Fresco (plural either frescos or frescoes) is any of several related painting types, done on plaster on walls or ceilings. The word fresco comes from the Italian word affresco which derives from the adjective fresco ("fresh"), which has Latin origins. Frescoes were often made during the Renaissance and other early time periods.

PropertyValue
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • Fresco (plural either frescos or frescoes) is any of several related painting types, done on plaster on walls or ceilings. The word fresco comes from the Italian word affresco which derives from the adjective fresco ("fresh"), which has Latin origins. Frescoes were often made during the Renaissance and other early time periods.
  • Freskomalerei oder Frischmalerei ist eine Form der Wandmalerei, bei der die Farben auf den frischen Putz aufgetragen werden, wobei sie in einer chemischen Reaktion mit dem Putz verkieseln und sich so unlöslich mit dem Untergrund verbinden. Das fertige Wand- oder Deckenbild wird das Fresko oder die Freske genannt. Der ausführende Künstler wird als Freskenmaler oder Freskant bezeichnet. Die Bezeichnung Fresko hat sich umgangssprachlich für Wandmalereien jeder Art so eingebürgert, dass sie im normalen Sprachgebrauch oft ebenso für im Gegensatz zur feuchten (al fresco)-Ausführungsweise auch für trocken (al secco) mit Tempera-, Öl- oder Acrylatfarben ausgeführte Malereien verwendet wird.
  • La pintura al fresc és una tècnica de pictòrica on el suport és un mur o paret, amb una preparació específica. S'hi aplica un morter de calç i es pinta abans que aquesta carbonate. Els pigments, diluïts en aigua, s'integren en l'estructura del morter un cop sec. És per aquest motiu que la pintura al fresc és una de les tècniques pictòriques més resistents. El procés és bastant ràpid i per això cal treballar amb eficàcia, preferiblement per zones menudes. Se sol banyar la paret durant tot el procés i es pot tapar amb un plàstic després d'una jornada de treball per mantenir-ne la humitat i retardar el procés de carbonatació.
  • Freska je nástěná malba zhotovená na vlhké omítce. Název freska pochází z italského al fresco („na čerstvo“) – v protikladu k al secco („na sucho“). Technika malování fresek byla známa již ve starověku, používala se v Řecku a především v Itálii, ale také v Číně a Indii. Raně křesťanské umění a umění v raného středověku dalo přednost mozaikám, takže umění fresky upadlo na dlouhou dobu téměř v zapomění. K obnově došlo až koncem 13. století. Malování fresek je technicky náročná práce. Nános barvy (rozmělněné minerální pigmenty smíchané s vodou) se nanášejí do ještě vlhké omítky tak, aby se barvy vsákly do podkladu a usychaly společně s ním. To znamená, že malíř musí pracovat rychle, aby omítka nezaschla, neboť poté lze provádět pouze malé opravy temperou. Fresky se nehodí do vlhkého prostředí (například v římské bazilice sv. Petra existuje pouze jediná freska).
  • Un fresco es una pintura realizada sobre una superficie cubierta con una delgada y suave capa de yeso, en la cual se va aplicando cal apagada (CaOH²) y cuando la última capa está todavía húmeda, se pinta sobre ella, de ahí su nombre. El fresco se ejecuta en jornadas de trabajo de 8 horas, ya que la cal en un periodo de 24 horas comienza su proceso de secado y no admite más pigmentos. Por ello algunos acabados se realizaban en seco, con temple, es decir, aglutinados con cola. A esa técnica se la conoce como fresco seco. La realización de un fresco se desarrolla en tres fases: soporte, intonaco, colores. El soporte, de piedra o ladrillo, debe estar seco y nivelado. Antes de la fase de intonaco, se prepara con una capa llamada arriccio, de un centímetro de espesor aproximadamente, con el fin de dejar la superficie lo más lisa posible. El intonaco se compone de un empasto compuesto de polvo de mármol, cal y agua. El color se aplica sobre el intonaco mientras éste se encuentra aún húmedo. La gama de colores se reduce a los de origen mineral. Al secarse la cal, los pigmentos quedan integrados químicamente en la propia pared, por lo que su durabilidad se vuelve muy alta. La principal dificultad de esta técnica es el hecho