France Prešeren (3 December 1800 – 8 February 1849) was a Slovene Romantic poet. He is considered the Slovene national poet. Although he was not a particularly prolific author, he inspired virtually all Slovene literature thereafter.

PropertyValue
dbpedia-owl:Artist/movement
dbpedia-owl:Person/birthDate
  • 1800-12-03 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/birthPlace
dbpedia-owl:Person/deathDate
  • 1849-02-08 (xsd:date)
dbpedia-owl:Person/deathPlace
dbpedia-owl:Person/influenced
dbpedia-owl:Person/influencedBy
dbpedia-owl:birthDate
  • 1800-12-03 (xsd:date)
dbpedia-owl:birthPlace
dbpedia-owl:deathDate
  • 1849-02-08 (xsd:date)
dbpedia-owl:deathPlace
dbpedia-owl:influenced
dbpedia-owl:influencedBy
dbpedia-owl:movement
dbpedia-owl:thumbnail
dbpprop:abstract
  • France Prešeren (3 December 1800 – 8 February 1849) was a Slovene Romantic poet. He is considered the Slovene national poet. Although he was not a particularly prolific author, he inspired virtually all Slovene literature thereafter.
  • [[Datei:2_Euro_Slovenia. jpg|thumb|[[Slowenische Euromünzen|Slowenische 2-Euro-Münze France Prešeren (eingedeutscht auch Franz Prescheren; * [[3. Dezember [[1800 in [[Vrba |Vrba; † [[8. Februar [[1849 in [[Kranj, damals [[Krainburg) gilt als größter slowenischer [[Dichter.
  • France Prešeren fou un poeta eslovè. Les seves composicions apassionades i sinceres, intensament emotives sense caure en el mer sentimentalisme, n'han fet el principal representant de l'escola romàntica a Eslovènia. France Prešeren és considerat el puntal de la poesia eslovena i és reconegut no tan sols a escala nacional o regional, sinó segons els estàndards de la literatura europea contemporània. Prešeren fou un dels capdavanters del Romanticisme europeu. Va néixer al poblet de Vrba, en una família rural. La seva mare volia que es fes capellà, però ell no va seguir la carrera sacerdotal. Va estudiar filosofia i, més endavant, dret a la Universitat de Viena. Un cop doctorat en Dret, va entrar a treballar de passant en un despatx jurídic a la capital provincial austríaca de Laibach (actualment coneguda com a Ljubljana). Mai va obrir despatx d'advocat pel seu compte. Les estones lliures les dedicava a escriure poemes. La seva obra més coneguda, Sonetni Venec, la hi van inspirar el seu amor desconsolat per Julija Primic (germanitzat com a "Julia Primitz") i la mort del seu amic íntim, el poeta Matija Čop (Matthias Tschop). En conseqüència, molts dels versos d'aquest llibre estan amarats de passions agredolces. Sonetni Venec fou escrit en un format molt interessant: l'última línia de cada sonet esdevé la primera del següent, de manera que els catorze sonets del llibre formen un enfilall o "garlanda" de lirisme emotiu; un sonet, doncs, no pot existir sense l'altre. Els primers versos dels catorze sonets en formen un altre, i les inicials de cadascun d'aquests versos conformen les paraules "Primicovi Julji": "a Julija Primic". La setena estrofa del poema de Prešeren Zdravljica (Salut!) fou escollida com a himne nacional eslovè el 1991. Els seus poemes s'han traduït a un bon nombre de llengües. També va escriure en alemany. Quan algunes de les seves composicions foren publicades per primer cop a la premsa, sortien simultàniament en la versió eslovena i alemanya, cosa que demostra de nou el seu geni poètic. Va morir el 8 de febrer de 1849 a Kranj. La diada del 8 de Febrer és anomenada actualment el Dia de Prešeren i és la festa de la cultura eslovena. Prešeren també apareixia al bitllet eslovè de 1.000 tolars i, actualment, a la moneda eslovena de 2 euros. A la plaça de Prešeren, a Ljubljana, s'aixeca una estàtua del poeta que adreça una mirada eterna envers un baix relleu de Julija esculpit al mur d'un edifici de l'altra banda de la plaça. El seu nom de vegades es troba germanitzat com a Franz Prescheren, especialment als documents antics, de l'època en què Eslovènia era governada pels austríacs.
