Genetic drift or allelic drift is the change in the relative frequency with which a gene variant occurs in a population due to random sampling and chance: the alleles in offspring are a random sample of those in the parents, and chance has a role in determining whether a given individual survives and reproduces. A population's allele frequency is the fraction of the gene copies that share a particular form.

PropertyValue
dbpprop:abstract
  • Genetic drift or allelic drift is the change in the relative frequency with which a gene variant occurs in a population due to random sampling and chance: the alleles in offspring are a random sample of those in the parents, and chance has a role in determining whether a given individual survives and reproduces. A population's allele frequency is the fraction of the gene copies that share a particular form. Genetic drift is one of several evolutionary processes which lead to changes in allele frequencies over time. It may cause gene variants to disappear completely, and thereby reduce genetic variability. In contrast to natural selection, which makes gene variants more common or less common depending on their reproductive success, the changes due to genetic drift are not driven by environmental or adaptive pressures, and may be beneficial, neutral, or detrimental to reproductive success. The effect of genetic drift is larger in small populations, and smaller in large populations. Vigorous debates wage among scientists over the relative importance of genetic drift compared with natural selection. Ronald Fisher held the view that genetic drift plays at the most a minor role in evolution, and this remained the dominant view for several decades. In 1968 Motoo Kimura rekindled the debate with his neutral theory of molecular evolution which claims that most of the changes in the genetic material are caused by genetic drift.
  • Als Gendrift (das niederdeutsche Drift ist verwandt mit dem deutschen treiben) (auch Alleldrift oder Sewall-Wright-Effekt) bezeichnet man in der Populationsgenetik eine zufällige Veränderung der Genfrequenz innerhalb des Genpools einer Population. Gendrift ist ein Evolutionsfaktor. Gendrift stellt eine Art Komplement zur natürlichen Selektion dar. Die natürliche Selektion hat keinen zufälligen Einfluss auf die Änderung der Genfrequenz einer Population, sondern ist direkt gekoppelt an den Überlebens- und Reproduktionserfolg von Individuen, also deren Angepasstheit an ihre Umwelt. Die genetische Drift hat keine derartigen Ursachen, sondern ist rein zufallsbestimmt. Da eine zufällige Änderung der Genfrequenz in kleineren Populationen statistisch mehr ins Gewicht fällt, stellt die Gendrift einen wichtigen Faktor der Evolution von Gründerpopulationen und somit für die Artbildung dar. Sie basiert auf der Tatsache, dass eine abgeschnittene Zufallspopulation, die in einem bestimmten Gebiet lebt, nur einen kleinen Ausschnitt der möglichen Genfrequenzen besitzt, die außerdem in einem anderen Verhältnis zueinander stehen als in der Gesamtpopulation. Die evolutionäre Weiterentwicklung dieser Population ist abhängig von diesen verschobenen Genfrequenzen. Als Flaschenhalseffekt wird eine besondere Art der Gendrift bezeichnet, bei der die Allelfrequenz durch ein zufälliges Ereignis, wie zum Beispiel einen Vulkanausbruch, stark vermindert und somit auch die in der Population vorkommende Variabilität verringert wird. Die Art wird nun den neuen Umweltgegebenheiten angepasst und bildet eine neue Vielfalt von Genen (Die Frequenzen unterscheiden sich meist von der ursprünglich dort lebenden Population). Gendrift kann auch in größeren panmiktischen Populationen auftreten, nach Aufteilung in kleinere Teilpopulationen. Voraussetzung sind zufällige Veränderung von Genen und Weitergabe der veränderten Gene. Gendrift kann dabei phänotypische Veränderungen bewirken, muss es aber nicht. Bedeutungserweiterung: Als Gendrift wird auch die Verbreitung solcher Veränderungen in größere Populationen bezeichnet. Heute bezeichnet man als Gendrift auch das Eindringen bewusst oder zufällig veränderter Gene in andere Bereiche.
