| dbpprop:abstract
|
- Francis I (12 September 1494 – 31 March 1547), was crowned king of France in 1515 in the cathedral at Reims and reigned until his death. Francis I is considered to be France's first Renaissance monarch. His reign saw France make immense cultural advances. He was a contemporary of Suleiman the Magnificent of the Ottoman Empire, with whom he was allied, as well as of Henry VIII of England and of Holy Roman Emperor Charles V, his great rivals.
- Franz I. , der Ritterkönig, französisch François I, le Roi-Chevalier, wurde 1515 in der Kathedrale von Reims zum König von Frankreich gekrönt und regierte bis zu seinem Tod 1547. Er wurde mit seiner ersten Frau Claude de France, Duchesse (Herzogin) de Bretagne, in der Basilika Saint-Denis bei Paris beigesetzt.
- Francesc I de França, Francesc I d'Angulema o Francesc de Valois i d'Angulema, fou comte d'Angulema, duc de Valois, duc de Milà i rei de França.
- František I. Francouzský nazývaný jako otec a obnovitel literatury (le Père et Restaurateur des Lettres) byl významný francouzský král v letech 1515 až 1547. František I. , člen Dynastie Valois, je ve Francii považován za prvního renesančního monarchu. Doba jeho panování je známa překotným rozvojem kultury a umění ve Francii. Byl současníkem krále Jindřicha VIII. Anglického, římského císaře Karla V. , kteří byli jeho velcí političtí soupeři a Sulejmana I. , který byl naopak Františkovým spojencem.
- Francisco I de Francia, conocido como el Padre y Restaurador de las Letras, el Rey Caballero, el Rey Guerrero, es consagrado como rey de Francia el 25 de enero de 1515 en la catedral de Reims, y reinó hasta su muerte en 1547. Hijo de Carlos de Angulema y de Luisa de Saboya, corresponde a la rama de Valois-Angulema de la dinastía de los capetos. Francisco I está considerado como el monarca emblemático del período del renacimiento francés. Su reinado permitió un desarrollo importante de las artes y las letras en Francia. En el plano militar y político, el reinado de Francisco I está plagado de guerras y de importantes acontecimientos diplomáticos. Tuvo un rival poderoso en la figura de Carlos V y debió contar con los intereses diplomáticos del rey Enrique VIII de Inglaterra siempre deseoso de posicionarse como aliado de uno u otro bando. Francisco I registró éxitos y fracasos pero no le permitió a su enemigo imperial concretar sus sueños, cuya realización comprometería la integridad del reino. Los esfuerzos de los dos soberanos católicos en combatirse el uno al otro acarrearon pesadas consecuencias para el Occidente cristiano al limitar la represión de la Reforma naciente.
- Frans I oli Ranskan kuningas vuosina 1515–1547. Frans I oli edellisen kuninkaan Ludvig XII:n serkku. Hänet tunnetaan Ranskan renessanssikuninkaana: oppineena ja hienostuneena taiteiden suosijana. Leonardo da Vincin Frans sai houkuteltua lopulta muuttamaan Ranskaan, jonne täten päätyi da Vincin eräitä tärkeitä teoksia, kuten Mona Lisa. Frans I:n vaikutus Ranskan kulttuurin kehitykseen on huomattava. Ulko- ja sotapolitiikan saralla Frans I oli vähemmän menestyksekäs, hän tavoitteli turhaan Pyhän saksalais-roomalaisen keisarikunnan kruunua, jatkoi edeltäjiensä aloittamia italialaissotia, ja kärsi pahan tappion Pavian taistelussa joutuen Pyhän saksalais-roomalaisen keisarikunnan vangiksi (häntä pidettiin vankina Madridissa ja vapautettiin vasta huomattavien myönnytysten jälkeen). Frans I:n merkittävimpiin ulkopoliittisiin saavutuksiin kuului kontaktien luominen ottomaanien Turkkiin. Frans I:tä seurasi valtaistuimelle hänen poikansa Henrik II. Hänen uskotaan sairastaneen kuppaa.