  • France Prešeren, narozen jako Franc Ksaver Prešeren, byl slovinský básník a právník. France Prešeren se řadí k největším slovinským básníkům. Část jeho básně Zdravljica, napsaná roku 1844 jsou slova státní hymny Slovinské republiky. Prešeren se narodil v selské rodině. Po dosažení diplomu na vídeňské právnické fakultě, kde pracoval jako právník. Tady vznikla většina jeho básní, při kterých ho během svého života usměrňoval Matija Čop. Prešeren se stal prvním Slovincem, který kvalitou svého psaní mohl dobývat Evropu. V této době procházel Evropou romantismus.
  • France Prešeren fue un poeta esloveno. Fue uno de los mayores representantes de la Escuela Romántica en Eslovenia. France Prešeren es considerado el principal autor de la poesía eslovena. Aclamado no sólo nacional o regionalmente, estuvo presente en el desarrollo de la literatura europea. Prešeren fue y es considerado uno de los mejores románticos europeos.
  • France Prešeren on Slovenian kansallisrunoilija. Prešereniä pidetään slovenialaisen runouden johtohahmona, joka on saanut runsaasti tunnustusta niin kotimaassaan kuin muualla Euroopassakin. Häntä pidetään myös yhtenä Euroopan parhaista romantiikan ajan kirjailijoista. Toisinaan hänen nimensä kirjoitetaan saksalaisempaan muotoon "Franz Prescheren", erityisesti dokumenteissa ajalta, jolloin Slovenia oli osa Itävaltaa.
  • France Prešeren, né le 3 décembre 1800 à Vrba, et mort le 8 février 1849 à Kranj, est un poète slovène. Sa poésie pleine de ferveur, émouvante mais jamais mièvre a fait de lui le meilleur représentant du romantisme slovène. France Prešeren est également considéré comme le plus grand poète slovène, célébré non seulement dans son pays ou dans la région, mais dans toute l’Europe, comme l’un des plus grands romantiques.
  • France Prešeren szlovén költő és jogász. A szlovén irodalom egyik legnagyobb költőjének tartják. Egyik legfontosabb alkotása a Zdravljica, mely a Szlovénia himnusza lett.
  • Sonetni venec ("Serto di Sonetti"), raccolta di 15 sonetti conclusa da un sonetto-acrostico finale di dedica a Julija Primic. Il tema principale è la lode a Julia, ragazza lontana e indifferente all'amore del poeta. Particolare attenzione è dedicata alla forma metrica: l'ultimo verso di ciascun sonetto richiama letteralmente il primo verso del sonetto successivo, trasformando la raccolta in una sorta di ghirlanda. Krst pri Savici ("Il battesimo presso la fonte Savica"), composizione epico-storica ambientata nell'VIII secolo, che narra la conversione degli sloveni al Cristianesimo. Zdravljica ("Il Brindisi"), scritta nella forma di carmina figurata in otto strofe. La settima strofa è il testo ufficiale dell'inno nazionale sloveno dal 1991