de que no se puede corregir lo hecho. Una vez que el color ha sido aplicado es inmediatamente absorbido por la base. Las únicas correcciones posteriores se pueden hacer sólo cuando el fresco ha secado, mediante aplicaciones de temple. Sin embargo, estas correcciones carecen de la permanencia del buon fresco. Otra dificultad consiste en la diferencia de tono del color entre el momento de aplicación y el resultado final una vez seco. El pintor debe anticipar y adivinar el resultado final. Probablemente el ejemplo más significativo de pintura al fresco sea el conjunto de pinturas realizadas en la Capilla Sixtina por Miguel Ángel, que sumadas a las obras realizadas en la misma capilla por los artistas de la generación anterior, Ghirlandaio, Botticelli y Perugino, más el panel frontal con las escenas del Juicio Final del propio Miguel Ángel, hacen de ese recinto el sancta sanctorum de la pintura al fresco, y quizá de la pintura en general. La famosa obra, La Última Cena de Leonardo Da Vinci no puede ser considerada un fresco. Su autor nunca dominó esta técnica, por lo cual empleó una base de arcilla y un aglutinante —elaborado de óleo y barniz— que le permitió corregir la pintura y lograr una riqueza de color y una precisión en el detalle similar a la de un cuadro al óleo. Sin embargo, el desgaste de la pintura es bastante mayor que en el caso de un fresco, en La Última Cena el deterioro comenzó a los pocos meses de terminada la obra. Otro ejemplo de falso fresco realizado por Leonardo y con los mismos resultados catastróficos es el de La batalla de Anghiari, realizado en el palacio Viejo de Florencia y que resultó igualmente dañado a causa de los afanes experimentadores de su creador.
  • Fresko on seinämaalaus eli muraali, jossa väri levitetään kostealle kalkkilaastipinnalle, johon se kuivuessaan kiinnittyy. Se on yksi vanhimmista ja kestävimmistä maalaustaiteen menetelmistä. Sana fresko tulee italian sanasta "fresco", tuore. Freskomaalarin on työskenneltävä tuoreella eli märällä seinäpinnalla. Laastin ja maalin kuivuttua hiilidioksidi reagoi kalkin kanssa muodostaen kalsiumkarbonaattia. Kalsiumkarbonaatti kiteytyy seinäpintaan. Kuivuttuaan värit ovat kiinnittyneet tiukasti seinään. Voidakseen maalata kuivuvaa laastia kosteana, taiteilijan on maalattava hyvin nopeasti ja tarkasti. Hän saa levittää kalkkilaastia kerralla vain sen verran, kun pystyy yhdessä päivässä maalaamaan. Tällaisten päiväurakoiden rajat erottuvat tarkkaan katsoessa maalauksissa näkyvinä laastisaumoina. Sikstuksen kappelin kattomaalauspintojen suuresta koosta on päätelty miten uskomattoman nopeasti Michelangelo maalasi. Freskojen valmistelussa aloitetaan yleensä karkeasta laastikerroksesta. Sen päälle levitettävään sileään kerrokseen maalataan kuva. Taiteilija siirtää kostealle pinnalle etukäteen valmistamansa, suurikokoiselle paperiarkille tai kartongille tekemänsä lopullisen kokoisen piirroksen. Piirroksen on oltava tarkoin harkittu ja valmis etukäteen, koska toisin kuin useimmissa maalaustekniikoissa, freskomaalauksessa on vaikea tehdä muutoksia jälkeenpäin. Perinteisesti taiteilija asetti kartongin seinälle ja sirotteli piirroksen rei'itettyihin ääriviivoihin hiilijauhetta, jotta ääriviivat jäisivät seinään. Nykyään piirroksen siirtämiseen seinälle voidaan käyttää heijastinta. Kemialliselta koostumukseltaan freskoihin sopivia värejä ovat esimerkiksi kadmiumpunainen, musta kobolttioksidi ja mangaanimusta. Väripigmentit on jauhettava hienoksi ja sekoitettava oikeaan vesimäärään. Tämän hoitavat yleensä taiteilijan apulaiset. Mikroskoopilla katsottuna freskon väripinta näyttää hyvin pienistä mosaiikkimuruista kootulta. Freskoon voidaan jälkeenpäin tehdä muutoksia tai lisäyksiä ainoastaan kuivalle laastille "al secco" (italiaksi secco, kuiva). Sekkomaalaus ei ole yhtä pitkäikäinen kuin märälle pinnalle maalattu fresko. Siinä käytettiin kiinnitysaineena usein munaa. Freskotekniikkaa on käytetty tuhansien vuosien ajan eri sivilisaatioissa. Egyptiläiset hautamaalaukset olivat yleensä sekkomaalauksia, kun taas Rooman ja Pompejin seinämaalaukset olivat freskoja. Erikoisen suosituksi freskomaalaus tuli Italiassa renessanssin aikaan.