- François I, dit le Père et Restaurateur des Lettres, le Roi Chevalier, le Roi Guerrier, le Grand Colas, le Bonhomme Colas ou encore François au Grand Nez, est sacré roi de France le 25 janvier 1515 dans la cathédrale de Reims, et règne jusqu’à sa mort en 1547. Fils de Charles d’Angoulême et de Louise de Savoie, il appartient à la branche de Valois-Angoulême de la dynastie capétienne. François I est considéré comme le monarque emblématique de la période de la Renaissance française. Son règne permet un développement important des arts et des lettres en France. Sur le plan militaire et politique, le règne de François I est ponctué de guerres et d’importants faits diplomatiques. Il a un puissant rival en la personne de Charles Quint et doit compter sur les intérêts diplomatiques du roi Henri VIII d’Angleterre toujours désireux de se positionner en allié de l’un ou l’autre camp. François I enregistre succès et défaites mais interdit à son ennemi impérial de concrétiser ses rêves, dont la réalisation toucherait l’intégrité du royaume. Les efforts des deux souverains catholiques pour se combattre l’un l’autre ont de lourdes conséquences pour l’Occident chrétien en limitant la répression de la Réforme naissante. Au plan intérieur, son règne coïncide en effet avec l'accélération de la diffusion des idées de la Réforme. La mise en place de la monarchie absolue et les besoins financiers liés à la guerre et au développement des arts induisent la nécessité de contrôler et optimiser la gestion de l'état et du territoire. François I introduit une série de réformes touchant à l'administration du pouvoir et en particulier à l'amélioration du rendement de l'impôt, réformes mises en œuvre et poursuivies sous le règne de son successeur Henri II.
- Fájl:Francis1-1. jpg Jean Clouet: I. Ferenc portréja I. Ferenc Franciaország királya, Charles d’Angoulême és Louise de Savoie gyermeke, a Valois-ház kilencedik királya volt. Uralkodása alatt a kora újkori Franciaország fénykorát élte, a királyi hatalom erős volt, komoly jövedelmekkel rendelkezett, és bár expanzív törekvései kudarcot vallottak, fel tudta venni a versenyt az egyre nagyobb gyarmatbirodalommal rendelkező, dúsgazdag Spanyolországot és a Német-római Birodalmat egy kézben egyesítő V. Károllyal szemben. Ferenc kora egyúttal a reneszánsz és a reformáció megjelenésének időszaka francia földön.
- Francesco I era il figlio di Carlo di Valois e di Luisa di Savoia, la quale, rimasta vedova, dovette provvedere all'educazione dei figli e si avvalse dell'aiuto del suo confessore, Cristoforo Numai da Forlì. Ciò, forse, spiega l'interesse che Francesco dimostrò, anche da re, per le questioni religiose. Nel 1514 sposò Claudia di Francia, figlia del re Luigi XII e duchessa di Bretagna. Dato che Luigi non lasciò eredi maschi e che la lex salica rimaneva l'unico documento giuridico che regolasse le questioni di discendenza, negando alle donne la possibilità di salire al trono, alla morte di Luigi, avvenuta nel 1515, Francesco, Duca d'Angoulême, gli succedette nella reggenza di Francia. Nella corsa al potere del Sacro Romano Impero perse l'elezione alla carica imperiale in favore di Carlo V d'Asburgo, che riuscì a comprare i voti degli elettori grazie al sostegno finanziario del banchiere tedesco Jakob Fugger.