  • フランツェ・プレシェーレン(France Prešeren, 1800年12月3日 - 1849年2月8日)は、スロベニアの詩人。 プレシェーレンは国内および地域に限らず、発展したヨーロッパ文学界の標準からも、スロベニア詩人の第一人者と見なされる。彼はヨーロッパにおけるロマン派の最良の作家の一人であった。熱烈な心からの訴えであり、激しく情緒的で、しかしながら単なる感傷ではないその作品は、彼をスロベニアのロマン主義の代表とした。 彼はスロベニアのヴルバ村で生まれた。母親は彼を聖職者にしたがったが、プレシェーレンはそれに従わずウィーンの大学で哲学と法律を学んだ。法学位を得た後リュブリャナの法律事務所で助手の職を得る。彼は法律家として独立することはなかった。 プレシェーレンは余暇の間に詩を書いた。彼の最も有名な作品『Sonetni Venec 』(ソネットの花輪)は、彼の片思いの相手であるユリア・プリミッチと、親友の詩人マティア・チョプの死に触発されたものであった。同作に収められた詩はほろ苦い情熱のあふれるものであった。『Sonetni Venec 』の形式は興味深いものである。一つのソネットの最後の行は次のソネットの始まりとなっている。全14のソネットは情緒的で叙情性をもった「花輪」を作り上げ、一つがかけてもそのソネットは成り立たない。また、14のソネットの最初の行は別のソネットを形成する。そしてこれらの行の最初の文字は「Primicovi Julji」(ユリア・プリミッチへ)という単語を作り上げる。 1836年頃、プレシェーレンはユリアへの愛が成就しないことを悟る。彼はその後アナ・イェロヴェセクと結婚したが、臨終の際にユリアを忘れることができなかったと認めた。 プレシェーレンの「Zdravljica」第7連は1991年にスロベニアの国歌となった。彼の作品は様々な言語に翻訳されている。彼はまた、多くの作品をドイツ語で執筆した。その詩が初めて新聞紙上に公表されたとき、スロベニア語版とドイツ語版の両方で印刷された。それは彼の詩的才能を証明するものであった。 彼は1849年2月8日にスロベニアのクラーニに死去した。2月8日はプレシェーレンの日とされ、スロベニアの休日となっている。スロベニアの1,000トラール紙幣は彼の肖像が描かれている。リュブリャナのプレシェーレン広場にはプレシェーレンと彼のムーサの銅像が建っている。 プレシェーレンの名はスロベニアがオーストリアの統治下にあった古い文書においては、しばしば「Franz Prescheren」とドイツ語で表記された。
  • France Prešeren was een Sloveens dichter en jurist. Hij geldt tegenwoordig als de grootste Sloveense dichter. Zijn gedicht Zdravljica uit 1844 is sinds 27 september 1989 het volkslied van Slovenië. Prešeren werd geboren in een boerengezin. Na de lagere school studeerde hij rechten aan de universiteit van Wenen, waarna hij terugkeerde en advocaat werd in Ljubljana. In Ljubljana zou hij het grootste deel van zijn gedichten schrijven, waarbij zijn vriend en literator Matija Čop grote invloed uitoefende op zijn dichtkunst. Het leven van Prešeren werd beheerst door een aantal tragische feiten, zoals de ongelukkige want onbeantwoorde liefde voor Julija Primic, aan wie hij in 1834 zijn Sonetni venec en andere liefdesgedichten opdroeg. Prešeren verloor al op jonge leeftijd vele vrienden, die vaak op grond van een zwakke gezondheid overleden. Enige publieke erkenning voor zijn oeuvre heeft Prešeren nooit ontvangen. Hij verviel aan drankzucht en depressies. Uiteindelijk overleed hij aan levercirrose.
  • France Prešeren, słoweński poeta epoki romantyzmu, autor m. in. hymnu Słowenii (Zdravljica). Prešeren jest uznawany za najwybitniejszego poetę słoweńskiego oraz za jednego ze znaczących poetów europejskich XIX w. W formie zgermanizowanej jego imię i nazwisko bywa zapisywane jako Franz Prescheren, szczególnie w dokumentach z epoki, kiedy Słowenia wchodziła w skład państwa austriackiego. Najbardziej znany utwór Prešerena, "Sonetni venec" powstał pod wpływem nieszczęśliwej miłości do Juliji Primic (utwór zawiera dedykację dla niej w formie akrostychu) i śmierci bliskiego przyjaciela, poety Matiji Čopa. Dnia 8 lutego, dla upamiętnienia daty śmierci poety, w Słowenii obchodzi się święto kultury słoweńskiej, zwane też Dniem Prešerena; jest to dzień wolny od pracy. Portret Prešerena znajdował się również na banknocie 1000 słoweńskich tolarów.
