Giorgio Agamben (born 22 April 1942) is an Italian political philosopher best known for his work investigating the concepts of the state of exception and homo sacer. Agamben teaches at the Università IUAV di Venezia, the Collège International de Philosophie in Paris, and the European Graduate School in Saas-Fee, Switzerland; he previously taught at the University of Macerata and at the University of Verona, both in Italy.

PropertyValue
dbpedia-owl:abstract
  • Giorgio Agamben ist ein italienischer Philosoph und Essayist. Er lehrt an der Universität Verona, an der European Graduate School in Saas-Fee und am Collège International de Philosophie in Paris.
  • Giorgio Agamben (born 22 April 1942) is an Italian political philosopher best known for his work investigating the concepts of the state of exception and homo sacer. Agamben teaches at the Università IUAV di Venezia, the Collège International de Philosophie in Paris, and the European Graduate School in Saas-Fee, Switzerland; he previously taught at the University of Macerata and at the University of Verona, both in Italy. He also has held visiting appointments at several American universities, from the University of California, Berkeley, to Northwestern University, Evanston, and at Heinrich Heine University, Düsseldorf. Agamben received the Prix Européen de l'Essai Charles Veillon in 2006.
  • Giorgio Agamben es un filósofo italiano. Se doctoró en la Università di Roma con una tesis sobre el pensamiento político de Simone Weil. Fue alumno de Martin Heidegger entre 1966 y 1968. Es profesor de Filosofía en la Universidad de Verona, Italia, en el Collège International de Philosophie de París y en la Universidad de Macerata en Italia; profesor de Iconografía en el Instituto universitario de Venecia. Ha tenido a su cargo la edición de la versión italiana de la obra de Walter Benjamin.
  • Giorgio Agamben on italialainen filosofi ja kirjallisuus- sekä oikeustieteilijä. Tällä hetkellä hän opettaa Veronan yliopistossa ja työskentelee vierailevana luennoitsijana muun muassa Pariisin Collége International de Philosophiessa. Agamben aloitti kirjallisen uransa 1980-luvulla julkaisemalla pääasiassa kirjallisuustieteen alaan kuuluvaa tutkimusta, mutta siirtyi 1990-luvun aikana poliittisen filosofian suuntaan ja on kommentoinut muun muassa Michel Foucault'n ajatuksia biopolitiikasta. Agamben on kirjoittanut lain olemuksesta ja sen rakenteeseen liittyvistä umpikujista. Hän on käsitellyt myös pakolaisten asemaa lain ulkopuolelle jäävinä hahmoina ja kirjoittanut keskitysleirien asukkaiden kokemuksista. Lisäksi Agamben on tarkastellut poikkeustilan käsitettä periaatteena, jossa laki sisällyttää itseensä oman ulkopuolisuutensa. Agambenin mukaan 2000-luvulla eletään globaalissa poikkeustilassa, jota Yhdysvaltain Patriot Act edustaa. Hän julkaisi vuonna 2004 vetoomuksen, jonka mukaan biometristen tunnisteiden käyttöä passeissa ei voida hyväksyä, peruutti tällä perusteella oman vierailuprofessuurinsa Yhdysvalloissa, ja kehotti kaikkia eurooppalaisia intellektuelleja toimimaan samoin. Agambenin filosofisia ja kirjallisia vaikuttajia ovat muun muassa Walter Benjamin, Carl Schmitt, Hannah Arendt ja Martin Heidegger. Nykyfilosofeista hän pitää yhteyttä muun muassa Antonio Negriin ja Slavoj Žižekiin. Suomessa Agambenin vaikutus näkyy muun muassa Jussi Vähämäen, Mika Ojakankaan ja Markku Koivusalon ajattelussa. Agamben on pienessä roolissa Pier Paolo Pasolinin elokuvassa Matteuksen evankeliumi.