- フランソワ1世（François I de France、1494年9月12日 - 1547年3月31日、在位：1515年 - 1547年）は、ヴァロア朝第9代フランス王。シャルル5世の曾孫でルイ12世の従兄に当たるアングレーム伯シャルル・ドルレアンと、サヴォイア公フィリッポ2世の娘ルイーズとの間に生まれた。フランス最初のルネサンス君主と評される。アンリ4世と並び、最もフランス人に愛されている王である。
- Frans I werd in 1515 tot koning van Frankrijk gekroond te Reims en regeerde tot zijn dood in 1547. Frans I was de enige zoon van Karel van Angoulême en Louise van Savoye. Hij was lid van de linie Valois-Angoulême van het Huis Valois. Hij trouwde op 18 mei 1514 in Saint-Germain-en-Laye met Claude van Frankrijk (Reine Claude) die al in 1524 overleed, en de oudste dochter was van zijn voorganger Lodewijk XII. Hij trad voor de tweede keer in het huwelijk in 1530 met Eleonora van Habsburg die een dochter van Filips de Schone en Johanna de waanzinnige was. Toen Frans I in 1515 op de Franse troon kwam, stond hij met vele humanisten op goede voet. Zijn voorgangers, Karel VIII en Lodewijk XII, hadden door de Italiaanse Oorlogen veel tijd doorgebracht in Italië en maakten daar de ontwikkeling van de Renaissance mee. Ze hadden het niet hoog op met deze nieuwe stroming, maar maakten wel de ontwikkeling van de Renaissance in Frankrijk mogelijk. Frans I wordt gezien als de eerste Franse vorst die door de Renaissance beïnvloed werd. Tijdens zijn bewind kwam de culturele ontwikkeling van Frankrijk in een stroomversnelling. Aan het begin van zijn koningschap gaf hij opdracht tot de bouw van het kasteel Chambord, en betrok Leonardo da Vinci bij het ontwerp. Onder andere de dubbele wenteltrap is een uitvinding van Da Vinci. De contacten tussen Frankrijk en Italië zorgden ervoor dat de nieuwe ideeën van de Renaissance ook in Frankrijk verspreid raakten. Enkele van de leraren van de jonge Frans, vooral zijn leraren Latijn Desmoulins en Christophe de Longeuil, probeerden de nieuwe Italiaanse ideeën naar Frans over te brengen. Zijn moeder was geboeid door de kunst van de Renaissance en bracht deze passie op haar zoon over. Men kan echter niet zeggen dat Frans een humanistische opleiding heeft gekregen, daarvoor waren te weinig van zijn leraren beïnvloed door de nieuwe ideeën, maar zijn opleiding vertoonde wel enkele humanistische aspecten. Tijdens zijn bewind groeide de Franse centrale staat op allerlei vlakken. Net als zijn voorgangers hield hij vast aan een politiek van interne versterking van zijn rijk. Hij slaagde er onder meer in Auvergne aan het centrale gezag te onderwerpen. Op het gebied van onderwijs en wetenschappen gaf hij de aanzet tot het latere Collège de France. Zo trad hij op als mecenas van verschillende kunstenaars en wetenschappers, met als bekendste Da Vinci. Ook stimuleerde Frans I de vertaling van klassieke werken in de Franse taal, onder andere door Guillaume Budé, op wiens suggestie de studie van het Grieks, Latijn en Hebreeuws bevorderd werd. Op buitenlands gebied maakte hij onmiddellijk grote indruk door tijdens de Oorlog van de Liga van Kamerijk in 1515 de Slag bij Marignano voor de poorten van Milaan te winnen en op die manier de controle over Lombardije te verwerven. In 1521 kwam het opnieuw tot spanningen tussen Frankrijk en de Habsburgers om de heerschappij in Noord-Italië. Tijdens de Italiaanse Oorlog van 1521 - 1526 verloor hij in 1525 de Slag bij Pavia van Karel V, die intussen keizer van het Heilige Roomse Rijk was geworden en dus theoretisch de machthebber in Noord-Italië was. Door deze nederlaag werd hij gedwongen zijn aanspraken op Noord-Italië op te geven.
- Frans I av Frankrike, kalt for «Far og Konservator av Brev» (le Père et Restaurateur des Lettres), ble kronet som konge av Frankrike i 1515 i katedralen Notre-Dame i Reims og regjerte til 1547. Frans I er sett på som Frankrikes første renessansemonark. I hans tid gjorde Frankrike store kulturelle framskritt. Han var en samtidig med kong Henrik VIII av England og Karl V av det tysk-romerske rike, hans store rivaler, og den tyrkiske Suleiman I den store som var hans allierte.
- Franciszek I, fr. François I - król Francji od 1515, syn Karola d'Angoulême i wnuk Jana d'Angoulême - wuja Ludwika XII oraz Ludwiki Sabaudzkiej. Pochodził z młodszej linii Walezjuszów, został królem po śmierci Ludwika XII jako jego najbliższy żyjący męski krewny. Jeszcze przez objęciem tronu Francji, w 1514 poślubił starszą córkę Ludwika XII i Anny Bretońskiej - Klaudię, księżną Bretanii; dzięki temu po śmierci Anny Bretońskiej nie doszło do separacji Bretanii, utrzymany został związek łączący ją z Francją.
