született shelta nyelv, az írországi travellerek vándornépének nyelve, amely jóllehet eredetében ír, annyit vett át egyéb indoeurópai nyelvektől, hogy a karaktere mára nagyon kevéssé hasonlít a többi gael nyelvéhez. A gael nyelveket q-kelta néven is ismerik, mivel sokáig megőrizték az indoeurópai zöngés labiovelárisból alakult proto-kelta *k hangot (ami később delabializálódott, és k torokhanggá alakult) a brit ággal szemben, amelyben teljes labializálódás útján p-vé alakult ez a hang. Ez utóbbi hangváltozás a gall nyelvben is megtalálható, ezért az utóbbi két ágat együtt p-kelta nyelvekként is szokás kategorizálni. (A keltibér nyelvben szintén megmaradt a *k, ezért a q-kelta csoportba ők is besorolhatók, bár a keltiber nem gael nyelv. ) Az alábbi táblázatban zölddel emeltük ki a q-kelta nyelvekből vett példákat a p-kelta nyelvekkel és a proto-keltával összehasonlítva.
- Le lingue goideliche o gaeliche sono un ramo delle Lingue celtiche insulari. Le lingue celtiche vengono tradizionalmente classificate in continentali e insulari; queste ultime sono a loro volta divise in goidelico e brittonico. Al gruppo goidelico appartengono l'irlandese (Gaeilge), il gaelico scozzese (Gàidhlig), e il mannese (Gaelg, estinto nel 1974 e più recentemente ripreso dalla popolazione locale). Tra il III e il VI secolo il goidelico fu portato dai celti d'Irlanda, che assimilarono i Pitti (che vivevano nell'area e che probabilmente parlavano una lingua brittonica). Come risulta da alcune attestazioni, un tempo le lingue goideliche erano diffuse anche in Europa: in Galizia, in Portogallo, nell'area di Marsiglia e in quella delle sorgenti della Senna, in alcune zone della Svizzera e dell'Austria. L'unica forma scritta del Goidelico è l'Ogham, utilizzato dal IV/V secolo al XV, soprattutto per sculture in pietra o legno. La più antica forma scritta di Goidelico è l'irlandese primitivo, attestato in iscrizioni oghamiche di IV secolo. L'irlandese antico fu invece utilizzato dal VI al X secolo sui margini dei manoscritti religiosi in latino. L'irlandese medio, antenato delle moderne lingue goideliche, fu invece usato nel linguaggio letterario irlandese e scozzese fino al XVII secolo e nei due paesi fino al XVIII. In seguito all'espansione coloniale e allo spopolamento forzato delle Highlands scozzesi (e ai conseguenti genocidi e pulizie etniche), il gaelico scozzese si diffuse anche in Canada, Nuova Zelanda ed in altre colonie. Spesso chiamato irlandese classico, le forme scritte dell'irlandese moderno e del gaelico scozzese sono semplici modernizzazioni della lingua classica.
- ゲール語(ゲールご、 Gaelic)は、インド・ヨーロッパ語族ケルト語派に属する言語である。 古くはゴイデル語 (Goidelic) ともいった。古アイルランド語でゲール語の話者(ゲール族、ゴイデル人)を指す Goidel に由来する。アイルランド語では Gaeilge、 スコットランド・ゲール語では Gàidhlig、マン島語では Gaelg という。 本来はアイルランドで話されているアイルランド語を指していたが、後に移民のいたスコットランドのゲール語(スコットランド・ゲール語)やマン島のゲール語(マン島語)も含まれるようになった。英語の Gaelic はとくにスコットランド・ゲール語を指す。日本で「ゲール語」として紹介されているものは、ほとんどがアイルランドのゲール語である。 今日では、上記の3地域で話されているゲール語が残っているが、いずれも英語に取って代わられつつある。
- Goidelisch, Goidelic, Gaelisch of Gaelic is een subgroep van (afhankelijk van de classificatie) de Q-Keltische talen en/of de Eiland-Keltische talen. Alle Goidelische talen komen voort uit het Oud-Iers. Tot deze tak van het Eiland-Keltisch behoren: het Iers-Gaelisch het Schots-Gaelisch het Manx-Gaelisch het Shelta
- Den keltiske språkgruppen er inndelt i to grener, de såkalte «p-» og «q-språk». Forskjellene mellom dem ses lettest i ordene for «sønn» og «fem» (5). På det goideliske (q-språk), skotsk gælisk, heter "sønn" mac (tidligere maq), og «fem» heter coíg. På det brythoniske (p-språk), bretonsk heter «sønn» map, mens «fem» heter pemp. Man anser q-formen for den mest bevarende i forhold til det opprinnelige felleskeltiske urspråk, mens p-formen har gjennomgått en mer omfattende utvikling.