  • En genètica de poblacions s'enten com a deriva genètica els canvis en les freqüències gèniques de les poblacions degudes a l'atzar. O sigui, en qualsevol població d'una espècie, hi trobem individus amb diferents versions d'un mateix gen. Per exemple, en una població de pèsols, unes plantes tenir un gen que els facin produir llavors amb la pell llisa i unes altres una altra versió del mateix gen que produeixi llavors amb la pell rugosa. Si l'efecte d'aquests gens no té valor adaptatiu (o sigui, no fa que els individus amb una versió del gen sobrevisquin o es reprodueixin millor que els que en tenen una altra), l'atzar serà l'únic mecanisme que farà variar entre les generacions successives el nombre d'individus que posseeixen una versió o l'altra del gen. La deriva genètica tendeix a fixar un dels al·lels presents a la població. Resulta molt més probable que es fixi l'al·lel més abundant en absència d'acció d'altres forces evolutives. La velocitat de fixació d'un al·lel guarda una relació inversa amb el nombre d'individus de la població. En general, la deriva genètica és un mecanisme lent, sobretot en poblacions grans, però esdevé important quan un nombre petit d'individus funda una nova població, ja que en ser molt pocs els individus fundadors l'atzar influeix molt en la seva composició. Aquest fenomen es coneix com a efecte fundador.
  • Genetický drift představuje zvláštní typ selekce založené na prosté náhodě při produkci potomstva, která nemá nic společného s vlastnostmi či projevy selektovaného znaku. Je dáván do protikladu k tzv. přirozené (nenáhodné) selekci, která se odehrává na základě vlastností znaku.
  • La deriva genética o deriva génica es una fuerza evolutiva que actúa junto con la selección natural cambiando las características de las especies en el tiempo. Es un efecto estocástico que emerge del rol del muestreo aleatorio en la reproducción. Se trata de un cambio aleatorio en la frecuencia de alelos de una generación a otra. Normalmente se da una pérdida de los alelos menos frecuentes y una fijación (frecuencia próxima al 100%) de los más frecuentes, resultando una disminución en la diversidad genética de la población. Como la selección, actúa sobre las poblaciones, alterando la frecuencia de los alelos (frecuencia alélica) y la predominancia de los caracteres sobre los miembros de una población, y cambiando la diversidad genética del grupo. Los efectos de la deriva se acentúan en poblaciones de tamaño pequeño (como puede ocurrir en el efecto de cuello de botella o el efecto fundador), y resultan en cambios que no son necesariamente adaptativos. Deriva genetica es la traduccion del termino "genetic drift". Mas adecuado para entender el proceso seria llamarlo "tendencia genetica". Al ser la tendencia a la que espontaneamente se dirige una poblacion determinada si no influyeran otros aspectos que hacen a la evolucion (Mutacion, seleccion natural, y migracion). La deriva genética tiende a formar una población homocigótica, es decir tiende a eliminar los genotipos heterocigóticos. Además, ya que en cada población pueden ser distintos los alelos que se pierden y se fijan, la deriva hace que dos o más poblaciones de la misma especie tiendan a diferenciarse genéticamente. La frecuencia de un gen puede cambiar de una generación a otra gracias a lo que se llaman errores de muestreo, ya que de todos los genes de la población sólo una pequeñísima fracción pasará a la siguiente. El error de muestreo se produce cuando los gametos se unen para producir la progenie. Muchos organismos producen un número grande de gametos pero, cuando el tamaño de la población es pequeño, un número limitado de gametos se une para producir los individuos de la generación siguiente. El azar influye en que alelos están presentes en esta muestra limitada y, de esta manera, el error de muestreo puede conducir a la deriva genética o cambios en las frecuencias alélicas. Dado que las desviaciones de las proporciones esperadas son aleatorias la dirección del cambio es imprevisible. No obstante, podemos predecir la magnitud de los cambios.