- François I de Angoulême, ou Francisco I da França foi rei da França, coroado em 1 de janeiro de 1515 na Catedral de Reims, e governou o país até à sua morte em 1547. Foi sepultado, com sua mulher Cláudia de França, duquesa da Bretanha, na Basílica de Saint-Denis, nas proximidades de Paris, e é chamado pelos franceses de "o Pai" (le Père) ou "o Restaurador das Letras" (Le Restaurateur des Lettres), e ainda "o Grande Golas", (Le Grand Golas), "o Bom Golas" (Le Bonhomme Golas) e ainda "Francisco de Nariz comprido" (François au Grand Nez). Francisco pertencia à casa dos Valois dinastia que levou ao trono. Foi filho único de Carlos I de Valois ou Carlos d´Orléans-Angoulême, morto em Châteauneuf-en-Angoumois e sepultado na catedral de Angoulême. Era Conde de Angoulême, de Beaumont, do Luxemburgo, Conde de Soissons, Barão de Coucy, conde do Perigord, Governador da Aquitânia ou Guyenne. Sua mãe foi Luísa de Savóia. Francisco tornou-se conde de Angoulême em 1496, depois Duque de Valois, duque de Milão, senhor de Asti, Duque da Bretanha (por direito da mulher, a princesa Cláudia). Herdou o trono não como genro, pois a Lei Sálica não permitia sucessão feminina, mas como primo de Luís XII, que não tivera herdeiros varões. Não foi Delfim, mas foi Rei. Francisco I foi um grande mecenas e ajudou a difundir o Renascimento na França. Convidou a vir à França os grandes artistas da Itália, como Leonardo da Vinci, Rosso, Primaticcio, Benvenuto Cellini, Andrea del Sarto. Deu início ao atual palácio do Louvre, construiu ou redecorou os castelos de Fontainebleau e Chambord, foi o patrono dos poetas Marot e du Bellay. Seu mais importante serviço ao Humanismo foi ter fundado o Colégio de França ou Collège de France, que inicialmente se destinava ao ensino das línguas hebreia, grega, latina. Fundou a Imprensa real ou Imprimerie Royale. Entretanto, embora permitisse o desenvolvimento, nos círculos intelectuais, de certas idéias protestantes, ao mesmo tempo em que se propagava o Humanismo, depois de 1534 foi hostil à propagação do Protestantismo entre o povo, como se nota por sua perseguição em 1545 dos «Vaudois» de Chabrières e Mérindol. Deixou poemas interessantes que os críticos consideram medíocres. Seu túmulo, e o de sua esposa a Rainha Cláudia (que deixou batizada uma espécie de ameixa verde que muito apreciava), em St. Denis, foram desenhados por Philibert Delorme, e executados por Pierre Bontemps.
- Francisc I al Franţei a fost rege al Franţei între anii 1515 şi 1547, fiind fiul lui Carol de Orleans, conte de Angoulême şi al Louisei de Savoia. Întâi, conte de Angoulême şi duce de Valois, el a fost succesorul la tron al vărului său Ludovic XII, prin căsătoria cu fiica acestuia, Claude a Franţei. Francisc I al Franţei este considerat regele care a înlesnit Renaşterea artelor şi a literelor în Franţa.
- Франци́ск I — король Франции с 1 января 1515, сын графа Ангулемского Карла, двоюродного брата короля Людовика XII, и Луизы Савойской. Основатель Ангулемской ветви династии Валуа. Его царствование ознаменовано продолжительными войнами в Европе и расцветом французского Возрождения.