- Języki goidelskie - podgrupa języków celtyckich w obrębie języków indoeuropejskich. Języki goidelskie są nazywane też językami Q-celtyckimi. Grupa ta jest reprezentowana przez języki: staroirlandzki † średnioirlandzki † irlandzki (1.6 m. ale 260 tys. mówiących codziennie) shelta (90 tys. ) szkocki gaelicki (65 tys. ) manx † (1,6 tys, 54 jako rodzimy) Język staroirlandzki jest najstarszą formą języka tej podgrupy, od której wywodzą się jej współczesne języki.
- Línguas gaélicas (ou goidélicas) são um grupo de línguas originadas pelos celtas que povoaram as Ilhas Britânicas; é um subgrupo das línguas célticas. As três línguas gaélicas vivas são: Irlandês, falado na Irlanda Gaélico escocês, falado na Escócia Manês, falado na Ilha de Man G insular Ogham
- Гойдельские языки — одна из трех групп кельтских языков. К ней относятся близкородственные ирландский, шотландский (гэльский) и мэнский языки. Согласно так называемой «островной гипотезе», гойдельские и бриттские языки составляют группу островных кельтских языков, противопоставленную континентальным кельтским языкам.
- Gäliska språk är en gren av de ökeltiska språken, den andra är de brittiska språken. Gäliska språk kallas även för Q-keltiska språk, då urkeltiskans "kw"-ljud behölls inom språkfamiljen, vilket den inte gjordes i övriga keltiska språk. En sammanfattande benämning på de tre moderna keltiska språken iriska, skotsk gäliska och det återupplivade manx. Iriska är sedan 2007 (efter beslut den 13 juni 2005) ett officiellt språk i EU, och i och med Gaelic Language Act (Scotland) 2005 blev skotsk gäliska ett officiellt språk i Skottland. Manx räknades som utdött år 1974, då den siste infödde talaren av manx avled. Sedan dess har stora åtgärder vidtagits för att återuppliva språket, och idag växer barn på nytt upp med språket som modersmål, och därför räknas manx precis som hebreiska som ett återupplivat språk.
- 蓋爾亞支與布立吞亞支是現存凱爾特語言的兩大分支,又稱為戈依迪利語支、戈伊德爾語、或蓋爾語支。因為蓋爾亞支的語言保留了原印歐語系語言的子音 "k" 或 "kw",故有人亦稱其為 Q 凱爾特語(相對於蓋爾語支,布立吞亞支將 "k" 或 "kw" 轉化為 "p")。 註:威爾斯語、布列塔尼語、與康瓦爾語屬於布立吞亞支,愛爾蘭語、蘇格蘭蓋爾語、及曼島語則屬於蓋爾亞支,而高盧語和布立吞亞支語言一樣,亦為一種 P 凱爾特語言。 只有三種蓋爾亞支的語言留存到現在,分別是愛爾蘭語(Gaeilge)、蘇格蘭蓋爾語(Gáidhlig)、及曼島語(Gaelg)。雪爾塔語有時也被誤歸為蓋爾亞支,但實際上它只是一種大量吸納愛爾蘭語的字彙,句法上仍是以英語為底的黑話。 以同為蓋爾亞支的角度來看,將愛爾蘭語及曼島語稱為愛爾蘭蓋爾語及曼島蓋爾語的作法是正確的,但有時卻顯得累贅,畢竟"愛爾蘭語"和"曼島語"卻未被拿來指稱其他語言,不像"蘇格蘭語"有時會被用來指稱另一種日耳曼語族的語言低地蘇格蘭語。而"蓋爾語"這個詞本身雖然多用來指稱"蘇格蘭蓋爾語",但同時也可指"愛爾蘭語"、"曼島語"、或泛稱蓋爾亞支的所有語言,有其模湖地帶。 此外"蓋爾語"本身也有些政治意涵的方面要特別注意,例如基於特殊的政治態度或國籍的認同,一些愛爾蘭語的使用者是不喜歡他人單以英語的 Gaelic("蓋爾語")稱呼"愛爾蘭語";類似的情況,蘇格蘭語的使用者也不喜歡被別人以英語的 Erse 稱呼他們的語言,因為 Erse 的中譯雖為"蓋爾語",但它的本義正是"愛爾蘭語"。
|
| rdfs:comment
|
- The Goidelic languages form one of the two branches of the Insular Celtic languages, the other consisting of the Brythonic languages. They historically formed a dialect continuum stretching from the south of Ireland, through the Isle of Man, to the north of Scotland. There are three modern Goidelic languages, Irish (Gaeilge), Scottish Gaelic (Gàidhlig), and Manx (Gaelg). These all descended from Primitive Irish through Old Irish and Modern Irish.