  • France Prešeren foi um poeta esloveno. Seus versos, de intensa emoção mas nunca apenas sentimentais, tornaram-no o mais conhecido poeta romântico de seu país. Ele nasceu em uma pequena vila, de uma família rural. Sua mãe queria que ele se tornasse padre, mas ao invés disso ele estudou filosofia, e depois direito, em uma universidade de Viena. Após se tornar doutor em direito, France conseguiu um emprego como assistente de uma firma de advocacia na cidade de Laibach (atualmente chamada de Ljubljana). Ele nunca conseguiria se tornar um advogado autônomo. Ele escrevia poesia em seu tempo livre. Sua obra mais famosa, Sonetni Venec, foi diretamente inspirada por seu amor infeliz por Julija Primic (pronuncia-se Julia Primitz) e a morte do poeta Matija Čop, seu amigo íntimo. Compreensivelmente, muitos de seus versos falam de paixões agridoces. Sonetni Venec foi escrita num formato interessante: A última linha de cada soneto era a primeira linha do próximo, interligando os 14 poemas dessa obra como um "colar" de liricismo; Um deles não pode existir sem os outros. É possível compor um 15º soneto com o primeiro verso de cada um dos 14, e ao se juntar a primeira letra de cada primeiro verso forma-se a frase Primicovi Julji (para Julija Primic, em esloveno). Esse artifício é conhecido como acróstico. A sétima estrofe de seu poema Zdravljica (uma torrada, em esloveno) é, desde 1991, o hino nacional da Eslovênia. Seus poemas foram traduzidos para várias línguas. France também escreveu bastante em alemão: Alguns de seus primeiros poemas a serem publicados vinham com versões em esloveno e alemão. O dia 8 de fevereiro, dia de sua morte, é um feriado nacional na Eslovênia, conhecido como dia de Prešeren. A imagem de Prešeren também aparece na nota de 1000 tolars. Também há uma praça com seu nome em Ljubljana, onde há uma estátua sua olhando para um baixo relevo de Julija colocado em um edifício próximo. Seu nome também é escrito como Franz Prescheren em alguns documentos antigos, na época em que a Eslovênia estava sob domínio da Áustria. Preseren. net - biografia e vários de seus poemas, em inglês, alemão e esloveno. Poema Velika Togenburg, no Wikisource.
  • Fişier:France Preseren. jpg France Prešeren France Prešeren a fost cel mai mare poet romantic sloven. A jucat un rol important în codificarea limbii slovene literare. Este şi autorul cuvintelor imnului naţional al Republicii Slovenia.
  • Франце́ Преше́рн (словенск. France Prešeren; правильнее «Прешерен»; утвердившееся в русском языке «Прешерн» — сербский вариант фамилии); 3 декабря 1800, Врба — 8 февраля 1849, Крань) — словенский поэт.
  • France Prešeren, född 3 december 1800 i Vrba, Slovenien, död 8 februari 1849, var en slovensk författare, bekant för sin lyrik. France Prešeren anses vara en av de största slovenska poeterna någonsin, erkänd och hyllad, inte bara på lands- och regionalbasis, utan också som en av de ledande inom den europeiska litteraturen, på den tiden det begav sig. Prešeren anses vara en av de främsta europeiska romantikerna. Han föddes i den lilla byn Vrba i Slovenien till en fattig familj. Hans mor ville att han skulle bli prost, vilket France inte ville. Han studerade filosofi och senare juridik på unversitetet i Wien i Österrike. Efter det blev han anställd som assistent på en advokatfirma i Ljubljana. Han lyckades dock aldrig att bli advokat. Prešeren författade förutom lyrik även ett stort historiskt epos, Krst pri Savici, och skrev dessutom bland annat sonetter på tyska. Den sjunde strofen i Prešerens dikt Zdravljica (En Skål) är sedan år 1991 Sloveniens nationalsång.