- Frans I, född 12 september 1494 i Cognac i Charente, död 31 mars 1547, var kung av Frankrike 1515–1547. Han var son till Karl av Angoulême och Louise av Savojen; kusin till Ludvig XII; far till Henrik II. Frans hörde till huset Valois, en gren av den capetingiska ätten. Han brukar räknas som den förste franske renässanskungen och hans regeringstid innebar en viktig utvecklingsfas i den franska konsthistorien. När den unge Frans tillträdde tronen 1515 började han odla bilden av sig själv som en humanistisk kung. Hans två företrädare, Karl VIII och Ludvig XII, hade tillbringat mycken tid i Italien men tog aldrig åt sig av den konstnärliga och kulturella utvecklingen som ägde rum. De la emellertid grunden för renässansens utbredning i Frankrike. De italienska krigen innebar en lång period av kulturellt utbyte mellan de två länderna samtidigt som Frans fick sin utbildning av informatorer som inspirerades av de italienska idéerna, till exempel Desmoulins, professor i latin, och Christophe de Longeuil. Man kan knappast säga att Frans fick en utbildning i humanismens anda men, bland annat genom påverkan från sin mor som var intresserad av renässanskonsten, fick Frans en uppväxt som gjorde honom mer mottaglig för de nya idéerna än hans föregångare. Vid tiden för hans trontillräde hade renässansens idéer redan fått spridning i Frankrike, och genom frikostiga beställningar påskyndade Frans utvecklingen. Han lockade över flera ledande konstnärer från Italien av vilka de mest kända var Andrea del Sarto och Leonardo da Vinci. Andra var guldsmeden Cellini, konstnärerna Rosso och Primaticcio som alla bidrog till de omfattande beställningarna vid de kungliga slotten. Frans skapade också en stor italiensk konstsamling med konstnärer som Michelangelo, Tizian och Rafael som idag utgör en central del av samlingarna på Louvren. Frans gjorde sig också känd som en bildad man. Han anställde humanisten Guillaume Budé som intendent vid det kungliga biblioteket, och samtidigt som bibliotekets samlingar växte öppnade Frans dess dörrar för allmänheten för att sprida kunskap i sitt rike. Frans var en engagerad byggherre. Han fullföljde sina föregångares projekt vid slotten i Amboise och Blois och initierade själv slottet i Chambord som var starkt influerat av den italienska renässansen och vars planer delvis utförts av Leonardo. Frans lät också bygga om Louvren som omvandlades från en dyster medeltida borg till ett praktfullt renässansslott, och för att ytterligare sprida renässansarkitekturen lät han uppföra ett nytt stadshus i Paris; uppförde Château de Madrid och lät bygga om Château de Saint-Germain-en-Laye. Hans allra största projekt blev emellertid slottet Fontainebleau som blev hans huvudresidens. Alla dessa projekt försågs med överdådiga dekorationer såväl utvändigt som invändigt. Som militär och politiker var Frans mindre framstående. Han förlorade kampen om titeln tysk-romersk kejsare och fortföljde krigen i Italien där han led ett svårt nederlag i slaget vid Pavia och blev tillfångatagen av Karl V. Han hölls fången i Madrid och tvingades till betydande eftergifter i Italien och frigavs inte förrän hans bror och kronprinsen Henrik II utlämnats i utbyte. Väl tillbaka i Frankrike avsade Frans sig alla löften under förevändningen att de givits under tvång. Den nya gisslan fick köpas loss mot en stor summa pengar. Frans understödde 1524 invånarna i Lyon som sjösatte Giovanni da Verrazanos expedition till Nordamerika som ledde till att Newfoundland knöts till den franska kronan. 1534 skickade Frans Jacques Cartier uppför floden Saint Lawrence i Quebec för att "upptäcka vissa öar och länder där det sägs finnas stora mängder guld och andra dyrbara ting". I sitt slott i Villers-Cotterêts i Aisne undertecknar han 1539 det edikt som gjorde franskan till Frankrikes officiella språk istället för latin och som också ålade prästerna att föra register över alla människor som föddes. Frans ingick en informell, ohelig allians med osmanska riket, ett samarbete som innebar att de två stormakterna mer effektivt kunde bekämpa den spanska flottan i Medelhavet. Frans tillförde Frankrike mycket prestige med sina slottsbyggen men destabiliserade samtidigt den franska ekonomin. Hans företrädare hade efterlämnat ett rike vid god ekonomisk vigör med en stark kungamakt, och även om Frans fortsatte att stärka kronans ställning underminerade han nationens finanser kanske framför allt genom krigen mot Habsburgarna. Frans bemötte situationen genom att höja skatten: la taille, skatten på bönderna, fördubblades och la gabelle, skatten på salt, tredubblades. Frans var också den kung som började sälja ut kronans tillgångar och egendom för att finansiera sin politik. Även om han inte missbrukade detta var det början på en utveckling som på sikt innebar att den franska administration försvagades samtidigt som den steg för steg effektiviserades. Frans dog 31 mars 1547 och begravdes tillsammans med sin första hustru Claude av Frankrike i basilikan Saint-Denis. Han efterträddes av sin son Henrik II. Gift först med Claude av Frankrike 1514; sedan, 1529, med Eleonora av Österrike, dotter till Johanna den vansinniga, änka efter Manuel I av Portugal, äktenskapet var barnlöst. Frans I:s mätress var hertiginnan av Étampes.
