| dbpedia-owl:abstract
|
- Mit dem Begriff Fronde wird eine komplexe Abfolge von Aufständen und Bürgerkriegen bezeichnet, die Frankreich zwischen 1648 und 1653 erschütterten. Kontext war der seit 1635 offen ausgetragene Krieg gegen Spanien und die Habsburger, der mit wechselndem Glück das Königreich erschöpfte sowie die Regentschaft Annas von Österreich, während der die Königsmacht geschwächt wurde. Gemeinhin wird zwischen zwei Phasen unterschieden: die fronde parlementaire (1648–1649), während der das Parlament von Paris, die Stadt Paris und Teile des Volkes sich gegen die Kriegssteuererhebung und für ein stärkeres Mitspracherecht des Parlaments erhoben; die fronde des princes (1650–1652), durch die die „Prinzen von Geblüt“ versuchten, Einfluss über die Regierung der Regentin auszuüben. Zum Teil damit verbunden war die Fronde von Bordeaux (1648–1653).
- The Fronde was a civil war in France, occurring in the midst of the Franco-Spanish War, which had begun in 1635. The word fronde means sling, which Parisian mobs used to smash the windows of supporters of Cardinal Mazarin. The Fronde was divided into two campaigns, the Fronde of the parlements and the Fronde of the nobles. The timing of the outbreak of the Fronde des parlements, directly after the Peace of Westphalia (1648) that ended the Thirty Years War, was significant. The nuclei of armed bands under aristocratic leaders that terrorized parts of France had been hardened in a generation of war in Germany where troops still tended to operate autonomously. Louis XIV, impressed as a young ruler with the experience of the Fronde, came to reorganize French fighting forces under a stricter hierarchy whose leaders ultimately could be made or unmade by the King. Thus the Fronde finally resulted in the disempowerment of the territorial aristocracy and the emergence of absolute monarchy.
- La Fronda, (del fr. fronde) es como se conoce a una serie de movimientos insurreccionales ocurridos en Francia durante la regencia de Ana de Austria, y la minoría de edad de Luis XIV, entre 1648 y 1653. El nombre de fronde evoca las hondas o tirachinas que portaban los sublevados del primer levantamiento en París. Fue la última batalla llevada a cabo contra el rey de Francia por los Grandes del reino y continuada por la guerra Hispano-francesa de 1653-1659. Se dividió en dos partes: la Fronda parlamentaria o "vieja Fronde", que fue la que empezó la guerra la Fronda de los príncipes, que la continuó, amplió y sucedió antes de ser vencida, víctima de su modo de funcionamiento, alianzas y convulsiones.
- Fronde oli vuosiin 1648–1652/1653 liittynyt viimeinen Ranskan kuningasta vastaan tapahtunut valtakunnan merkittävien aristokraattien kapina. Tämä kapina voidaan jakaa kahteen osaan: Parlamentaarinen Fronde eli "vanha Fronde", joka aloitti kapinoinnin; Prinssien Fronde, joka jatkoi kapinaa, laajensi sitä ja oli edellisen kapinan seurausta kunnes tuli lopulta tukahdetuksi.
- La Fronda fu un movimento di opposizione alla politica del Cardinale Mazarino che nacque clandestino e che si manifestò poi apertamente. Il nome deriva dal termine fronda che significa fionda, dall'arma utilizzata dal popolo parigino per distruggere le finestre degli appartamenti del cardinale nei moti di protesta. Il movimento ebbe inizio ufficiale il 10 luglio 1648 con la Dichiarazione dei 27 articoli da parte del Parlamento di Parigi che enunciavano la limitazione dei poteri del sovrano preparando di fatto la trasformazione del regime in una monarchia parlamentare ed ebbe termine il 3 agosto 1653 con la Sottomissione di Bordeaux.