  • France Prešeren Slovenyalı şairdir. Slovenya şiirinin en önemli şairi olarak kabul edilir, sadece ulusal veya bölgesel olarak değil Avrupa edebiyatının da önemli şairleri içine girmiştir. Prešeren en önemli Avrupalı romantizm taraftarlarındandır. Onun şevkli, samimi güfteleri, şiddetli duygusal fakat sadece içli olan tarzı onu Slovenya'da Romantik okulunun baş temsilcilerinden yapmıştır. Slovenya'da Vrba köyünde köylü bir ailenin çocuğu olarak dünyaya gelmiştir. Annesi onun bir rahip olmasını istiyordu, fakat o hiç rahip sınıfına gitmedi. Felsefe okudu ve daha sonra Viyana üniversitesinde hukuk eğitimi aldı. Hukukta Ph. D unvanını elde ettikten sonra, Avusturya'da Laibach (bugün Ljubljana olarak biliniyor) kentinde bir hukuk firmasında yardımcı olarak işe başlamıştır. Hiç bir zaman bağımsız bir avukat olmayı başaramamıştır. Boş zamanlarında şiirler yazıyordu. En ünlü çalışması, Sonetni Venec (Bir çelenk sone) doğrudan Julija Primic'e (Almancalaştırılmış "Julia Primitz") olan mutsuz aşkından ve en yakın arkadaşı şair Matija Čop'un (Matthias Tschop) ölümünden esinlenerek yazılmıştır. Bu çalışmadaki birçok dizeler hem acı hem tatlı tutkularla doludur. Sonetni Venec ilginç bir biçimde yazılmıştır: bir sonenin son satırı sonraki sonenin ilk satırı olmaktadır, koleksiyondaki on dört sonenin tümü birbirine dolaşan içli duygusal bir buket oluşturmaktadır; bir sone diğeri olmadan var olamamaktadır. Ondört sonenin ilk satırları ise ayrı bir sone oluşturmaktadır ve bu satırlarında ilk harfleri "Primicovi Julji" "Julija Primic'a" kelimesini oluşturmaktadır. 1836 civarında Prešeren sonunda Julija'ya olan aşkının geri dönmeyeceğini kabul etmiştir. Prešeren daha sonra Ana Jelovšek ile evlenmesine rağmen, ölüm döşeğinde Julija'yı hiç unutmadığını itiraf etmiştir. Prešeren'in Zdravljica (Tost) şiirinin yedinci şiir kıtası 1991 yılından beri Slovenya'nın milli marşıdır. Şiirleri çeşitli dillere çevrilmiştir. Ayrıca Almanca olarak da yazmıştır. Şiirlerinden bazıları ilk defa gazetede yayımlandığı zaman Slovenca ve Almanca olarak basılmıştı. 8 Şubat 1849'de Slovenya Kranj'da ölmüştür. Slovenya'da 8 Şubat şu anda Prešeren Günü olarak anılmaktadır ve Slovenya'nın kültürel tatilidir. Prešeren ayrıca Slovenya 1000 tolarlık kâğıt paralarında yer almaktadır. Ljubljana'daki Prešeren Meydanı'nda şairin meydanın karşısındaki bir binanın duvarının üzerinde duran Julija'nın yarı kabartmasına sonsuza kadar seyreden heykeli bulunur. İsmi bazen "Franz Prescheren" olarak Almancalaştırılır, özellikle Slovenya'nın Avusturyalılar tarafından yönetildiği eski belgelerde.
  • 弗蘭策·普列舍仁(France Prešeren)(1800年12月3日-1849年2月8日)是一位斯洛文尼亞詩人。他的诗歌热烈真挚,感情强烈但绝不是单纯的多愁善感,使他成为斯洛文尼亚浪漫主义流派的代表人物。 弗兰策·普列舍仁被认为是斯洛文尼亚诗歌界的领头人,他不仅在国内或部分地区受到赞誉,并且在欧洲文学发展史上占有一席之地。普列舍仁是欧洲最优秀的浪漫主义诗人之一。 弗兰策·普列舍仁出生于斯洛文尼亚乌尔巴村的一个农民家庭。他的母亲希望他成为一名牧师,但他却从未加入神职。他在维也纳上的大学,先后学习哲学和法律。获得法学博士学位后,他在卢布尔雅那的一家律师事务所谋到一个助理的职位,但始终没有成为独立的律师。 他用业余时间写诗。他在尤莉亚·普利米奇那里遭遇的爱情挫折,以及他的好友,诗人马蒂亚·卓卜的去世,直接促成他创作了最著名的作品《十四行诗集》(Sonetni Venec),自然,这部作品中的许多诗句都充满了甜蜜与苦涩交织的激情。《十四行诗集》以一种特别的形式写成,即上一首诗的最后一句为下一首诗的第一句,全集十四首诗由此缠结成一个感情的“诗环”,每一首诗都不能独立于另一首存在。十四首诗各自的第一句组成一首新的十四行诗,这十四句每句的第一个字母组成两个词“Primicovi Julji”,意为“致尤莉亚·普利米奇”。普列舍仁的诗《祝酒辞》(Zdravljica)中的第七节自1991年来被采用为斯洛文尼亚的国歌。他的诗作被译成多种文字,他还用德语写了很多作品。他的一些诗作首次在报上发表时被同时印成斯洛文尼亚语和德语,足见其诗歌天赋。 1849年2月8日,弗兰策·普列舍仁死于斯洛文尼亚克兰奇(Kranj)。2月8日现在被称为“普列舍仁日”,是斯洛文尼亚的国家文化节日。斯洛文尼亚的1000托拉尔纸币上印有普列舍仁的像。卢布尔雅那的普列舍仁广场上有一座诗人的塑像,他久久地凝视着广场另一端高悬墙上的尤莉亚的浮雕。 在一些较老的文献里,特别是斯洛文尼亚为奥地利所统治时期,引用的是他德语化的名字“Franz Prescheren”。