- I. François, 1515 ila 1547 yılları arasında hüküm süren Fransa kralı. I. François sanat ve edebiyat alanlarındaki gelişmeleri teşvik edere Fransa'da rönesans ve hümanizmin yayılmasında yardımcı oldu. Saray için yapılan mimari eserleri yetenekli İtalyan sanatçılara teslim etti. Yaptırdığı krallık sarayları ve konakları, burjuva konaklarına örnek olmuştur. Edebiyata da önem veren I. François, hümanist yazarların eserlerinin çevrilmesine ve yayılmasına katkıda bulundu. Clément Marot gibi yazaları koruması altına aldı. I. François sosyal bilimler üzerine araştırma yapan ilk Fransız üniversitelerinden biri olan Collège de France'ın kurucusudur. I. François batı Avrupa'da Birleşik Krallık ve Kutsal Roma Germen İmparatorluğu ile rekabete girmişti. Bu ülkelere karşı Osmanlı İmparatoru Kanuni Sultan Süleyman ile ittifak yaptı.
- Франциск I - французький король з династії Валуа, син графа Ангулемського Карла, двоюрідного брата короля Людовика XII, і Луїзи Савойської, покровитель мистецтв і наук.
- 弗朗索瓦一世 （法语：François I，1494年9月12日－1547年7月31日），即位前通常称昂古莱姆的弗朗索瓦（François de Angouléme），被视为开明的君主，多情的男子和文艺的庇护者，是法国历史上最著名也最受爱戴的国王之一（1515年—1547年在位）。在他统治时期，法国繁荣的文化达到了一个高潮。
|
| rdfs:comment
|
- Francis I (12 September 1494 – 31 March 1547), was crowned king of France in 1515 in the cathedral at Reims and reigned until his death. Francis I is considered to be France's first Renaissance monarch. His reign saw France make immense cultural advances. He was a contemporary of Suleiman the Magnificent of the Ottoman Empire, with whom he was allied, as well as of Henry VIII of England and of Holy Roman Emperor Charles V, his great rivals.
- Franz I. , der Ritterkönig, französisch François I, le Roi-Chevalier, wurde 1515 in der Kathedrale von Reims zum König von Frankreich gekrönt und regierte bis zu seinem Tod 1547. Er wurde mit seiner ersten Frau Claude de France, Duchesse (Herzogin) de Bretagne, in der Basilika Saint-Denis bei Paris beigesetzt.
- Francesc I de França, Francesc I d'Angulema o Francesc de Valois i d'Angulema, fou comte d'Angulema, duc de Valois, duc de Milà i rei de França.
- František I. Francouzský nazývaný jako otec a obnovitel literatury (le Père et Restaurateur des Lettres) byl významný francouzský král v letech 1515 až 1547. František I. , člen Dynastie Valois, je ve Francii považován za prvního renesančního monarchu. Doba jeho panování je známa překotným rozvojem kultury a umění ve Francii. Byl současníkem krále Jindřicha VIII. Anglického, římského císaře Karla V. , kteří byli jeho velcí političtí soupeři a Sulejmana I.
- Francisco I de Francia, conocido como el Padre y Restaurador de las Letras, el Rey Caballero, el Rey Guerrero, es consagrado como rey de Francia el 25 de enero de 1515 en la catedral de Reims, y reinó hasta su muerte en 1547. Hijo de Carlos de Angulema y de Luisa de Saboya, corresponde a la rama de Valois-Angulema de la dinastía de los capetos. Francisco I está considerado como el monarca emblemático del período del renacimiento francés.
- Frans I oli Ranskan kuningas vuosina 1515–1547. Frans I oli edellisen kuninkaan Ludvig XII:n serkku. Hänet tunnetaan Ranskan renessanssikuninkaana: oppineena ja hienostuneena taiteiden suosijana. Leonardo da Vincin Frans sai houkuteltua lopulta muuttamaan Ranskaan, jonne täten päätyi da Vincin eräitä tärkeitä teoksia, kuten Mona Lisa. Frans I:n vaikutus Ranskan kulttuurin kehitykseen on huomattava.
- François I, dit le Père et Restaurateur des Lettres, le Roi Chevalier, le Roi Guerrier, le Grand Colas, le Bonhomme Colas ou encore François au Grand Nez, est sacré roi de France le 25 janvier 1515 dans la cathédrale de Reims, et règne jusqu’à sa mort en 1547. Fils de Charles d’Angoulême et de Louise de Savoie, il appartient à la branche de Valois-Angoulême de la dynastie capétienne.
