In the social sciences, a gift economy (or gift culture) is a society where valuable goods and services are regularly given without any explicit agreement for immediate or future rewards (i.e. no formal quid pro quo exists). Ideally, simultaneous or recurring giving serves to circulate and redistribute valuables within the community. The organization of a gift economy stands in contrast to a barter economy or a market economy.

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • In the social sciences, a gift economy (or gift culture) is a society where valuable goods and services are regularly given without any explicit agreement for immediate or future rewards (i.e. no formal quid pro quo exists). Ideally, simultaneous or recurring giving serves to circulate and redistribute valuables within the community. The organization of a gift economy stands in contrast to a barter economy or a market economy. Informal custom governs exchanges, rather than an explicit exchange of goods or services for money or some other commodity. Various social theories concerning gift economies exist. Some consider the gifts to be a form of reciprocal altruism. Another interpretation is that social status is awarded in return for the gifts. Consider for example, the sharing of food in some hunter-gatherer societies, where food-sharing is a safeguard against the failure of any individual's daily foraging. This custom may reflect concern for the well-being of others, it may be a form of informal insurance, or may bring with it social status or other benefits.
  • Der Begriff Schenkökonomie (auch „Kultur des Schenkens“) bezeichnet eine soziologische Theorie, die dem Strukturfunktionalismus zugeordnet wird. Die Schenkökonomie ist demzufolge ein soziales System, in dem Güter und Dienstleistungen ohne direkt erkennbare Gegenleistung weitergegeben werden, meist allerdings mit verzögerter Reziprozität. Sie unterscheidet sich somit vom Tauschhandel und gründet sich häufig auf dem Prinzip allgemeiner Solidarität. Ursprünglich wurde der Begriff für ein vorherrschendes Phänomen in urgeschichtlichen und Stammesgesellschaften verwendet, in denen soziale oder immaterielle Gegenleistungen wie Karma, Ansehen oder Loyalität und andere Formen von Dank erwartet wurden. Anthropologen und anderen Wissenschaftlern ist es gelungen, den wechselseitigen Gabentausch auch in gegenwärtigen Kulturen nachzuweisen.
  • La economía del don — a veces traducida literalmente del Inglés gift economy como economía del regalo — es una teoría social Error en la cita: Economía del donNacimientoFallecimientoNacionalidadOcupación, Patrimonio de Antonina Ivanovna Pojarkova (* -) fue una destacada, y . Realizó importantes exploraciones botánicas al [editar] Abreviatura La Pojark. se emplea para indicar a Economía del don como autoridad en la descripción y de los vegetales. Realizó una extensa y exhaustiva labor taxonómica, identificando y clasificando más de 450 nuevas, las que publicaba habitualmente en : Trudy Bot. Inst. Akad. Nauk S.S.S.R. ; Novosti Sist. Vyssh. Rast. ; Fl. URSS, ed. Komarov; Bot. Mater. Gerb. Bot. Inst. Komarova Akad. Nauk S.S.S.R. ; Bot. Journ. , URSS; Journal Botanique de l'URSS; Fl. Murm. Prov. ; Referat. Nauch. -Issl. Rab. Akad. Nauk SSSR, Biol. ; Bot. Zhurn. ; Opred. Rast. Kavk. ; Notul. Syst. Inst. Bot. Komarov. Acad. Sci. URSS; Čas. Nár. Mus. , Odd. Přír. [editar] Referencias ↑ Cheal, David J. The Gift Economy. New York: Routledge, 1988. ISBN 0-415-00641-4. pp 105. en la que los bienes y servicios se otorgan sin un acuerdo explícito de . Se basa en el principio de vivir bajo la premisa de que «a mi vecino no le falte nada». Una segunda premisa sería el trabajar con un nivel de conciencia donde «lo que hagamos hoy no sea recordado mañana», ya que nuestras actuaciones se basan más en el amor al que en el interés o la vanidad. Generalmente, la economía del don ocurre en o en las que se esperan recompensas sociales o intangibles, como el, el honor, la lealtad o cualquier otra forma de . A veces la economía del don se llama también cultura del regalo. En algunos casos, regalos simultáneos o recurrentes hacen que la gratitud circule en torno a la comunidad, lo que se puede ver como una forma de altruismo recíproco. En ocasiones se espera conseguir bienes o servicios del mismo valor que aquellos que estamos dando, apoyo político, o un regalo a una tercera persona. Sin embargo, se considera que el verdadero espíritu de la economía del don consiste en dar sin esperar recibir nada a cambio. ↑ Recolecciones botánicas en el Cáucaso ↑ Algunas nuevas especies [editar] Enlaces externos *Archivo:Wikispecies-logo. svg tiene un artículo sobre . * Antonina Ivanovna Pojarkova en