dbpprop:birthPlace
dbpprop:birthdate
dbpprop:caption
  • One of two supposed photographs of France Prešeren
dbpprop:deathPlace
dbpprop:deathdate
dbpprop:hasPhotoCollection
dbpprop:influenced
dbpprop:influences
dbpprop:movement
dbpprop:name
  • France Prešeren
dbpprop:notableworks
  • The Baptism at the Savica Waterfall
dbpprop:occupation
  • Poet
dbpprop:reference
dbpprop:wikiPageUsesTemplate
dbpprop:wordnet_type
rdf:type
rdfs:comment
  • France Prešeren (3 December 1800 – 8 February 1849) was a Slovene Romantic poet. He is considered the Slovene national poet. Although he was not a particularly prolific author, he inspired virtually all Slovene literature thereafter.
  • [[Datei:2_Euro_Slovenia. jpg|thumb|[[Slowenische Euromünzen|Slowenische 2-Euro-Münze France Prešeren (eingedeutscht auch Franz Prescheren; * [[3. Dezember [[1800 in [[Vrba |Vrba; † [[8. Februar [[1849 in [[Kranj, damals [[Krainburg) gilt als größter slowenischer [[Dichter.
  • France Prešeren fou un poeta eslovè. Les seves composicions apassionades i sinceres, intensament emotives sense caure en el mer sentimentalisme, n'han fet el principal representant de l'escola romàntica a Eslovènia. France Prešeren és considerat el puntal de la poesia eslovena i és reconegut no tan sols a escala nacional o regional, sinó segons els estàndards de la literatura europea contemporània. Prešeren fou un dels capdavanters del Romanticisme europeu.
  • France Prešeren, narozen jako Franc Ksaver Prešeren, byl slovinský básník a právník. France Prešeren se řadí k největším slovinským básníkům. Část jeho básně Zdravljica, napsaná roku 1844 jsou slova státní hymny Slovinské republiky. Prešeren se narodil v selské rodině. Po dosažení diplomu na vídeňské právnické fakultě, kde pracoval jako právník. Tady vznikla většina jeho básní, při kterých ho během svého života usměrňoval Matija Čop.
  • France Prešeren fue un poeta esloveno. Fue uno de los mayores representantes de la Escuela Romántica en Eslovenia. France Prešeren es considerado el principal autor de la poesía eslovena. Aclamado no sólo nacional o regionalmente, estuvo presente en el desarrollo de la literatura europea. Prešeren fue y es considerado uno de los mejores románticos europeos.
  • France Prešeren on Slovenian kansallisrunoilija. Prešereniä pidetään slovenialaisen runouden johtohahmona, joka on saanut runsaasti tunnustusta niin kotimaassaan kuin muualla Euroopassakin. Häntä pidetään myös yhtenä Euroopan parhaista romantiikan ajan kirjailijoista. Toisinaan hänen nimensä kirjoitetaan saksalaisempaan muotoon "Franz Prescheren", erityisesti dokumenteissa ajalta, jolloin Slovenia oli osa Itävaltaa.
  • France Prešeren, né le 3 décembre 1800 à Vrba, et mort le 8 février 1849 à Kranj, est un poète slovène. Sa poésie pleine de ferveur, émouvante mais jamais mièvre a fait de lui le meilleur représentant du romantisme slovène. France Prešeren est également considéré comme le plus grand poète slovène, célébré non seulement dans son pays ou dans la région, mais dans toute l’Europe, comme l’un des plus grands romantiques.
