| dbpprop:abstract
|
- Gerhardt Friedrich Müller (October 29, 1705 in Herford – October 22, 1783 in Moscow) was a historian and ethnologist who studied Russia, Siberia, Mongolia and China in Leipzig, Germany and Saint Petersburg, Russia. He was invited to St. Petersburg in 1725 to co-found the Imperial Academy of Sciences. Müller participated in the first Kamchatka expedition, which reported on life and nature of the other side of the Ural mountain range to the Moscow. From 1733 till 1743, nineteen scientists and artists traveled through Siberia to study people, cultures and collected data for the creation of maps. Müller who described and categorized clothing, religions and rituals of the Siberian ethnic groups is considered to be the father of ethnography. He was one of the first historians to bring out a general account of Russian history, but his excessive accentuation of the role of Scandinavians and Germans in the history of that country — a germ of the so-called Normanist theory — earned him enmity of Lomonosov and he was compelled to leave Russia. In 1761, Müller was elected a foreign member of the Royal Swedish Academy of Sciences.
- Der Historiker und Geograph Gerhard Friedrich Müller war ein deutscher Sibirienforscher. Er wird „der Vater der sibirischen Geschichtsschreibung“ genannt.
- Gerhard Friedrich Müller, rusky Герард Фридрих (též Фёдор Иванович) Миллер, byl německý historik, cestovatel a geograf působící v Rusku. Müller, pocházející z westfálského Herfordu, vystudoval literaturu a historii na univerzitě v Lipsku. Roku 1725 odešel do Petrohradu vyučovat historii a latinu. V roce 1730 byl jmenován řádným profesorem Ruské akademie věd. V letech 1733 až 1743 se podílel na průzkumu ruského Dálného východu jako účastník druhé kamčatské expedice Vituse Beringa. Roku 1747 byly převedeny humanitní vědy z Petrohradské akademie věd do univerzity při akademii a jejím rektorem se stal právě německý historik Gerhard Friedrich Müller. Stejně jako jeho předchůdce v akademii Bayer se zabýval staršími ruskými dějinami. Již dříve, roku 1732, začal vydávat německý překlad Něstorovy kroniky v prvním ruském historickém časopise a časem se také on vyslovil k počátkům Rusů. Roku 1749 zazněla jeho přednáška na téma počátky kmene a jména Rusů, ale kvůli odporu Rusů, především Lomonosova proti této tzv. normanské teorii, vyšla jeho stať Origines gentis et nominis Russorum tiskem teprve roku 1772. Nejcennějším a dosud aktuálním Müllerovým přínosem je shromáždění množství pramenů k dějinám Sibiře, které také jako první sepsal. Velké zásluhy měl také na publikaci pramenů, jejichž zveřejňování tiskem nebylo v té době v Rusku samozřejmostí – až do 18. století se knihtisk používal jen pro vydávání teologické literatury nebo publikaci úředních dokumentů. Petr I. sice zamýšlel vydat staré rukopisy tiskem, ale jeho plán se neuskutečnil pro odpor církevních kruhů. Ke změně došlo teprve za Kateřiny II.. Jako cizinka zdůrazňovala carevna příchylnost ke všemu ruskému a tedy i svůj zájem o ruské dějiny. Díky její podpoře mohla začít vycházet edice Drevňaja Rossijskaja Vivliofika (Bibliothéka), o kterou se zasloužil mimo jiné právě také Müller.
- Ге́рард Фри́дрих Ми́ллер, или в русифицированном варианте Фёдор Ива́нович Ми́ллер — российский историограф немецкого происхождения, академик Петербургской Академии наук, профессор. Руководитель самой большой в истории человечества экспедиции - I Академической Экспедиции, суммарно в которой участвовало около 3 тысяч человек.