- Fájl:Francis1-1. jpg Jean Clouet: I. Ferenc portréja I. Ferenc Franciaország királya, Charles d’Angoulême és Louise de Savoie gyermeke, a Valois-ház kilencedik királya volt.
- Francesco I era il figlio di Carlo di Valois e di Luisa di Savoia, la quale, rimasta vedova, dovette provvedere all'educazione dei figli e si avvalse dell'aiuto del suo confessore, Cristoforo Numai da Forlì. Ciò, forse, spiega l'interesse che Francesco dimostrò, anche da re, per le questioni religiose. Nel 1514 sposò Claudia di Francia, figlia del re Luigi XII e duchessa di Bretagna.
- Frans I werd in 1515 tot koning van Frankrijk gekroond te Reims en regeerde tot zijn dood in 1547. Frans I was de enige zoon van Karel van Angoulême en Louise van Savoye. Hij was lid van de linie Valois-Angoulême van het Huis Valois. Hij trouwde op 18 mei 1514 in Saint-Germain-en-Laye met Claude van Frankrijk (Reine Claude) die al in 1524 overleed, en de oudste dochter was van zijn voorganger Lodewijk XII.
- Frans I av Frankrike, kalt for «Far og Konservator av Brev» (le Père et Restaurateur des Lettres), ble kronet som konge av Frankrike i 1515 i katedralen Notre-Dame i Reims og regjerte til 1547. Frans I er sett på som Frankrikes første renessansemonark. I hans tid gjorde Frankrike store kulturelle framskritt. Han var en samtidig med kong Henrik VIII av England og Karl V av det tysk-romerske rike, hans store rivaler, og den tyrkiske Suleiman I den store som var hans allierte.
- Franciszek I, fr. François I - król Francji od 1515, syn Karola d'Angoulême i wnuk Jana d'Angoulême - wuja Ludwika XII oraz Ludwiki Sabaudzkiej. Pochodził z młodszej linii Walezjuszów, został królem po śmierci Ludwika XII jako jego najbliższy żyjący męski krewny.
- François I de Angoulême, ou Francisco I da França foi rei da França, coroado em 1 de janeiro de 1515 na Catedral de Reims, e governou o país até à sua morte em 1547.
- Francisc I al Franţei a fost rege al Franţei între anii 1515 şi 1547, fiind fiul lui Carol de Orleans, conte de Angoulême şi al Louisei de Savoia. Întâi, conte de Angoulême şi duce de Valois, el a fost succesorul la tron al vărului său Ludovic XII, prin căsătoria cu fiica acestuia, Claude a Franţei. Francisc I al Franţei este considerat regele care a înlesnit Renaşterea artelor şi a literelor în Franţa.
- Франци́ск I — король Франции с 1 января 1515, сын графа Ангулемского Карла, двоюродного брата короля Людовика XII, и Луизы Савойской. Основатель Ангулемской ветви династии Валуа.
- Frans I, född 12 september 1494 i Cognac i Charente, död 31 mars 1547, var kung av Frankrike 1515–1547. Han var son till Karl av Angoulême och Louise av Savojen; kusin till Ludvig XII; far till Henrik II. Frans hörde till huset Valois, en gren av den capetingiska ätten. Han brukar räknas som den förste franske renässanskungen och hans regeringstid innebar en viktig utvecklingsfas i den franska konsthistorien.
- I. François, 1515 ila 1547 yılları arasında hüküm süren Fransa kralı. I. François sanat ve edebiyat alanlarındaki gelişmeleri teşvik edere Fransa'da rönesans ve hümanizmin yayılmasında yardımcı oldu. Saray için yapılan mimari eserleri yetenekli İtalyan sanatçılara teslim etti. Yaptırdığı krallık sarayları ve konakları, burjuva konaklarına örnek olmuştur. Edebiyata da önem veren I.
- Франциск I - французький король з династії Валуа, син графа Ангулемського Карла, двоюрідного брата короля Людовика XII, і Луїзи Савойської, покровитель мистецтв і наук.
- 弗朗索瓦一世 （法语：François I，1494年9月12日－1547年7月31日），即位前通常称昂古莱姆的弗朗索瓦（François de Angouléme），被视为开明的君主，多情的男子和文艺的庇护者，是法国历史上最著名也最受爱戴的国王之一（1515年—1547年在位）。在他统治时期，法国繁荣的文化达到了一个高潮。
|
![[RDF Data]](/statics/sw-cube.png)