  • Laureatosi in legge nel 1965 con una tesi su Simone Weil, ha scritto diverse opere, che spaziano dall'estetica alla politica. A Roma, sempre negli anni sessanta, frequenta con intensità Elsa Morante, Pier Paolo Pasolini, Ingeborg Bachmann. Nel 1966 e nel 1968 partecipa ai seminari promossi da Martin Heidegger su Eraclito e Hegel a Le Thor. Nel 1974 si trasferisce a Parigi e insegna all'Università Haute-Bretagne. L'anno seguente ha lavorato a Londra, mentre dal 1986 al 1993 dirige il Collège international de philosophie a Parigi. Dal 1988 al 2003 insegna alle Università di Macerata e di Verona. Dal 2003 al 2009 ha insegnato presso l'Istituto Universitario di Architettura (IUAV) di Venezia. In seguito "si è dimesso dall’insegnamento nell’università italiana". Oggi dirige la collana "Quarta prosa" presso l'editore Neri Pozza. Attualmente sta lavorando insieme a Paolo Perticari al progetto di pubblicazione dell'opera omnia di Peter Sloterdijk presso l'editore Raffaello Cortina.
  • ジョルジョ・アガンベン(Giorgio Agamben, 1942年4月22日 - )は、イタリアの哲学者。はじめ美学者として活動を始め、近年は政治哲学に集中している。パリの国際哲学院(1986年から1993年)、マチェラータ大学(1988年から1992年)、ヴェローナ大学(1993年から2003年)、ヴェネツィア建築大学(2003年から2009年)などで哲学・美学を講じた。現在はイタリアの大学からは退官している。
  • Giorgio Agamben is een hedendaagse Italiaans filosoof, die in Nederland vooral bekend is door zijn boek Homo sacer. Agambens filosofie is diep geïnspireerd door enerzijds Martin Heidegger, bij wie hij seminars volgde en anderzijds Walter Benjamin, wiens werk hij in het Italiaans vertaalde. Agambens ontmoeting met Heidegger was beslissend voor zijn filosofische roeping. Zelf beschouwt hij Benjamin als zijn antigif tegen de risico's van Heideggers filosofie.
  • Giorgio Agamben – filozof włoski, wykłada na Uniwersytecie w Wenecji i na wielu uczelniach międzynarodowych. W 2002 roku zrezygnował z wykładów w USA w ramach protestu przeciwko paszportom biometrycznym. Zaczynał jako heideggerysta, w późniejszych latach zajmował się również Guy Debordem, Michelem Foucaultem, Hanną Arendt. Napisał jedno z ważniejszych opracowań na temat obozów koncentracyjnych – Co zostało z Auschwitz (Warszawa 2008). Zasłynął jako autor dwutomowego Homo sacer – w pierwszym tomie definiuje i opisuje rozmaite postaci współczesnych wykluczonych (do których zalicza między innymi więźniów obozów koncentracyjnych oraz imigrantów, którzy czasem również przetrzymywani są w obozach), zaś w drugim uściśla pojęcie "stanu wyjątkowego", które zostało spopularyzowane przez Carla Schmitta. Szablon:Wikiquote
  • Giorgio Agamben é um filósofo italiano, autor de várias obras, que percorrem temas que vão da estética à política. Seus trabalhos mais conhecidos incluem sua investigação sobre os conceitos de estado de exceção e homo sacer. Formado em Direito, em 1965, com uma tese sobre o pensamento político de Simone Weil, participou dos seminários promovidos por Martin Heidegger, no fim dos anos 1960. Em 1974, transferiu-se para Paris, onde ensinou na Universidade de Rennes 2 - Haute Bretagne. No ano seguinte, trabalhou em Londres. Entre 1986 e 1993 dirigiu o Collège international de philosophie em Paris. De 1988 a 2003 ensinou nas universidades de Macerata e de Verona. De 2003 a 2009 lecionou Estética e Filosofia, no Instituto Universitário de Arquitetura (IUAV) de Veneza. Em seguida decidiu abandonar a atividade de ensino nas universidades italianas. Atualmente dirige a coleção "Quarta prosa" da editora Neri Pozza. na Università IUAV em Veneza. A sua produção se concentra nas relações entre a filosofia, a literatura, a poesia e, fundamentalmente, a política. Também foi professor visitante em várias universidades americanas, de Berkeley a Northwestern University, em Evanston, e na Universidade Heinrich Heine, de Düsseldorf. Responsável pela edição italiana da obra de Walter Benjamin, foi professor visitante da New York University, antes de se decidir a não mais entrar nos Estados Unidos, em protesto contra a política de segurança do governo Bush. . Entre as suas publicações principais, destacam-se Bartleby, la formula della creazione (1993) - uma análise da figura de um escrivão que deixa de escrever («preferiria não»), que é uma quase reflexão indirecta sobre o seu próprio método de escritor e de filósofo - e o imenso projecto, do qual se ocupa desde o início dos anos 1990, e que se refere a uma figura jurídica singular do antigo direito romano: o homo sacer ou «homem sagrado». A publicação de Homo sacer: Il potere sovrano e la nuda vita, um estudo que o leva ao reconhecimento internacional, marca a primeira fase dessa investigação. Agamben recebeu o Prix Européen de l'Essai Charles Veillon em 2006.