  • Osa biologian artikkelisarjaa Evoluutio Tiedosto:Human evolution scheme. svg Prosessit ja mekanismit Adaptaatio Geneettinen ajautuminen Lajiutuminen Luonnonvalinta Migraatio Mutaatio Rekombinaatio Tekijäinvaihdunta Tutkimus ja historia Historia Todisteet Moderni synteesi Yhteiskunnalliset vaikutukset Vastustus Katso myös Ekologinen genetiikka Elämän alkuperä Fylogenia Ihmisen evoluutio Populaatiogenetiikka Geneettinen ajautuminen, myös Sewall-Wright -efekti on populaatiogenetiikan käsite, joka tarkoittaa sellaista alleelien tiheyksien muutosta populaatiossa edellisestä seuraavaan sukupolveen, joka riippuu vain sattumanvaraisesta alleelien yleistymisestä ja karsiutumisesta. Kapeammassa merkityksessä sillä tarkoitetaan selviytymisen kannalta epäolennaisten alleelien tuloa joko vallitseviksi tai niiden katoamista. Geneettinen ajautuminen on keskeinen syy erilaisten kelpoisuuden kannalta neutraalien mutaatioiden valikoitumiseen ja se nopeuttaa eriytyneiden populaatioiden välisten erojen syntyä. Geneettinen ajautuminen pienentää samalla geneettistä vaihtelevuutta, populaation suhteellista kelpoisuutta ja luonnonvalinnan vaikutusta. Tätä muuntelun menetystä kutsutaan geneettiseksi kuihtumiseksi. Geneettinen ajautuminen jaetaan kahteen alatyyppiin: pysyvä ajautuminen ja väliaikainen ajautuminen. Pysyvää ajautumista tapahtuu jos populaatio on pysyvästi niin pieni, että valinta ei kykene uusimaan alleeleja riittävän nopeasti. Väliaikaista ajautumista on esimerkiksi pullonkaulailmiö, jossa populaatio pienenee jostain syystä vähäksi aikaa hyvin pieneksi. Pienessä populaatiossa todennäköisyys sille, että myös kelpoisuudeltaan huonot alleelit sattumalta yleistyvät populaatiossa on suurempi kuin suuressa populaatiossa. Pieni populaatio myös hidastaa tahtia, jolla hyvät alleelit yleistyvät populaatiossa. Pienissä populaatioissa sattumalla on tavanomaista suuremmat vaikutukset: Pioneeriryhmä joka saapuu alueelle edustaa pientä osuutta kokonaispopulaatiosta; sopivissa olosuhteissa, esimerkiksi jos lajin edustama ekologinen lokero sattuu alueella olemaan tyhjänä, tämä pieni valikoima kuitenkin synnyttää uuden populaation. Tätä ilmiötä kutsutaan perustajavaikutukseksi.
  • La dérive génétique est l'évolution d'une espèce causée par le hasard. C'est la modification de la fréquence d'un allèle, ou d'un génotype, au sein d'une population, indépendamment des mutations, de la sélection naturelle et des migrations. La dérive génétique est causée par des phénomènes aléatoires et imprévisibles, comme, par exemple, le hasard des rencontres lors de la formation des couples dans le cas d'une reproduction sexuée. Les effets de la dérive génétique sont d'autant plus importants que la population est petite, car les écarts observés par rapport aux fréquences alléliques y seront d'autant plus perceptibles. Elle concerne surtout les allèles neutres c’est-à-dire qui ne confèrent ni avantage ni désavantage sélectif, puisque on peut espérer pouvoir ne pas y imputer les écarts observés. La dérive génétique est un des mécanismes majeurs de l'évolution.
  • A populációgenetikában genetikai sodródásnak (drift) nevezzük azon evolúciós folyamatokat, melyek során egy adott populáció allélgyakoriságának változását csupán véletlenszerű események határozzák meg. Főként kis méretű populációk esetében a véletlen mintavétel során bekövetkező mintavételezési hiba statisztikai hatása miatt egyes allélok (és azon fenotípusos jellemzők, melynek kialakulásáért felelősek) gyakorisága megnőhet vagy lecsökkenhet az egymást követő generációk során. E folyamat idővel evolúciós léptékű változásokhoz vezethet. A genetikai sodródás elképzelése az 1920-as években született, Sewall Wright amerikai genetikus nevéhez köthető. Ma a biológiai evolúció egyik fő mechanizmusának tekintjük. A genetikai sodródást a nem véletlenszerű természetes szelekciótól az különbözteti meg, hogy a természetes szelekció az allélgyakoriságot az adott allél adaptív és reproduktív sikerének függvényében befolyásolja.