- La Fronda nobiliare (o Fronda dei prìncipi) fu la seconda fase di un ampio movimento di rivolta, la Frondache ebbe quali antagonisti da una parte, la regina di Francia Anna d'Austria, reggente in nome del figlio Luigi XIV, con il cardinale Mazarino, e dall'altra la nobiltà più importante di Parigi ed il Parlamento di Parigi. Essa iniziò nel 1648 e si sviluppò nella sua prima fase, la Fronda parlamentare per un paio di anni, concludendosi il 1º aprile 1649 con la pace di Saint-Germain fra la reggente ed i rappresentanti del Parlamento. La seconda iniziò subito dopo, fu decisamente più cruenta e lunga della prima, mescolandosi i conflitti armati che ne conseguirono con la Guerra franco-spagnola, ed ebbe termine solo nel 1653 con la sconfitta dei prìncipi ribelli.
- La Fronda parlamentare fu un movimento di rivolta e opposizione del Parlamento di Parigi contro il cardinale Mazzarino (e conseguentemente contro la regina Anna d'Austria, reggente in nome del figlio Luigi XIV), che ebbe inizio nel 1648. Essa fu la prima fase, durata circa due anni, di un più ampio movimento di rivolta, la Fronda. Protagonisti di questa rivolta furono la nobiltà, sia quella cosiddetta Nobiltà di toga che quella tradizionale (o Nobiltà di spada), di Parigi, che non tollerava la tendenza assolutista dei re di Francia, in particolare il modo di governare instaurato dal cardinale Mazarino durante il periodo di reggenza della madre di Luigi XIV, Anna d'Austria. Il motivo scatenante della rivolta fu di natura fiscale: il Mazarino, primo ministro di Francia, nella perenne ricerca di fondi per poter finanziare la guerra dei trent'anni nella quale si era impegnato anche il Regno di Francia, promosse l'istituzione di nuove tasse che andavano a colpire gli interessi della nobiltà terriera e gli alti funzionari dello stato. Del conflitto si era fatto promotore lo stesso Parlamento di Parigi, ove numerosi erano coloro che ricoprivano quelle cariche la cui remunerazione era stata bersaglio delle nuove norme fiscali. La Fronda parlamentare si chiuse alla fine del 1649, dopo una prova di forza (assedio di Parigi) che vide il Mazarino prevalere, con un trattato di pace stilato a Saint-Germain-en-Laye fra la reggente ed i parlamentari, che faceva alcune concessioni a quasti ultimi ma che si rivelò un accordo piuttosto precario, tanto che di lì a poco esplose la seconda fase, la Fronda nobiliare.
- フロンドの乱(フロンドのらん, フランス語:La Fronde 1648年 - 1653年)は、17世紀フランスで起こった反乱。フランスにおける貴族の反乱としては最後のもので、貴族勢力は打倒され、絶対王政の確立につながった。 フロンド(fronde)とは当時流行していた投石器を意味し、パリの民衆がマザラン邸をめがけて投石したことから呼ばれるようになったという。
- La Fronde (Frans voor de slinger) was een opstand in Frankrijk die zich afspeelde tussen 1648 en 1653. De opstand kende twee fasen: La Fronde parlementaire; de leden van de parlementen en andere belangrijke bestuursinstellingen reageerden tegen de fiscale lasten die het de voorgaande jaren waren opgelegd door kardinaal Mazarin en regentes Anna van Oostenrijk en tegen de beknotting van hun bevoegdheden. La Fronde des princes; opstand van enkele van Frankrijks meest vooraanstaande edelen tegen Mazarin en diens beleid. Er waren echter onderlinge twisten tussen de Frondeurs. Enkele belangrijke rebellerende Franse edelen liepen over naar het Spaanse kamp (Frankrijk had na de Dertigjarige Oorlog nog steeds conflicten met Spanje; deze eindigden pas met de Vrede van de Pyreneeën in 1659). Het militaire weerwerk van de koninklijke troepen deed de Fronde in 1653 doodbloeden. De gebeurtenissen zouden steeds in de gedachten blijven van Lodewijk XIV, waardoor deze de macht van de edelen en de parlementen volledig zou fnuiken.