  • Джорджо Агамбен — итальянский философ.
  • Giorgio Agamben, född 1942, italiensk filosof, professor i estetik vid universitetet i Verona. Han har dessutom en professur vid European Graduate School, undervisar vid Collège International de Philosophie i Paris och vid universitetet i Macerata i Italien. Han är berömd för sina teorier om undantagstillstånd, Homo sacer, och om mänskliga rättigheter. Agamben blev berömd för sin kritik mot USA i efterdyningarna av 11 september. Ursprungligen forskade han inom lingvistik, poetik och medeltiden, och det är först under de senaste årtiondena som han börjat skriva om politik och juridik. Han är starkt influerad av Michael Foucault och italienska neo-marxistiska filosofer, och deltog under studenttiden i Martin Heideggers Le Thor-seminarierna om Herakleitos och Hegel. Han skrev sin avhandling om Simone Weil, vilken han la fram vid universitetet i Rom. Under en period var han verksam vid Warburg Institute i London, och då skrev han sitt huvudverk inom estetiken, Stanze, La parola e il fantasma nella cultura occidentale (1977; Stanzas, ord och fantasmer i den västerländska kulturen). I den analyserar han Sigmund Freuds och Ferdinand de Saussures teorier, och kommer bland annat fram till att metaspråk och tecken inte är transparenta. I Mezzi senza fine (1996; Medel utan mål) leder språkfilosofin in honom på politiken, som han beskriver som en mening utan slut; samtidens politik är enbart gester, menar Agamben. Den nya politiska och sociala kontexten innebär att politiken måste omkategoriseras för att inte bli meningslös. I sina politiska analyser tar han därför inte hänsyn till statsskick eller ideologi; politiska motpoler presenteras inte som sådana. Hans mest berömda verk inom politik och juridik är La comunità che viene (1990; Den kommande gemenskapen), Homo Sacer (1995; Den heliga människan, egentligen ett flerbandsverk) och Stato di eccezione (2003; Undantagstillståndet). I den förra gör han en begreppslig analys av livets potentialitet, för att gå vidare i en diskussion om den rätt som hör till livet. Han lägger där fram en tes om att det framtida samhället kommer att vända sig emot varje form av suveränitet, och skiljer mellan bios, kvalitativt liv, och zoe, bart eller naturligt liv. I Homo Sacer (den heliga människan) tar Agamben sin utgångspunkt i medborgerliga rättigheter i romersk rätt, och kommer fram till att makthavare alltid haft makt att bestämma över livet. Han diskuterar här med utgångspunkt i Foucaults idé om biopolitik; enligt Wallenstein menar inte Agamben likt Foucault att det skett ett paradigmskifte i politiken. Då Foucault menar att det politiska objektet övergått från territorium till befolkning, hävdar Agamben på basis av dikotomin bios/zoe, att livet alltid varit politikens objekt, och att livet varit dettas objekt genom uteslutning (en inneslutning genom uteslutning), såväl för bios som zoe. http://www. seedwiki. com/wiki/skensats/livets_politik. cfm?wpid=183643 Undantagstillståndet, översatt till svenska av Sven-Olov Wallenstein, handlar om hur nöden och lagen kolliderar, och exemplifieras med västerlandets historia till och med USA:s roll och agerande efter 11 septemberattackerna. Under Romarriket fanns undantag till lagen, necessitas legem non habet, det som begås i nöd är undantaget från lagen. I modern tid, menar Agamben, har frasen kommit att betyda att makthavare kan upphäva lagen om de finner sig vara i nöd. Detta undantagstillstånd har kommit att permanenteras, säger Agamben, och blivit den huvudsakliga metoden som makthavare använder för att styra. I praktiken råder det därmed inte någon skillnad mellan rätt och politik. Han menar att det i detta är uppenbart att de mänskliga rättigheterna grundas på de medborgerliga rättigheterna och inte tvärt om. När demokratier kan utlysa undantagstillstånd, har gränsen mellan demokrati och diktatur utplånats. Agamben menar också att länders själva styrelsesätt förändrats, och övergått mer och mer till en administration i stället för att regera med lag och rätt. Giorgio Agamben har blivit kritiserad för att jämföra USA med Nazityskland, och för att aktualisera Carl Schmitt, men har sagt att han är mera påverkad av Walter Benjamins filosofi.