  • Lahjataloudessa vallitseva tavaroiden ja palveluiden vaihdon muoto ei perustu julkilausuttuun sopimukseen vaihtoon vastaamisesta jollain tietyllä tavalla, vaan hyödykkeet tai palvelut luovutetaan lahjan tapaan ilman selkeästi määriteltyä vastasuorituksen vaatimista. Yleensä lahjataloudessa vallitsee jonkinlainen molemminpuolisuus vaihdossa, jolloin "lahjan" saajalta edellytetään vastaavan arvoisia tavaroita tai palveluita taikka poliittista tukea, uskollisuutta tai jotain muuta hyödyllistä vastinetta. Vaihto voi perustua joissain tapauksissa myös pelkkään lahjan antajan solidaarisuuteen, jalomielisyyteen, uskollisuuden tai kiitollisuuteen. Lahjan antamisesta antajalle koituva arvostus on yleensä tärkeässä osassa lahjatalouteen perustuvien yhteisöjen toimintalogiikassa. Lahjatalouden käsite eroaa markkinataloudesta ja suunnitelmataloudesta. Ensin mainitussa hintamekanismi huolehtii hyödykkeiden ja palveluiden jaosta, ja jälkimmäisessä hyödykkeet ja palvelut jaetaan selkeästi määriteltyjen käskyjen ja hallinnoinnin kautta. Käytännössä lahjataloutta muistuttavaa vaihtoa esiintyy enemmän tai vähemmän kaikissa yhteiskunnissa. Esimerkkejä lahjataloudesta: Ruoan jakaminen metsästäjä-keräilijöiden keskuudessa, missä jakaminen toimii turvaverkkona yksilön epäonnistumiselle päivittäisen ravinnon hankinnassa. Pohjois-Amerikan luoteisrannikon intiaanien potlatch-rituaali, jossa johtajat luovuttavat suuria määriä omaisuuttaan pois heimojensa jäsenille vahvistaen näin ryhmän suhteita. Samassa yhteydessä myös tuhotaan omaisuutta kunnian saavuttamiseksi. Poliittinen koneisto, jossa poliitikko antaa suojelua tai palveluita odottaen saavansa tulevaisuudessa poliittista tukea vastalahjaksi Uhrit jumalille, hengille tai vastaaville tahoille Hyväntekeväisyys Avoimeen lähdekoodiin perustuva kehitystyö Perhejärjestelmä, jossa jokainen sukupolvi kustantaa seuraavan sukupolven koulutuksen Jotkut anarkistit ovat pitäneet olemassa olevien talousjärjestelmien korvaamista lahjataloudella hyvänä vaihtoehtona.
  • L'économie de don est une économie où les richesses seraient données plutôt qu'achetées et vendues sur un marché. C'est une solution souvent proposée par les anarcho-communistes contre la pauvreté qu'engendre le système capitaliste (sous toutes ses formes). Dans une économie de don, une personne ne consomme que ce dont elle a besoin et distribue le reste aux plus pauvres, de ce fait il n'y a ni accumulation des richesses ni pauvreté. Dans l'anarcho-communisme, il n'y a ni argent, ni marché, seulement une économie de don. Les produits sont donnés et distribués librement. Toutefois, les économies de don peuvent co-exister avec des économies planifiées, des économies de marché et des économies de troc.
  • L'economia del dono è una forma economica basata sul valore d’uso degli oggetti e delle azioni. Per valore d'uso, classicamente si intende la capacità di un bene o di un servizio di soddisfare un dato fabbisogno, o tout-court il suo valore di utilità. L’economia del dono si contrappone all’economia tradizionalmente intesa, definita economia di mercato o economia mercantile, la quale si basa invece sul valore di scambio o valore commerciale. Si potrebbe anche parlare di economie del dono al plurale, visto che non esiste un modello prestabilito di economia del dono. L'economia del dono è basata sull'analisi di società nei tempi passati considerate "primitive", ovvero di comunità economicamente autosufficienti, che producono da sole gran parte di ciò di cui hanno bisogno, e che si affidano all'economia mercantile solo per quei pochi prodotti che non riescono a produrre direttamente, scambiando o rivendendo le eccedenze (non necessariamente materiali). La comunità è in sostanziale equilibrio con l'ambiente esterno, con cui tende ad integrarsi armonicamente. Chiaramente l'economia mercantile può essere presente, ma è comunque marginale nell'economia del dono. Il cosiddetto dono è in realtà uno scambio reciproco che ha alcune caratteristiche definite, per quanto esse siano delle convenzioni e non delle regole scritte: l'obbligo di dare, l'obbligo di ricevere, l'obbligo di restituire più di quanto si è ricevuto. Un tipico esempio di economia del dono è la pratica del Potlatch dei nativi americani del Nord-Est oppure quella del Kula degli abitanti delle isole Trobriand. Nell'economia di mercato, che si ispira all'avere più che al dare, la forma che più di avvicina all'economia del dono (del dare) la si trova nell' Economia di Comunione. Essa è stata ideata e fatta realizzare da Chiara Lubich nell'ambito di circa 700 aziende sparse nel mondo ed aderenti al Movimento dei Focolari. Questa particolare forma, che prevede una inusitata attenzione alle relazioni con i soggetti sia all'interno sia all'esterno dell'impresa, destina un terzo del risultato d'esercizio al consolidamento aziendale, un terzo all'azione dell'opera nel mondo ed un terzo ad interventi umanitari.