  • In Genetica delle popolazioni, per deriva genetica si intende la componente dell'evoluzione di una specie dovuta a fattori casuali, e che può essere quindi studiata con metodi statistici. Questo effetto può far divenire un allele e il fenotipo da esso rappresentato più comune o più raro col passare di generazioni successive. In definitiva la deriva può sia rimuovere l'allele dal pool genetico, sia rimuovere tutte le altre varianti. Dato che la selezione naturale è la tendenza di alleli con effetti positivi a divenire più comuni nel tempo (e di quelli con effetti negativi a divenire meno comuni), la deriva genetica è la tendenza fondamentale di ogni allele di variare casualmente in frequenza nel tempo per una variazione statistica sola, così che lungo questo processo non siano comprese tutte le distribuzioni, ma neanche nessuna. La probabilità influisce sulla comunità o rarità di un allele, perché nessun carattere garantisce la sopravvivenza né un numero dato di figli. Questo perché la sopravvivenza può dipendere da fattori non strettamente genetici (come la possibilità di "essere nel posto sbagliato nel momento sbagliato"). In altre parole, anche quando gli individui devono affrontare le stesse situazioni, avranno differenti risultati nel superarli. Può accadere dunque che una successione rara di fattori probabilistici - più che la semplice selezione naturale - possa portare un carattere a predominare, causando l'evoluzione di una popolazione o di una specie. Un importante aspetto della deriva genetica è che la sua velocità si pensa dipenda fortemente dalla grandezza della popolazione. Questa è una conseguenza della legge dei grandi numeri. Quando più individui portano un particolare allele, e tutti affrontano uguali situazioni, il numero di figli che generano collettivamente di rado differirà dal valore previsto, che è, in media, il numero di individui per i tempi di vita dell'individuo. Ma con un piccolo numero di individui, una rottura fortunata per uno o due causa una deviazione sproporzionalmente più grande dal risultato previsto. Perciò piccole popolazioni derivano più rapidamente di quelle più grandi. Questa è la base per l'effetto del fondatore, un meccanismo proposto riguardo la speciazione. Per definizione, la deriva genetica non ha direzioni preferite. Un allele neutro (con effetto né positivo né negativo) si può stimare che aumenti o diminuisca in ogni generazione data con uguale probabilità. Dato un tempo sufficientemente lungo, comunque, la matematica della deriva genetica stima che l'allele scomparirà o sarà presente nel 100% della popolazione, dopo il quale tempo non vi è variazione casuale nel gene associato. Perciò la deriva genetica tende ad eliminare varianti di un gene da una popolazione lungo il tempo, al punto che tutti i membri di una specie dovrebbero infine essere omozigoti per quel gene. Riguardo a questo, la deriva genetica è un processo opposto alla mutazione genetica che introduce nuove varianti nella popolazione secondo i suoi propri processi casuali.
  • 遺伝的浮動(いでんてきふどう、genetic drift)とは、生物個体群での選択圧から直接影響を受けずに偶然性に左右される遺伝子プールの変化のことである。機会的浮動とも云う。
  • Genetische drift is in de populatiegenetica het statistische proces dat voortvloeit uit de invloed van toeval op de verspreiding van genen. Genetische drift zorgt ervoor dat de frequentie van een allel binnen een populatie kan toenemen of afnemen, en is daarmee een belangrijk mechanisme van evolutie. Genetische drift heeft als tendens dat organismen homozygoot worden: óf een allel wordt zelf verwijderd uit een populatie, óf het allel verdrijft alle andere allelen uit een populatie. De invloed van genetische drift is groter naarmate een populatie kleiner is. Genetische drift is in zekere zin antagonistisch ten opzichte van natuurlijke selectie: hoe groter de rol van natuurlijke selectie, hoe kleiner de rol van genetische drift. Genetische drift speelt dus vooral een rol bij zogenaamde neutrale allelen: allelen die geen positieve of negatieve invloed hebben op de fitness (voortplantingssucces) van een organisme. Het principe van genetische drift werd ontdekt tijdens de moderne synthese, aan het begin van de 20e eeuw. Genetische drift speelt een belangrijke rol in de controversiële neutral theory of molecular evolution van Motoo Kimura.
  • Genetisk drift er evolusjon der genfrekvensen endrer seg på grunn av tilfeldigheter. Denne forandringen skyldes ikke mutasjoner eller naturlig utvalg.
  • Dryf genetyczny (dryft genetyczny) jest podstawowym procesem neutralnej ewolucji. Proces ten polega na fluktuacji częstości neutralnego allelu genu w populacji, wynikające z losowego charakteru przekazywania genów przez rodziców potomstwu. Szybkość eliminacji, oraz szybkość fiksacji allelu w populacji zależy od jej rozmiaru. Im mniejsza populacja, tym szybciej allel ulegnie eliminacji bądź zdominuje populację. Dlatego efekt dryfu genetycznego jest łatwiej obserwowalny w małych, izolowanych populacjach. Przypadkowa eliminacja bądź dominacja alleli jest też przyczyną zwiększenia homozygotyczności i zmniejszenia różnorodności populacji. W skrajnych przypadkach prowadzi do zwiększenia wsobności co jest przyczyną recesji genetycznej. Przeciwdziała temu mechanizm mutacji, który jest podstawowym elementem ewolucji biologicznej. W szczególnych przypadkach gdy w dryfie genetycznym wystąpi efekt założyciela może dojść do specjacji, czyli powstawania nowych gatunków. Odkrywcą neutralnej ewolucji i dryfu genetycznego był japoński naukowiec Motoo Kimura.