  • Fichier:Tizian 051. jpg La Nymphe et le Berger, tableau du Titien commenté dans L'Ouvert. De l'homme à l'animal. Giorgio Agamben est un philosophe italien, spécialiste de la pensée de Walter Benjamin, de Heidegger, de Carl Schmitt et d'Aby Warburg, particulièrement tourné vers l'histoire des concepts, surtout en philosophie médiévale et dans l'étude généalogique des catégories du droit et de la théologie. La notion de biopolitique, empruntée à Foucault, est au cœur de nombre de ses ouvrages.
dbpedia-owl:birthDate
  • 1942-04-22 (xsd:date)
dbpedia-owl:era
dbpedia-owl:influencedBy
dbpedia-owl:mainInterest
dbpedia-owl:notableIdea
dbpedia-owl:philosophicalSchool
dbpedia-owl:region
dbpedia-owl:wikiPageExternalLink
dbpprop:birthPlace
  • Rome
dbpprop:color
  • #B0C4DE
dbpprop:dateOfBirth
  • 22 (xsd:integer)
dbpprop:era
dbpprop:influences
  • Aristotle Foucault Benjamin Derrida Heidegger Arendt Bruno Nietzsche Warburg Schmitt
dbpprop:mainInterests
  • Aesthetics Political philosophy
dbpprop:name
  • Giorgio Agamben
  • Agamben, Giorgio
dbpprop:notableIdeas
dbpprop:placeOfBirth
  • Rome
dbpprop:region
dbpprop:schoolTradition
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Giorgio Agamben ist ein italienischer Philosoph und Essayist. Er lehrt an der Universität Verona, an der European Graduate School in Saas-Fee und am Collège International de Philosophie in Paris.
  • Giorgio Agamben es un filósofo italiano. Se doctoró en la Università di Roma con una tesis sobre el pensamiento político de Simone Weil. Fue alumno de Martin Heidegger entre 1966 y 1968. Es profesor de Filosofía en la Universidad de Verona, Italia, en el Collège International de Philosophie de París y en la Universidad de Macerata en Italia; profesor de Iconografía en el Instituto universitario de Venecia. Ha tenido a su cargo la edición de la versión italiana de la obra de Walter Benjamin.
  • ジョルジョ・アガンベン(Giorgio Agamben, 1942年4月22日 - )は、イタリアの哲学者。はじめ美学者として活動を始め、近年は政治哲学に集中している。パリの国際哲学院(1986年から1993年)、マチェラータ大学(1988年から1992年)、ヴェローナ大学(1993年から2003年)、ヴェネツィア建築大学(2003年から2009年)などで哲学・美学を講じた。現在はイタリアの大学からは退官している。
  • Giorgio Agamben is een hedendaagse Italiaans filosoof, die in Nederland vooral bekend is door zijn boek Homo sacer. Agambens filosofie is diep geïnspireerd door enerzijds Martin Heidegger, bij wie hij seminars volgde en anderzijds Walter Benjamin, wiens werk hij in het Italiaans vertaalde. Agambens ontmoeting met Heidegger was beslissend voor zijn filosofische roeping. Zelf beschouwt hij Benjamin als zijn antigif tegen de risico's van Heideggers filosofie.
  • Джорджо Агамбен — итальянский философ.