  • En gaveøkonomi er et sosialt system for utveksling av goder, som eksisterer og opprettholdes pga. andre insentiver enn (økonomisk) profitt. Fenomenet gaveøkonomi ble først beskrevet av sosiologen Marcel Mauss i essayet Gaven fra 1925. I essayet diskuterte Mauss praksisen med å gi gaver i arkaiske stammesamfunn. I stammesamfunnene som Mauss beskrev medførte det å motta en gave en alvorlig forpliktelse ovenfor giveren, enhver gave eller tjeneste måtte møtes med en gjenytelse. Hvis gjenytelsen ikke kunne gis umiddelbart, ble mottakeren satt i gjeld til giveren – en gjeld som måtte innfris før eller siden. Gavegivingen var ritualisert ved overgangsriter og ekteskap, men gaver ble også utvekslet blant venner, ektefeller og besøkende (ankomst- og avskjedsgaver). Gavegivingen berørte både økonomiske, juridiske, private, politiske, estetiske og religiøse aspekter i stammesamfunnene. Aggregert sett førte gavegivingen med seg et bindende system av sosiale relasjoner som gjorde at samfunnene kunne eksistere gjennom generasjoner . Et gavesystem kan beskrives ut fra minst tre nøkkelelementer, nemlig (1) dets sosiale distinksjon, (2) dets normer for resiprositet, og (3) dets ritualer og symbolikk. Gavesystemets sosiale distinksjon består av enhver praksis som blir vedlikeholdt og forsterket av å gi, og som skiller systemet fra andre sosiale system. Mauss sammenlignet gaveøkonomiene hos stammesamfunnene med samtidige teorier om utilitaristisk, vare- og pengebasert økonomi, og forsto gaveøkonomiene som et mer solidarisk alternativ . Det andre nøkkelelementet, normer for resiprositet, utgjør føringer rundt hvordan gavene skulle håndteres eller gjengjeldes. På et samfunn på Trobriandøyene, var folk forpliktet til å gi bort mottatte gaver med en gang de ble mottatt – ingenting skulle beholdes av mottager såfremt det var mulig å gi gaven videre . Slik ble gavegivingen en svært dominerende aktivitet i øysamfunnet. Det tredje nøkkelementet, ritualer og symbolikk, kjennetegnes av regelstyrte aktiviteter og symbolske uttrykk som ivaretar gavesystemet på et kollektivt plan. Et eksempel her er Potlatch-ritualet blant nordamerikanske indianere, hvor høvdingene blant annet ga bort store deler av sin egen rikdom til sin egen stamme. Dette styrket både grupperelasjonene i stammen, samtidig som høvdingen styrket sin posisjon gjennom å demonstrere rikdom og gavmildhet . Mauss' teorier om gaveøkonomier har blitt brukt av teoretikere helt fram til vår tid, spesielt innen forbrukerforskning.