  • Deriva genética é um mecanismo que, atuando em consonância com a seleção natural, modifica as características das espécies ao longo do tempo. É um processo estocástico, atuante sobre as populações, modificando a frequência dos alelos e a predominância de certas características na população. É mais frequente ocorrer em populações com efectivos reduzidos e as alterações induzidas poderão não ser adaptativas.
  • Дрейф генов, или генетико-автоматические процессы, — явление ненаправленного изменения частот аллельных вариантов генов в популяции, обусловленное случайными статистическими причинами. Один из механизмов дрейфа генов заключается в следующем. В процессе размножения в популяции образуется большое число половых клеток — гамет. Большая часть этих гамет не формирует зигот. Тогда новое поколение в популяции формируется из выборки гамет, которым удалось образовать зиготы. При этом возможно смещение частот аллелей относительно предыдущего поколения. Первые работы по изучению стохастических процессов в популяциях были проведены в начале 1930-х годов Роналдом Фишером в США, Сьюэлом Райтом в Англии, а так же Н.  П.  Дубининым и Д.  Д.  Ромашовым в СССР. Понятие «дрейф генов» было введено в оборот Райтом (1931), а синонимичное понятие «генетико-автоматические процессы в популяциях» — Дубининым и Ромашовым (1932). Впоследствии в мировой литературе (в том числе и в русскоязычной) закрепился термин С. Райта.
  • Genetisk drift är en av delmekanismerna i evolutionen. Den är en stokastisk effekt och uppkommer på grund av den slumpmässighet som råder i vilka individer i populationerna som lyckas (bäst) med att överleva och reproducera sig. Genetisk drift är alltså de förändringar som inte beror på om egenskaperna som generna ger är till fördel eller nackdel för organismen. (De förändringar som beror på egenskapskillnader kallas naturligt urval. ) Liksom för naturligt urval är genetisk drift en process som påverkar allelers (genvarianters) frekvens (vanlighet). Den påverkar alltså hur mycket variation som finns i olika egenskaper hos individerna i populationen och hur vanliga olika egenskaper blir. Genetisk drift har en stark tendens att vara starkare i små populationer.
  • Genetik sürüklenme ya da Sewall Wright etkisi, evrimsel sürecin temel mekanizmalarından biri. Bir popülasyonda kuşaktan kuşağa, tümüyle şansa bağlı olaylar sonucu genlerin alel sıklıklarının değişimidir. Genetik sürüklenme, küçük bir grup canlının genetik havuzunda tamamen şans eseri oluşmuş değişikliklerdir. Genetik sürüklenme bir genetik bir karakteristiğin yok olmasına ya da güçlü olanın hayatta kalmasından ve alellerin değerinden "bağımsız olarak" yaygın hale gelmesine neden olur. Popülasyonda üremeyi gerçekleştiren canlıların sayısı arttıkça, genetik sürüklenmenin etkisi azalır. Bu durum yazı-tura örneğine benzer. Ardarda iki kere tura gelmesi doğal karşılanırken 20 kere tura gelmesi tuhaftır. Yazı-tura işlemi tekrarlandıkça, turaların oranı 0.5'e yaklaşır. Genetik sürüklenmenin etkisi en çok, bir canlı türünün kaderi birkaç bireye bağlı olduğunda ortaya çıkar. Bu duruma kurucu prensibi denir. Göl, ada gibi olmuş ortamlara rüzgar veya başka canlıların vücudu gibi herhangi bir vasıtayla ulaşan tohumlar ve hayvan türleri, genellikle ulaştıkları yeni ortamda koloniler oluştururlar. Bu birkaç kurucu bireydeki alellerin görülme sıklığı, genellikle geride bıraktıkları popülasyondaki lokusların çoğundan farklıdır. Bu farklılıklar, yeni ortamda türeyen popülasyon üzerinde uzun süreli evrimsel etkiler yaratırlar. Hawaii Adaları gibi takımadalarda görülen tür çeşitliliğinin, birbirine temas eden anakaralardan fazla olmasının nedeni, kurucu prensibidir.