- Gerhard Friedrich Müller, född 29 oktober 1705 i Herford, Westfalen, död 22 oktober 1783 i Moskva, var en tysk-rysk historiker och upptäcktsresande. Müller kom 1725 till Sankt Petersburg och inskrevs som student vid den nybildade Vetenskapsakademien, undervisade i historia och geografi vid gymnasiet och redigerade akademiens periodiska skrifter. Som deltagare i den s.k. andra Kamtjatkaexpeditionen vistades han i Sibirien tio år (till 1743) och hemförde därifrån ett ofantligt material, bland annat många gamla dokument. År 1748 antog Müller ryskt medborgarskap och fick titeln historiograf. Hans för akademien utarbetade föredrag Proischozjdenie naroda i imeni russkago (Det ryska folkets och namnets ursprung) ådrog honom mycket orättvist obehag och förföljelser från de nationella akademikernas sida med den hetlevrade Michail Lomonosov i spetsen, därför att hans djärva teori om varjagernas svenska härkomst ansågs "förklenande för Ryssland". Talet förbjöds och blev först 1768 publicerat i "Allgemeine historische Bibliothek" (del IV) under titeln Origines Rossicæ. Han degraderades till adjunkt, och lönen minskades. Skrämd av dessa motigheter, framhöll han i ett tal 1761 den falska hypotesen, att varjagerna var "roxolaner" från södra kusten av Östersjön. Åren 1755-65 var han redaktör för "Ezjemjesiatjnyja sotjinenija k polze i uveseliniju", Rysslands första litteraturvetenskapliga månadsskrift, i vilken han publicerade flera lärda avhandlingar om Sibirien, om Nestorskrönikan, om de zaporogiska kosackerna, om republiken Novgorods uppkomst m.m. Av stor betydelse för utlandets kännedom om Ryssland var hans Sammlung russischer Geschichten (nio delar, 1732 -65). Av hans sibiriska arbete, Opisanie Sibirskago tsarstva, utkom första delen 1750. Fortsättningen, Sibirische Geschichten (1768, rysk översättning 1774) är endast ett sammandrag av tidigare avhandlingar. Han samlade även material för Voltaires "Histoire de l’empire de Russie" samt utgav flera äldre skrifter, varibland Peter den stores brev till greve Boris Sjeremetev, tsar Ivan den förskräckliges lagbok och Vasilij Tatisjevs "Istorija Rossijskaja". År 1754 blev han akademiens "konferenssekreterare", 1765 inspektör för hittebarnshuset i Moskva och 1766 direktör för utrikeskollegiets arkiv i Moskva. 1761 invaldes Müller som utländsk ledamot nummer 48 av Kungliga Vetenskapsakademien.
|
| rdfs:comment
|
- Gerhardt Friedrich Müller (October 29, 1705 in Herford – October 22, 1783 in Moscow) was a historian and ethnologist who studied Russia, Siberia, Mongolia and China in Leipzig, Germany and Saint Petersburg, Russia. He was invited to St. Petersburg in 1725 to co-found the Imperial Academy of Sciences. Müller participated in the first Kamchatka expedition, which reported on life and nature of the other side of the Ural mountain range to the Moscow.
- Der Historiker und Geograph Gerhard Friedrich Müller war ein deutscher Sibirienforscher. Er wird „der Vater der sibirischen Geschichtsschreibung“ genannt.
- Gerhard Friedrich Müller, rusky Герард Фридрих (též Фёдор Иванович) Миллер, byl německý historik, cestovatel a geograf působící v Rusku. Müller, pocházející z westfálského Herfordu, vystudoval literaturu a historii na univerzitě v Lipsku. Roku 1725 odešel do Petrohradu vyučovat historii a latinu. V roce 1730 byl jmenován řádným profesorem Ruské akademie věd.
- Ге́рард Фри́дрих Ми́ллер, или в русифицированном варианте Фёдор Ива́нович Ми́ллер — российский историограф немецкого происхождения, академик Петербургской Академии наук, профессор.
- Gerhard Friedrich Müller, född 29 oktober 1705 i Herford, Westfalen, död 22 oktober 1783 i Moskva, var en tysk-rysk historiker och upptäcktsresande. Müller kom 1725 till Sankt Petersburg och inskrevs som student vid den nybildade Vetenskapsakademien, undervisade i historia och geografi vid gymnasiet och redigerade akademiens periodiska skrifter. Som deltagare i den s.k.
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