  • La fresque est une technique particulière de peinture murale dont la réalisation s'opère, avant qu'il ne soit sec, sur un enduit, appelé intonaco. Le terme vient de l'italien « a fresco » qui signifie « dans le frais ». Le fait de peindre sur un enduit qui n'a pas encore séché permet aux pigments de pénétrer dans la masse, et donc aux couleurs de durer plus longtemps qu'une simple peinture en surface sur un substrat. Son exécution nécessite une grande habileté, et se fait très rapidement, entre la pose de l'enduit et son séchage complet. Le terme est souvent utilisé par métonymie dans le langage courant pour désigner la peinture murale en général et plus rarement la technique.
  • A freskó (olasz a fresco, affresco) a falfestészet olyan fajtája, ahol az alap a festéskor még friss, nedves vakolat, a festék pedig mészvízzel összekevert porfesték. A festék a habarcsréteg belsejébe hatol, azzal szervesül, együtt köt meg a vele. Fájl:Giotto di Bondone 016. jpg
  • L'affresco è una pittura eseguita su intonaco, appunto ancora fresco, di una parete: il colore ne è chimicamente incorporato e conservato per un tempo illimitato.
  • フレスコ (fresco) は「新鮮な」を意味するイタリア語。西洋の壁画などに使われる絵画技法。または、その技法で描かれた壁画。(イタリア語では技法または壁画を指す場合はアッフレスコ affresco)。壁に漆喰を塗り、その漆喰がまだ「フレスコ」である状態で、つまり生乾きの間に水または石灰水で溶いた顔料で描く技法。やり直しが効かないため(失敗した場合は漆喰をかき落とし、やり直すほかはない)、高度な計画と技術力を必要とする。 古くはラスコーの壁画なども洞窟内の炭酸カルシウムが壁画の保存効果を高めた「天然のフレスコ画」現象と言うこともできる。古代ローマ時代のポンペイの壁画もフレスコ画と考えられている(蜜蝋を用いるエンカウストという説もある)。フレスコ画はルネサンス期にも盛んに描かれた。ラファエロの『アテネの学堂』やミケランジェロの『最後の審判』などがよく知られている。
  • De schilderterm fresco stamt van de Italiaanse uitdrukking buon fresco, ("goed vers"), een technische term die het tegenovergestelde is van in secco ("op droog oppervlak"). Caseïne en silicaatverven zijn uitermate geschikt om al secco te schilderen. Lijmverven houden minder lang stand.
  • Fil:Ferapontov. jpg Freskomaleri av Dionisius som viser Sankt Nikolas. Freskomaleri eller freske er kommer fra italiensk al fresco (muro) og kan best oversettes med på fersk eller ny (vegg). Denne typen maleri utføres vanligvis på våt kalkvegg med jordfarger eller mineralske farger. Fargepigmentene blander seg med vann og blir kjemisk bundet til kalken. Veggen grunnes først med et første lag som blir dekket med et kalklag. På dette lages det en skisse i kull og rødbrun kalkfarge. Det er viktig at det ikke blir lagt på mer kalk enn det en regner med å male på en dag. Freskomaleri har vært brukt i mange at kunsthistoriens epoker. I bysantinsk kunst foretrakk en fremstillinger i mosaikk, men utover på 1200-tallet ble også freskomaleriet mere brukt. En av grunnene var at det var billigere og at det var mulig å videreutvikle motivene i denne teknikken. Siden dette har fresko vært den foretrukne teknikken innen kirkekunsten.
  • Fresk (z wł. fresco - świeży) - malowidło ścienne wykonane na mokrym tynku. Inne nazwy to al fresco i buon fresco. Potocznie określeniem fresk nazywa się wszelkie malowidła ścienne, wykonane różnymi technikami. Prawidłowo jednak nazwa fresk odnosi się tylko do tych, które zostały wykonane na mokrym tynku.
  • Afresco ou fresco é o nome dado a uma obra pictórica feita sobre parede, com base de gesso ou argamassa. Assume, frequentemente a forma de mural. A palavra afresco é empregada, muitas vezes, para designar a pintura mural em geral. Do italiano "buona fresco", pintura mural mais antiga e resistente da história da arte, que representa para a pintura contemporânea, o que representa o latim para as línguas neolatinas. Trata-se de uma pintura com pigmentos à base de água, feita sobre argamassa ainda fresca de cal queimada e areia. Seu conhecimento se justifica pela sua resistência ao tempo e também pelo retorno ao estudo das origens da arte, conseqüência de um longo período de procura estilística desenvolvido pelos contemporâneos.