  • Генетичний дрейф, дрейф генів або алельний дрейф — зміна відносної частоти, з якою певний варіант гену знаходиться в популяції, що є наслідком того, що алелі у потомків є випадковим набором алелей батьків та через вплив випадковості на виживання та розмноження. Через генетичний дрейф варіації гену можуть повністю зникнути, зменшуючи таким чином генетичну розмаїтість. Генетичний дрейф є одним з механізмів еволюції, що приводить до змін у частоті алелей з часом. На відміну від природного відбору, що приводить до виникнення великого числа алелей через їх невеликий внесок до успішності, зміни, викликані генетичним дрейфом не викликаються тиском навколишнього середовища та можуть бути корисними, нейтральними або шкідливими. Ефект генетичного дрейфу найбльший в невеликих популяціях та найменший в найбільших. Його відносна важливість в процесі еволюції, порівняно з природним відбором, залишається спірною. Одни із засновників синтетичної теорії еволюції, Роналд Фішер, в 1930-тих роках заключив, що генетичний дрейф грає невелику роль, і цей погляд домінував кілька десятиліть. Проте в 1968 році популяційний генетик Мотоо Кімуру навів дані з нейтральної теорії молекулярної еволюції, за якими генетичний дрейф грає дуже важливу роль поруч з природним відбором.
  • 遗传漂变,当一个种群的生物个体的数量较少时,一个基因频率较低的稀少的基因,因为含有这基因的个体没有交配,而使得这基因在这个种群中减少至消失。这种现象就可以叫“遗传漂变”。 一般情况下,种群的生物个体的数量越少,种群中基因就越容易发生遗传漂变。它是除了自然和人工选择外,影响等位基因频率的一个因素之一。
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:portalProperty
  • Evolutionary biology
  • Tree_of_life.svg
dbpprop:reference
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
rdfs:comment
  • Genetic drift or allelic drift is the change in the relative frequency with which a gene variant occurs in a population due to random sampling and chance: the alleles in offspring are a random sample of those in the parents, and chance has a role in determining whether a given individual survives and reproduces. A population's allele frequency is the fraction of the gene copies that share a particular form.
  • Als Gendrift (das niederdeutsche Drift ist verwandt mit dem deutschen treiben) (auch Alleldrift oder Sewall-Wright-Effekt) bezeichnet man in der Populationsgenetik eine zufällige Veränderung der Genfrequenz innerhalb des Genpools einer Population. Gendrift ist ein Evolutionsfaktor. Gendrift stellt eine Art Komplement zur natürlichen Selektion dar.
  • En genètica de poblacions s'enten com a deriva genètica els canvis en les freqüències gèniques de les poblacions degudes a l'atzar. O sigui, en qualsevol població d'una espècie, hi trobem individus amb diferents versions d'un mateix gen. Per exemple, en una població de pèsols, unes plantes tenir un gen que els facin produir llavors amb la pell llisa i unes altres una altra versió del mateix gen que produeixi llavors amb la pell rugosa.
  • Genetický drift představuje zvláštní typ selekce založené na prosté náhodě při produkci potomstva, která nemá nic společného s vlastnostmi či projevy selektovaného znaku. Je dáván do protikladu k tzv. přirozené (nenáhodné) selekci, která se odehrává na základě vlastností znaku.
  • La deriva genética o deriva génica es una fuerza evolutiva que actúa junto con la selección natural cambiando las características de las especies en el tiempo. Es un efecto estocástico que emerge del rol del muestreo aleatorio en la reproducción. Se trata de un cambio aleatorio en la frecuencia de alelos de una generación a otra.
  • Osa biologian artikkelisarjaa Evoluutio Tiedosto:Human evolution scheme.
  • La dérive génétique est l'évolution d'une espèce causée par le hasard. C'est la modification de la fréquence d'un allèle, ou d'un génotype, au sein d'une population, indépendamment des mutations, de la sélection naturelle et des migrations. La dérive génétique est causée par des phénomènes aléatoires et imprévisibles, comme, par exemple, le hasard des rencontres lors de la formation des couples dans le cas d'une reproduction sexuée.
  • A populációgenetikában genetikai sodródásnak (drift) nevezzük azon evolúciós folyamatokat, melyek során egy adott populáció allélgyakoriságának változását csupán véletlenszerű események határozzák meg.