  • France Prešeren szlovén költő és jogász. A szlovén irodalom egyik legnagyobb költőjének tartják. Egyik legfontosabb alkotása a Zdravljica, mely a Szlovénia himnusza lett.
  • Sonetni venec ("Serto di Sonetti"), raccolta di 15 sonetti conclusa da un sonetto-acrostico finale di dedica a Julija Primic. Il tema principale è la lode a Julia, ragazza lontana e indifferente all'amore del poeta. Particolare attenzione è dedicata alla forma metrica: l'ultimo verso di ciascun sonetto richiama letteralmente il primo verso del sonetto successivo, trasformando la raccolta in una sorta di ghirlanda.
  • France Prešeren was een Sloveens dichter en jurist. Hij geldt tegenwoordig als de grootste Sloveense dichter. Zijn gedicht Zdravljica uit 1844 is sinds 27 september 1989 het volkslied van Slovenië. Prešeren werd geboren in een boerengezin. Na de lagere school studeerde hij rechten aan de universiteit van Wenen, waarna hij terugkeerde en advocaat werd in Ljubljana.
  • France Prešeren, słoweński poeta epoki romantyzmu, autor m. in. hymnu Słowenii (Zdravljica). Prešeren jest uznawany za najwybitniejszego poetę słoweńskiego oraz za jednego ze znaczących poetów europejskich XIX w. W formie zgermanizowanej jego imię i nazwisko bywa zapisywane jako Franz Prescheren, szczególnie w dokumentach z epoki, kiedy Słowenia wchodziła w skład państwa austriackiego.
  • France Prešeren foi um poeta esloveno. Seus versos, de intensa emoção mas nunca apenas sentimentais, tornaram-no o mais conhecido poeta romântico de seu país. Ele nasceu em uma pequena vila, de uma família rural. Sua mãe queria que ele se tornasse padre, mas ao invés disso ele estudou filosofia, e depois direito, em uma universidade de Viena.
  • Fişier:France Preseren. jpg France Prešeren France Prešeren a fost cel mai mare poet romantic sloven. A jucat un rol important în codificarea limbii slovene literare. Este şi autorul cuvintelor imnului naţional al Republicii Slovenia.
  • Франце́ Преше́рн (словенск. France Prešeren; правильнее «Прешерен»; утвердившееся в русском языке «Прешерн» — сербский вариант фамилии); 3 декабря 1800, Врба — 8 февраля 1849, Крань) — словенский поэт.
  • France Prešeren, född 3 december 1800 i Vrba, Slovenien, död 8 februari 1849, var en slovensk författare, bekant för sin lyrik. France Prešeren anses vara en av de största slovenska poeterna någonsin, erkänd och hyllad, inte bara på lands- och regionalbasis, utan också som en av de ledande inom den europeiska litteraturen, på den tiden det begav sig. Prešeren anses vara en av de främsta europeiska romantikerna. Han föddes i den lilla byn Vrba i Slovenien till en fattig familj.
  • France Prešeren Slovenyalı şairdir. Slovenya şiirinin en önemli şairi olarak kabul edilir, sadece ulusal veya bölgesel olarak değil Avrupa edebiyatının da önemli şairleri içine girmiştir. Prešeren en önemli Avrupalı romantizm taraftarlarındandır. Onun şevkli, samimi güfteleri, şiddetli duygusal fakat sadece içli olan tarzı onu Slovenya'da Romantik okulunun baş temsilcilerinden yapmıştır.
rdfs:label
  • France Prešeren
  • France Prešeren
  • France Prešeren
  • France Prešeren
  • France Prešeren
  • France Prešeren
  • France Prešeren
  • France Prešeren
  • France Prešeren
  • フランツェ・プレシェーレン
  • France Prešeren
  • France Prešeren
  • France Prešeren
  • France Prešeren
  • Прешерн, Франце
  • France Prešeren
  • France Prešeren
  • 弗兰策·普列舍仁
owl:sameAs
skos:subject
foaf:depiction
foaf:name
  • France Prešeren
foaf:page
is dbpedia-owl:Person/influencedBy of
is dbpedia-owl:influencedBy of
is dbpprop:author of
is dbpprop:caption of
is dbpprop:influences of
is dbpprop:redirect of
is owl:sameAs of