  • Frescă (în italiană "Affresco", plur. "Affreschi", derivat din cuvântul fresco = proaspăt) este o pictură murală executată pe o tencuială proaspătă, în care culoarea este încorporată chimic şi poate fi astfel conservată un timp nelimitat. Fresca se compune din trei elemente: "Suportul", respectiv zidul din piatră sau cărămizi, care trebuie să fie uscat şi fără denivelări. Înainte de a se aplica tencuiala, se acoperă cu un amestec de var gras stins, nisip şi apă, într-un strat de ca. 1 cm, pentru a-l face cât mai neted posibil. "Tencuiala" sau mortarul, elementul purtător al frescei, este compusă dintr-o pastă alcătuită din nisip fin, pulbere de marmoră, var şi apă. Tencuiala, caracteristică tehnicii al fresco, este formată din două straturi: fresca neagră, primul strat şi fresca albă, care se aşează peste primul. Fresca albă este de fapt stratul peste care se pictează. "Culoarea", care se aplică în mod obligatoriu pe tencuiala încă udă, este o vopsea minerală rezistentă la var. Principala dificultate în tehnica picturii de fresce este necesitatea de a aşterne cu rapiditate culorile, ce presupune preparative specifice. Pigmenţii minerali (caolinuri şi silicate) trebuie diluaţi în apă, înainte de a fi aplicaţi cu o pensulă dură sau moale - în funcţie de efectul dorit - pe tencuiala proaspătă, încă udă (intònaco fresco). Diverse culori dau rezultate diferite pe aceeaşi suprafaţă. De exemplu, pigmentul albastru de cobalt ("albastru regal"), adică silicatul de potasiu şi cobalt, îşi pierde luciul prin uscare şi de aceea în cazul frescelor lui Michelangelo acesta este mai puţin strălucitor decât culoarea roşie sau verde. "Un artist care pictează o frescă trebuie să facă în decurs de o zi o muncă pentru care unui sculptor îi trebuie o lună, dacă nu, cu timpul devin vizibile corecturi, pete, îmbinări, culori aplicate mai târziu sau chiar retuşuri făcute după ce culorile s-au uscat. Ceea ce a fost pictat în tehnica frescei se păstrează, în timp ce culorile adăugate ulterior după ce primul strat s-a uscat, se pot spăla cu un burete umed".
  • Файл:Boscoreale fresco woman kithara. jpg Римская фреска, 40-30 г. до н.  э. Фре́ска (от итал. fresco — свежий. Аффреско — живопись по сырой штукатурке, одна из техник стенных росписей, противоположность а секко . При высыхании содержащаяся в штукатурке известь образует тонкую прозрачную кальциевую плёнку, делающую фреску долговечной. В настоящее время термином «фреска» могут называть любую стенную живопись, вне зависимости от её техники . Для обозначения непосредственной техники фрески иногда используют именование «буон фреска» или «чистая фреска». Точная дата появления фресок неизвестна, но уже в период Эгейской культуры фресковая живопись получила широкое распространение. Доступность исходных материалов, относительная простота техники живописи, а также долговечность произведений обусловили большую популярность фресковых росписей в античном мире. В христианском искусстве фреска стала излюбленным способом украшения внутренних и внешних стен каменного храма. Иногда по уже сухой фреске пишут темперой.
  • Fresk eller freskomålning kommer av italienskans fresco, vilket betyder ’färsk’. Fresken är en slags väggmålning, där pulvriserat färgpigment blandat med vatten målas direkt på fuktig, nylagd kalkputs. Denna teknik kallas al fresco, vilket är den äkta freskotekniken i motsats till väggmålningar på torr puts, som kallas al secco. Den sistnämnda tekniken är inte lika hållbar som fresken, eftersom färgpigmenten inte förmår tränga in i den torra kalkputsen. Freskomåleri förekom överallt i Italien från senmedeltiden ända fram till 1600-talet.
  • Islak Kireç sıva üstüne, ezildikten sonra su ya da su ve kireç bileşimi bir bağlayıcı ile karıştırılan pigmentlerle yapılan resim. Yüzey kurudukça kireç, pigmentin sıvaya yapışmasını sağlar.