  • In Genetica delle popolazioni, per deriva genetica si intende la componente dell'evoluzione di una specie dovuta a fattori casuali, e che può essere quindi studiata con metodi statistici. Questo effetto può far divenire un allele e il fenotipo da esso rappresentato più comune o più raro col passare di generazioni successive. In definitiva la deriva può sia rimuovere l'allele dal pool genetico, sia rimuovere tutte le altre varianti.
  • 遺伝的浮動(いでんてきふどう、genetic drift)とは、生物個体群での選択圧から直接影響を受けずに偶然性に左右される遺伝子プールの変化のことである。機会的浮動とも云う。
  • Genetische drift is in de populatiegenetica het statistische proces dat voortvloeit uit de invloed van toeval op de verspreiding van genen. Genetische drift zorgt ervoor dat de frequentie van een allel binnen een populatie kan toenemen of afnemen, en is daarmee een belangrijk mechanisme van evolutie. Genetische drift heeft als tendens dat organismen homozygoot worden: óf een allel wordt zelf verwijderd uit een populatie, óf het allel verdrijft alle andere allelen uit een populatie.
  • Genetisk drift er evolusjon der genfrekvensen endrer seg på grunn av tilfeldigheter. Denne forandringen skyldes ikke mutasjoner eller naturlig utvalg.
  • Dryf genetyczny (dryft genetyczny) jest podstawowym procesem neutralnej ewolucji. Proces ten polega na fluktuacji częstości neutralnego allelu genu w populacji, wynikające z losowego charakteru przekazywania genów przez rodziców potomstwu. Szybkość eliminacji, oraz szybkość fiksacji allelu w populacji zależy od jej rozmiaru. Im mniejsza populacja, tym szybciej allel ulegnie eliminacji bądź zdominuje populację.
  • Deriva genética é um mecanismo que, atuando em consonância com a seleção natural, modifica as características das espécies ao longo do tempo. É um processo estocástico, atuante sobre as populações, modificando a frequência dos alelos e a predominância de certas características na população. É mais frequente ocorrer em populações com efectivos reduzidos e as alterações induzidas poderão não ser adaptativas.
  • Дрейф генов, или генетико-автоматические процессы, — явление ненаправленного изменения частот аллельных вариантов генов в популяции, обусловленное случайными статистическими причинами. Один из механизмов дрейфа генов заключается в следующем.
  • Genetisk drift är en av delmekanismerna i evolutionen. Den är en stokastisk effekt och uppkommer på grund av den slumpmässighet som råder i vilka individer i populationerna som lyckas (bäst) med att överleva och reproducera sig. Genetisk drift är alltså de förändringar som inte beror på om egenskaperna som generna ger är till fördel eller nackdel för organismen. (De förändringar som beror på egenskapskillnader kallas naturligt urval.
  • Genetik sürüklenme ya da Sewall Wright etkisi, evrimsel sürecin temel mekanizmalarından biri. Bir popülasyonda kuşaktan kuşağa, tümüyle şansa bağlı olaylar sonucu genlerin alel sıklıklarının değişimidir. Genetik sürüklenme, küçük bir grup canlının genetik havuzunda tamamen şans eseri oluşmuş değişikliklerdir.
  • Генетичний дрейф, дрейф генів або алельний дрейф — зміна відносної частоти, з якою певний варіант гену знаходиться в популяції, що є наслідком того, що алелі у потомків є випадковим набором алелей батьків та через вплив випадковості на виживання та розмноження.
  • 遗传漂变,当一个种群的生物个体的数量较少时,一个基因频率较低的稀少的基因,因为含有这基因的个体没有交配,而使得这基因在这个种群中减少至消失。这种现象就可以叫“遗传漂变”。 一般情况下,种群的生物个体的数量越少,种群中基因就越容易发生遗传漂变。它是除了自然和人工选择外,影响等位基因频率的一个因素之一。
rdfs:label
  • Genetic drift
  • Gendrift
  • Deriva genètica
  • Genetický drift
  • Deriva genética
  • Geneettinen ajautuminen
  • Dérive génétique
  • Genetikai sodródás
  • Deriva genetica
  • 遺伝的浮動
  • Genetische drift
  • Genetisk drift
  • Dryf genetyczny
  • Deriva genética
  • Дрейф генов
  • Genetisk drift
  • Genetik sürüklenme
  • Генетичний дрейф
  • 遗传漂变
owl:sameAs
skos:subject
foaf:page
is dbpprop:disambiguates of
is dbpprop:redirect of