  • Ekonomia darów jest systemem ekonomicznym, w którym uczestniczący przekazują dobra posiadające wartość na poczet kształtowania dobrobytu swojej społeczności. Pierwsze formalne zapiski o funkcjonowaniu tego typu ekonomii zostały odnalezione wśród społeczności tubylczych Amerykanów na północno-zachodnim wybrzeżu Pacyfiku. Przywódcy rozdawali tam duże ilości nietrwałych dóbr swoim podwładnym i następcom. Tradycja badań naukowych jest przykładem ekonomii darów. Naukowiec tworzy dokumentację swoich badań i oddaje ją innym naukowcom, przy pomocy publikacji w pismach i wystąpień na konferencjach. Inni naukowcy swobodnie odnoszą się w swojej pracy do badań poprzedników. Im więcej razy prace jakiegoś naukowca są cytowane w wystąpieniach innych, tym większy ma on prestiż i autorytet w oczach społeczności, co przekłada się na zwiększone prawdopodobieństwo otrzymania dotacji na badania i lepszego stanowiska. Poza tym wszyscy naukowcy korzystają na zwiększającej się bazie wiedzy. Idea ekonomii darów jest także ważnym czynnikiem w chińskich więziach społecznych – Chińczycy wymieniają podarunki celem ich wzmocnienia. Tam gdzie cennym dobrem jest informacja mamy do czynienia ze szczególną stosownością ekonomii darów, np. w przypadku gdy jakaś część informacji może być niezliczoną ilość razy kopiowana i przekazywana w zamian za nic. Społeczność wolnego oprogramowania mająca swoje korzenie w kulturze hakerów może być przykładem na informacyjną ekonomię darów. Programiści udostępniają swój kod źródłowy dla potrzeb społeczności, aby każdy mógł go modyfikować i ulepszać. Poszczególni programiści zyskują w ten sposób prestiż i poważanie, a cała społeczność czerpie korzyści z ulepszonego oprogramowania. Anarchokomunizm także posługuje się taką ekonomią, ponieważ nie istnieje w nim pojęcie pieniądza czy rynku. Produkty są oddawane i rozprowadzane bez przeszkód. Ekonomie darów mogą współistnieć z gospodarką planową, gospodarkami rynkowymi oraz gospodarkami barterowymi. Zobacz też: antropologia kulturowa, kultura darów. Bibliografia: Marcel Mauss: The Gift: The Form and Reason for Exchange in Archaic Societies. Oryginalnie opublikowane jako Essai sur le don. Forme et raison de l'échange dans les sociétés archaiques w roku 1925, wznowione wydanie angielskie: ISBN 0-393-32043-X . Lewis Hyde: The Gift: Imagination and the Erotic Life of Property, 1983, szczególnie część I, "A Theory of Gifts", oryginalnie opublikowana jako "The Gift Must Always Move" przez Co-Evolution Quarterly No. 35, Fall 1982.
  • Uma economia de doação (do inglês gift economy, economia de doação ou economia de oferta) é um sistema econômico em que os participantes doam coisas de valor para o benefício compartilhado da comunidade. Sistemas deste tipo ocorrem geralmente em contextos culturais onde existe uma expectativa de retorno (na forma de bens ou serviços de valor comparável, ou apoio político, lealdade, honra para o dador, etc. ) ou de que a dádiva seja passada adiante de alguma maneira. Economias de doação coexistem com economias de comando e economias de mercado, ou ainda economias de escambo, mas algumas pessoas pensam que essa coexistência é prejudicial em longo termo para as economias de doação, pois não há competição nestas últimas, e elas acabam se tornando reféns de políticas de reserva de fundos.
  • Gåvoekonomi kallas de ekonomiska system som baseras på fri distribution av varor och tjänster. De huvudsakliga förespråkarna av sådana system är anarkokommunisterna. Kommunism sägs ofta syfta på en planerad ekonomi som garanterar att allas behov är tillfredsställda på ett sätt som ger en bra livskvalitet (den typ av att planering förespråkad av de flesta, om inte alla, anarkokommunister avviker från firmor och de så kallade kommandoekonomierna på så vis att den är demokratisk, decentraliserad och frivillig). Det finns ett antal variationer på konceptet, men de knyts alla kring föreställningen om "Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov". Anarkokommunister anser att att människor borde vara fria att producera, konsumera och distribuera enligt sina "behov" (självbestämda smaker och preferenser) utan behov av monetärt värde. Primitivister förespråkar också denna typ av ekonomi (även om de tror att det inte är möjligt under det aktuella produktionssättet och förespråkar således en återgång till förindustriell och ofta föragrikulturell produktion.
  • 禮物經濟(gift economy)屬於經濟學的一支,此概念的提出是為駁斥計畫經濟(planned economy)中,認為人的行為都是經過理性計算考量。禮物經濟指的是提供商品或服務者並沒有明確的預期回饋對象,也沒有預期回饋的內容,有許多分享行為出自於非制式的習慣。同時,禮物的施與受之間已轉換成一種未明確規定的義務,形成送禮者與收禮者之間的隱晦關係。禮物經濟也被認為是一種債務經濟,在這種經濟中,交易者的目標是儘可能獲得最多的禮物債務人,而不像在商品經濟中以獲取最大利潤為目的。
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
rdf:type
rdfs:comment
  • In the social sciences, a gift economy (or gift culture) is a society where valuable goods and services are regularly given without any explicit agreement for immediate or future rewards (i.e. no formal quid pro quo exists). Ideally, simultaneous or recurring giving serves to circulate and redistribute valuables within the community. The organization of a gift economy stands in contrast to a barter economy or a market economy.