- Die goidelischen Sprachen, auch als gälische oder, etwas ungenau, q-keltische Sprachen bezeichnet, stellen einen Zweig der keltischen Sprachen dar. Zu ihnen gehören folgende Sprachen: Irisch (Gaeilge) Schottisch-Gälisch (Gàidhlig) dessen Neuschottländer Dialekt, das Kanadisch-Gälisch Manx (Gaelg) Verwirrenderweise werden alle drei Sprachen meistens nur als „Gälisch“ bezeichnet.
- El goidèlic, conegut també com a gaèlic, o Q-celta, és una de les dues branques majors en què es divideixen avui les llengües celtes (l'altra es el britònic). El goidèlic o gaèlic és originari d'Irlanda. En el segle VI es va estendre a Escòcia, d'on va desplaçar les parles britòniques originàries. Antigament, les llengües goidèliques eren força esteses en la part més occidental de l'Europa cèltica, incloent-hi probablement Galícia.
- El grupo de lenguas goidélicas son una subfamilia de las lenguas celtas que, descendiendo del Proto Celta, son una de las ramas de las lenguas indoeuropeas. En la subfamilia goidélica se incluyen el irlandés, el gaélico escocés y el gaélico manés. Otras lenguas célticas vivas, tales como el galés, el córnico y el bretón no son consideradas goidélicas.
- Les langues gaéliques forment une famille de langues celtiques, distincte du groupe des langues brittoniques. Elles comprennent : l’irlandais (ainsi que le vieil irlandais), l’écossais, le mannois, dialecte de l'île de Man. Le nom gaélique désigne communément l’ensemble de ces langues.
- A gael nyelvek (avagy goidel kelta nyelvek, q-kelta nyelvek) csoportja az úgynevezett szigeti kelta nyelvek két fő csoportjának egyike (a másik a brit). Három gael nyelvet ismerünk: az írt, a skótot és a manxot, mindhárom a középír leszármazottja.
- Le lingue goideliche o gaeliche sono un ramo delle Lingue celtiche insulari. Le lingue celtiche vengono tradizionalmente classificate in continentali e insulari; queste ultime sono a loro volta divise in goidelico e brittonico. Al gruppo goidelico appartengono l'irlandese (Gaeilge), il gaelico scozzese (Gàidhlig), e il mannese (Gaelg, estinto nel 1974 e più recentemente ripreso dalla popolazione locale).
- Goidelisch, Goidelic, Gaelisch of Gaelic is een subgroep van (afhankelijk van de classificatie) de Q-Keltische talen en/of de Eiland-Keltische talen. Alle Goidelische talen komen voort uit het Oud-Iers. Tot deze tak van het Eiland-Keltisch behoren: het Iers-Gaelisch het Schots-Gaelisch het Manx-Gaelisch het Shelta
- Den keltiske språkgruppen er inndelt i to grener, de såkalte «p-» og «q-språk». Forskjellene mellom dem ses lettest i ordene for «sønn» og «fem» (5). På det goideliske (q-språk), skotsk gælisk, heter "sønn" mac (tidligere maq), og «fem» heter coíg. På det brythoniske (p-språk), bretonsk heter «sønn» map, mens «fem» heter pemp.
- Języki goidelskie - podgrupa języków celtyckich w obrębie języków indoeuropejskich. Języki goidelskie są nazywane też językami Q-celtyckimi. Grupa ta jest reprezentowana przez języki: staroirlandzki † średnioirlandzki † irlandzki (1.6 m. ale 260 tys. mówiących codziennie) shelta (90 tys. ) szkocki gaelicki (65 tys. ) manx † (1,6 tys, 54 jako rodzimy) Język staroirlandzki jest najstarszą formą języka tej podgrupy, od której wywodzą się jej współczesne języki.
- Línguas gaélicas (ou goidélicas) são um grupo de línguas originadas pelos celtas que povoaram as Ilhas Britânicas; é um subgrupo das línguas célticas. As três línguas gaélicas vivas são: Irlandês, falado na Irlanda Gaélico escocês, falado na Escócia Manês, falado na Ilha de Man G insular Ogham
- Гойдельские языки — одна из трех групп кельтских языков. К ней относятся близкородственные ирландский, шотландский (гэльский) и мэнский языки.
- Gäliska språk är en gren av de ökeltiska språken, den andra är de brittiska språken. Gäliska språk kallas även för Q-keltiska språk, då urkeltiskans "kw"-ljud behölls inom språkfamiljen, vilket den inte gjordes i övriga keltiska språk. En sammanfattande benämning på de tre moderna keltiska språken iriska, skotsk gäliska och det återupplivade manx.
|