- Fil:Episode of the Fronde at the Faubourg Saint-Antoine by the Walls of the Bastille. png Skjærmyssel ved Bastillens murer Fronden var en periode med borgerkrigslignende uroligheter i Frankrike mellom 1648 og 1653, i tiden under kardinal Mazarins regentskap da Ludvig XIV var umyndig. Ordet fronde betyr «slynge», og henspiller på de våpen den parisiske pøbelen knuste motstandernes vinduer med. Konflikten foregikk i to omganger: Parlementsfronden (1648-49) var en reaksjon på skattepolitikken og byråkratiet som hadde blitt etablert under kardinalene Richelieu og Mazarin. Oppstanden hadde sitt utspring hos parlementet (en type domstol) i Paris, men hadde også støtte blant byens befolkning. Det ble reist barrikader i Paris, og kongefamilien måtte flykte fra byen. Etter freden i Westfalen vendte fyrst Condé tilbake med sin hær og beleiret Paris. Konflikten endte etter lite blodsutgytelse med freden i Rueil i mars 1649. Fyrstefronden (1649-53) ble ledet av misfornøyde adelsmenn og prinser, som Gaston av Orléans (kongens onkel), den ovennevnte fyrsten av Condé, Henri de Turenne og flere andre. Opprørerne hadde støtte fra Spania, men innbyrdes motsetninger gjorde alliansen mellom fyrstene ustabil, og Mazarin seiret endelig i 1653.
- Fronda – francuski ruch polityczny w latach 1648–1653 przeciw rządom absolutnym regentki Anny Austriaczki i kardynała Jules'a Mazarina. Bezpośrednią przyczyną buntu było podwyższenie podatków, nakładanych w związku z wojną z Habsburgami. Rozróżnia się dwa etapy Frondy: parlamentarna i książęca.
- A Fronda, ou as Frondas, foi uma guerra civil ocorrida na França entre 1648 e 1653, em plena Guerra Franco-Espanhola de 1653-9, e alguns anos após a Guerra dos Trinta Anos. Manifestação palpável da decomposição do Estado e da sociedade francesa, no seio de uma conjuntura econômica deprimida, e com graves problemas de organização política e coesão social sem solução tinha por objetivos iniciais limitar o poder real e discutir abusos.
- Фро́нда — обозначение ряда антиправительственных смут, имевших место во Франции в 1648—1652 гг. и фактически представлявших собой гражданскую войну. Пращи в ходе этих событий часто использовались группами парижан, бившими стёкла в домах приверженцев кардинала Мазарини. В современный русский язык термин «фронда» (и производные от него «фрондировать», «фрондёр» и др. ) вошли в значении недовольства существующей властью в стране, которое возникает из сугубого желания противоречить и критиковать и выражается лишь на словах, не подтверждаясь действиями.
- 投石黨亂,Fronde,福隆德运动,是一場緊隨着西法戰爭發生的法國內戰。Fronde一詞在法文中具投石之意,此係源於馬薩林樞機(Cardinal Mazarin)的支持者被巴黎暴民以石塊破壞窗戶。投石黨亂大概可劃分為兩次戰役,即the Fronde of the parlements和the Fronde of the nobles。
- Fronden, franska La Fronde, var olika motståndsgrupper under kung Ludvig XIV:s minderårighet 1648-1653. Missnöjet riktade sig i huvudsak mot kardinal Mazarins och änkedrottning Annas styre av landet. Bland framstående personer som ingick i fronden finns François de La Rochefoucauld.