  • Файл:Graz-Leechkirche-fresco-2005. jpg Фреска Фреска (Fresco), техніка настінного малярства на мокрому тиньку з піску і вапна фарбами, відпорними на лужний вплив вапна. Малюванню Ф. переважно передує рисунок (графія) на заправі гол. контурів композиції. Ф. називають також твір виконаний у цій техніці. Слово фреска походить з італійської мови „dipingere al fresco“, що українською означає „малювати на свіжому”.
  • 濕壁畫,原意是“新鮮”,是一種十分耐久的壁飾繪畫,泛指在鋪上灰泥的牆壁及天花板上繪畫的畫作,通常是先將研磨好的乾粉顏料摻入清水,製成水性顏料,再將顏料塗在剛抹在牆壁表面的濕灰泥,再等待灰泥乾燥凝固之後,便永久保存於牆壁表面。
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:reference
rdfs:comment
  • Fresco (plural either frescos or frescoes) is any of several related painting types, done on plaster on walls or ceilings. The word fresco comes from the Italian word affresco which derives from the adjective fresco ("fresh"), which has Latin origins. Frescoes were often made during the Renaissance and other early time periods.
  • Freskomalerei oder Frischmalerei ist eine Form der Wandmalerei, bei der die Farben auf den frischen Putz aufgetragen werden, wobei sie in einer chemischen Reaktion mit dem Putz verkieseln und sich so unlöslich mit dem Untergrund verbinden. Das fertige Wand- oder Deckenbild wird das Fresko oder die Freske genannt. Der ausführende Künstler wird als Freskenmaler oder Freskant bezeichnet.
  • La pintura al fresc és una tècnica de pictòrica on el suport és un mur o paret, amb una preparació específica. S'hi aplica un morter de calç i es pinta abans que aquesta carbonate. Els pigments, diluïts en aigua, s'integren en l'estructura del morter un cop sec. És per aquest motiu que la pintura al fresc és una de les tècniques pictòriques més resistents. El procés és bastant ràpid i per això cal treballar amb eficàcia, preferiblement per zones menudes.
  • Freska je nástěná malba zhotovená na vlhké omítce. Název freska pochází z italského al fresco („na čerstvo“) – v protikladu k al secco („na sucho“). Technika malování fresek byla známa již ve starověku, používala se v Řecku a především v Itálii, ale také v Číně a Indii. Raně křesťanské umění a umění v raného středověku dalo přednost mozaikám, takže umění fresky upadlo na dlouhou dobu téměř v zapomění. K obnově došlo až koncem 13.
  • Un fresco es una pintura realizada sobre una superficie cubierta con una delgada y suave capa de yeso, en la cual se va aplicando cal apagada (CaOH²) y cuando la última capa está todavía húmeda, se pinta sobre ella, de ahí su nombre. El fresco se ejecuta en jornadas de trabajo de 8 horas, ya que la cal en un periodo de 24 horas comienza su proceso de secado y no admite más pigmentos. Por ello algunos acabados se realizaban en seco, con temple, es decir, aglutinados con cola.
  • Fresko on seinämaalaus eli muraali, jossa väri levitetään kostealle kalkkilaastipinnalle, johon se kuivuessaan kiinnittyy. Se on yksi vanhimmista ja kestävimmistä maalaustaiteen menetelmistä. Sana fresko tulee italian sanasta "fresco", tuore. Freskomaalarin on työskenneltävä tuoreella eli märällä seinäpinnalla. Laastin ja maalin kuivuttua hiilidioksidi reagoi kalkin kanssa muodostaen kalsiumkarbonaattia. Kalsiumkarbonaatti kiteytyy seinäpintaan.
  • La fresque est une technique particulière de peinture murale dont la réalisation s'opère, avant qu'il ne soit sec, sur un enduit, appelé intonaco. Le terme vient de l'italien « a fresco » qui signifie « dans le frais ». Le fait de peindre sur un enduit qui n'a pas encore séché permet aux pigments de pénétrer dans la masse, et donc aux couleurs de durer plus longtemps qu'une simple peinture en surface sur un substrat.
  • A freskó (olasz a fresco, affresco) a falfestészet olyan fajtája, ahol az alap a festéskor még friss, nedves vakolat, a festék pedig mészvízzel összekevert porfesték. A festék a habarcsréteg belsejébe hatol, azzal szervesül, együtt köt meg a vele. Fájl:Giotto di Bondone 016. jpg
  • L'affresco è una pittura eseguita su intonaco, appunto ancora fresco, di una parete: il colore ne è chimicamente incorporato e conservato per un tempo illimitato.