  • Giorgio Agamben (born 22 April 1942) is an Italian political philosopher best known for his work investigating the concepts of the state of exception and homo sacer. Agamben teaches at the Università IUAV di Venezia, the Collège International de Philosophie in Paris, and the European Graduate School in Saas-Fee, Switzerland; he previously taught at the University of Macerata and at the University of Verona, both in Italy.
  • Giorgio Agamben on italialainen filosofi ja kirjallisuus- sekä oikeustieteilijä. Tällä hetkellä hän opettaa Veronan yliopistossa ja työskentelee vierailevana luennoitsijana muun muassa Pariisin Collége International de Philosophiessa. Agamben aloitti kirjallisen uransa 1980-luvulla julkaisemalla pääasiassa kirjallisuustieteen alaan kuuluvaa tutkimusta, mutta siirtyi 1990-luvun aikana poliittisen filosofian suuntaan ja on kommentoinut muun muassa Michel Foucault'n ajatuksia biopolitiikasta.
  • Laureatosi in legge nel 1965 con una tesi su Simone Weil, ha scritto diverse opere, che spaziano dall'estetica alla politica. A Roma, sempre negli anni sessanta, frequenta con intensità Elsa Morante, Pier Paolo Pasolini, Ingeborg Bachmann. Nel 1966 e nel 1968 partecipa ai seminari promossi da Martin Heidegger su Eraclito e Hegel a Le Thor. Nel 1974 si trasferisce a Parigi e insegna all'Università Haute-Bretagne.
  • Giorgio Agamben – filozof włoski, wykłada na Uniwersytecie w Wenecji i na wielu uczelniach międzynarodowych. W 2002 roku zrezygnował z wykładów w USA w ramach protestu przeciwko paszportom biometrycznym. Zaczynał jako heideggerysta, w późniejszych latach zajmował się również Guy Debordem, Michelem Foucaultem, Hanną Arendt. Napisał jedno z ważniejszych opracowań na temat obozów koncentracyjnych – Co zostało z Auschwitz (Warszawa 2008).
  • Giorgio Agamben é um filósofo italiano, autor de várias obras, que percorrem temas que vão da estética à política. Seus trabalhos mais conhecidos incluem sua investigação sobre os conceitos de estado de exceção e homo sacer. Formado em Direito, em 1965, com uma tese sobre o pensamento político de Simone Weil, participou dos seminários promovidos por Martin Heidegger, no fim dos anos 1960. Em 1974, transferiu-se para Paris, onde ensinou na Universidade de Rennes 2 - Haute Bretagne.
  • Giorgio Agamben, född 1942, italiensk filosof, professor i estetik vid universitetet i Verona. Han har dessutom en professur vid European Graduate School, undervisar vid Collège International de Philosophie i Paris och vid universitetet i Macerata i Italien. Han är berömd för sina teorier om undantagstillstånd, Homo sacer, och om mänskliga rättigheter. Agamben blev berömd för sin kritik mot USA i efterdyningarna av 11 september.
  • Fichier:Tizian 051. jpg La Nymphe et le Berger, tableau du Titien commenté dans L'Ouvert. De l'homme à l'animal. Giorgio Agamben est un philosophe italien, spécialiste de la pensée de Walter Benjamin, de Heidegger, de Carl Schmitt et d'Aby Warburg, particulièrement tourné vers l'histoire des concepts, surtout en philosophie médiévale et dans l'étude généalogique des catégories du droit et de la théologie. La notion de biopolitique, empruntée à Foucault, est au cœur de nombre de ses ouvrages.
rdfs:label
  • Giorgio Agamben
  • Giorgio Agamben
  • Giorgio Agamben
  • Giorgio Agamben
  • Giorgio Agamben
  • Giorgio Agamben
  • ジョルジョ・アガンベン
  • Giorgio Agamben
  • Giorgio Agamben
  • Giorgio Agamben
  • Агамбен, Джорджо
  • Giorgio Agamben
owl:sameAs
foaf:givenName
  • Giorgio
foaf:name
  • Giorgio Agamben
foaf:page
foaf:surname
  • Agamben
is dbpedia-owl:influenced of
is dbpedia-owl:influencedBy of
is dbpedia-owl:wikiPageRedirects of
is dbpprop:influenced of
is dbpprop:influences of
is owl:sameAs of
is foaf:primaryTopic of