- La Fronde est une période de troubles graves qui frappent le royaume de France pendant la minorité de Louis XIV (1643-1661), alors en pleine guerre avec l’Espagne (1635-1659). Cette période de révoltes marque une brutale réaction face à la montée de l’autorité monarchique en France initiée sous Henri IV et Louis XIII, renforcée par la fermeté de Richelieu et qui connaîtra son apogée sous le règne de Louis XIV. Après la mort de Richelieu en 1642, puis celle de Louis XIII en 1643, le pouvoir royal est affaibli par l'organisation d'une période de régence, par une situation financière et fiscale difficile due aux prélèvements nécessaires pour alimenter la Guerre de Trente ans, par l'esprit de revanche des grands du royaume subjugués sous la poigne de Richelieu. Cette situation provoque une conjonction de multiples oppositions aussi bien parlementaires qu’aristocratiques et populaires. Modèle:Article détaillé Il est très difficile de délimiter avec précision les bornes chronologiques de la Fronde. Les historiens ont des avis divergents sur la question. Il est courant toutefois de proposer comme point de départ la date du 15 juin 1648 qui est marquée par la déclaration des 27 articles. Cette déclaration faite au Parlement de Paris énonce la limitation des pouvoirs du souverain. La soumission de la ville de Bordeaux, le 3 août 1653, est l'événement qui clôture les troubles de la Fronde. La chronologie est complexe en raison d'événements multiples et de renversements des alliances. Toutefois, l'historiographie a pris l'habitude de distinguer plusieurs phases : la première correspond à l’opposition des cours souveraines (fronde parlementaire, 1648-1649); la seconde à l’opposition des Grands (fronde des princes, 1651-1653). À ce titre, elle peut être considérée comme la dernière grande révolte nobiliaire du Modèle:XVIIe siècle.
|
| rdfs:comment
|
- Fronde oli vuosiin 1648–1652/1653 liittynyt viimeinen Ranskan kuningasta vastaan tapahtunut valtakunnan merkittävien aristokraattien kapina. Tämä kapina voidaan jakaa kahteen osaan: Parlamentaarinen Fronde eli "vanha Fronde", joka aloitti kapinoinnin; Prinssien Fronde, joka jatkoi kapinaa, laajensi sitä ja oli edellisen kapinan seurausta kunnes tuli lopulta tukahdetuksi.
- フロンドの乱(フロンドのらん, フランス語:La Fronde 1648年 - 1653年)は、17世紀フランスで起こった反乱。フランスにおける貴族の反乱としては最後のもので、貴族勢力は打倒され、絶対王政の確立につながった。 フロンド(fronde)とは当時流行していた投石器を意味し、パリの民衆がマザラン邸をめがけて投石したことから呼ばれるようになったという。
- Fronda – francuski ruch polityczny w latach 1648–1653 przeciw rządom absolutnym regentki Anny Austriaczki i kardynała Jules'a Mazarina. Bezpośrednią przyczyną buntu było podwyższenie podatków, nakładanych w związku z wojną z Habsburgami. Rozróżnia się dwa etapy Frondy: parlamentarna i książęca.
- A Fronda, ou as Frondas, foi uma guerra civil ocorrida na França entre 1648 e 1653, em plena Guerra Franco-Espanhola de 1653-9, e alguns anos após a Guerra dos Trinta Anos. Manifestação palpável da decomposição do Estado e da sociedade francesa, no seio de uma conjuntura econômica deprimida, e com graves problemas de organização política e coesão social sem solução tinha por objetivos iniciais limitar o poder real e discutir abusos.
- 投石黨亂,Fronde,福隆德运动,是一場緊隨着西法戰爭發生的法國內戰。Fronde一詞在法文中具投石之意,此係源於馬薩林樞機(Cardinal Mazarin)的支持者被巴黎暴民以石塊破壞窗戶。投石黨亂大概可劃分為兩次戰役,即the Fronde of the parlements和the Fronde of the nobles。
- Fronden, franska La Fronde, var olika motståndsgrupper under kung Ludvig XIV:s minderårighet 1648-1653. Missnöjet riktade sig i huvudsak mot kardinal Mazarins och änkedrottning Annas styre av landet. Bland framstående personer som ingick i fronden finns François de La Rochefoucauld.