  • Der Begriff Schenkökonomie (auch „Kultur des Schenkens“) bezeichnet eine soziologische Theorie, die dem Strukturfunktionalismus zugeordnet wird. Die Schenkökonomie ist demzufolge ein soziales System, in dem Güter und Dienstleistungen ohne direkt erkennbare Gegenleistung weitergegeben werden, meist allerdings mit verzögerter Reziprozität. Sie unterscheidet sich somit vom Tauschhandel und gründet sich häufig auf dem Prinzip allgemeiner Solidarität.
  • La economía del don — a veces traducida literalmente del Inglés gift economy como economía del regalo — es una teoría social Error en la cita: Economía del donNacimientoFallecimientoNacionalidadOcupación, Patrimonio de Antonina Ivanovna Pojarkova (* -) fue una destacada, y . Realizó importantes exploraciones botánicas al [editar] Abreviatura La Pojark. se emplea para indicar a Economía del don como autoridad en la descripción y de los vegetales.
  • Lahjataloudessa vallitseva tavaroiden ja palveluiden vaihdon muoto ei perustu julkilausuttuun sopimukseen vaihtoon vastaamisesta jollain tietyllä tavalla, vaan hyödykkeet tai palvelut luovutetaan lahjan tapaan ilman selkeästi määriteltyä vastasuorituksen vaatimista.
  • L'économie de don est une économie où les richesses seraient données plutôt qu'achetées et vendues sur un marché. C'est une solution souvent proposée par les anarcho-communistes contre la pauvreté qu'engendre le système capitaliste (sous toutes ses formes). Dans une économie de don, une personne ne consomme que ce dont elle a besoin et distribue le reste aux plus pauvres, de ce fait il n'y a ni accumulation des richesses ni pauvreté.
  • L'economia del dono è una forma economica basata sul valore d’uso degli oggetti e delle azioni. Per valore d'uso, classicamente si intende la capacità di un bene o di un servizio di soddisfare un dato fabbisogno, o tout-court il suo valore di utilità. L’economia del dono si contrappone all’economia tradizionalmente intesa, definita economia di mercato o economia mercantile, la quale si basa invece sul valore di scambio o valore commerciale.
  • En gaveøkonomi er et sosialt system for utveksling av goder, som eksisterer og opprettholdes pga. andre insentiver enn (økonomisk) profitt. Fenomenet gaveøkonomi ble først beskrevet av sosiologen Marcel Mauss i essayet Gaven fra 1925. I essayet diskuterte Mauss praksisen med å gi gaver i arkaiske stammesamfunn. I stammesamfunnene som Mauss beskrev medførte det å motta en gave en alvorlig forpliktelse ovenfor giveren, enhver gave eller tjeneste måtte møtes med en gjenytelse.
  • Ekonomia darów jest systemem ekonomicznym, w którym uczestniczący przekazują dobra posiadające wartość na poczet kształtowania dobrobytu swojej społeczności. Pierwsze formalne zapiski o funkcjonowaniu tego typu ekonomii zostały odnalezione wśród społeczności tubylczych Amerykanów na północno-zachodnim wybrzeżu Pacyfiku. Przywódcy rozdawali tam duże ilości nietrwałych dóbr swoim podwładnym i następcom. Tradycja badań naukowych jest przykładem ekonomii darów.
  • Uma economia de doação (do inglês gift economy, economia de doação ou economia de oferta) é um sistema econômico em que os participantes doam coisas de valor para o benefício compartilhado da comunidade. Sistemas deste tipo ocorrem geralmente em contextos culturais onde existe uma expectativa de retorno (na forma de bens ou serviços de valor comparável, ou apoio político, lealdade, honra para o dador, etc. ) ou de que a dádiva seja passada adiante de alguma maneira.
  • Gåvoekonomi kallas de ekonomiska system som baseras på fri distribution av varor och tjänster. De huvudsakliga förespråkarna av sådana system är anarkokommunisterna.
rdfs:label
  • Gift economy
  • Schenkökonomie
  • Economía del don
  • Lahjatalous
  • Économie de don
  • Economia del dono
  • Gaveøkonomi
  • Ekonomia darów
  • Economia de doação
  • Gåvoekonomi
  • 禮物經濟
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of