  • De schilderterm fresco stamt van de Italiaanse uitdrukking buon fresco, ("goed vers"), een technische term die het tegenovergestelde is van in secco ("op droog oppervlak"). Caseïne en silicaatverven zijn uitermate geschikt om al secco te schilderen. Lijmverven houden minder lang stand.
  • Fil:Ferapontov. jpg Freskomaleri av Dionisius som viser Sankt Nikolas. Freskomaleri eller freske er kommer fra italiensk al fresco (muro) og kan best oversettes med på fersk eller ny (vegg). Denne typen maleri utføres vanligvis på våt kalkvegg med jordfarger eller mineralske farger. Fargepigmentene blander seg med vann og blir kjemisk bundet til kalken. Veggen grunnes først med et første lag som blir dekket med et kalklag. På dette lages det en skisse i kull og rødbrun kalkfarge.
  • Fresk (z wł. fresco - świeży) - malowidło ścienne wykonane na mokrym tynku. Inne nazwy to al fresco i buon fresco. Potocznie określeniem fresk nazywa się wszelkie malowidła ścienne, wykonane różnymi technikami. Prawidłowo jednak nazwa fresk odnosi się tylko do tych, które zostały wykonane na mokrym tynku.
  • Afresco ou fresco é o nome dado a uma obra pictórica feita sobre parede, com base de gesso ou argamassa. Assume, frequentemente a forma de mural. A palavra afresco é empregada, muitas vezes, para designar a pintura mural em geral. Do italiano "buona fresco", pintura mural mais antiga e resistente da história da arte, que representa para a pintura contemporânea, o que representa o latim para as línguas neolatinas.
  • Frescă (în italiană "Affresco", plur. "Affreschi", derivat din cuvântul fresco = proaspăt) este o pictură murală executată pe o tencuială proaspătă, în care culoarea este încorporată chimic şi poate fi astfel conservată un timp nelimitat. Fresca se compune din trei elemente: "Suportul", respectiv zidul din piatră sau cărămizi, care trebuie să fie uscat şi fără denivelări.
  • Файл:Boscoreale fresco woman kithara. jpg Римская фреска, 40-30 г. до н.  э. Фре́ска (от итал. fresco — свежий. Аффреско — живопись по сырой штукатурке, одна из техник стенных росписей, противоположность а секко .
  • Fresk eller freskomålning kommer av italienskans fresco, vilket betyder ’färsk’. Fresken är en slags väggmålning, där pulvriserat färgpigment blandat med vatten målas direkt på fuktig, nylagd kalkputs. Denna teknik kallas al fresco, vilket är den äkta freskotekniken i motsats till väggmålningar på torr puts, som kallas al secco. Den sistnämnda tekniken är inte lika hållbar som fresken, eftersom färgpigmenten inte förmår tränga in i den torra kalkputsen.
  • Islak Kireç sıva üstüne, ezildikten sonra su ya da su ve kireç bileşimi bir bağlayıcı ile karıştırılan pigmentlerle yapılan resim. Yüzey kurudukça kireç, pigmentin sıvaya yapışmasını sağlar.
  • Файл:Graz-Leechkirche-fresco-2005. jpg Фреска Фреска (Fresco), техніка настінного малярства на мокрому тиньку з піску і вапна фарбами, відпорними на лужний вплив вапна. Малюванню Ф. переважно передує рисунок (графія) на заправі гол. контурів композиції. Ф.
  • 濕壁畫,原意是“新鮮”,是一種十分耐久的壁飾繪畫,泛指在鋪上灰泥的牆壁及天花板上繪畫的畫作,通常是先將研磨好的乾粉顏料摻入清水,製成水性顏料,再將顏料塗在剛抹在牆壁表面的濕灰泥,再等待灰泥乾燥凝固之後,便永久保存於牆壁表面。
rdfs:label
  • Fresco
  • Fresko
  • Pintura al fresc
  • Freska
  • Fresco
  • Fresko
  • Fresque
  • Freskó
  • Affresco
  • フレスコ
  • Fresco (schilderterm)
  • Freskomaleri
  • Fresk
  • Afresco
  • Frescă
  • Фреска
  • Fresk
  • Fresk
  • Фреска
  • 濕壁畫
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:page
is dbpedia-owl:Artist/field of
is dbpedia-owl:field of
is dbpprop:caption of
is dbpprop:columnsListProperty of
is dbpprop:field of
is dbpprop:redirect of
is dbpprop:type of