- Mit dem Begriff Fronde wird eine komplexe Abfolge von Aufständen und Bürgerkriegen bezeichnet, die Frankreich zwischen 1648 und 1653 erschütterten. Kontext war der seit 1635 offen ausgetragene Krieg gegen Spanien und die Habsburger, der mit wechselndem Glück das Königreich erschöpfte sowie die Regentschaft Annas von Österreich, während der die Königsmacht geschwächt wurde.
- The Fronde was a civil war in France, occurring in the midst of the Franco-Spanish War, which had begun in 1635. The word fronde means sling, which Parisian mobs used to smash the windows of supporters of Cardinal Mazarin. The Fronde was divided into two campaigns, the Fronde of the parlements and the Fronde of the nobles. The timing of the outbreak of the Fronde des parlements, directly after the Peace of Westphalia (1648) that ended the Thirty Years War, was significant.
- La Fronda, (del fr. fronde) es como se conoce a una serie de movimientos insurreccionales ocurridos en Francia durante la regencia de Ana de Austria, y la minoría de edad de Luis XIV, entre 1648 y 1653. El nombre de fronde evoca las hondas o tirachinas que portaban los sublevados del primer levantamiento en París. Fue la última batalla llevada a cabo contra el rey de Francia por los Grandes del reino y continuada por la guerra Hispano-francesa de 1653-1659.
- La Fronda fu un movimento di opposizione alla politica del Cardinale Mazarino che nacque clandestino e che si manifestò poi apertamente. Il nome deriva dal termine fronda che significa fionda, dall'arma utilizzata dal popolo parigino per distruggere le finestre degli appartamenti del cardinale nei moti di protesta.
- La Fronda nobiliare (o Fronda dei prìncipi) fu la seconda fase di un ampio movimento di rivolta, la Frondache ebbe quali antagonisti da una parte, la regina di Francia Anna d'Austria, reggente in nome del figlio Luigi XIV, con il cardinale Mazarino, e dall'altra la nobiltà più importante di Parigi ed il Parlamento di Parigi.
- La Fronda parlamentare fu un movimento di rivolta e opposizione del Parlamento di Parigi contro il cardinale Mazzarino (e conseguentemente contro la regina Anna d'Austria, reggente in nome del figlio Luigi XIV), che ebbe inizio nel 1648. Essa fu la prima fase, durata circa due anni, di un più ampio movimento di rivolta, la Fronda.
- La Fronde (Frans voor de slinger) was een opstand in Frankrijk die zich afspeelde tussen 1648 en 1653. De opstand kende twee fasen: La Fronde parlementaire; de leden van de parlementen en andere belangrijke bestuursinstellingen reageerden tegen de fiscale lasten die het de voorgaande jaren waren opgelegd door kardinaal Mazarin en regentes Anna van Oostenrijk en tegen de beknotting van hun bevoegdheden.
- Fil:Episode of the Fronde at the Faubourg Saint-Antoine by the Walls of the Bastille. png Skjærmyssel ved Bastillens murer Fronden var en periode med borgerkrigslignende uroligheter i Frankrike mellom 1648 og 1653, i tiden under kardinal Mazarins regentskap da Ludvig XIV var umyndig. Ordet fronde betyr «slynge», og henspiller på de våpen den parisiske pøbelen knuste motstandernes vinduer med.
- Фро́нда — обозначение ряда антиправительственных смут, имевших место во Франции в 1648—1652 гг. и фактически представлявших собой гражданскую войну. Пращи в ходе этих событий часто использовались группами парижан, бившими стёкла в домах приверженцев кардинала Мазарини. В современный русский язык термин «фронда» (и производные от него «фрондировать», «фрондёр» и др.
- La Fronde est une période de troubles graves qui frappent le royaume de France pendant la minorité de Louis XIV (1643-1661), alors en pleine guerre avec l’Espagne (1635-1659). Cette période de révoltes marque une brutale réaction face à la montée de l’autorité monarchique en France initiée sous Henri IV et Louis XIII, renforcée par la fermeté de Richelieu et qui connaîtra son apogée sous le règne de Louis XIV.
|